Sickla Udde förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: 1008-2015-1.1. Sid 1 (36) 2016-02-09 Handläggare Telefon: Till Sickla Udde förskolor Verksamhetsplan 2016 för Sickla Udde förskolor Förslag till beslut Sickla Udde förskolor
Sid 2 (36) Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Ett Stockholm som håller samman...6 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...6 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...26 2. Ett klimatsmart Stockholm...28 2.5 Stockholms miljö är giftfri...28 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...29 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...29 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...31 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...31 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...36 Uppföljning av ekonomi... 36 Resursanvändning...36 Budget 2016...36 Övriga frågor... 36
Sid 3 (36) Inledning Målgrupp Förskolan är en egen skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. // Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. (www.skolverket.se) Våra primära brukare är barnen på förskolan. Vår verksamhet tar alltid avstamp i hur vi kan förbättra, utveckla och skapa en verksamhet med barn och för barn. Föräldrarna och förskolan utgör tillsammans den plattform som ger optimala förutsättningar till detta och vi ser därför att föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska lyckas. Våra möten med föräldrarna på öppna förskolan ska präglas av ett inlyssnande förhållningssätt där pedagogernas kompetens ska fungera som stöd i föräldrarollen likväl som förebilder i mötet med deras barn. Förskolans bemötande ska vara trovärdigt, tillgängligt och aktivt. Det som kännetecknar verksamheten är våra ledord: Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig samt visionen om vår verksamhet Likvärdighet, Lust och Lärande. Förskolornas pedagogiska miljö, pedagogernas förhållningssätt och mötet med föräldrar och omvärld ska omfattas av denna värdegrund. Styrande dokument Volym FN:s Barnkonvention Skollag Läroplan för förskolan Förskoleplan för Stockholm Stad Verksamhetsplan för Södermalm stadsdelsnämnd Diskrimineringslagen Sickla Udde förskolor består av förskolorna Storseglet och Ekbacken, vilka tidigare ingick i Hammarby Sjöstads förskolor. I vår enhet finns cirka 245 barn i åldrarna 1-5/6 år. Förskolorna är förlagda i Hammarby Sjöstad och arbetar utifrån samma verksamhetsplan, samma ledning, strukturer och ramar. Då enheten är ny behöver organisationen byggas upp och formuleras under kommande år. Enheten leds av förskolechef, i samråd med enhetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen finns till för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten genom gemensamma dokument, policys och pedagogisk dialog. Den dagliga driften fungerar utifrån en ansvars- /arbetsfördelning där alla medarbetare är delaktiga. Våra veckomöten har som syfte att snabbt åtgärda uppkomna situationer samt hantera synpunkter från barn, föräldrar eller medarbetare och att arbeta med uppföljning av åtaganden. Våra förskolor är organiserade utifrån ett modernt sätt att se på förskola i enlighet med
Sid 4 (36) forskning om barns lärande. Vi arbetar med barnen i basgrupper för att skapa gynnsamma lärandesituationer med färre relationer. Vi har iordningsställt den pedagogiska miljön och har verkstäder i hela förskolan som alla barnen får ta del av. Samtliga pedagoger på förskolan känner till alla barn och i enlighet med reviderad läroplan och ny skollag har förskolorna förskollärare som är huvudansvarig för undervisningen. Eftersom många situationer på förskolan präglas av omsorg behöver barnen många goda pedagoger. Både förskollärare och barnskötare. Förskolorna arbetar för att nå samma mål och en god strategi att nå dit är våra interna mötesforum där personalen får mötas och delge varandra, reflektera tillsammans och fördjupa sig i årets förbättringsområden samt hålla en dialog om våra utvärderingsverktyg och metoder. Hela enheten möts i gemensam intern kompetensutveckling, avslutningar och några gånger om året har vi gemensamma APT. Förskolornas utvecklingsdagar syftar till att få alla delaktiga i utveckling och är av yttersta vikt för verksamhetsutveckling. Förskollärarnas förstärkta ansvar och uppdrag diskuteras och följs upp regelbundet genom förskollärarmöten, veckomöten, ledningsgruppsmöten och individuella utvecklingssamtal. Vårt sätt att organisera verksamheten gör att det är lätt att ta ett gemensamt övergripande ansvar och att säkerställa att alla barn i alla basgrupper får samma kvalitet. 1 förskolechef, 1 biträdande förskolechef, 0,75 administrativ assistent, 16 förskollärare, 28 barnskötare, 2 kockar och 1 ekonomibiträde. Vi har möjlighet att söka särskilda medel för barn i behov av särskilt stöd. I de fall vi har beviljats medel har vi ett antal fast anställda resurspedagoger som går in på vissa av dessa uppdrag för att säkerställa att vi tillgodoser alla barns behov på bästa sätt. Analys från 2015 Under 2015 har vi haft fokus på fyra utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation Under 2015 har vi arbetat med att utveckla formerna för pedagogisk dokumentation. Alla förskolorna använder en gemensam mall för processanalys. Enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp har lärt sig och använt metoder för aktionsforskning för att identifiera och förbättra utvecklingsområden. Det arbetssättet har vi för avsikt att sprida under 2016. En kompetensutvecklingsinstats inom IKT har genomförts och arbetet med detta har drivits av framför allt IKT-ombuden på förskolorna. Fokus har varit att barnen ska vara producenter i arbetet med IKT i motsats till konsumenter. Med det följer också att IKT blir mer tillgängligt för barnen. Barnen visar grundläggande språklig förmåga Alla förskolor har läsombud, vars uppgift är att säkerställa att vi använder barnlitteratur som grund för språklig utveckling på bästa sätt. Vi lägger stor vikt vid språkutvecklande arbetssätt och att erbjuda språkstimulerande miljöer som inbjuder till kommunikation. Flera har gått fortbildning i genrepedagogik och vi har sett att det kan ge värdefulla verktyg för planering och verksamhetsutveckling. Attraktiv och hälsosam arbetsplats Vi har påbörjat ett arbete för arbetslagsutveckling, med materialet Så får vi det bra på jobbet, som ger fördjupade diskussioner i arbetslaget avseende bland annat trivsel, stress och gruppdynamik. Arbetet fortsätter 2016. För att öka känslan av delaktighet och möjlighet till utveckling i yrkesrollen har vi veckovisa reflektionsmöten för förskollärare, kallat till förskollärarmöten på enhetsnivå och skapat en pedagogisk utvecklingsgrupp på övergripande nivå. Vi har också flera
Sid 5 (36) kompetensutvecklingsinsatser riktade till förskollärare. Vi ser att det är framgångsrikt, men att vi behöver ge barnskötarna motsvarande möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. Trygg och hälsosam förskola Vi har barnombud på alla förskolor. Barnombuden har varit delaktiga i att ta fram en barnsäkerhetspärm på respektive förskola. De har också drivit arbetet med klimatsmart förskola. Det arbetet har påbörjats, men behöver fortsätta 2016. Prioriterade områden 2016 Vi har ett system för kvalitetssäkring och ser att vi behöver fokusera några områden över längre tid. Därför formulerade vi år 2015 fyra mål som vi strävar mot på tre års sikt. Med stöd av våra utvärderingar och analys av våra resultat har vi sett att vi behöver utveckla verksamheten för barnen och samverkan med föräldrarna. Vi behöver också arbeta medvetet med kompetensförsörjning för att attrahera och behålla kompetent personal. Genom inriktningsmålen ser vi att vi kan fokusera våra insatser och förbättra våra verktyg för uppföljning och analys. Förskolor på vetenskaplig grund Vi tydliggör den pedagogiska verksamheten genom att med medvetna ställningstaganden låta den vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket stärker arbetet med barnens utveckling och lärande. Vi utvecklar vårt sätt att dokumentera den pedagogiska verksamheten och får genom det ett gemensamt verktyg för att pröva och följa upp nya metoder och arbetssätt. Det bidrar också till likvärdighet. Inför införandet av skolplattformen behöver vi göra investeringar i digitala lärresurser och verktyg. Vi behöver också sprida och öka kunnandet inom IKT som pedagogiskt verktyg. Under 2016 planerar vi därför en intern kompetensutveckling, där IKT-ombuden har en viktig roll. Trygga och hälsosamma förskolor Med fokus på barnsäkerhetsarbete, klimatsmart förskola samt kosten och den fysiska rörelsens betydelse för välmående och i förlängningen för barns utveckling och lärande. Hälsosamma och attraktiva arbetsplatser Genom kompetensbaserad rekrytering och systematiskt arbete för kompetensförsörjning skapar vi en attraktiv arbetsplats för skickliga och utvecklingsbenägna pedagoger. Systematiskt arbetsmiljöarbete är vårt stöd för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. En utgångspunkt är också att vi med målet attraktiv och hälsosam arbetsplats på sikt kan sänka sjukfrånvaron. Välkomnande förskolor Förskolornas bemötande och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och medarbetare ska följa gemensamma riktlinjer och ha likabehandling som bärande princip. Vi ser att vi behöver bli mer tillgängliga, trovärdiga och aktiva i vår föräldrasamverkan, för att nå målet. Vi behöver bjuda in föräldrarna mer aktivt att delta i förskolans aktiviteter och dokumentationer. Vi behöver säkerställa större likvärdighet i det dagliga bemötandet, i dokumentation av barns utveckling och lärande, samt utvecklingssamtalen. Förskolechef behöver också bli mer synlig för föräldrarna. De främsta kanalerna för det är föräldramöte, dialogmöte och månatliga ledningsbrev. Förskolornas utvecklingsarbete under läsåret 2015/16 Storseglet Språk och kommunikation (matematik) Ekbacken Språk och kommunikation (naturvetenskap och teknik)
Sid 6 (36) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Förskolan är en egen skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. // Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. (www.skolverket.se) Våra primära brukare är barnen på förskolan. Vår verksamhet tar alltid avstamp i hur vi kan förbättra, utveckla och skapa en verksamhet med barn och för barn. Föräldrarna och förskolan utgör tillsammans den plattform som ger optimala förutsättningar till detta och vi ser därför att föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska lyckas. Våra möten med föräldrarna på öppna förskolan ska präglas av ett inlyssnande förhållningssätt där pedagogernas kompetens ska fungera som stöd i föräldrarollen likväl som förebilder i mötet med deras barn. Förskolans bemötande ska vara trovärdigt, tillgängligt och aktivt. Sickla Udde förskolor består av förskolorna Storseglet och Ekbacken, vilka tidigare ingick i Hammarby Sjöstads förskolor. I vår enhet finns cirka 245 barn i åldrarna 1-5/6 år. Förskolorna är förlagda i Hammarby Sjöstad och arbetar utifrån samma verksamhetsplan, samma ledning, strukturer och ramar. Det som kännetecknar verksamheten är våra ledord: Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig samt visionen om vår verksamhet Likvärdighet, Lust och Lärande Förskolornas pedagogiska miljö, pedagogernas förhållningssätt och mötet med föräldrar och omvärld ska omfattas av denna värdegrund. Organisation Då enheten är ny behöver organisationen byggas upp och formuleras under kommande år. Enheten leds av förskolechef, i samråd med enhetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen finns till för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten genom gemensamma dokument, policys och pedagogisk dialog. Den dagliga driften fungerar utifrån en ansvars- /arbetsfördelning där alla medarbetare är delaktiga. Våra veckomöten har som syfte att snabbt åtgärda uppkomna situationer samt hantera synpunkter från barn, föräldrar eller medarbetare och att arbeta med uppföljning av åtaganden. Våra förskolor är organiserade utifrån ett modernt sätt att se på förskola i enlighet med forskning om barns lärande. Vi arbetar med barnen i basgrupper för att skapa gynnsamma
Sid 7 (36) lärandesituationer med färre relationer. Vi har iordningsställt den pedagogiska miljön och har verkstäder i hela förskolan som alla barnen får ta del av. Samtliga pedagoger på förskolan känner till alla barn och i enlighet med reviderad läroplan och ny skollag har förskolorna förskollärare som är huvudansvarig för undervisningen. Eftersom många situationer på förskolan präglas av omsorg behöver barnen många goda pedagoger. Både förskollärare och barnskötare. Förskolorna arbetar för att nå samma mål och en god strategi att nå dit är våra interna mötesforum där personalen får mötas och delge varandra, reflektera tillsammans och fördjupa sig i årets förbättringsområden samt hålla en dialog om våra utvärderingsverktyg och metoder. Hela enheten möts i gemensam intern kompetensutveckling, avslutningar och några gånger om året har vi gemensamma APT. Förskolornas utvecklingsdagar syftar till att få alla delaktiga i utveckling och är av yttersta vikt för verksamhetsutveckling. Förskollärarnas förstärkta ansvar och uppdrag diskuteras och följs upp regelbundet genom förskollärarmöten, veckomöten, ledningsgruppsmöten och individuella utvecklingssamtal. Vårt sätt att organisera verksamheten gör att det är lätt att ta ett gemensamt övergripande ansvar och att säkerställa att alla barn i alla basgrupper får samma kvalitet. Bemanning 2016 1 förskolechef, 1 biträdande förskolechef, 0,75 administrativ assistent, 16 förskollärare, 28 barnskötare, 2 kockar och 1 ekonomibiträde. Vi har möjlighet att söka särskilda medel för barn i behov av särskilt stöd. I de fall vi har beviljats medel har vi ett antal fast anställda resurspedagoger som går in på vissa av dessa uppdrag för att säkerställa att vi tillgodoser alla barns behov på bästa sätt. Sammanfattning av 2015 och framåtblick Under 2015 har vi haft fokus på fyra utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation Under 2015 har vi arbetat med att utveckla formerna för pedagogisk dokumentation. Alla förskolorna använder en gemensam mall för processanalys. Enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp har lärt sig och använt metoder för aktionsforskning för att identifiera och förbättra utvecklingsområden. Det arbetssättet har vi för avsikt att sprida under 2016. En kompetensutvecklingsinstats inom IKT har genomförts och arbetet med detta har drivits av framför allt IKT-ombuden på förskolorna. Fokus har varit att barnen ska vara producenter i arbetet med IKT i motsats till konsumenter. Med det följer också att IKT blir mer tillgängligt för barnen. Barnen visar grundläggande språklig förmåga Alla förskolor har läsombud, vars uppgift är att säkerställa att vi använder barnlitteratur som grund för språklig utveckling på bästa sätt. Vi lägger stor vikt vid språkutvecklande arbetssätt och att erbjuda språkstimulerande miljöer som inbjuder till kommunikation. Flera har gått fortbildning i genrepedagogik och vi har sett att det kan ge värdefulla verktyg för planering och verksamhetsutveckling. Attraktiv och hälsosam arbetsplats Vi har påbörjat ett arbete för arbetslagsutveckling, med materialet Så får vi det bra på jobbet, som ger fördjupade diskussioner i arbetslaget avseende bland annat trivsel, stress och gruppdynamik. Arbetet fortsätter 2016. För att öka känslan av delaktighet och möjlighet till utveckling i yrkesrollen har vi veckovisa reflektionsmöten för förskollärare, kallat till förskollärarmöten på enhetsnivå och skapat en
Sid 8 (36) pedagogisk utvecklingsgrupp på övergripande nivå. Vi har också flera kompetensutvecklingsinsatser riktade till förskollärare. Vi ser att det är framgångsrikt, men att vi behöver ge barnskötarna motsvarande möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. Trygg och hälsosam förskola Vi har barnombud på alla förskolor. Barnombuden har varit delaktiga i att ta fram en barnsäkerhetspärm på respektive förskola. De har också drivit arbetet med klimatsmart förskola. Det arbetet har påbörjats, men behöver fortsätta 2016. Våra utvecklingsområden 2015-2017 Vi har ett system för kvalitetssäkring och ser att vi behöver fokusera några områden över längre tid. Därför formulerade vi år 2015 fyra mål som vi strävar mot på tre års sikt. Med stöd av våra utvärderingar och analys av våra resultat har vi sett att vi behöver utveckla verksamheten för barnen och samverkan med föräldrarna. Vi behöver också arbeta medvetet med kompetensförsörjning för att attrahera och behålla kompetent personal. Genom inriktningsmålen ser vi att vi kan fokusera våra insatser och förbättra våra verktyg för uppföljning och analys. Förskolor på vetenskaplig grund Vi tydliggör den pedagogiska verksamheten genom att med medvetna ställningstaganden låta den vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket stärker arbetet med barnens utveckling och lärande. Vi utvecklar vårt sätt att dokumentera den pedagogiska verksamheten och får genom det ett gemensamt verktyg för att pröva och följa upp nya metoder och arbetssätt. Det bidrar också till likvärdighet. Inför införandet av skolplattformen behöver vi göra investeringar i digitala lärresurser och verktyg. Vi behöver också sprida och öka kunnandet inom IKT som pedagogiskt verktyg. Under 2016 planerar vi därför en intern kompetensutveckling, där IKT-ombuden har en viktig roll. Trygga och hälsosamma förskolor Med fokus på barnsäkerhetsarbete, klimatsmart förskola samt kosten och den fysiska rörelsens betydelse för välmående och i förlängningen för barns utveckling och lärande. Hälsosamma och attraktiva arbetsplatser Genom kompetensbaserad rekrytering och systematiskt arbete för kompetensförsörjning skapar vi en attraktiv arbetsplats för skickliga och utvecklingsbenägna pedagoger. Systematiskt arbetsmiljöarbete är vårt stöd för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Välkomnande förskolor Förskolornas bemötande och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och medarbetare ska följa gemensamma riktlinjer och ha likabehandling som bärande princip. Vi ser att vi behöver bli mer tillgängliga, trovärdiga och aktiva i vår föräldrasamverkan, för att nå målet. Vi behöver bjuda in föräldrarna mer aktivt att delta i förskolans aktiviteter och dokumentationer. Vi behöver säkerställa större likvärdighet i det dagliga bemötandet, i dokumentation av barns utveckling och lärande, samt utvecklingssamtalen. Förskolechef behöver också bli mer synlig för föräldrarna. De främsta kanalerna för det är föräldramöte, dialogmöte och månatliga ledningsbrev. Förskolornas utvecklingsarbete under läsåret 2015/16 Storseglet Språk och kommunikation (matematik) Ekbacken Språk och kommunikation (naturvetenskap och teknik) Förskolans verksamhet utgår från gällande styrdokument:
Sid 9 (36) FN:s Barnkonvention Skollag Läroplan för förskolan Förskoleplan för Stockholm Stad Verksamhetsplan för Södermalm stadsdelsnämnd Diskrimineringslagen Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp 16 16 Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 93 % Halvår Halvår 82 % Halvår 3,7 Halvår Enhetsmål: Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. 81 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och
Sid 10 (36) lärande. Förskolans förmåga att stödja barns utveckling och lärande är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Förskolorna arbetar aktivt med att skapa pedagogiska lärmiljöer där rummen bjuder in till och skapar lust till att lära. Vi använder oss av våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig i vår ambition att våra rum ska stimulera och bidra till utveckling och lärande. Genom vår pedagogiska miljö ger vi barnen stora möjligheter till att göra aktiva val och själva vara delaktiga sitt lärande. Allt material finns tillgängligt, är tillåtande och bidrar till att på ett tydligt sätt vägleda barnen till utveckling och lärande. Förskolorna har inrett lokalerna i verkstäder med utgångspunkt i läroplanen. Verkstäderna på alla våra förskolor följer samma princip och är; Matematik, Språk och Kommunikation, Skapande, Naturvetenskap och teknik samt Rollek och drama. Syftet är att säkerställa att vi erbjuder stimulerande miljöer utifrån läroplanens målområden. Förutom verkstäderna har förskolorna också enats om ett processinriktat arbetssätt hur de tänker sig att uppnå resultat i alla dessa områden. Vi arbetar med att reflektera över den dokumentation som skapas ihop med barnen och bygger därefter vidare projektet. Som stöd i det arbetet används en gemensam mall för processanalys. Vi prövar också metoder för aktionsforskning. Genom att systematiskt pröva olika förhållningssätt och metoder på vetenskaplig grund och genom dokumentation av den pedagogiska verksamheten utvecklas våra arbetssätt och bidrar till beprövad erfarenhet. Resursanvändning Vi ser att arbetet i basgrupper (10 barn/grupp 1-2 år och 14 barn/grupp 3-5 år) ger möjligheter att skapa ett lugnt lärandeklimat för barnen. Förskolans gruppinriktade arbetssätt kommer till sin rätt och vi har lättare att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Att vi ordnar miljön i verkstäder ger flexibilitet och möjlighet till lärande i mindre grupper om cirka 5-7 barn tillsammans med barnskötare eller förskollärare. Våra miljöer ska kännetecknas av inspirerande, utmanande och utforskande material som presenteras på ett tydligt, tillåtande och tillgängligt sätt. Barn i alla åldrar ska möta en miljö som syftar till att de kan göra egna val och genom våra verkstäder ser vi att de blir grunden till att lyckas med lärande utifrån barnens eget val. I de fall vi har beviljats verksamhetsstöd för enskilda barn använder vi i första hand fast anställd personal med kompetens inom aktuellt område. Resurspedagogerna får fortbildning (t.ex. TAKK, IBT, Lekgrupper) och ingår i nätverk inom enheten. Personalens olika kompetens inom läroplanens målområden kommer barnen till del genom vårt arbete i En förskola - Ett arbetslag. Vi dokumenterar arbetet med barnen inom alla områden och använder vår Mapp för Utveckling och Lärande (UL-mapp), där vi synliggör detta för barn och föräldrar varje månad. Barnens egna tankar och idéer är en resurs som dokumenteras och ligger till grund för vår pedagogiska planering och reflektion och dessa fångas upp i UL-mappen. Vårdnadshavarnas synpunkter på förskolan är viktiga och visar på hur väl vi lyckats förmedla våra intentioner med verkstädernas lärandemiljöer och aktiviteter. Vårdnadshavarna bjuds också in till dialog kring sina egna barns utveckling och lärande på terminsvisa utvecklings-
Sid 11 (36) och uppföljningssamtal. Tid - Pedagogerna har tid för att dokumentera, följa upp och reflektera över arbetet så att de kan planera den pedagogiska verksamhet för barnen. Förskolorna fördelar sin pedagogiska utvecklingstid och gör varje månad en fördelning av arbetsuppgifterna inför kommande period. Arbetet följs löpande upp och fördelas på Arbetslagsmötet varje månad. Förskollärarna har reflektionsmöte varje vecka. Enheten har en utökad ledningsgrupp med särskilt yrkesskickliga förskollärare som utgör Pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppens huvudsyfte är att utveckla den pedagogiska verksamheten, så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. IKT - Förskolorna har IKT-ombud med uppdrag att utveckla arbetssätten och stödja barnens användning av IKT som ett naturligt verktyg för lärande. Barn och pedagoger har tillgång till digitala lärresurser och verktyg utifrån de pedagogiska behov som finns. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF, Kvalitetsindikatorn samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en Verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget. Genom arbete med utvärderingsmaterialet följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling-och lärandemapp ser vi löpande till att följa upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Genom dokumentation av pedagogisk verksamhet som innefattar analys och reflektion av barnens arbete ser vi hur vi kan gå vidare och vad vi behöver utveckla. Detta arbete pågår löpande och följer en systematik genom enhetens pedagogiska år. Utveckling Vi kommer under 2016 att fortsätta vårt övergripande utvecklingsarbete kring dokumentation av pedagogisk verksamhet som en grund till att bli förskolor som baserar sin verksamhet på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter. Arbetet med detta sker både på övergripande enhetsnivå och på varje förskola utifrån deras utvecklingsområden. Våra utvärderingar visar ett behov av att utveckla vårt arbete med barns utveckling och lärande. Förskoleundersökningen visar att vi behöver bli bättre på att synliggöra hur vi dokumenterar och följer upp barnens utveckling och lärande och hur vi stödjer varje barn. Förskolorna har formulerat var sin verksamhetsutvecklingsplan, där arbetslaget har satt ord på hur de kommer att arbeta med ämnet. Förskolorna genomför GUF under maj månad 2016 och sammantaget med resultaten från Förskoleundersökningen samt Kvalitetsindikatorn kommer de att analysera och reflektera för att hitta nästa läsårs utvecklingsområde. Detta brukar vi ha klart redan i Tertial 2 och arbetet inleds i augusti. Fokus under kommande år ligger på Språk och kommunikation samt Matematik, i enlighet med nämndens mål. Vi ser att vi behöver diskutera våra mätmetoder och hur vi använder dem för att få rättvisande resultat.
Sid 12 (36) Nätverk för verksamhetsstöd 2016-01-18 2016-12-31 Nätverk Genus och normkritik med pedagogisk dokumentation. 2016-01-18 2016-12-31 Enhetsmål: Förskolor på vetenskaplig grund Förväntat resultat Förskollärarna använder medvetet vetenskapligt utprövade metoder i sitt arbete med barns utveckling och lärande, t.ex. aktionsforskning och boksamtal. Arbetssätt Arbetet leds och utvecklas av enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp. Gruppen träffas regelbundet och leds av förskolechef/biträdande förskolechef. De utvecklar arbetssätten med sina egna barngrupper och sprider kunskap till sina kollegor på förskolan. Arbetssätten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resursanvändning Enheten har en utökad ledningsgrupp med särskilt yrkesskickliga förskollärare som utgör Pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppens syfte är att utveckla den pedagogiska verksamheten, så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är i första hand genom förskollärarna som arbetet mot vetenskaplig grund drivs vidare. De har gemensam reflektionstid varje vecka och vi samlar samtliga förskollärare på enheten 1-2 gånger per termin för erfarenhetsutbyte och samverkan. Uppföljning Arbetet följs upp genom GUF, Kvalitetsindikatorn och Förskoleundersökningen. Vi gör också gemensamma avstämningar på enhetsövergripande förskollärarmöten. Utveckling Pedagogiska utvecklingsgruppen har i uppdrag att under 2016 utveckla den pedagogiska verksamhet. Under 2016 kommer vi att enas om metoder och arbetssätt som stödjer barns utveckling och lärande med fokus på dokumentation, processinriktat arbetssätt och ämnesområdet språk och kommunikation. Vi vill också öka antalet VFU-handledare och förskollärarstudenter i verksamheten, då det ger en naturlig kontakt med universitet/förskola och aktuell forskning. Pedagogisk utvecklingsgrupp som enhetsövergripande nätverk 2016-01-13 2016-12-31 Öka antalet förskollärarstudenter och VFU-handledare 2016-01-13 2016-12-31
Sid 13 (36) Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper Tertial Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider". 2016-01-01 2016-12-31 Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa 2016-01-01 2016-12-31 Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk 2016-01-01 2016-12-31 Enhetsmål: Alla barn har en trygg och hälsosam förskola Förväntat resultat Vi når följander resultat i Förskoleundersökningen: Fysiska aktiviteter 75% Trygghet 83% Mat och måltider 84% Alla förskolor har ett barnombud, med uppdrag att arbeta för en hälsofrämjande miljö för alla barn. Trygg och hälsosam förskola - en plan för arbetet finns upprättad per förskola för läsåret 15/16. Arbetssätt För att barnen på förskolan ska kunna utvecklas och lära är det viktigt att de ges möjlighet till att vara trygga i sin miljö och med barn och vuxna som finns runt dem på förskolan. Inom svensk förskola har vi ett sätt att se på lärande som en helhet och begreppet Educare handlar om människors potential och vilja att ömsesidigt utvecklas och lära. Vårt barnsäkerhetsarbete,
Sid 14 (36) möjligheten för barnen att befinna sig i en giftfri miljö är viktiga komponenter för att skapa det välbefinnande och den hälsofrämjande grund som barn har rätt till. Våra måltider är vällagade från grunden och vi ser vikten av att barn lär sig att måltiden är en trevlig stund av samvaro med andra barn och vuxna. Barnens kunskap om mat och rörelsens betydelse för att deras kropp ska må bra ser vi som ett utvecklingsområde under året. Förskolan arbetar mot det långsiktiga målet, "Trygg och hälsosam förskola". Det finns minst ett barnombud på varje förskola som ska leda, säkerhetsställa och sammanställa vad vi gör. Trygg innefattar såväl barnsäkerhet som psykisk och socialt välbefinnande. Parallellt med detta arbete löper vårt gemensamma utvecklingsarbete kring klimatsmart förskola, som syftar till att sanera förskolorna från giftiga ämnen. Barnombuden har upprättat en barnsäkerhetspärm som ständigt skall vara aktuell och användas av pedagogerna. Barnombuden skall se till att denna pärm är uppdaterad och följs. Resursanvändning Kökens kompetens inom området näringsriktig kost tas tillvara i samverkan med pedagoger. Pedagogiskt arbete utomhus dokumenteras och följs upp i UL-mappen. Barnombuden formulerar sitt uppdrag för att skapa goda förutsättningar för alla barn gällande kost, rörelse och psykisk hälsa. Uppföljning Vi följer upp resultaten genom Kvalitetsindikatorn och stadens Förskoleundersökning. Alla förskolor har ett barnombud och barnombuden ingår i enhetsövergripande nätverk. Genom nätverket dokumenteras arbetet med Trygg och hälsosam förskola och arbetet med "Klimatsmart förskola". Alla förskolor har en barnsäkerhetspärm. Alla förskolor genomför barnskyddsrond och gör förbättringar utifrån denna. Utveckling Vårt treårsmål Trygga och hälsosamma förskolor har hittills bland annat resulterat i en barnsäkerhetspärm samt förbättrade rutiner för barns säkerhet. Vi fortsätter arbetet, där varje förskola har ett barnombud med särskilt fokus på dessa frågor. Stadsdelen startar upp ett arbete kring "Giftfri förskola" som vi deltar i. Barnsäkerhetspärm 2016-01-18 2016-05-01 Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad
Sid 15 (36) version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning 2016-01-01 2016-12-31 Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under 2016. Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Tertial Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 4 År 3,8 År Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik. 2016-01-01 2016-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2016-01-01 2016-12-31
Sid 16 (36) Enhetsmål: Barnen i förskolan visar grundläggande matematiska förmågor Förväntat resultat GUF 88% Förskoleundersökningen 84% Kvalitetsindikator 3,7 Arbetssätt På förskolan handlar matematik om att låta barnen utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning samt grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Det lilla barnet mäter sin omvärld med utgångspunkt i sin egen kropp, lär sig att sortera och dela upp, samla i grupper mm genom vårt material på förskolan. Arbetet sker i våra verkstäder som är utformade med material för att stödja detta arbete men pågår också ständigt i leken och i projektarbete av olika slag i våra basgrupper och tvärgrupper. Alla typer av sorteringsmaterial, färg och form, pussel och spel, struktur i miljön bidrar till det matematiska tänkandet. Genom förskolans arbete med projekt i ett processinriktat arbetssätt utvecklar barnen sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Resursanvändning Genom att organisera den pedagogiska miljön i verkstäder säkerställer vi att material finns för att stödja utveckling och lärande inom matematik. I varje arbetslag har en pedagog huvudansvar för matematikverkstaden och ska säkerställa att den stimulerar till lek, lärande och utveckling inom matematik. Uppföljning Vi följer upp arbetet genom GUF, Förskoleundersökningen och Kvalitetsindikatorn. Utveckling Matematikansvariga har i uppdrag att säkerställa att pedagogisk miljö och material stödjer barns matematiska utveckling och vi ser att det finns individuella skillnader i kompetens i att fullfölja det uppdraget. För att utveckla vårt arbete med matematiska förmågor behöver vi erbjuda kompetensutveckling för de matematikansvariga i varje arbetslag. Arbetet med att utveckla vårt sätt att dokumentera pedagogisk verksamhet samt koppla vårt arbete till aktuell forskning och beprövad erfarenhet drivs också med fokus på matematik. Vi ser skillnader i resultat mellan GUF och Kvalitetsindikatorn, där GUF visar att vi når resultatet mer än väl. Därför ser vi att vi behöver arbeta med våra mätmetoder för att minska diskrepansen. Matematikansvariga pedagoger på varje förskola 2016-01-18 2016-12-31
Sid 17 (36) Enhetsmål: Barnen på förskolan visar grundläggande språkliga förmågor Förväntat resultat GUF 97% Förskoleundersökningen 81% Kvalitetsindikator 3,7 Arbetssätt Det pågår ett aktivt arbete med barnens språkmedvetande i våra dagsrutiner, i styrda aktiviteter samt i barnens arbete med projekt men även genom att utveckla den pedagogiska miljön i verkstäderna som är utformade utifrån läroplanens målområden. Pedagogerna har ett förhållningssätt som baseras på att uppmuntra och utmana barnens språk i leken och utforskandet. Alla förskolor har ett eller flera läsombud som har i uppdrag att utveckla arbetssätten för barnens språkutveckling med stöd av barnlitteratur. Förskolorna använder sig av många språkutvecklande aktiviteter såsom högläsning, fördjupade boksamtal, dramatiseringar och lek. Språket utvecklas i alla situationer, mellan barn, mellan barn och vuxna och i alla våra verkstäder. Vi har påbörjat en fortbildningssatsning för arbete med språkgenrer och använder det som en grund för planering av verksamheten. Resursanvändning Våra läsombud har i uppdrag att främja läsandet som en metod till språkutveckling. Varje arbetslag har utsett en pedagog som ansvarar för verkstaden Språk och kommunikation och det är den personen som har i uppdrag att säkerställa att miljö och material bidrar till språkutveckling och inbjuder till ett utforskande av alla aspekter av språk och kommunikation. Arbete i verkstäder innebär i sig ett effektivt användande av resurser, då flera basgrupper delar på samma verkstad. Uppföljning Vi följer upp arbetet genom GUF, Förskoleundersökningen samt Kvalitetsindikatorn. Utveckling Läsombuden får möjlighet att synliggöra sitt arbete på respektive förskola i syfte att sprida den goda kunskapen och arbetssättet till alla kollegor. Genusperspektiv och normkritiskt tänkande ska tillämpas vid val av litteratur. Vi avser fortsätta arbetet med språkgenrer och bygga vidare på våra läsombud under föreliggande år. Vi utvecklar arbetet med IKT för att föra in arbetet med flerspråkighet i alla barngrupper och för att möta barn med flera språk än svenska. Vi fortsätter att utöka antalet pedagoger med kompetens inom TKT och/eller TAKK. I det arbetet använder vi IKT som resurs. Alla förskolor har minst ett läsombud. 2016-01-18 2016-12-31 Utbildning i genrepedagogik 2016-01-18 2016-12-31
Sid 18 (36) Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen 2016-01-01 2016-12-31 Enhetsmål: Förskolornas pedagogiska inomhusmiljö utvecklas för att utmana och utveckla barns lärande Förväntat resultat Kvalitetsindikator 3,7 Förskoleundersökningen 81% Arbetssätt Förskolorna arbetar aktivt med att skapa pedagogiska lärmiljöer där verkstäderna bjuder in till och skapar lust till att lära. Alla våra förskolor har inrett lokalerna i verkstäder utifrån läroplanen och namngett dessa för skapande, matematik, naturvetenskap och teknik, social och emotionell lek såsom drama och rollek och språk och kommunikation. Allt material är tydligt presenterat, är rikt och är inbjudande och tillgängligt för alla barn. Vi använder oss av våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig för att säkerställa att verkstäderna stimulerar och bidrar till utveckling och lärande. Allt material finns tillgängligt, är tillåtande och ska på ett tydligt sätt vägleda barnen till utveckling och lärande. För att levandegöra och rikta barnens blickar mot det som erbjuds har verkstäderna fördelats mellan personalen som har i uppdrag att introducera, fördjupa sig i ämnet, bidra med utvecklande aktiviteter och möta barnen. Genom vår pedagogiska miljö ger vi barnen
Sid 19 (36) stora möjligheter till att göra aktiva val och själva äga och driva sitt lärande. Resursanvändning Flera basgrupper delar samma verkstäder, vilket bidrar till ett effektivt sätt att använda lokalerna och förskolornas gårdar. Personalen har fördelat ansvaret för verkstäderna mellan sig i arbetslaget och möter där barn från olika basgrupper, vilket innebär ett effektivt användande av personalens kompetens. Uppföljning Vi kommer att följa upp arbetet med vår pedagogiska miljö genom att arbeta med aktionsforskning och pedagogisk dokumentation. Utveckling Vi fortsätter att utveckla verkstäderna genom pedagogisk dokumentationen. Vi kommer mer tydligt att koppla vårt arbete mot forskning och beprövad erfarenhet. Vi ser att vi behöver öka personalens kompetens inom de olika målområdena, för att de ska ha förutsättningar att utveckla och använda de pedagogiska miljöerna. Enhetsmål: Förskolornas pedagogiska utemiljö/uteverksamhet utvecklas för att utmana och utveckla barns lärande Förväntat resultat Alla förskolor visar på dokumentation kring barns utveckling och lärande utomhus. Arbetssätt Våra förskolor har olika förutsättningar till att använda och utveckla sin förskolegård. Förskolan Storseglet har en gård som är begränsad sett till antalet barn som använder gården. Den ligger mellan tre vägar och har begränsade möjligheter till utmaningar och upplevelser för barnen. Förskolan Ekbacken har en kuperad och relativt stor förskolegård och ligger i nära anslutning till ett skogsparti. Båda förskolorna åker på utflykter i närmiljön eller lite längre bort för att ha en utvecklande, rolig och lärorik utevistelse. Vi har valt att kalla även uteverksamheten för verkstad, för att tydliggöra att det sker ett tvärvetenskapligt lärande, lekande och utforskande även här. Resursanvändning Stadens alla parker och närliggande skogspartier är en viktig del i vårt arbete för barnen. Pedagoger som dagligen i alla väder riktar barnens blick mot lek och lärande i utemiljö. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget hela läsåret. Genom vårt arbete med Kvalitetsindikatorn följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på
Sid 20 (36) respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling- och lärandemapp följer vi löpande upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Genom pedagogisk dokumentation, som innefattar analys och reflektion av barnens arbete, ser vi hur vi kan gå vidare och vad vi behöver utveckla. Detta arbete pågår löpande men följer en systematik i vår struktur från Utveckling- och lärandemappen och vårt pedagogiska årshjul. Utveckling Att synliggöra barnens uteverkstad kan tydliggöra hur vårt arbete främjar barnens utveckling och lärande. En av förskolorna har arbetat aktivt med att använda utemiljön som en bärande del i arbetet i projekt med barnen. Vi ser att de kan sprida många goda exempel. Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Tertial Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) 90 % Halvår Halvår 87 % Halvår 86 % Halvår Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt 2015-01-01 2015-12-31
Sid 21 (36) Enhetsmål: Barnen har grundläggande demokratiska värderingar Förväntat resultat 87% av barnen har grundläggande demokratiska värderingar. 90 % av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga. Arbetssätt Vår pedagogiska miljö präglas av tydlighet, tillgänglighet och med en tillåtande hållning, som gör att barnen ser och förstår hur den kan användas. Barnen är delaktiga i utformandet och får regelbundet ha synpunkter på innehåll, användande och placering. Eftersom vi använder ett processinriktat arbetssätt har barnen stort inflytande i hur och med vad de arbetar. Pedagogers förhållningssätt är grundläggande för hur barnen lär sig förstå och själva omfattas av dessa värden. I arbetet med barnen betyder detta att hinna samtala om lika och olika, hur vi visar respekt för varandra eller vår natur, att vi delar med oss till alla för att alla inte har lika mycket, att successivt ta ansvar över sina handlingar. Det handlar också om att förmedla respekten för alla människors lika värde oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Barnen tillhör en basgrupp som vi ofta delar i halvgrupp för att få möjligheter att lära och utvecklas under så gynnsamma förhållanden som möjligt. Barnens sociala förmåga tränas dagligen både i dagsrutinerna och i den styrda verksamheten när de arbetar med projekt. Vi arbetar också aktivt med konflikthantering och ser dessa uppkomna situationer som möjligheter att träna barnen i hur man bemöter varandra med respekt där man låter alla komma till tals. Vi ser konflikter som möjlighet till lärande inför livet och bemöter alla barn i en konflikt lika. Föräldrarna får ta del av vårt arbete främst under våra utvecklingssamtal där vi för en dialog om barnets utveckling och lärande. Vi synliggör genom dokumentation i Utveckling- och lärandemappen på hur vi arbetar med de demokratiska värdena med barn samt belyser styrkan i att barnen på förskolan får öva i att befinna sig i grupp med andra barn. Vår Likabehandlingsplan och vår formulerade Värdegrund för Sickla Udde förskolor används som diskussionsunderlag i mötet mellan personalen. VI har diskuterat fram ett förhållningssätt utifrån ledorden Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig både gällande personal, miljö och verksamhet. Resursanvändning Personalens kompetens i vår värdegrund är avgörande för hur vi kan implementera viktiga värden som solidaritet, alla människors lika värde och ansvar. Personalen behöver själva ha kunskap om de demokratiska värdena och blir på så vis en samtalspartner för barnen. Det är också viktigt att personalen finns nära barnen i ett gemensamt samspel för att vara förebilder och lotsa barnen i den sociala samvaron. Våra möten med varandra fungerar som viktiga tillfällen att reflektera över vårt förhållningssätt och förmåga att leva upp till de demokratiska värdena.