Verksamhetsplan 2016 för Hammarby Sjöstads förskolor

Transkript

1 Hammarby Sjöstads förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (34) Handläggare Telefon: Till Hammarby Sjöstads förskolor Verksamhetsplan 2016 för Hammarby Sjöstads förskolor Förslag till beslut Hammarby Sjöstads förskolor

2 Sid 2 (34) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...34 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...34 Budget Övriga frågor... 34

3 Sid 3 (34) Inledning Förskolan är en egen skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. // Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. ( Öppen förskolas uppgift är att erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta...// Den öppna förskolan bör vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras nyfikenhet och lust att lära. Lek och skapande bör ges stort utrymme. Verksamheten bör utformas både efter barnens och de vuxna besökarnas behov. ( Våra primära brukare är barnen på förskolan samt föräldrar och barn på vår öppna förskola. Vår verksamhet tar alltid avstamp i hur vi kan förbättra, utveckla och skapa en verksamhet med barn och för barn. Föräldrarna och förskolan utgör tillsammans den plattform som ger optimala förutsättningar till detta och vi ser därför att föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska lyckas. Våra möten med föräldrarna på öppna förskolan ska präglas av ett inlyssnande förhållningssätt där pedagogernas kompetens ska fungera som stöd i föräldrarollen likväl som förebilder i mötet med deras barn. Förskolans bemötande ska vara trovärdigt, tillgängligt och aktivt. Hammarby Sjöstads förskolor: I vår enhet finns cirka 205 barn i åldrarna 1-5/6 år fördelade på förskolorna Båtklubben, Kryssningen och Sjöresan. Förskolorna är förlagda i Hammarby Sjöstad och arbetar utifrån samma Verksamhetsplan, samma ledning, strukturer och ramar. Den öppna förskolan har öppet alla vardagar både förmiddag och eftermiddag och kan ta emot 50 personer åt gången. Vi ser en välbesökt verksamhet och har genom våra möten för spädbarnsfamiljer samt så kallade regnbågsfamiljer kunnat möta specifika grupper i deras behov. Det som kännetecknar våra verksamheter är våra ledord: Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig samt visionen om vår verksamhet Likvärdighet, Lust och Lärande Förskolornas pedagogiska miljö, pedagogernas förhållningssätt och mötet med föräldrar och omvärld ska omfattas av denna värdegrund. Organisation Då enheten är ny behöver organisationen byggas upp och formuleras under kommande år. Enheten leds av förskolechef, i samråd med enhetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen finns till för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten genom gemensamma

4 Sid 4 (34) dokument, policys och pedagogisk dialog. Den dagliga driften fungerar utifrån en ansvars- /arbetsfördelning där alla medarbetare är delaktiga. Våra veckomöten har som syfte att snabbt åtgärda uppkomna situationer samt hantera synpunkter från barn, föräldrar eller medarbetare och att arbeta med uppföljning av åtaganden. Våra förskolor är organiserade utifrån ett modernt sätt att se på förskola i enlighet med forskning om barns lärande. Vi arbetar med barnen i basgrupper för att skapa gynnsamma lärandesituationer med färre relationer. Vi har iordningsställt den pedagogiska miljön och har verkstäder i hela förskolan som alla barnen får ta del av. Samtliga pedagoger på förskolan känner till alla barn och i enlighet med reviderad läroplan och ny skollag har förskolorna förskollärare som är huvudansvarig för undervisningen. Eftersom många situationer på förskolan präglas av omsorg behöver barnen många goda pedagoger. Både förskollärare och barnskötare. Förskolorna arbetar för att nå samma mål och en god strategi att nå dit är våra interna mötesforum där personalen får mötas och delge varandra, reflektera tillsammans och fördjupa sig i årets förbättringsområden samt hålla en dialog om våra utvärderingsverktyg och metoder. Hela enheten möts i gemensam intern kompetensutveckling, avslutningar och några gånger om året har vi gemensamma APT. Förskolornas utvecklingsdagar syftar till att få alla delaktiga i utveckling och är av yttersta vikt för att vårt systematiska kvalitetsutveckling ska fungera. Förskollärarnas förstärkta ansvar och uppdrag diskuteras och följs upp regelbundet genom förskollärarmöten, veckomöten, ledningsgruppsmöten och individuella utvecklingssamtal. Vårt sätt att organisera verksamheten gör att det är lätt att ta ett gemensamt övergripande ansvar och att säkerställa att alla barn i alla basgrupper får samma kvalitet. Bemanning 2016 Hammarby Sjöstads förskolor: 1 förskolechef, 0,75 administrativ assistent, 14 förskollärare, 21 barnskötare och 3 ekonomibiträden. Vi planerar att rekrytera en biträdande förskolechef under året. Vi har möjlighet att söka särskilda medel för barn i behov av särskilt stöd. I de fall vi har beviljats medel har vi ett antal fast anställda resurspedagoger som går in på vissa av dessa uppdrag för att säkerställa att vi tillgodoser alla barns behov på bästa sätt. Sammanfattning av 2015 och framåtblick Under 2015 har vi haft fokus på fyra utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation Under 2015 har vi arbetat med att utveckla formerna för pedagogisk dokumentation. Alla förskolorna använder en gemensam mall för processanalys. Enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp har lärt sig och använt metoder för aktionsforskning för att identifiera och förbättra utvecklingsområden. Det arbetssättet har vi för avsikt att sprida under En kompetensutvecklingsinstats inom IKT har genomförts och arbetet med detta har drivits av framför allt IKT-ombuden på förskolorna. Fokus har varit att barnen ska vara producenter i arbetet med IKT i motsats till konsumenter. Med det följer också att IKT blir mer tillgängligt för barnen. Barnen visar grundläggande språklig förmåga Alla förskolor har läsombud, vars uppgift är att säkerställa att vi använder barnlitteratur som grund för språklig utveckling på bästa sätt. Vi lägger stor vikt vid språkutvecklande arbetssätt och att erbjuda språkstimulerande miljöer

5 Sid 5 (34) som inbjuder till kommunikation. Flera har gått fortbildning i genrepedagogik och vi har sett att det kan ge värdefulla verktyg för planering och verksamhetsutveckling. Attraktiv och hälsosam arbetsplats Vi har påbörjat ett arbete för arbetslagsutveckling, med materialet Så får vi det bra på jobbet, som ger fördjupade diskussioner i arbetslaget avseende bland annat trivsel, stress och gruppdynamik. Arbetet fortsätter För att öka känslan av delaktighet och möjlighet till utveckling i yrkesrollen har vi veckovisa reflektionsmöten för förskollärare, kallat till förskollärarmöten på enhetsnivå och skapat en pedagogisk utvecklingsgrupp på övergripande nivå. Vi har också flera kompetensutvecklingsinsatser riktade till förskollärare. Vi ser att det är framgångsrikt, men att vi behöver ge barnskötarna motsvarande möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. Trygg och hälsosam förskola Vi har barnombud på alla förskolor. Barnombuden har varit delaktiga i att ta fram en barnsäkerhetspärm på respektive förskola. De har också drivit arbetet med klimatsmart förskola. Det arbetet har påbörjats, men behöver fortsätta Våra utvecklingsområden Vi har ett system för kvalitetssäkring och ser att vi behöver fokusera några områden över längre tid. Därför formulerade vi år 2015 fyra mål som vi strävar mot på tre års sikt. Med stöd av våra utvärderingar och analys av våra resultat har vi sett att vi behöver utveckla verksamheten för barnen och samverkan med föräldrarna. Vi behöver också arbeta medvetet med kompetensförsörjning för att attrahera och behålla kompetent personal. Genom inriktningsmålen ser vi att vi kan fokusera våra insatser och förbättra våra verktyg för uppföljning och analys. Förskolor på vetenskaplig grund Vi tydliggör den pedagogiska verksamheten genom att med medvetna ställningstaganden låta den vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket stärker arbetet med barnens utveckling och lärande. Vi utvecklar vårt sätt att dokumentera den pedagogiska verksamheten och får genom det ett gemensamt verktyg för att pröva och följa upp nya metoder och arbetssätt. Det bidrar också till likvärdighet. Inför införandet av skolplattformen behöver vi göra investeringar i digitala lärresurser och verktyg. Vi behöver också sprida och öka kunnandet inom IKT som pedagogiskt verktyg. Under 2016 planerar vi därför en intern kompetensutveckling, där IKT-ombuden har en viktig roll. Trygga och hälsosamma förskolor Med fokus på barnsäkerhetsarbete, klimatsmart förskola samt kosten och den fysiska rörelsens betydelse för välmående och i förlängningen för barns utveckling och lärande. Hälsosamma och attraktiva arbetsplatser Genom kompetensbaserad rekrytering och systematiskt arbete för kompetensförsörjning skapar vi en attraktiv arbetsplats för skickliga och utvecklingsbenägna pedagoger. Systematiskt arbetsmiljöarbete är vårt stöd för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Välkomnande förskolor Förskolornas bemötande och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och medarbetare ska följa gemensamma riktlinjer och ha likabehandling som bärande princip. Vi ser att vi behöver bli mer tillgängliga, trovärdiga och aktiva i vår föräldrasamverkan, för att nå målet. Vi behöver bjuda in föräldrarna mer aktivt att delta i förskolans aktiviteter och dokumentationer. Vi behöver säkerställa större likvärdighet i det dagliga bemötandet, i dokumentation av barns utveckling och lärande, samt utvecklingssamtalen. Förskolechef behöver också bli mer synlig för föräldrarna. De främsta

6 Sid 6 (34) kanalerna för det är föräldramöte, dialogmöte och månatliga ledningsbrev. Förskolornas utvecklingsarbete under läsåret 2015/16 Båtklubben Språk och kommunikation Sjöresan Språk och kommunikation med kulturupplevelser som utgångspunkt Kryssningen Språk och kommunikation med barnens eget intresse och behov som utgångspunkt Luma Öppna förskola Språk och kommunikation Förskolans verksamhet utgår från gällande styrdokument: FN:s Barnkonvention Skollag Läroplan för förskolan Förskoleplan för Stockholm Stad Verksamhetsplan för Södermalm stadsdelsnämnd Diskrimineringslagen KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling.

7 Sid 7 (34) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 93 % Halvår Halvår 82 % Halvår 3,7 Halvår Enhetsmål: Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. 81 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande5 Förskolans förmåga att stödja barns utveckling och lärande är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Förskolorna arbetar aktivt med att skapa pedagogiska lärmiljöer där rummen bjuder in till och skapar lust till att lära. Vi använder oss av våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig i vår ambition att våra rum ska stimulera och bidra till utveckling och lärande. Genom vår pedagogiska miljö ger vi barnen stora möjligheter till att göra aktiva val och själva vara delaktiga sitt lärande. Allt material finns tillgängligt, är tillåtande och på ett tydligt sätt vägleda barnen till utveckling och lärande. Förskolorna har inrett lokalerna i verkstäder med utgångspunkt i läroplanen. Verkstäderna på alla våra förskolor följer samma princip och är; Matematik, Språk och Kommunikation, Skapande, Naturvetenskap och teknik, Rollek och Drama. Även på vår öppna förskola bjuds barnen på en miljö som är baserad på tydlig, tillåtande och tillgänglig. Vi vill att även de allra yngsta barnen också ska mötas av ett komplement till hemmiljön där de får göra egna val och uppleva med alla sina sinnen. Vi vill redan från början belysa att barnen är kompetenta och kan lära bara de ges möjligheten till det. Förutom verkstäderna har förskolorna enats om ett processinriktat arbetssätt hur de tänker sig att uppnå resultat i alla dessa områden. Att utgå från barnens egna tankar och ideér och vara medforskande pedagoger. Vi arbetar med att reflektera över den dokumentation som skapas ihop med barnen och bygger därefter vidare projektet. Som stöd i det arbetet används en mall för processanalys. Genom att pröva vetenskapliga förhållningssätt och metoder och genom dokumentation av den pedagogiska verksamheten utvecklas arbetssätt och beprövad erfarenhet.. Resursanvändning Vi ser att arbetet i basgrupper med möjlighet till lärande i mindre grupper (10 barn/grupp 1-2

8 Sid 8 (34) år och 14 barn/grupp 3-5 år) ger möjligheter att skapa ett lugnt lärandeklimat för barnen. Förskolans gruppinriktade arbetssätt kommer till sin rätt och vi har lättare att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Arbetet i våra verkstäder sker i ännu mindre grupper om ca 5-7 barn tillsammans med pedagog, barnskötare eller förskollärare. I de fall vi har beviljats verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd använder vi i första hand fast anställd personal med kompetens inom aktuellt område. Resurspedagogerna får fortbildning (t.ex. TAKK, IBT, Floortime) och ingår i nätverk inom enheten. Våra miljöer ska kännetecknas av inspirerande, utmanande och utforskande material som presenteras på ett tydligt, tillåtande och tillgängligt sätt. Barn i alla åldrar ska möta en miljö som syftar till att de kan göra egna val och genom våra verkstäder ser vi att de blir grunden till att lyckas med lärande utifrån barnens eget val. Personalens olika kompetens inom olika områden kommer barnen till del genom vårt arbete i En förskola-ett arbetslag. Vi dokumenterar vårt arbete med barnen inom alla områden och använder vår Mapp för Utveckling och Lärande där vi synliggör detta både för barn och dess föräldrar löpande under året varje månad. Barnens egna tankar och ideér är en resurs som dokumenteras och ligger till grund för vår pedagogiska planering och reflektion och dessa fångas upp i UL-mappen. IKT - Förskolorna har IKT-ombud med uppdrag att utveckla arbetssätten och stödja barnens användning av IKT som ett naturligt verktyg för lärande. Barn och pedagoger har tillgång till IKT-utrustning med prestanda och programvara som överensstämmer med de pedagogiska behov som finns. Vårdnadshavarnas synpunkter på förskolan blir viktiga och visar på hur väl vi lyckats förmedla våra intentioner med verkstädernas lärandemiljöer och aktiviteter. Vårdnadshavarna bjuds också in till dialog kring dess eget barns utveckling och lärande på våra utvecklingssamtal. Tid - Pedagogerna har tid för att dokumentera, följa upp och reflektera över arbetet så att de kan planera en verksamhet för barnen. Förskolorna fördelar sin pedagogiska utvecklingstid och gör varje månad en fördelning av arbetsuppgifterna inför kommande period. Arbetet följs löpande upp och fördelas på Arbetslagsmötet varje månad. Förskollärarna har reflektionsmöte varje vecka. Enheten har en utökad ledningsgrupp med särskilt yrkesskickliga förskollärare som utgör Pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppens syfte är att utveckla den pedagogiska verksamheten, så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en Verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget. Genom vårt arbete

9 Sid 9 (34) med Kvalitetsindikator - självvärderingen följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling-och lärandemapp ser vi löpande till att följa upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Genom dokumentation av pedagogisk verksamhet som innefattar analys och reflektion av barnens arbete ser vi hur vi kan gå vidare och vad vi behöver utveckla. Detta arbete pågår löpande men följer en systematik genom enhetens pedagogiska år. För att följa upp verksamheten på vår öppna förskola kommer vi att dokumentera barnens aktivteter, samtala med föräldrar och årligen fråga hur de upplever den erbjudna verksamheten. Utveckling Vi kommer under 2016 att fortsätta vårt övergripande utvecklingsarbete kring dokumentation av pedagogisk verksamhet som en grund till att bli förskolor som baserar sin verksamhet på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter. Arbetet med detta sker både på övergripande enhetsnivå och på varje förskola utifrån deras utvecklingsområden Våra utvärderingar visar ett behov av att utveckla vårt arbete med utveckling och lärande. Alla förskolorna har formulerat var sin Verksamhetsutvecklingsplan där de satt ord på hur det kommer att arbeta med ämnet. Förskoleundersökningen visar att vi behöver bli bättre på att synliggöra hur vi dokumenterar och följer upp barnens utveckling och lärande och hur vi stödjer varje barn. Förskolorna genomför sin GUF under maj månad 2016 och sammantaget med resultaten från vårdnadshavaranas Förskoleundersökning samt Stadens självvärdering, Kvalitetsindikatorn, kommer de att analysera och reflektera för att hitta nästa läsårs utvecklingsområde. Detta brukar vi ha klart redan i Tertial 2 och arbetet inleds i augusti. Fokus under kommande år ligger på Språk och kommunikation samt Matematik, i enlighet med nämndens mål. Förskolärare från enheten deltar på stadsdels övergripande nätverk Genus och normkritik med pedagogisk dokumentation Lärgrupp för verksamhetsstöd Enhetsmål: Förskolor på vetenskaplig grund Förväntat resultat Förskollärarna använder medvetet vetenskapligt utprövade metoder i sitt arbete med barns utveckling och lärande, t.ex. aktionsforskning och boksamtal.

10 Sid 10 (34) Arbetssätt Gruppen träffas regelbundet och leds av förskolechef/biträdande förskolechef. De utvecklar arbetssätten med sina egna barngrupper och sprider kunskap till sina kollegor på förskolan. Arbetssätten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resursanvändning Enheten har en utökad ledningsgrupp med särskilt yrkesskickliga förskollärare som utgör Pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppens syfte är att utveckla den pedagogiska verksamheten, så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Uppföljning Under 2016 kommer vi att enas om metoder och arbetssätt som stödjer barns utveckling och lärande med fokus på dokumentation, processinriktat arbetssätt och ämnesområdet språk och kommunikation. Utveckling Pedagogiska utvecklingsgruppen har i uppdrag att under 2016 utveckla formerna för dokumentation av pedagogisk verksamhet. Pedagogisk utvecklingsgrupp som enhetsövergripande nätverk Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper Tertial Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider" Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa

11 Sid 11 (34) Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk Enhetsmål: Alla barn har en trygg och hälsosam förskola Förväntat resultat Vi når följander resultat i Förskoleundersökningen : Fysiska aktiviteter 75% Trygghet 83% Mat och måltider 84% Alla förskolor har ett barnombud, med uppdrag att arbeta för en hälsofrämjande miljö för alla barn. Trygg och hälsosam förskola - en plan för arbetet finns upprättad per förskola för läsåret 15/16 Arbetssätt För att barnen på förskolan ska kunna utvecklas och lära är det viktigt att de ges möjlighet till att vara trygga i sin miljö och med barn och vuxna som finns runt dem på förskolan. Inom svensk förskola har vi ett sätt att se på lärande som en helhet och begreppet Educare handlar om människors potential och vilja att ömsesidigt utvecklas och lära. Vårt barnsäkerhetsarbete, möjligheten för barnen att befinna sig i en giftfri miljö är viktiga komponenter för att skapa det välbefinnande och den hälsofrämjande grund som barn har rätt till. Våra måltider är vällagade från grunden och vi ser vikten av att barn lär sig att måltiden är en trevlig stund av samvaro med andra barn och vuxna. Barnens kunskap om mat och rörelsen betydelse för deras kropp ska må bra ser vi som ett utvecklingsområde under året. Barnombuden har upprättat en barnsäkerhetspärm som ständigt skall vara aktuell och användas av pedagogerna. Barnombuden skall se till att denna pärm är uppdaterad och följs. Förskolan arbetar under året med ett utvecklingsarbete, " Trygg och hälsosam verksamhet", det finns minst ett barnombud på respektive förskola som ska leda, säkerhetsställa och sammanställa vad vi gör. Trygg innefattar såväl barnsäkerhet som psykisk och socialt välbefinnande. Parallellt med detta arbete löper vårt gemensamma utvecklingsarbete kring klimatsmart förskola, som syftar till att sanera barnens miljöer från giftiga ämnen på förskolorna. Resursanvändning Kökens kompetens inom området näringsriktig kost tas tillvara i samverkan med pedagoger. Uteverkstad på gården och övriga platser har ett dokumenterat arbete. Barnombud formulerar sitt uppdrag för att skapa goda förutsättningar för alla barn gällande hälsa; kost rörelse och psykis hälsa.

12 Sid 12 (34) Uppföljning Vi följer upp resultaten via Kvalitetsindikator och stadens förskoleundersökning Alla förskolor har ett barnombud. Arbetet i Trygg och hälsosam förskola finns dokumenterat. Arbetet med "Klimatsmart förskola" finns dokumenterat Alla förskolor har gen omfört barnskyddsrond och genomfört förändringar utifrån denna. Alla förskolor har en barnsäkerhetspärm. Vi följer också upp genom stadens förskoleundersökning. Utveckling Då detta mål är ett nytt vi det som en utveckling i sig att förstå målet, göra vårt åtagande levande. Vårt barnsäkerhetsarbete, möjligheten för barnen att befinna sig i en giftfri miljö är viktiga komponenter för att skapa det välbefinnande och den hälsofrämjande grund som barn har rätt till. Våra måltider är vällagade från grunden och vi ser vikten av att barn lär sig att måltiden är en trevlig stund av samvaro med andra barn och vuxna. Barnens kunskap om mat och rörelsen betydelse för deras kropp ska må bra ser vi som ett utvecklingsområde under året. Förskolan kommer under året att arbeta med ett utvecklingsarbete, " Trygg och hälsosam förskola", där vi utser barnombud på respektive förskola att leda och sammanställa vad vi gör. Stadsdelen startar upp ett arb3te kring "Giftfrin förskola" som vi deltar i. Barnombud finns på varje förskola och ansvarar för att uppdatera och säkerställa att barnsäkerhetspärm finns och följs Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version).

13 Sid 13 (34) Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Tertial Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 4 År 3,8 År Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik Enhetsmål: Barnen i förskolan visar grundläggande matematiska förmågor Förväntat resultat GUF 88% Förskoleundersökningen 84% Kvalitetsindikator 3,7

14 Sid 14 (34) Arbetssätt På förskolan handlar matematik om att låta barnen utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning samt grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Det lilla barnen mäter sin omvärld med utgångspunkt i sin egen kropp, lär sig att sortera och dela upp, samla i grupper mm genom vår material på förskolan. Alla typer av sorteringsmaterial, färg och form, pussel och spel, struktur i miljön bidrar till det matematiska tänkandet. Genom förskolans arbete med projekt, processinriktat arbetssätt, utvecklar de sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Arbetet sker i våra verkstäder som är utformade med material för att stödja detta arbete men pågår också ständigt i leken och i projektarbete av olika slag i våra basgrupper och tvärgrupper. Resursanvändning Genom att organisera den pedagogiska miljön i verkstäder säkerställer vi att material finns för att stödja utveckling och lärande inom matematik. Uppföljning Vi följer upp arbetet genom GUF, Förskoleundersökningen och Kvalitetsindikatorn. Utveckling För att utveckla vårt arbete med matematiska förmågor utser vi matematikansvariga på varje förskola, med uppdrag att säkerställa att pedagogisk miljö och material stödjer barns matematiska utveckling. Arbetet med att utveckla vårt sätt att dokumentera pedagogisk verksamhet samt koppla vårt arbete till aktuell forskning och beprövad erfarenhet drivs också med fokus på matematik. Matematikansvariga pedagoger på varje förskola Enhetsmål: Barnen på förskolan visar grundläggande språkliga förmågor Förväntat resultat GUF 97% Förskoleundersökningen 81% Kvalitetsindikator 3,7 Arbetssätt Det pågår ett aktivt arbete med barnens språkmedvetande i våra dagsrutiner, i styrda aktiviteter samt i barnens arbete med projekt men även genom att utveckla den pedagogiska miljön i verkstäderna som är utformade utifrån läroplanens målområden. Vi vuxna har ett förhållningssätt som baseras på att uppmuntra, leka och utmana barnens språk. Alla förskolor har ett eller flera läsombud som har i uppdrag att utveckla arbetssätten för barnens

15 Sid 15 (34) språkutveckling med stöd av barnlitteratur. Förskolorna använder sig av många språkutvecklande aktiviteter såsom munmotorik, sagokort, sagopåsar, högläsning, bokstäver och begreppslekar. Språket utvecklas i alla situationer, mellan barn, mellan barn och vuxna och i alla våra verkstäder. Resursanvändning Våra läsombud arbetar med att främja läsandet som en metod till språkutveckling. Uppföljning Vi följer upp arbetet genom GUF; Förskoleundersökningen samt Kvalitetsindikatorn. Utveckling Läsombuden får möjlighet att synliggöra sitt arbete på respektive förskola i syfte att sprida den goda kunskapen och arbetssättet till alla kollegor. Vi utvecklar arbetet med IKT för att föra in arbetet med flerspråkighet i alla barngrupper och för att möta barn med flera språk än svenska. Vi fortsätter att utöka antalet pedagoger med kompetens om TKT och/eller TAKK. I det arbetet använder vi IKT som resurs. Alla förskolor har minst ett läsombud Utbildning i genrepedagogik Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År

16 Sid 16 (34) Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Enhetsmål: Förskolornas pedagogiska inomhusmiljö utvecklas för att utmana och utveckla barns lärande Förväntat resultat Kvalitetsindikator 3,7 Förskoleundersökning 81% Arbetssätt Förskolorna arbetar aktivt med att skapa pedagogiska lärmiljöer där verkstäderna bjuder in till och skapar lust till att lära. Vi använder oss av våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig i vår ambition att våra verkstäder ska stimulera och bidra till utveckling och lärande. Genom vår pedagogiska miljö ger vi barnen stora möjligheter till att göra aktiva val och själva äga sitt lärande. Allt material finns tillgängligt, är tillåtande och ska på ett tydligt sätt vägleda barnen till utveckling och lärande. Alla våra förskolor har inrett lokalerna i verkstäder utifrån läroplanen och namngett dessa för skapande, matematik, naturvetenskap och teknik, social och emotionell lek såsom drama och rollek och språk och kommunikation. Allt material är tydligt presenterat, är rikt och är inbjudande och tillgängligt för alla barn. Även på vår öppna förskola bjuds barnen på en miljö som är baserad på tydlig, tillåtande och tillgänglig. Vi vill att även de allra yngsta barnen också ska mötas av ett komplement till hemmiljön där de får göra egna val och uppleva med alla sina sinnen. Vi vill redan från början belysa att barnen är kompetenta och kan lära bara de ges möjligheten till det. För att levandegöra och rikta barnens blickar mot det som erbjuds har verkstäderna fördelats mellan personalen som har i uppdrag att introducera, fördjupa sig i ämnet, bidra med utvecklande aktivteter och möta barnen. Uppföljning Vi kommer att följa upp arbetet med vår pedagogiska miljö genom kvalitetsindikatorn samt i Förskoleundersökningen. Utveckling Vi fortsätter att utveckla verkstäderna genom pedagogisk dokumentationen. Vi kommer mer tydligt att koppla vårt arbete mot forskning och beprövad erfarenhet.

17 Sid 17 (34) Enhetsmål: Förskolornas pedagogiska utemiljö/uteverksamhet utvecklas för att utmana och utveckla barns lärande. Förväntat resultat Alla förskolor visar på dokumentation från arbetet i uteverkstaden. Förskoleundersökning Arbetssätt Våra förskolor har väldigt olika förutsättningar till att utveckla sin utemiljö. Tre av fem förskolor, Kryssningen, Sjöresan och Båtklubben, är inrymnda i flerfamiljshus och har ingen egen gård. Dom har dock en begränsad gård att nyttja. Förskolan Storseglet har en gård som också är begränsad sett till antalet barn som använder gården. Förskolan Ekbacken har en fin, kuperad och bra förskolegård som används av alla barn på förskolan dagligen. Vi har därför valt att kalla även den här verksamheten för verkstad för barnen. Vår uteverkstad innefattar alla barn, yngre som äldre, och kan förläggas på egen gård, lekparker i närmiljön eller i mer skogliknande områden på längre avstånd. Innehållet i uteverkstaden är rörelse, motorik, natur och projektarbete. Barnen kan arbeta tvärvetenskapligt med alla områden genom sin lek och sina projekt. Här är också en möjlighet för barnen att arbeta med kultur och estetiska lärprocesser. Resursanvändning Stadens alla parker och närliggande skogspartier är en viktig del i vårt arbete för barnen. Pedagoger som dagligen i alla väder riktar barnens blick mot lek och lärande i utemiljö. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF samt i Stockholm stads förskoleunderökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en Verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget. Genom vårt arbete med Kvalitetsindikator - självvärderingen följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling-och lärandemapp ser vi löpande till att följa upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Genom Pedagogisk dokumentation som innefattar analys och reflektion av barnens arbete ser vi hur vi kan gå vidare och vad vi behöver utvecklas. Detta arbete pågår löpande men följer en systematik i vårt struktur från Utveckling -och lärandemappen. Utveckling Att synliggöra barnens uteverkstad kan tydliggöra hur vårt arbete främjar barnens utveckling och lärande.

18 Sid 18 (34) Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Tertial Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) 90 % Halvår Halvår 87 % Halvår 86 % Halvår Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt Enhetsmål: Barnen har grundläggande demokratiska värderingar Förväntat resultat 87% av barnen har grundläggande demokratiska värderingar. 90 % av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga.

19 Sid 19 (34) Arbetssätt Vår pedagogiska miljö präglas av tydlighet, tillgänglighet och med ett tillåtande som gör att barnen ser och förstår hur den ska användas. Barnen är delaktiga i utformandet och får regelbundet ha synpunkter på innehåll och placering.eftersom vi arbetar utifrån ett processinriktat arbetssätt har barnen stort inflytande i vad och hur de arbetar. Pedagogers förhållningssätt är grundläggande för hur barnen lär sig förstå och själva omfattas av dessa värden. I arbetet med barnen betyder detta att hinna samtala om lika och olika, hur vi visar respekt för varandra eller vår natur, att vi delar med oss till alla för att alla inte har lika mycket, att successivt ta ansvar över sina handlingar. Det handlar också om att förmedla respekten för alla människors lika värde oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Barnen tillhör i grunden en basgrupp som vi dessutom delar i halvgrupp för att få möjligheter att lära och utvecklas under så gynnsamma förhållanden som möjligt. Barnens sociala förmåga tränas dagligen både i dagsrutinerna och i den styrda verksamheten när de arbetar med projekt. Vi arbetar också aktivt med konflikthantering och ser dessa uppkomna situationer som möjligheter att träna barnen i hur man bemöter varandra med respekt där man låter alla komma till tals. Vi ser konflikter som möjlighet till lärande inför livet och bemöter alla barn i en konflikt lika. Föräldrarna får ta del av vårt arbete främst under våra utvecklingssamtal där vi för en dialog om barnets utveckling och lärande. Vi synliggör genom bildspel med berättarröst exempel på hur vi kan arbeta med de demokratiska värdena med små barn samt belysa styrkan i att barnen får öva i att befinna sig i grupp med andra barn. Resursanvändning Personalens kompetens i vår värdegrund är avgörande för hur vi kan implementera viktiga värden som solidaritet, alla människors lika värde och ansvar. Personalen behöver själva ha kunskap om de demokratiska värdena och blir på så vis en samtalspartner för barnen. Det är också viktigt att personalen finns nära barnen i ett gemensamt samspel för att vara förebilder och lotsa barnen i den sociala samvaron. Våra möten med varandra fungerar som viktiga tillfällen att reflektera över vårt förhållningssätt och förmåga att leva upp till de demokratiska värdena. Vår Likabehandlingsplan och vår formulerade Värdegrund för Hammarby Sjöstads förskolor används som diskussionsunderlag i mötet mellan personalen. VI har diskuterat fram ett förhållningssätt utfrån Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig både gällande personal, miljö och verksamhet. Uppföljning Vi ser i vår mätning i GUF om vi lyckats nå resultat i maj i dessa frågor. Som ett komplement håller vi intervjuer med våra barn som står inför att lämna förskolan, dvs blivande förskoleklassbarnen. Föräldrarnas nöjdhet mäter vi i årets förskoleundersökning samt för dialog med på olika sätt. Vi har till vårt förfogande Dialogmöte mellan förskolechef och föräldrar samt planerar ha öppna verksamhetsmingel med möjlighet att möta ledningen inför utvärderingen i maj. Den

20 Sid 20 (34) dokumentation vi gör i vår Utveckling och lärandemapp speglar arbetet med barnen. Efter mättillfället ges varje personalgrupp möjlighet att reflektera över sitt resultat tillsammans och själva utarbeta förbättringsområden i den VUP som skrivs för att gälla kommande läsår. Utveckling Vi ser att vi behöver fortsätta vårt arbete under 2016 med att förbättra vår kommunikation, internt såväl som med våra brukare och deras föräldrar. Detta borgar för en bättre förståelse för vårt förhållningssätt och därmed en ökad demokratisk organisation. Vad innebär det att arbeta med Demokrati med våra yngsta medborgare?ämnet behöver genomsyras i det vi gör, det vi säger och i hur vi planerar för att öka barnens inflytade. Genusfrågan behöver belysas och synliggöras både för pedagoger och föräldrar. En inventering av hur personalens kompetens och utbildning i ämnet ses över. Utveckla formerna för inkluderande arbetssätt Enhetsmål: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 84 % av barnen är delaktiga och har inflytande. 83 % av föräldrarna är nöjda med hur barnen har inflytande och är delaktiga Arbetssätt Förskolans miljö är grundläggande för hur barnen ges möjlighet att göra egna val och därigenom få inflytande över sin vardag. Möbler och lekmaterial görs tillgängliga genom att anpassas till barnen. Vi använder låga bord och stolar där barnen leker, arbetar och lär. Hyllor och krokar och bänkar sitter så att barnen kan nå lekmaterialet för att kunna leka och lära. I kapprummet finns skohyllor och krokar i barnens höjd så att de själva kan ha tillgång till sina egna kläder och kunna klä på och av sig. I våra verkstäder ser vi till att allt lekmaterial är placerat så att barnen tydligt och lätt kan se vart allt ska stå. Vi arbetar med att göra den pedagogiska miljön tydig, tillåtande och tillgänglig för barnen. Barnens lek observeras för att se hur barnen leker i miljön och ser den som föränderlig och flexibel utifrån deras behov. Vi arbetar med att göra barnen delaktiga och lära sig att uttrycka sina tankar och hypoteser genom vårt processinriktade arbetssätt. De har inflytande över innehållet i projekten och barnens lek leder till uppslag och ideer som blir till projekt. Arbetet med projekt förstärker vårt processinriktade arbetssätt som leder till en högre delaktighet för barnen och på så sätt ett inflytande över sitt lärande. Förskolorna arbetar dagligen med att låta barnen ha inflytande över och vara delaktiga i de aktiviteter och den lek som pågår. Barnen tränar sig också på att göra aktiva val och vi bemannar verkstäderna utifrån detta under all tid som inte är basgruppstid.

21 Sid 21 (34) Personalens förhållningssätt är viktigt för att barnen ska få ett reellt inflytande över sin vardag. Barnen möts av tydliga förskollärare och barnskötare som visar att de hör, ser, och är intresserade. De har tillgång till vuxna som genom att vara "fiffiga kompisar" kan stimulera, utmana och freda lek. Vuxna är mentalt närvarande för att stödja barn till att göra egna val, göra sin röst hörd och lära sig att lyssna på varandra. Barnen får möjlighet att vara kreativa och uppfinningsrika i sin lek och det förutsätter vuxna som kan vara tillåtande och hellre säga ja än nej. Vuxna som deltar i leken, aktivt eller följer den passivt, kan skapa goda förutsättningar till att barn görs delaktiga och får inflytande. Resursanvändning Lokalerna är planerade och inredda utifrån ett verkstadstänk där det ska vara tillåtande att experimentera och utvecklas. Vi har lagt stor vikt vid att göra miljöer där materialet är rikt, i betydelsen stimulerande och mycket, tillgängligt för barnen och tillåtande för barnen att leka med. Miljön är också tydlig för barnen så att strukturen utmanar, uppmuntrar barnen till lek. Personalens kompetens är av största vikt för att nå goda resultat och här kan vi genom dialog tillsammans göra skillnad för barnen. Föräldrarna är en resurs i arbetet med att stimulera och stödja barnens delaktighet. Dialog med föräldrar om hur, vad och när barnen kan ha inflytande kan göra skillnad för barnen. Dagsrutiner är förskolans struktur och en regelbunden möjlighet till att ge barn inflytande och skapa delaktighet. Återkommande aktiviteter ger en möjlighet för barnen att känna igen, tycka till om och ha egna åsikter om innehåll, struktur och form. När barnen regelbundet deltar i olika aktiviteter där de känner igen sig är det också möjligt för dem att ha åsikter om dessa och lär sig uttrycka sin åsikt då vi frågar. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en Verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget. Genom vårt arbete med Kvalitetsindikator - självvärderingen följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling-och lärandemapp ser vi löpande till att följa upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Inför GUF gör vi observationer i lekmiljöer, pedagogisk dokumentation av processinriktat arbetssätt och ser om barnen visar delaktighet och har inflytande. Vidare kan vi genom samtal med barnen i vardagen samt genom mer strukturerade intervjuer få en bild av hur barnen upplever att de har inflytande och känner sig delaktiga i vår verksamhet. Utveckling Vi utvecklar vårt arbete med att samtala med barnen oftare och med mer systematik så vi vet vad de egentligen tänker om sin miljö och sitt lärande. De äldsta barnen, fyra och fem år, kan på respektive förskola ingå i ett förskoleråd på förskolan där förskolechef och biträdande träffar dem en gång om året för att höra hur de tycker att de har det och hur de vill ha det. Genom pedagogisk dokumentation i alla våra processer och i arbetet i verkstäderna kan detta synliggöras bättre.

22 Sid 22 (34) Vi utveklar arbetet med dokumentation av pedagogisk verksamhet Nämndmål: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan kommunicerar med vårdnadshavarna muntligt och informerar skriftligt om verksamheten via informationsbrev. Förskolan bjuder in till föräldramöten där information om förskolans mål och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till flickor som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår Halvår Vårdnadshavarna på Södermalms förskolor ska minst en gång per år erbjudas ett utvecklingssamtal samt en gång per år erbjudas vara delaktiga i utformningen av förskolans lika behandlingsplan Enhetsmål: Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnens bästa. Förväntat resultat 84% av vårdnadshavare anser att förskola och hem samverkar för barnen bästa. 97 % andel barn som förskolan bedömer att de samverkar med hemmet för barnets bästa. Arbetssätt För att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns utveckling och lärande behöver barnets vårdnadshavare och förskolans personal hitta bra samarbetsformer. Alla barn är unika individer och deras liv pågår både på förskolan och i hemmet. Vi på förskolan vill skapa tydlig kommunikation om förskolans uppdrag och ramar och möta vårdnadshavarnas frågor, synpunkter, förslag samt så snabbt som möjligt kommunicera direkt med berörda personer. Vi lägger stor tonvikt vid introduktionen av den nya familjen, att hitta former för den dagliga kommunikationen som passar både familj och förskola. Vi kommunicerar vår verksamhet regelbundet genom våra månatliga Verksamhetsbrev, som syftar till att skapa en inblick i barnens pedagogiska verksamhet på förskolan. Vi har också regelbundna brev från förskolans ledning gällande organisation och personal.