Studiehandledning. Handledning inom förskole- och lärarutbildning, 7,5 hp. Ht 2018 Vt 2019 Kurskod: 911G64

Transkript

1 Studiehandledning Handledning inom förskole- och lärarutbildning, 7,5 hp Ht 2018 Vt 2019 Kurskod: 911G64 1

2 Förord Vi vill hälsa dig varmt välkommen till kursen Handledning inom förskole- och lärarutbildning. Syftet med denna studiehandledning är att underlätta studierna för dig genom att tydliggöra kursens syfte, mål och organisering. Här får du även information om föreläsningar, litteratur, kursuppgifter samt bedömningsgrunder. Uppdateringar i studiehandledningen kan komma att genomföras under kursens gång. Lycka till med studierna! Sofia Boo sofia.boo@liu.se (kursansvarig) Malin Åberg malin.aberg@liu.se (administratör) Lärare i kursen Sofia Boo sofia.boo@liu.se (föreläsare och seminarieledare) Ann-Sofi Wedin ann-sofi.wedin@liu.se (föreläsare) Fredrik Alm fredrik.alm@liu.se (föreläsare) Catarina Jeppsson catarina.jeppsson@liu.se (seminarieledare) Cecilia Sveider cecilia.sveider@liu.se (seminarieledare) 2

3 Lisam digital lärplattform Alla kursdokument, uppgifter och länkar som gäller för studierna i denna kurs kommer finnas att hämta i kursrummet på Lisam. För att få tillgång till Lisam måste du först vara registrerad på kursen och ha tillgång till ett LiU-id. Detta ordnar du på Studerandeexpedition, du kan läsa hur du ska göra på Det är av yttersta vikt att du som student regelbundet håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via Lisam. Detta är till exempel den enda kanal som ansvariga lärare använder för akuta ärenden som lokalbyten, inställda föreläsningar eller andra schemaförändringar. Kursutvärdering Utvärderingen av kursen kommer bland annat att ske via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. Lokaler Undervisning sker på Campus Valla i Linköping. Vi kommer främst att förlägga undervisningen i A-huset, C-huset samt i I-husets lärosalar. Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på 3

4 Kursens mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna Kunskap och förståelse - Redogöra för och förklara centrala teorier om, och strategier för, handledning - Redogöra för hur bedömning av studenters lärande kan gå till och identifiera vad som ska bedömas - Identifiera sitt eget yrkeskunnande Färdighet och förmåga - Kritiskt analysera handledningssituationer - Använda olika bedömningsverktyg i handledningssituationer - Urskilja etiska dilemman i handledningssituationer Värderingsförmåga och förhållningssätt - Reflektera över sin egen handledarroll utifrån teorier om och strategier för handledning - Förklara och värdera etiska aspekter i samband med handledning och bedömning Kursinnehåll I kursen behandlas teoretiska perspektiv på handledning och handledarrollen. Praktiknära handledningsstrategier utgör också en del av kursinnehållet. Dessa teorier och strategier används för att förstå och hantera olika handledningssituationer. Kursen belyser och synliggör förskollärares och lärares eget yrkeskunnande i syfte att problematisera detta i kommande handledningssituationer. Handledarens formella bedömningsuppdrag diskuteras utifrån formuleringar i gällande centrala och lokala direktiv. Detta knyts sedan till vad den delen av handledningsuppdraget innebär i praktiken. Olika etiska aspekter och förhållningssätt diskuteras och analyseras för att förstå de utmaningar som handledning innebär. Del 1 Del 1 av kursen pågår mellan den 13 september och den 7 november 2018 och utgörs av 2,5 hp. I den första delen av kursen kommer du som deltagande lärare och blivande handledare arbeta med att identifiera ditt eget yrkeskunnande. Du kommer att öva på att förklara centrala teorier om och strategier för handledning samt reflektera över din egen handledarroll. 4

5 Denna del omfattar två fysiska kurstillfällen och därutöver egen läsning av litteraturen samt samverkan i grupp på lärplattformen Lisam. Kurstillfälle 1 Datum: 13 september 2018 Plats: Campus Valla, Linköping Kl i sal P42 (Föreläsning i C3 kl ) Innehåll: Upprop, presentation, kursintroduktion, vetenskapligt skrivande samt gästföreläsning med Ann-Sofi Wedin. (Eftermiddagsfika finns att köpa på någon av restaurangerna eller caféerna på Campus) Kurstillfälle 2 Datum: 27 september 2018 Plats: Campus Valla, Linköping Kl samling i sal G32 (sal G33 används även vid seminarium) Innehåll: Eftermiddagen inleds med av vi får lyssna till nyblivna läraren Magnus Haglund och student Isabelle Penot som kommer att tala om handledning ur ett studentperspektiv. Magnus tog examen från lärarutbildningen i Linköping i juni Han har ett starkt engagemang i VFU-frågor även internationellt och har deltagit i ett Erasmusprojekt. Isabelle läser andra året på förskollärarutbildningen i Norrköping. Därefter hålls seminarium kring centrala teorier om och strategier för handledning samt gruppdiskussioner kring din egen handledarroll. Eftermiddagen innehåller även en avstämning inför examinationsuppgift 1. Litteratur och läsanvisningar I den första delen av kursen ingår följande litteratur med sidhänvisningar: Birnik, H. (2010). Handledande samtal. Lund: Studentlitteratur (hela boken) Emsheimer, P. & Göhl, P. (2014). Handledning i lärarutbildning. Att utforska undervisningssituationer. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 10) Nordänger, U.K. (2017). Hur lärarkvalitet framträder om ramverk och fasader (utgör kapitel 7 i) Gerrevall, P. (2017). Att bedöma lärarkvalitet: Skicklighet, lämplighet & kompetens. Stockholm, Natur och Kultur. (Fler kapitel i boken läses i den andra delen av kursen) Hultman, G., Wedin, A-S. & Schoultz, J. (2012). Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder: Handledning och överförande av yrkeskunnande, Didaktisk tidskrift, 22(2), pp (hela artikeln) 5

6 Examination del 1 SRE1 Uppgiften är individuell och genomförs som en hemtentamen inom perioden 13 september 7 november. Examinationsuppgiften ska omfatta cirka 3 sidor datorskriven text (A4, textstorlek 12 Times New Roman, ca 1100 ord) exklusive försättsblad och referenslista. För uppgiften är följande kursmål aktuella: Studenten ska kunna: - Redogöra för och förklara centrala teorier om, och strategier för, handledning - Identifiera sitt eget yrkeskunnande - Reflektera över sin egen handledarroll utifrån teorier om och strategier för handledning Instruktion Beskrivning av uppgiften Du ska jämföra och reflektera över dina erfarenheter rörande handledning med vad som framkommer i kurslitteraturen kring teorier om och strategier för handledning. Du kan till exempel bygga upp din text genom att formulera och sedan besvara några frågor samt knyta samman dina svar med litteraturen. Exempel på frågeställningar: Vem är du som handledare? Vem skulle du vilja vara? Jämför din roll som handledare med den handledning du själv erfarit (i utbildning/yrkesliv). Vad finns det för likheter/skillnader? Vilken roll/stil tror du bäst gagnar studenten? Vad finns det för för- respektive nackdelar med de olika rollerna? Vad finns det för förväntningar på handledaren? Värt att uppmärksamma är att litteraturen inte ger ett entydigt svar eller definition på vad handledning är för något. Vidare finns det olika tankar om dess syfte. Ska handledning syfta till att utveckla den handleddes kompetens, föra vidare traditioner/förhållningssätt, förena teori med praktik, eller kanske visa på konkreta (rätta) undervisningsmetoder? Vad av det som står i litteraturen stämmer överens med dina tankar och ditt synsätt om handledning och dess syfte? Vad stämmer inte överens? Det är ett krav att du i din text relaterar till kurslitteraturen genom att ange referens. Nedan ser du exempel på hur detta kan gå till: Exempel 1: Emsheimer och Göhl (2014) skriver att handledaren inte kan avgöra vad den handledde ska lära sig men kan i mötet göra studenten uppmärksam och medveten över vad som krävs. Det här kan relateras till mina erfarenheter av att vara handledare då jag varit med om att en lärarstudent Exempel 2: Handledning präglas av samtal (Birnik, 2010). Det anser jag inte alls stämmer in på min egen praktik då Exempel 3: "Handledning kan vara många saker" (Løw, 2011, s. 17). I grunden handlar det om att en person leder en annan. Jag har i samband med handledning av lärarstudenter märkt att Inlämning Inlämning av uppgiften sker via LISAM, under fliken Inlämning, senast den 7 november 2018, kl

7 Bedömning och återkoppling Bedömningskriterier För att uppnå betyget godkänt ska uppgiften visa på följande: - I texten redogörs för och förklaras centrala teorier om, och strategier för, handledning med tydliga referenser till angiven kurslitteratur. - Erfarenheter från det egna yrkeskunnandet synliggörs och diskuteras. - I uppgiften visar studenten att hen kan reflektera över sin egen handledarroll utifrån teorier om och strategier för handledning - Texten är skriven i storlek 12 och utgörs av ca 1100 ord (3 A4-sidor) Bedömning sker på en tvågradig skala; G respektive U kan erhållas. Vid bedömning U kan uppgiften, enligt lärarens anvisningar, kompletteras till G inom en vecka alternativt lämnas in vid nästa inlämningstillfälle. Kort skriftlig återkoppling samt betyg ges via LISAM inom tolv arbetsdagar. Del 2 Del 2 av kursen pågår mellan den 8 november 2018 och den 6 februari 2019 och utgörs av 2,5 hp. I den andra delen av kursen ligger fokus på bedömning av lärarstudenters förmågor. Du ska när den andra delen är avslutad kunna beskriva hur bedömning av studenters lärande kan gå till och vad det är som ska bedömas. Du ska också kunna använda olika bedömningsverktyg i handledningssituationer. Denna del omfattar ett fysiskt kurstillfälle, en gruppuppgift och därutöver egen läsning av litteraturen samt samverkan i grupp på lärplattformen Lisam. Kurstillfälle 3 Datum: 8 november 2018 Plats: Campus Norrköping Kl i sal K51 (K25 kan även används vid seminarium). Innehåll: Föreläsning på temat bedömning av Fredrik Alm kl Seminarium kring tillämpning av bedömningsverktyg i olika bedömningssituationer gruppuppgift. Litteratur och läsanvisningar I delkursen ingår följande litteratur med sidhänvisningar: Emsheimer, P. & Göhl, P. (2014). Handledning i lärarutbildning. Att utforska undervisningssituationer. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 11) 7

8 Gardesten, J., Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning: Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 9. s Gerrevall, P. (2017). Att bedöma lärarkvalitet: Skicklighet, lämplighet & kompetens. Stockholm, Natur och Kultur (Obligatorisk läsning: s , s , s s , övriga sidor läses kursivt). Hegender, H. (2007). Lärarutbildningens kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning: Ett mischmasch av teori och praktik. Pedagogisk Forskning I Sverige. ÅRG 12. NR 3. s l_for_verksamhetsforlagd_utbildning_ett_mischmasch_av_teori_och_praktik Rajuan, M., Beijaard, D. & Verloop, N. (2008). What Do Student Teachers Learn? Perceptions of Learning in Mentoring Relationships. The New Educator, 4: Artikeln kommer att finnas utlagd på Lisam. Examination del 2 Examinationsuppgiften består av en muntlig och en skriftlig del. För uppgiften är följande kursmål aktuella: Studenten ska kunna: - Redogöra för hur bedömning av studenters lärande kan gå till och identifiera vad som ska bedömas - Använda olika bedömningsverktyg i handledningssituationer Nedan beskrivs de två delarna i examinationsuppgiften: 1. Skriftlig examination SRE2: Skriv ett paper som behandlar bedömning av studenters lärande. Du ska beskriva hur de olika stegen i en bedömningsprocess av en VFUstudent kan gå till. Du ska diskutera hur en handledare kan gå tillväga för att identifiera vad som ska bedömas samt skillnaden mellan formativ och summativ återkoppling. Slutligen ska du lyfta en eller flera utmaningar/dilemman en handledare kan ställas inför och resonera kring och ge förslag på hur dessa kan hanteras. Referera till kurslitteraturen på samma sätt som i den tidigare examinationsuppgiften i del 1. Du kan även hänvisa till Fredrik Alms föreläsning samt dokument på LiU:s VFU-hemsida: Omfattning: Cirka 2-3 A4-sidor, storlek 12, max 1100 ord (exklusive försättsblad och referenslista) Inlämning av uppgiften sker via LISAM, under fliken Inlämning, senast den 6 februari 2019, kl

9 2. Muntlig examination MRE1: Vid seminariet den 8 november kommer ni gruppvis att tilldelas en uppgift, som handlar om att tillämpa och tolka bedömningsverktyg. Denna uppgift lämnas in på Lisam senast den 4 februari kl och redovisas muntligt den 7 februari För att uppgiften ska bli godkänd krävs det att alla delar i uppgiften redovisats och att du har deltagit aktivt i gruppens arbete och redovisning. I annat fall kommer du att få en individuell skriftlig komplettering som lämnas in på Lisam senast den 23 maj. Bedömning och återkoppling Bedömningskriterier För att uppnå betyget godkänt ska uppgiften visa på följande: - I texten ska studenten behandla bedömning av lärarstudenters lärande och beskriva hur hen kan identifiera vad som ska bedömas. - Det ska framgå i texten hur en bedömningsprocess av en student kan gå till och det ska finnas en kort redogörelse för de olika stegen. Exempel på de utmaningar som kan uppstå i processen ska också lyftas och förslag på hur dessa kan hanteras ska skrivas fram. - Det finns tydliga och relevanta referenser till kurslitteraturen. - Vid den muntliga presentationen visar studenten att hen kan tillämpa bedömningsverktyg i handledningssituationer. - Texten är skriven i storlek 12 och utgörs av max 800 ord (2 A4-sidor). Bedömning sker på en tvågradig skala; G respektive U kan erhållas. Vid bedömning U kan uppgiften, enligt lärarens anvisningar, kompletteras till G inom en vecka alternativt lämnas in vid nästa inlämningstillfälle. Kort skriftlig återkoppling samt betyg ges via LISAM inom tolv arbetsdagar. Del 3 Del 3 av kursen pågår mellan den 7 februari och 23 maj 2018 och utgörs av 2,5 hp. Den tredje delen fokuserar på de etiska aspekterna av handledning och bedömning. Du ska efter avslutad kurs kunna kritiskt analysera handledningssituationer samt kunna urskilja etiska dilemman. Denna del omfattar två fysiska kurstillfällen och därutöver egen läsning av litteraturen samt samverkan i grupp på lärplattformen Lisam. Kurstillfälle 4 Datum: 7 februari

10 Plats: Campus Norrköping Kl (sal meddelas i januari) Innehåll: Inledningsvis redovisas den muntliga examinationsuppgiften från del 2. Föreläsning av Sofia Boo på temat Att hantera dilemman. Därefter hålls ett seminarium kring handledningssituationer med etiska dilemman utifrån de dilemman som kursdeltagarna har förberett och tagit med sig till dagens träff. Kurstillfälle 5 Datum: 11 april 2019 Plats: Campus Valla, Linköping Kl (sal meddelas i januari) Innehåll: Grupparbete kring handledningssituationer med etiska dilemman, olika fall. Genomgång av avslutande examinationsuppgift. Avslutning. Litteratur och läsanvisning I delkursen ingår följande litteratur med sidhänvisningar: Boo, S., Forslund Frykedal, K. & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet. Natur & Kultur Akademiska. (Kapitel 8 Att hantera dilemman) Colnerud, G. & Samuelsson, M. (2015) Dilemma eller evidens? Hur tänker lärarstudenter kring klassrumsledarskap? Venue. Emsheimer, P. & Göhl, I. (2014). Handledning i lärarutbildning: Att utforska undervisningssituationer. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6 och 9 är obligatoriskt, kapitel 12 är valfritt) Gå tillbaka till kurslitteraturen i delkurs 1 och 2 Examination del 3 SRE3 Uppgiften är individuell och genomförs som en hemtentamen inom perioden 11 april 23 maj. Examinationsuppgiften ska omfatta cirka 3 sidor datorskriven text (A4) exklusive försättsblad och referenslista. För uppgiften är följande kursmål aktuella: Studenten ska kunna: - Kritiskt analysera handledningssituationer - Urskilja etiska dilemman i handledningssituationer - Förklara och värdera etiska aspekter i samband med handledning och bedömning 10

11 Instruktion Du ska välja ut ett av de fall som berör etiska dilemman inom handledning och bedömning som finns utlagda på Lisam. Utifrån det valda fallet ska du genomföra en analys där du: 1) förklarar och värderar vad det är som inträffar 2) reflekterar över hur du som handledare kan stötta studenten att utveckla sin lärarkompetens i denna fråga. Du ska i analysen relatera till relevant kunskap du erhållit från kurslitteraturen och ditt eget yrkeskunnande. Här ska du dels använda den litteratur som är ny för delkursen men även återanvända tidigare kurslitteratur. Inlämning Inlämning av uppgiften sker via LISAM, under fliken Inlämning, senast den 23 maj 2019, kl Bedömning och återkoppling Bedömningskriterier För att uppnå betyget godkänt ska uppgiften visa på följande: - I texten ska det finnas en analys av en handledningssituation med ett eller flera etiska dilemman. - Studenten ska förklara och värdera etiska aspekter i samband med handledning och bedömning i det aktuella fallet. - Det ska finnas tydliga och relevanta referenser till kurslitteraturen. - Texten är skriven i storlek 12 och utgörs av ca 1100 ord (3 A4-sidor) Bedömning sker på en tvågradig skala; G respektive U kan erhållas. Vid bedömning U kan uppgiften, enligt lärarens anvisningar, kompletteras till G inom en vecka alternativt lämnas in vid nästa inlämningstillfälle. Kort skriftlig återkoppling samt betyg ges via LISAM inom tolv arbetsdagar. Krav för att bli godkänd på hela kursen För att kursdeltagaren skall bli godkänd på hela kursen krävs: Aktivt deltagande i delkurs 1 och godkänd examinationsuppgift SRE1. Aktivt deltagande i delkurs 2 samt godkänd muntlig MRE1 och skriftlig examination SRE2. Aktivt deltagande i delkurs 3 och godkänd examinationsuppgift SRE3. 11

12 Examinationstillfällen Du har möjlighet till tre examinationstillfällen under ett år. De datum som är aktuella kan du ta del av nedan. I första hand är det det första datumet som gäller men någon enstaka gång kanske du tvingas lämna in senare. Samtliga inlämningar sker via Lisam senast kl det angivna datumet. Exam del 1, SRE1 7/11 6/2 23/5 Exam del 2, SRE2 4/2 23/5 13/6 Exam del 3, SRE3 23/5 13/6 8/8 Kompletteringar skickas in via Lisam senast en vecka efter att du fått återkoppling från läraren. I annat fall vid nästa examinationstillfälle, enligt ovan. Du hittar mappar för samtliga tillfällen under Inlämningar på Lisam. Policy rörande fusk och plagiat Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas 1 Enligt Hult och Hult är alltså fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i vilket sammanhang denna handling företagits, och vilka instruktioner läraren gett. 2 När vi ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 3 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och 1 Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s Hult och Hult 2003 s Se Hult och Hult 2003 s. 29,

13 citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. 4 Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. 5 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på Lärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av informations och kommunikationsteknik och dessutom goda vetenskapliga skribenter och stilister, bl.a. för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat. Men lärare behöver även omfatta och förmedla en kunskapssyn där skrivande som process och lärtillfälle betonas. Hederskodex Linköpings universitets hederskodex söker formulera det ömsesidiga ansvar som studenter och anställda har för universitetet och för varandra och kommunicera normer och värderingar på vilka universitetets verksamhet bör byggas. Hederskodex består av följande deklarationer: - Studenters och anställdas gemensamma åtaganden - Att respektera och stödja andra studenter och anställda. - Att uppmuntra en rak, öppen och fri dialog om de sakförhållanden som studeras, de metoder och argument som används och verksamhetens problem och möjligheter. - Att efter bästa förmåga bidra till universitetets utveckling och goda rykte. - Att sätta sig in i och efterleva interna regler och överenskommelser samt bidra till en ständig omprövning av dessa regler så att de hela tiden kan upplevas som adekvata. 4 URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se 5 Hult och Hult 2003 s

14 - Att i det som påverkar andras arbetsvillkor sträva efter framförhållning så att alla ges goda möjligheter till egen planering. Studenters åtaganden - Att ta ansvar för sina akademiska studier både vad gäller inriktning, planering och genomförande. - Att ta ansvar för att efterfrågade och erbjudna utbildningsmöjligheter verkligen nyttjas. - Att ta ansvar för att andra studenters möjligheter till studier inte onödigtvis motverkas. 14

15 Litteraturlista Birnik, H. (2010). Handledande samtal. Lund: Studentlitteratur Boo, S., Forslund Frykedal, K. & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. I kursen ingår enbart kapitel 8 Att hantera dilemman. Colnerud, G. & Samuelsson, M. (2015) Dilemma eller evidens? Hur tänker lärarstudenter kring klassrumsledarskap? Venue. Emsheimer, P. & Göhl, I. (2014). Handledning i lärarutbildning: Att utforska undervisningssituationer. Lund: Studentlitteratur. Gardesten, J. & Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning: Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 9. s Gerrevall, P. (2017). Att bedöma lärarkvalitet: Skicklighet, lämplighet & kompetens Stockholm: Natur och Kultur. s , s , s s Hegender, H. (2007). Lärarutbildningens kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning: Ett mischmasch av teori och praktik. Pedagogisk Forskning I Sverige. ÅRG 12. NR 3. s Hultman, G., Wedin, A-S. & Schoultz, J. (2012). Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder: Handledning och överförande av yrkeskunnande, Didaktisk tidskrift, 22(2), pp Rajuan, M., Beijaard, D. & Verloop, N. (2008). What Do Student Teachers Learn? Perceptions of Learning in Mentoring Relationships. The New Educator, 4: