Kommunikation genom fåglar



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan för förskolan

Vad är delaktighet/inflytande?

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Avdelning Sporrens utvärdering

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Lokal arbetsplan 14/15

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Sagor och berättelser

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Sagor och berättelser

Tyck till om förskolans kvalitet!

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Utforskarna. ålder 4-5 år

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Varför, vad och hur?

Arbetsplan Äppelbo förskola

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Verksamhetsplan Duvans förskola

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitet på Sallerups förskolor

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

för Havgårdens förskola

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Kvalitetsdokument

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan. Killingens förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Berättandet genom olika gestaltande språk

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Systematiska kvalitetsarbetet

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Avdelningen Hönans utvärdering !!! ht vt Fasanens förskola

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Transkript:

1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola

2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet (Skolverket 2006:6)

3 Bakgrund Barnen på avdelning Tor skulle flyttas till avdelning Munin. Tre av pedagogerna skulle följa med barnen till den nya avdelningen. För att miljön på barnens nya avdelning skulle spegla barnens intresse, erfarenheter och kunskaper fick barnen vara med och påverka hur miljön skulle formas till olika lärmiljöer. Barnen besökte avdelningen två gånger under våren. Vid första tillfället fick rita utifrån frågeställningen Vad vill ni arbeta med samt leka med på Er nya avdelning? Vid andra besöket gavs barnen möjlighet till att komplettera sina ritningar. Pedagogerna reflekterade över bilderna och gjorde en sammanställning av alla barnens bilder. Sammanställningen presenterades för barnen. Allt sattes upp på dokumentationsväggen för att barnen skulle ges möjlighet till att reflektera vidare över sina ritningar samtidigt som pedagoger uppmuntrade barnen att göra ändringar om de ville.

4

5 Pedagogers mål: Pedagogernas mål är att använda sig av ett tematisktarbetssätt som skapar nyfikenhet och kreativitet hos barnen. Pedagogerna vill stimulera och utmana barnen genom att de får använda sig av olika uttryckssätt och tekniker samtidigt som vi utforskar vår omvärld fåglarna i den.

6 Adam och Emil ritade fåglar på sina ritningar, vilket de berättade om när vi reflekterade tillsammans i grupp. Pojkarna berättade att det var i naturhörnan som de ville att fåglarna skulle vara placerade. Pedagogen ställde följande fråga: Hur ska vi göra för att få fåglar till vår naturhörna? Emil förklarar att man kan skicka brev till fåglarna. Adam oroar sig för hur fåglarna ska få posten till sig. Pedagogen menar att det få förbli brevbärarens problem men att det annars finns flyttfåglar som förflyttar sig för att anlända till varmare ställen. Pojkarna menar på att de behöver hjälp att skriva brevet och det blir Niklas som vill ta sig an uppdraget. När Niklas skrivit färdigt då viker han pappret som ett flygplan och sedan kastar han det utför trappan från avd. Tor.

När hösten anländer och terminen börjat ställer pedagogen frågan om det är någon som har hört något om brevet som Adam och Emil skickat iväg? Det resulterar i att Kim vill skriva ett nytt brev till flyttfåglarna 7

8 Kim ber pedagogen om hjälp med att skriva. Hon berättar vad som ska skrivas, vilket pedagogen skriver med stora bokstäver på ett papper. Därefter skriver Kim texten på datorn och infogar ett hjärta. När Kim är har skrivit färdigt på datorn gör hon ett kuvert som brevet ska ligga i.

9 Kims brev: KÄRA FLYTTFÅGLAR! DETTA BREV ÄR SPECIELLT FÖR ER. VI KAN INTE VÄNTA TILLS NI ÖPPNAR BREVET. KOM OCH HÄLSA PÅ OSS! HÄLSNINGAR KIM

Vi går och postar brevet till flyttfåglarna 10

11 Ett brev kommer.. Adam upptäcker ett brev som kommer som ett flygplan. De andra barnen rusar in och tittar ut genom fönstret för att se om de ser några spår efter fågeln som de tror har lämnat brevet. Syftet med brevet är att genom fantasi skapa kommunikation mellan barn och flyttfågel och att inspirera till nyfikenhet att veta mer.

12 Brevet: Hejsan barnen! I slutet av juni flög en brevduva i kapp mig. Hon hade ett flygplan med sig ja, ett flygplan som var vikt av ett papper. I pappersflygplanet stod ett meddelande från en pojke som heter Niklas. Känner ni honom? Niklas berättade att ni barnen, som tidigare gått på Tor och som skulle börja på Munin, var intresserade av fåglar. Är det ni som Niklas menar och stämmer detta? Niklas berättade också att ni har spanat på fåglar ute på gården och att ni var intresserade av hur vi sitter och hur våra fötter ser ut?? Hur som helst är jag på väg till Norrlands skogar och dess fjälltrakter eftersom räven har span på oss. Man vill ju inte bli mat till en räv heller!!! Hur som helst hör jag av mig inom kort så håll ögon och öron öppna så får ni snart se ett spår av mig. På återseende

13 Berätta vad ni vet om fåglar? Ida: Att de har spetsig näbb och spetsiga klor på fötterna. De har jättebra vingar. Adam: De har jättelånga klor och små ben. Små huvuden. Emil: Ankor har stora huvud. Ida: De har jättespetsiga ögon och öron. Adam: Man kan inte se öronen. Ida: Öronen sitter innanför fjädrarna. De hör ändå.

14 Nästa brev från flyttfågeln anländer och då är det Moa som hittar brevet. Hejsan barnen! Hoppas att allt bara är bra med Er! Tack för brevet och de fina teckningarna. Jag tänker så på Er. Med mig är allt bara bra. Jag har för tillfället hört talas om att räven är på väg till Norrland och därför gömmer jag mig extra bra. Ja, närmare bestämt i ett träd. I ett väldigt högt träd. Det är ett träd som har en vit stam med svarta fläckar på. För att ni ska kunna bekanta er med mig så tänkte jag att ni skulle få en liten present av mig, men först så måste ni rita av mig. Sedan efter att ni ritat av mig så kommer det att anlända en present inom de närmaste dagarna. Det skulle vara så kul med lite teckningar här uppe i Norrland. Det är så tråkigt att behöva gömma sig hela tiden. Jag måste sluta, men i vanlig ordning håll ögon och öron öppna så hör jag snart av mig.

När barnen spetsar sina ögon, det vill säga tittar noggrannare och gör jämförelser, börjar de diskutera om breven kommer från två skilda fåglar. Ida tycker att det är som ett puzzel. Förra gången var det en näbb och den här gången är det en klo och fjädrar. Något barn säger att det är en död fågel. Kevin tror inte att fågeln är död. Något barn förklarar att breven inte är från samma fågel men både Idun och Emil hävdar att så är fallet. Det slutar med Att Ida hämtar pärmen och visar puzzelbitarna. 15

I brevet frågar avsändaren om barnen kan rita en teckning på fåglar som de kan skicka iväg? Något barn berättar att de inte kan rita fåglar men både Hanna och Ida berättar att de kan hjälpa de barn som behöver ha idéer och hjälp. Pedagogen synliggör att Santino har en örn på sin tröja. Leo visar/pekar på bilden som Filip tittar på, det vill säga. dokumentationen från Hanna och Ida när de ritade fåglar. 16

Vi ritar fåglar 17

Kim gör en saga om fåglar 18 Kim berättar om en händelse om fåglar. Pedagogen frågar henne om hon vill göra en saga om det hon berättar om. Pedagogen uppmuntrar Kim att rita de olika händelserna i sagan och sedan fotograferar Kim och pedagogen tillsammans de olika bilderna. Bilderna läggs in i Photo story och sedan skriver Kim berättelsen till de olika bilderna. Sedan väljer hon musiken till sagan.

19 Ett samtal vid frukosten Emil: Vi har inte skickat brev till flyttfåglarna. Vi har skickat brev till brevfåglarna! Pedagogen: Hur vet du att brevfåglarna får breven? Emil: För flyttfåglarna tar inte emot brev. Pedagogen: Hur vet du det? Emil ser fundersam ut. Emil: För det har jag läst med Erik. Pedagogen tar pappret med barns frågor och läser vad det står: Näsan sitter på näbben där man äter. Hur kan de då lukta? Marinell: Nä! Näsan sitter där! (Pekar på överläppen). Pedagogen: Hur vet du det? Marinell: Jag har sett det på en död fågel.

Barnen fick i uppdrag att skapa en fågelfot av materialet rödlera. Vi tittade gemensamt i fågelboken innan vi påbörjade arbetet. Först började barnen att banka leran och sedan började barnen forma och skapa med leran. Under arbetsprocessen så förekommer också rollek, vilken härleds till familjelek med mamma, pappa och barn 20

Vad vet ni om fåglar? 21 Pedagogerna reflekterar om fåglar tillsammans med barnen och frågar dem vad de vet om fåglar. De har spetsiga näbbar De har ovalt huvud, så bara hälften Hål i näsan Klor på fötterna De har näbbar Om de inte har näbbar så kan de inte ta saker Små vanliga fåglar har jättebra vingar som de kan flyga jättebra med De har fötter så här, spetsiga och orange De har litet och stort huvud. Örnarna har ett stort och ankorna också Örnar har större fötter Öronen sitter innanför de svarta fjädrarna. De har vanlig näsa ovanför näbben.

Vad vill ni veta mer? 22 Pedagogerna som använder ett utforskande arbetssätt och utgår från barnens intresse frågar barnen vad de vill veta mer om fåglar Varför har örnar större fötter? Hur kan fåglar höra när fjädrarna är så tjocka? Hur ser öronen ut på fåglar? Näsan sitter på näbben där man äter. Hur kan de då lukta?

Hur ska vi göra för att få svar på våra frågor? 23 Pedagogerna fortsätter med sitt utforskande arbetssätt och frågar barnen hur de ska göra för att få svar på frågorna Vi kan gå på fågeljakt med kikaren vi fick! Kanske spionera jättemycket med kikaren? Vi kan ringa på hus och fråga vad de vet om fåglar! Biblioteket! Gå på utflykt och hitta fåglar!

Processen: Att göra en fågel 24 Sammanfattning av fågelprojektets delar som tillsammans bildade en helhet Barnens intresse och erfarenheter för fåglar togs tillvara De frågor som barnen ställde sig blev utgångspunkt för fortsatt arbete Barnen lyssnade till sagan om Ikaros fall och fick därefter i uppdrag att göra en fågel med vingar som skulle vara rörliga. Fågeln döptes till Molly. Barnen ritade och utvecklade en gemensam ritning på hur fågeln kunden se ut ett samarbete. Barnens lärande utvecklades genom olika uttryckssätt så att alla barn kunde vara delaktiga Pedagogerna blandade fantasi, fakta, teori och praktik för att utmana barnen i olika uttryckssätt. Pedagogerna uppmuntrade samarbete och meningsfullhet genom att utgå från barnens intresse, erfarenheter och kulturer. Parallellt med Molly arbetade en grupp barn med att utforma en brevlåda till allt brevskrivande som väckts i projektet. Pedagogerna synliggjorde barnens utveckling och lärande genom återkommande reflektioner genom dokumentationerna som arbetats fram Bildspel på fågeln Molly visar processen i sin helhet