Verksamhetsplan 2016 för Sickla Udde förskolor

Transkript

1 Sickla Udde förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (36) Handläggare Telefon: Till Sickla Udde förskolor Verksamhetsplan 2016 för Sickla Udde förskolor Förslag till beslut Sickla Udde förskolor

2 Sid 2 (36) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...36 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...36 Budget Övriga frågor... 36

3 Sid 3 (36) Inledning Målgrupp Förskolan är en egen skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. // Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. ( Våra primära brukare är barnen på förskolan. Vår verksamhet tar alltid avstamp i hur vi kan förbättra, utveckla och skapa en verksamhet med barn och för barn. Föräldrarna och förskolan utgör tillsammans den plattform som ger optimala förutsättningar till detta och vi ser därför att föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska lyckas. Våra möten med föräldrarna på öppna förskolan ska präglas av ett inlyssnande förhållningssätt där pedagogernas kompetens ska fungera som stöd i föräldrarollen likväl som förebilder i mötet med deras barn. Förskolans bemötande ska vara trovärdigt, tillgängligt och aktivt. Det som kännetecknar verksamheten är våra ledord: Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig samt visionen om vår verksamhet Likvärdighet, Lust och Lärande. Förskolornas pedagogiska miljö, pedagogernas förhållningssätt och mötet med föräldrar och omvärld ska omfattas av denna värdegrund. Styrande dokument Volym FN:s Barnkonvention Skollag Läroplan för förskolan Förskoleplan för Stockholm Stad Verksamhetsplan för Södermalm stadsdelsnämnd Diskrimineringslagen Sickla Udde förskolor består av förskolorna Storseglet och Ekbacken, vilka tidigare ingick i Hammarby Sjöstads förskolor. I vår enhet finns cirka 245 barn i åldrarna 1-5/6 år. Förskolorna är förlagda i Hammarby Sjöstad och arbetar utifrån samma verksamhetsplan, samma ledning, strukturer och ramar. Då enheten är ny behöver organisationen byggas upp och formuleras under kommande år. Enheten leds av förskolechef, i samråd med enhetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen finns till för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten genom gemensamma dokument, policys och pedagogisk dialog. Den dagliga driften fungerar utifrån en ansvars- /arbetsfördelning där alla medarbetare är delaktiga. Våra veckomöten har som syfte att snabbt åtgärda uppkomna situationer samt hantera synpunkter från barn, föräldrar eller medarbetare och att arbeta med uppföljning av åtaganden. Våra förskolor är organiserade utifrån ett modernt sätt att se på förskola i enlighet med

4 Sid 4 (36) forskning om barns lärande. Vi arbetar med barnen i basgrupper för att skapa gynnsamma lärandesituationer med färre relationer. Vi har iordningsställt den pedagogiska miljön och har verkstäder i hela förskolan som alla barnen får ta del av. Samtliga pedagoger på förskolan känner till alla barn och i enlighet med reviderad läroplan och ny skollag har förskolorna förskollärare som är huvudansvarig för undervisningen. Eftersom många situationer på förskolan präglas av omsorg behöver barnen många goda pedagoger. Både förskollärare och barnskötare. Förskolorna arbetar för att nå samma mål och en god strategi att nå dit är våra interna mötesforum där personalen får mötas och delge varandra, reflektera tillsammans och fördjupa sig i årets förbättringsområden samt hålla en dialog om våra utvärderingsverktyg och metoder. Hela enheten möts i gemensam intern kompetensutveckling, avslutningar och några gånger om året har vi gemensamma APT. Förskolornas utvecklingsdagar syftar till att få alla delaktiga i utveckling och är av yttersta vikt för verksamhetsutveckling. Förskollärarnas förstärkta ansvar och uppdrag diskuteras och följs upp regelbundet genom förskollärarmöten, veckomöten, ledningsgruppsmöten och individuella utvecklingssamtal. Vårt sätt att organisera verksamheten gör att det är lätt att ta ett gemensamt övergripande ansvar och att säkerställa att alla barn i alla basgrupper får samma kvalitet. 1 förskolechef, 1 biträdande förskolechef, 0,75 administrativ assistent, 16 förskollärare, 28 barnskötare, 2 kockar och 1 ekonomibiträde. Vi har möjlighet att söka särskilda medel för barn i behov av särskilt stöd. I de fall vi har beviljats medel har vi ett antal fast anställda resurspedagoger som går in på vissa av dessa uppdrag för att säkerställa att vi tillgodoser alla barns behov på bästa sätt. Analys från 2015 Under 2015 har vi haft fokus på fyra utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation Under 2015 har vi arbetat med att utveckla formerna för pedagogisk dokumentation. Alla förskolorna använder en gemensam mall för processanalys. Enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp har lärt sig och använt metoder för aktionsforskning för att identifiera och förbättra utvecklingsområden. Det arbetssättet har vi för avsikt att sprida under En kompetensutvecklingsinstats inom IKT har genomförts och arbetet med detta har drivits av framför allt IKT-ombuden på förskolorna. Fokus har varit att barnen ska vara producenter i arbetet med IKT i motsats till konsumenter. Med det följer också att IKT blir mer tillgängligt för barnen. Barnen visar grundläggande språklig förmåga Alla förskolor har läsombud, vars uppgift är att säkerställa att vi använder barnlitteratur som grund för språklig utveckling på bästa sätt. Vi lägger stor vikt vid språkutvecklande arbetssätt och att erbjuda språkstimulerande miljöer som inbjuder till kommunikation. Flera har gått fortbildning i genrepedagogik och vi har sett att det kan ge värdefulla verktyg för planering och verksamhetsutveckling. Attraktiv och hälsosam arbetsplats Vi har påbörjat ett arbete för arbetslagsutveckling, med materialet Så får vi det bra på jobbet, som ger fördjupade diskussioner i arbetslaget avseende bland annat trivsel, stress och gruppdynamik. Arbetet fortsätter För att öka känslan av delaktighet och möjlighet till utveckling i yrkesrollen har vi veckovisa reflektionsmöten för förskollärare, kallat till förskollärarmöten på enhetsnivå och skapat en pedagogisk utvecklingsgrupp på övergripande nivå. Vi har också flera

5 Sid 5 (36) kompetensutvecklingsinsatser riktade till förskollärare. Vi ser att det är framgångsrikt, men att vi behöver ge barnskötarna motsvarande möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. Trygg och hälsosam förskola Vi har barnombud på alla förskolor. Barnombuden har varit delaktiga i att ta fram en barnsäkerhetspärm på respektive förskola. De har också drivit arbetet med klimatsmart förskola. Det arbetet har påbörjats, men behöver fortsätta Prioriterade områden 2016 Vi har ett system för kvalitetssäkring och ser att vi behöver fokusera några områden över längre tid. Därför formulerade vi år 2015 fyra mål som vi strävar mot på tre års sikt. Med stöd av våra utvärderingar och analys av våra resultat har vi sett att vi behöver utveckla verksamheten för barnen och samverkan med föräldrarna. Vi behöver också arbeta medvetet med kompetensförsörjning för att attrahera och behålla kompetent personal. Genom inriktningsmålen ser vi att vi kan fokusera våra insatser och förbättra våra verktyg för uppföljning och analys. Förskolor på vetenskaplig grund Vi tydliggör den pedagogiska verksamheten genom att med medvetna ställningstaganden låta den vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket stärker arbetet med barnens utveckling och lärande. Vi utvecklar vårt sätt att dokumentera den pedagogiska verksamheten och får genom det ett gemensamt verktyg för att pröva och följa upp nya metoder och arbetssätt. Det bidrar också till likvärdighet. Inför införandet av skolplattformen behöver vi göra investeringar i digitala lärresurser och verktyg. Vi behöver också sprida och öka kunnandet inom IKT som pedagogiskt verktyg. Under 2016 planerar vi därför en intern kompetensutveckling, där IKT-ombuden har en viktig roll. Trygga och hälsosamma förskolor Med fokus på barnsäkerhetsarbete, klimatsmart förskola samt kosten och den fysiska rörelsens betydelse för välmående och i förlängningen för barns utveckling och lärande. Hälsosamma och attraktiva arbetsplatser Genom kompetensbaserad rekrytering och systematiskt arbete för kompetensförsörjning skapar vi en attraktiv arbetsplats för skickliga och utvecklingsbenägna pedagoger. Systematiskt arbetsmiljöarbete är vårt stöd för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. En utgångspunkt är också att vi med målet attraktiv och hälsosam arbetsplats på sikt kan sänka sjukfrånvaron. Välkomnande förskolor Förskolornas bemötande och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och medarbetare ska följa gemensamma riktlinjer och ha likabehandling som bärande princip. Vi ser att vi behöver bli mer tillgängliga, trovärdiga och aktiva i vår föräldrasamverkan, för att nå målet. Vi behöver bjuda in föräldrarna mer aktivt att delta i förskolans aktiviteter och dokumentationer. Vi behöver säkerställa större likvärdighet i det dagliga bemötandet, i dokumentation av barns utveckling och lärande, samt utvecklingssamtalen. Förskolechef behöver också bli mer synlig för föräldrarna. De främsta kanalerna för det är föräldramöte, dialogmöte och månatliga ledningsbrev. Förskolornas utvecklingsarbete under läsåret 2015/16 Storseglet Språk och kommunikation (matematik) Ekbacken Språk och kommunikation (naturvetenskap och teknik)

6 Sid 6 (36) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Förskolan är en egen skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. // Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. ( Våra primära brukare är barnen på förskolan. Vår verksamhet tar alltid avstamp i hur vi kan förbättra, utveckla och skapa en verksamhet med barn och för barn. Föräldrarna och förskolan utgör tillsammans den plattform som ger optimala förutsättningar till detta och vi ser därför att föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska lyckas. Våra möten med föräldrarna på öppna förskolan ska präglas av ett inlyssnande förhållningssätt där pedagogernas kompetens ska fungera som stöd i föräldrarollen likväl som förebilder i mötet med deras barn. Förskolans bemötande ska vara trovärdigt, tillgängligt och aktivt. Sickla Udde förskolor består av förskolorna Storseglet och Ekbacken, vilka tidigare ingick i Hammarby Sjöstads förskolor. I vår enhet finns cirka 245 barn i åldrarna 1-5/6 år. Förskolorna är förlagda i Hammarby Sjöstad och arbetar utifrån samma verksamhetsplan, samma ledning, strukturer och ramar. Det som kännetecknar verksamheten är våra ledord: Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig samt visionen om vår verksamhet Likvärdighet, Lust och Lärande Förskolornas pedagogiska miljö, pedagogernas förhållningssätt och mötet med föräldrar och omvärld ska omfattas av denna värdegrund. Organisation Då enheten är ny behöver organisationen byggas upp och formuleras under kommande år. Enheten leds av förskolechef, i samråd med enhetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen finns till för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten genom gemensamma dokument, policys och pedagogisk dialog. Den dagliga driften fungerar utifrån en ansvars- /arbetsfördelning där alla medarbetare är delaktiga. Våra veckomöten har som syfte att snabbt åtgärda uppkomna situationer samt hantera synpunkter från barn, föräldrar eller medarbetare och att arbeta med uppföljning av åtaganden. Våra förskolor är organiserade utifrån ett modernt sätt att se på förskola i enlighet med forskning om barns lärande. Vi arbetar med barnen i basgrupper för att skapa gynnsamma

7 Sid 7 (36) lärandesituationer med färre relationer. Vi har iordningsställt den pedagogiska miljön och har verkstäder i hela förskolan som alla barnen får ta del av. Samtliga pedagoger på förskolan känner till alla barn och i enlighet med reviderad läroplan och ny skollag har förskolorna förskollärare som är huvudansvarig för undervisningen. Eftersom många situationer på förskolan präglas av omsorg behöver barnen många goda pedagoger. Både förskollärare och barnskötare. Förskolorna arbetar för att nå samma mål och en god strategi att nå dit är våra interna mötesforum där personalen får mötas och delge varandra, reflektera tillsammans och fördjupa sig i årets förbättringsområden samt hålla en dialog om våra utvärderingsverktyg och metoder. Hela enheten möts i gemensam intern kompetensutveckling, avslutningar och några gånger om året har vi gemensamma APT. Förskolornas utvecklingsdagar syftar till att få alla delaktiga i utveckling och är av yttersta vikt för verksamhetsutveckling. Förskollärarnas förstärkta ansvar och uppdrag diskuteras och följs upp regelbundet genom förskollärarmöten, veckomöten, ledningsgruppsmöten och individuella utvecklingssamtal. Vårt sätt att organisera verksamheten gör att det är lätt att ta ett gemensamt övergripande ansvar och att säkerställa att alla barn i alla basgrupper får samma kvalitet. Bemanning förskolechef, 1 biträdande förskolechef, 0,75 administrativ assistent, 16 förskollärare, 28 barnskötare, 2 kockar och 1 ekonomibiträde. Vi har möjlighet att söka särskilda medel för barn i behov av särskilt stöd. I de fall vi har beviljats medel har vi ett antal fast anställda resurspedagoger som går in på vissa av dessa uppdrag för att säkerställa att vi tillgodoser alla barns behov på bästa sätt. Sammanfattning av 2015 och framåtblick Under 2015 har vi haft fokus på fyra utvecklingsområden: Pedagogisk dokumentation Under 2015 har vi arbetat med att utveckla formerna för pedagogisk dokumentation. Alla förskolorna använder en gemensam mall för processanalys. Enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp har lärt sig och använt metoder för aktionsforskning för att identifiera och förbättra utvecklingsområden. Det arbetssättet har vi för avsikt att sprida under En kompetensutvecklingsinstats inom IKT har genomförts och arbetet med detta har drivits av framför allt IKT-ombuden på förskolorna. Fokus har varit att barnen ska vara producenter i arbetet med IKT i motsats till konsumenter. Med det följer också att IKT blir mer tillgängligt för barnen. Barnen visar grundläggande språklig förmåga Alla förskolor har läsombud, vars uppgift är att säkerställa att vi använder barnlitteratur som grund för språklig utveckling på bästa sätt. Vi lägger stor vikt vid språkutvecklande arbetssätt och att erbjuda språkstimulerande miljöer som inbjuder till kommunikation. Flera har gått fortbildning i genrepedagogik och vi har sett att det kan ge värdefulla verktyg för planering och verksamhetsutveckling. Attraktiv och hälsosam arbetsplats Vi har påbörjat ett arbete för arbetslagsutveckling, med materialet Så får vi det bra på jobbet, som ger fördjupade diskussioner i arbetslaget avseende bland annat trivsel, stress och gruppdynamik. Arbetet fortsätter För att öka känslan av delaktighet och möjlighet till utveckling i yrkesrollen har vi veckovisa reflektionsmöten för förskollärare, kallat till förskollärarmöten på enhetsnivå och skapat en

8 Sid 8 (36) pedagogisk utvecklingsgrupp på övergripande nivå. Vi har också flera kompetensutvecklingsinsatser riktade till förskollärare. Vi ser att det är framgångsrikt, men att vi behöver ge barnskötarna motsvarande möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. Trygg och hälsosam förskola Vi har barnombud på alla förskolor. Barnombuden har varit delaktiga i att ta fram en barnsäkerhetspärm på respektive förskola. De har också drivit arbetet med klimatsmart förskola. Det arbetet har påbörjats, men behöver fortsätta Våra utvecklingsområden Vi har ett system för kvalitetssäkring och ser att vi behöver fokusera några områden över längre tid. Därför formulerade vi år 2015 fyra mål som vi strävar mot på tre års sikt. Med stöd av våra utvärderingar och analys av våra resultat har vi sett att vi behöver utveckla verksamheten för barnen och samverkan med föräldrarna. Vi behöver också arbeta medvetet med kompetensförsörjning för att attrahera och behålla kompetent personal. Genom inriktningsmålen ser vi att vi kan fokusera våra insatser och förbättra våra verktyg för uppföljning och analys. Förskolor på vetenskaplig grund Vi tydliggör den pedagogiska verksamheten genom att med medvetna ställningstaganden låta den vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket stärker arbetet med barnens utveckling och lärande. Vi utvecklar vårt sätt att dokumentera den pedagogiska verksamheten och får genom det ett gemensamt verktyg för att pröva och följa upp nya metoder och arbetssätt. Det bidrar också till likvärdighet. Inför införandet av skolplattformen behöver vi göra investeringar i digitala lärresurser och verktyg. Vi behöver också sprida och öka kunnandet inom IKT som pedagogiskt verktyg. Under 2016 planerar vi därför en intern kompetensutveckling, där IKT-ombuden har en viktig roll. Trygga och hälsosamma förskolor Med fokus på barnsäkerhetsarbete, klimatsmart förskola samt kosten och den fysiska rörelsens betydelse för välmående och i förlängningen för barns utveckling och lärande. Hälsosamma och attraktiva arbetsplatser Genom kompetensbaserad rekrytering och systematiskt arbete för kompetensförsörjning skapar vi en attraktiv arbetsplats för skickliga och utvecklingsbenägna pedagoger. Systematiskt arbetsmiljöarbete är vårt stöd för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Välkomnande förskolor Förskolornas bemötande och förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och medarbetare ska följa gemensamma riktlinjer och ha likabehandling som bärande princip. Vi ser att vi behöver bli mer tillgängliga, trovärdiga och aktiva i vår föräldrasamverkan, för att nå målet. Vi behöver bjuda in föräldrarna mer aktivt att delta i förskolans aktiviteter och dokumentationer. Vi behöver säkerställa större likvärdighet i det dagliga bemötandet, i dokumentation av barns utveckling och lärande, samt utvecklingssamtalen. Förskolechef behöver också bli mer synlig för föräldrarna. De främsta kanalerna för det är föräldramöte, dialogmöte och månatliga ledningsbrev. Förskolornas utvecklingsarbete under läsåret 2015/16 Storseglet Språk och kommunikation (matematik) Ekbacken Språk och kommunikation (naturvetenskap och teknik) Förskolans verksamhet utgår från gällande styrdokument:

9 Sid 9 (36) FN:s Barnkonvention Skollag Läroplan för förskolan Förskoleplan för Stockholm Stad Verksamhetsplan för Södermalm stadsdelsnämnd Diskrimineringslagen Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 93 % Halvår Halvår 82 % Halvår 3,7 Halvår Enhetsmål: Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. 81 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och

10 Sid 10 (36) lärande. Förskolans förmåga att stödja barns utveckling och lärande är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Förskolorna arbetar aktivt med att skapa pedagogiska lärmiljöer där rummen bjuder in till och skapar lust till att lära. Vi använder oss av våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig i vår ambition att våra rum ska stimulera och bidra till utveckling och lärande. Genom vår pedagogiska miljö ger vi barnen stora möjligheter till att göra aktiva val och själva vara delaktiga sitt lärande. Allt material finns tillgängligt, är tillåtande och bidrar till att på ett tydligt sätt vägleda barnen till utveckling och lärande. Förskolorna har inrett lokalerna i verkstäder med utgångspunkt i läroplanen. Verkstäderna på alla våra förskolor följer samma princip och är; Matematik, Språk och Kommunikation, Skapande, Naturvetenskap och teknik samt Rollek och drama. Syftet är att säkerställa att vi erbjuder stimulerande miljöer utifrån läroplanens målområden. Förutom verkstäderna har förskolorna också enats om ett processinriktat arbetssätt hur de tänker sig att uppnå resultat i alla dessa områden. Vi arbetar med att reflektera över den dokumentation som skapas ihop med barnen och bygger därefter vidare projektet. Som stöd i det arbetet används en gemensam mall för processanalys. Vi prövar också metoder för aktionsforskning. Genom att systematiskt pröva olika förhållningssätt och metoder på vetenskaplig grund och genom dokumentation av den pedagogiska verksamheten utvecklas våra arbetssätt och bidrar till beprövad erfarenhet. Resursanvändning Vi ser att arbetet i basgrupper (10 barn/grupp 1-2 år och 14 barn/grupp 3-5 år) ger möjligheter att skapa ett lugnt lärandeklimat för barnen. Förskolans gruppinriktade arbetssätt kommer till sin rätt och vi har lättare att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Att vi ordnar miljön i verkstäder ger flexibilitet och möjlighet till lärande i mindre grupper om cirka 5-7 barn tillsammans med barnskötare eller förskollärare. Våra miljöer ska kännetecknas av inspirerande, utmanande och utforskande material som presenteras på ett tydligt, tillåtande och tillgängligt sätt. Barn i alla åldrar ska möta en miljö som syftar till att de kan göra egna val och genom våra verkstäder ser vi att de blir grunden till att lyckas med lärande utifrån barnens eget val. I de fall vi har beviljats verksamhetsstöd för enskilda barn använder vi i första hand fast anställd personal med kompetens inom aktuellt område. Resurspedagogerna får fortbildning (t.ex. TAKK, IBT, Lekgrupper) och ingår i nätverk inom enheten. Personalens olika kompetens inom läroplanens målområden kommer barnen till del genom vårt arbete i En förskola - Ett arbetslag. Vi dokumenterar arbetet med barnen inom alla områden och använder vår Mapp för Utveckling och Lärande (UL-mapp), där vi synliggör detta för barn och föräldrar varje månad. Barnens egna tankar och idéer är en resurs som dokumenteras och ligger till grund för vår pedagogiska planering och reflektion och dessa fångas upp i UL-mappen. Vårdnadshavarnas synpunkter på förskolan är viktiga och visar på hur väl vi lyckats förmedla våra intentioner med verkstädernas lärandemiljöer och aktiviteter. Vårdnadshavarna bjuds också in till dialog kring sina egna barns utveckling och lärande på terminsvisa utvecklings-

11 Sid 11 (36) och uppföljningssamtal. Tid - Pedagogerna har tid för att dokumentera, följa upp och reflektera över arbetet så att de kan planera den pedagogiska verksamhet för barnen. Förskolorna fördelar sin pedagogiska utvecklingstid och gör varje månad en fördelning av arbetsuppgifterna inför kommande period. Arbetet följs löpande upp och fördelas på Arbetslagsmötet varje månad. Förskollärarna har reflektionsmöte varje vecka. Enheten har en utökad ledningsgrupp med särskilt yrkesskickliga förskollärare som utgör Pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppens huvudsyfte är att utveckla den pedagogiska verksamheten, så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. IKT - Förskolorna har IKT-ombud med uppdrag att utveckla arbetssätten och stödja barnens användning av IKT som ett naturligt verktyg för lärande. Barn och pedagoger har tillgång till digitala lärresurser och verktyg utifrån de pedagogiska behov som finns. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF, Kvalitetsindikatorn samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en Verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget. Genom arbete med utvärderingsmaterialet följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling-och lärandemapp ser vi löpande till att följa upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Genom dokumentation av pedagogisk verksamhet som innefattar analys och reflektion av barnens arbete ser vi hur vi kan gå vidare och vad vi behöver utveckla. Detta arbete pågår löpande och följer en systematik genom enhetens pedagogiska år. Utveckling Vi kommer under 2016 att fortsätta vårt övergripande utvecklingsarbete kring dokumentation av pedagogisk verksamhet som en grund till att bli förskolor som baserar sin verksamhet på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter. Arbetet med detta sker både på övergripande enhetsnivå och på varje förskola utifrån deras utvecklingsområden. Våra utvärderingar visar ett behov av att utveckla vårt arbete med barns utveckling och lärande. Förskoleundersökningen visar att vi behöver bli bättre på att synliggöra hur vi dokumenterar och följer upp barnens utveckling och lärande och hur vi stödjer varje barn. Förskolorna har formulerat var sin verksamhetsutvecklingsplan, där arbetslaget har satt ord på hur de kommer att arbeta med ämnet. Förskolorna genomför GUF under maj månad 2016 och sammantaget med resultaten från Förskoleundersökningen samt Kvalitetsindikatorn kommer de att analysera och reflektera för att hitta nästa läsårs utvecklingsområde. Detta brukar vi ha klart redan i Tertial 2 och arbetet inleds i augusti. Fokus under kommande år ligger på Språk och kommunikation samt Matematik, i enlighet med nämndens mål. Vi ser att vi behöver diskutera våra mätmetoder och hur vi använder dem för att få rättvisande resultat.

12 Sid 12 (36) Nätverk för verksamhetsstöd Nätverk Genus och normkritik med pedagogisk dokumentation Enhetsmål: Förskolor på vetenskaplig grund Förväntat resultat Förskollärarna använder medvetet vetenskapligt utprövade metoder i sitt arbete med barns utveckling och lärande, t.ex. aktionsforskning och boksamtal. Arbetssätt Arbetet leds och utvecklas av enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp. Gruppen träffas regelbundet och leds av förskolechef/biträdande förskolechef. De utvecklar arbetssätten med sina egna barngrupper och sprider kunskap till sina kollegor på förskolan. Arbetssätten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resursanvändning Enheten har en utökad ledningsgrupp med särskilt yrkesskickliga förskollärare som utgör Pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppens syfte är att utveckla den pedagogiska verksamheten, så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är i första hand genom förskollärarna som arbetet mot vetenskaplig grund drivs vidare. De har gemensam reflektionstid varje vecka och vi samlar samtliga förskollärare på enheten 1-2 gånger per termin för erfarenhetsutbyte och samverkan. Uppföljning Arbetet följs upp genom GUF, Kvalitetsindikatorn och Förskoleundersökningen. Vi gör också gemensamma avstämningar på enhetsövergripande förskollärarmöten. Utveckling Pedagogiska utvecklingsgruppen har i uppdrag att under 2016 utveckla den pedagogiska verksamhet. Under 2016 kommer vi att enas om metoder och arbetssätt som stödjer barns utveckling och lärande med fokus på dokumentation, processinriktat arbetssätt och ämnesområdet språk och kommunikation. Vi vill också öka antalet VFU-handledare och förskollärarstudenter i verksamheten, då det ger en naturlig kontakt med universitet/förskola och aktuell forskning. Pedagogisk utvecklingsgrupp som enhetsövergripande nätverk Öka antalet förskollärarstudenter och VFU-handledare

13 Sid 13 (36) Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper Tertial Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider" Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk Enhetsmål: Alla barn har en trygg och hälsosam förskola Förväntat resultat Vi når följander resultat i Förskoleundersökningen: Fysiska aktiviteter 75% Trygghet 83% Mat och måltider 84% Alla förskolor har ett barnombud, med uppdrag att arbeta för en hälsofrämjande miljö för alla barn. Trygg och hälsosam förskola - en plan för arbetet finns upprättad per förskola för läsåret 15/16. Arbetssätt För att barnen på förskolan ska kunna utvecklas och lära är det viktigt att de ges möjlighet till att vara trygga i sin miljö och med barn och vuxna som finns runt dem på förskolan. Inom svensk förskola har vi ett sätt att se på lärande som en helhet och begreppet Educare handlar om människors potential och vilja att ömsesidigt utvecklas och lära. Vårt barnsäkerhetsarbete,

14 Sid 14 (36) möjligheten för barnen att befinna sig i en giftfri miljö är viktiga komponenter för att skapa det välbefinnande och den hälsofrämjande grund som barn har rätt till. Våra måltider är vällagade från grunden och vi ser vikten av att barn lär sig att måltiden är en trevlig stund av samvaro med andra barn och vuxna. Barnens kunskap om mat och rörelsens betydelse för att deras kropp ska må bra ser vi som ett utvecklingsområde under året. Förskolan arbetar mot det långsiktiga målet, "Trygg och hälsosam förskola". Det finns minst ett barnombud på varje förskola som ska leda, säkerhetsställa och sammanställa vad vi gör. Trygg innefattar såväl barnsäkerhet som psykisk och socialt välbefinnande. Parallellt med detta arbete löper vårt gemensamma utvecklingsarbete kring klimatsmart förskola, som syftar till att sanera förskolorna från giftiga ämnen. Barnombuden har upprättat en barnsäkerhetspärm som ständigt skall vara aktuell och användas av pedagogerna. Barnombuden skall se till att denna pärm är uppdaterad och följs. Resursanvändning Kökens kompetens inom området näringsriktig kost tas tillvara i samverkan med pedagoger. Pedagogiskt arbete utomhus dokumenteras och följs upp i UL-mappen. Barnombuden formulerar sitt uppdrag för att skapa goda förutsättningar för alla barn gällande kost, rörelse och psykisk hälsa. Uppföljning Vi följer upp resultaten genom Kvalitetsindikatorn och stadens Förskoleundersökning. Alla förskolor har ett barnombud och barnombuden ingår i enhetsövergripande nätverk. Genom nätverket dokumenteras arbetet med Trygg och hälsosam förskola och arbetet med "Klimatsmart förskola". Alla förskolor har en barnsäkerhetspärm. Alla förskolor genomför barnskyddsrond och gör förbättringar utifrån denna. Utveckling Vårt treårsmål Trygga och hälsosamma förskolor har hittills bland annat resulterat i en barnsäkerhetspärm samt förbättrade rutiner för barns säkerhet. Vi fortsätter arbetet, där varje förskola har ett barnombud med särskilt fokus på dessa frågor. Stadsdelen startar upp ett arbete kring "Giftfri förskola" som vi deltar i. Barnsäkerhetspärm Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad

15 Sid 15 (36) version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Tertial Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 4 År 3,8 År Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik

16 Sid 16 (36) Enhetsmål: Barnen i förskolan visar grundläggande matematiska förmågor Förväntat resultat GUF 88% Förskoleundersökningen 84% Kvalitetsindikator 3,7 Arbetssätt På förskolan handlar matematik om att låta barnen utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning samt grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Det lilla barnet mäter sin omvärld med utgångspunkt i sin egen kropp, lär sig att sortera och dela upp, samla i grupper mm genom vårt material på förskolan. Arbetet sker i våra verkstäder som är utformade med material för att stödja detta arbete men pågår också ständigt i leken och i projektarbete av olika slag i våra basgrupper och tvärgrupper. Alla typer av sorteringsmaterial, färg och form, pussel och spel, struktur i miljön bidrar till det matematiska tänkandet. Genom förskolans arbete med projekt i ett processinriktat arbetssätt utvecklar barnen sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Resursanvändning Genom att organisera den pedagogiska miljön i verkstäder säkerställer vi att material finns för att stödja utveckling och lärande inom matematik. I varje arbetslag har en pedagog huvudansvar för matematikverkstaden och ska säkerställa att den stimulerar till lek, lärande och utveckling inom matematik. Uppföljning Vi följer upp arbetet genom GUF, Förskoleundersökningen och Kvalitetsindikatorn. Utveckling Matematikansvariga har i uppdrag att säkerställa att pedagogisk miljö och material stödjer barns matematiska utveckling och vi ser att det finns individuella skillnader i kompetens i att fullfölja det uppdraget. För att utveckla vårt arbete med matematiska förmågor behöver vi erbjuda kompetensutveckling för de matematikansvariga i varje arbetslag. Arbetet med att utveckla vårt sätt att dokumentera pedagogisk verksamhet samt koppla vårt arbete till aktuell forskning och beprövad erfarenhet drivs också med fokus på matematik. Vi ser skillnader i resultat mellan GUF och Kvalitetsindikatorn, där GUF visar att vi når resultatet mer än väl. Därför ser vi att vi behöver arbeta med våra mätmetoder för att minska diskrepansen. Matematikansvariga pedagoger på varje förskola

17 Sid 17 (36) Enhetsmål: Barnen på förskolan visar grundläggande språkliga förmågor Förväntat resultat GUF 97% Förskoleundersökningen 81% Kvalitetsindikator 3,7 Arbetssätt Det pågår ett aktivt arbete med barnens språkmedvetande i våra dagsrutiner, i styrda aktiviteter samt i barnens arbete med projekt men även genom att utveckla den pedagogiska miljön i verkstäderna som är utformade utifrån läroplanens målområden. Pedagogerna har ett förhållningssätt som baseras på att uppmuntra och utmana barnens språk i leken och utforskandet. Alla förskolor har ett eller flera läsombud som har i uppdrag att utveckla arbetssätten för barnens språkutveckling med stöd av barnlitteratur. Förskolorna använder sig av många språkutvecklande aktiviteter såsom högläsning, fördjupade boksamtal, dramatiseringar och lek. Språket utvecklas i alla situationer, mellan barn, mellan barn och vuxna och i alla våra verkstäder. Vi har påbörjat en fortbildningssatsning för arbete med språkgenrer och använder det som en grund för planering av verksamheten. Resursanvändning Våra läsombud har i uppdrag att främja läsandet som en metod till språkutveckling. Varje arbetslag har utsett en pedagog som ansvarar för verkstaden Språk och kommunikation och det är den personen som har i uppdrag att säkerställa att miljö och material bidrar till språkutveckling och inbjuder till ett utforskande av alla aspekter av språk och kommunikation. Arbete i verkstäder innebär i sig ett effektivt användande av resurser, då flera basgrupper delar på samma verkstad. Uppföljning Vi följer upp arbetet genom GUF, Förskoleundersökningen samt Kvalitetsindikatorn. Utveckling Läsombuden får möjlighet att synliggöra sitt arbete på respektive förskola i syfte att sprida den goda kunskapen och arbetssättet till alla kollegor. Genusperspektiv och normkritiskt tänkande ska tillämpas vid val av litteratur. Vi avser fortsätta arbetet med språkgenrer och bygga vidare på våra läsombud under föreliggande år. Vi utvecklar arbetet med IKT för att föra in arbetet med flerspråkighet i alla barngrupper och för att möta barn med flera språk än svenska. Vi fortsätter att utöka antalet pedagoger med kompetens inom TKT och/eller TAKK. I det arbetet använder vi IKT som resurs. Alla förskolor har minst ett läsombud Utbildning i genrepedagogik

18 Sid 18 (36) Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Enhetsmål: Förskolornas pedagogiska inomhusmiljö utvecklas för att utmana och utveckla barns lärande Förväntat resultat Kvalitetsindikator 3,7 Förskoleundersökningen 81% Arbetssätt Förskolorna arbetar aktivt med att skapa pedagogiska lärmiljöer där verkstäderna bjuder in till och skapar lust till att lära. Alla våra förskolor har inrett lokalerna i verkstäder utifrån läroplanen och namngett dessa för skapande, matematik, naturvetenskap och teknik, social och emotionell lek såsom drama och rollek och språk och kommunikation. Allt material är tydligt presenterat, är rikt och är inbjudande och tillgängligt för alla barn. Vi använder oss av våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig för att säkerställa att verkstäderna stimulerar och bidrar till utveckling och lärande. Allt material finns tillgängligt, är tillåtande och ska på ett tydligt sätt vägleda barnen till utveckling och lärande. För att levandegöra och rikta barnens blickar mot det som erbjuds har verkstäderna fördelats mellan personalen som har i uppdrag att introducera, fördjupa sig i ämnet, bidra med utvecklande aktiviteter och möta barnen. Genom vår pedagogiska miljö ger vi barnen

19 Sid 19 (36) stora möjligheter till att göra aktiva val och själva äga och driva sitt lärande. Resursanvändning Flera basgrupper delar samma verkstäder, vilket bidrar till ett effektivt sätt att använda lokalerna och förskolornas gårdar. Personalen har fördelat ansvaret för verkstäderna mellan sig i arbetslaget och möter där barn från olika basgrupper, vilket innebär ett effektivt användande av personalens kompetens. Uppföljning Vi kommer att följa upp arbetet med vår pedagogiska miljö genom att arbeta med aktionsforskning och pedagogisk dokumentation. Utveckling Vi fortsätter att utveckla verkstäderna genom pedagogisk dokumentationen. Vi kommer mer tydligt att koppla vårt arbete mot forskning och beprövad erfarenhet. Vi ser att vi behöver öka personalens kompetens inom de olika målområdena, för att de ska ha förutsättningar att utveckla och använda de pedagogiska miljöerna. Enhetsmål: Förskolornas pedagogiska utemiljö/uteverksamhet utvecklas för att utmana och utveckla barns lärande Förväntat resultat Alla förskolor visar på dokumentation kring barns utveckling och lärande utomhus. Arbetssätt Våra förskolor har olika förutsättningar till att använda och utveckla sin förskolegård. Förskolan Storseglet har en gård som är begränsad sett till antalet barn som använder gården. Den ligger mellan tre vägar och har begränsade möjligheter till utmaningar och upplevelser för barnen. Förskolan Ekbacken har en kuperad och relativt stor förskolegård och ligger i nära anslutning till ett skogsparti. Båda förskolorna åker på utflykter i närmiljön eller lite längre bort för att ha en utvecklande, rolig och lärorik utevistelse. Vi har valt att kalla även uteverksamheten för verkstad, för att tydliggöra att det sker ett tvärvetenskapligt lärande, lekande och utforskande även här. Resursanvändning Stadens alla parker och närliggande skogspartier är en viktig del i vårt arbete för barnen. Pedagoger som dagligen i alla väder riktar barnens blick mot lek och lärande i utemiljö. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget hela läsåret. Genom vårt arbete med Kvalitetsindikatorn följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på

20 Sid 20 (36) respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling- och lärandemapp följer vi löpande upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Genom pedagogisk dokumentation, som innefattar analys och reflektion av barnens arbete, ser vi hur vi kan gå vidare och vad vi behöver utveckla. Detta arbete pågår löpande men följer en systematik i vår struktur från Utveckling- och lärandemappen och vårt pedagogiska årshjul. Utveckling Att synliggöra barnens uteverkstad kan tydliggöra hur vårt arbete främjar barnens utveckling och lärande. En av förskolorna har arbetat aktivt med att använda utemiljön som en bärande del i arbetet i projekt med barnen. Vi ser att de kan sprida många goda exempel. Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Tertial Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) 90 % Halvår Halvår 87 % Halvår 86 % Halvår Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt

21 Sid 21 (36) Enhetsmål: Barnen har grundläggande demokratiska värderingar Förväntat resultat 87% av barnen har grundläggande demokratiska värderingar. 90 % av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga. Arbetssätt Vår pedagogiska miljö präglas av tydlighet, tillgänglighet och med en tillåtande hållning, som gör att barnen ser och förstår hur den kan användas. Barnen är delaktiga i utformandet och får regelbundet ha synpunkter på innehåll, användande och placering. Eftersom vi använder ett processinriktat arbetssätt har barnen stort inflytande i hur och med vad de arbetar. Pedagogers förhållningssätt är grundläggande för hur barnen lär sig förstå och själva omfattas av dessa värden. I arbetet med barnen betyder detta att hinna samtala om lika och olika, hur vi visar respekt för varandra eller vår natur, att vi delar med oss till alla för att alla inte har lika mycket, att successivt ta ansvar över sina handlingar. Det handlar också om att förmedla respekten för alla människors lika värde oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Barnen tillhör en basgrupp som vi ofta delar i halvgrupp för att få möjligheter att lära och utvecklas under så gynnsamma förhållanden som möjligt. Barnens sociala förmåga tränas dagligen både i dagsrutinerna och i den styrda verksamheten när de arbetar med projekt. Vi arbetar också aktivt med konflikthantering och ser dessa uppkomna situationer som möjligheter att träna barnen i hur man bemöter varandra med respekt där man låter alla komma till tals. Vi ser konflikter som möjlighet till lärande inför livet och bemöter alla barn i en konflikt lika. Föräldrarna får ta del av vårt arbete främst under våra utvecklingssamtal där vi för en dialog om barnets utveckling och lärande. Vi synliggör genom dokumentation i Utveckling- och lärandemappen på hur vi arbetar med de demokratiska värdena med barn samt belyser styrkan i att barnen på förskolan får öva i att befinna sig i grupp med andra barn. Vår Likabehandlingsplan och vår formulerade Värdegrund för Sickla Udde förskolor används som diskussionsunderlag i mötet mellan personalen. VI har diskuterat fram ett förhållningssätt utifrån ledorden Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig både gällande personal, miljö och verksamhet. Resursanvändning Personalens kompetens i vår värdegrund är avgörande för hur vi kan implementera viktiga värden som solidaritet, alla människors lika värde och ansvar. Personalen behöver själva ha kunskap om de demokratiska värdena och blir på så vis en samtalspartner för barnen. Det är också viktigt att personalen finns nära barnen i ett gemensamt samspel för att vara förebilder och lotsa barnen i den sociala samvaron. Våra möten med varandra fungerar som viktiga tillfällen att reflektera över vårt förhållningssätt och förmåga att leva upp till de demokratiska värdena.

22 Sid 22 (36) Uppföljning Vi ser i vår mätning i GUF om vi lyckats nå resultat i maj i dessa frågor. Som ett komplement håller vi intervjuer med våra barn som står inför att lämna förskolan, dvs blivande förskoleklassbarnen. Föräldrarnas nöjdhet mäter vi i årets förskoleundersökning samt för dialog med på olika sätt. Vi har till vårt förfogande Dialogmöte mellan förskolechef och föräldrar samt planerar ha öppna verksamhetsmingel med möjlighet att möta ledningen inför utvärderingen i maj. Arbete med att utvärdera och skriva Likabehandlingsplanen är också en möjlighet till uppföljning. Den dokumentation vi gör i vår Utveckling- och lärandemapp speglar arbetet med barnen. Efter mättillfället ges varje personalgrupp möjlighet att reflektera över sitt resultat tillsammans och själva utarbeta förbättringsområden i den VUP som skrivs för att gälla kommande läsår. Utveckling Vi ser att vi behöver fortsätta vårt arbete under 2016 med att förbättra vår kommunikation, internt såväl som med våra brukare och deras föräldrar. Detta borgar för en bättre förståelse för vårt förhållningssätt och därmed en ökad demokratisk organisation. Vi inleder året med arbetslagsutveckling, där all personal går Human Dynamics, för att då verktyg att förstå sig själv och andra, hitta sina egna utvecklingsvägar samt belysa hur vi kan säkerställa att vi når ut till alla människor som vi behöver nå ut till. Vi ser att vi behöver öka kompetensen hos personalen och tydliggöra för vårdnadshavare vad vi menar med demokratiska värderingar och hur vi arbetar med det. Vad innebär det att arbeta med Demokrati med våra yngsta medborgare? Ämnet behöver genomsyras i det vi gör, det vi säger och i hur vi planerar för att öka barnens inflytande. Genusfrågan behöver belysas och synliggöras både för pedagoger och föräldrar. Vi behöver arbeta för att förankra och arbeta med Likabehandlingsplanen på ett tydligare sätt hos både medarbetare, barn och vårdnadshavare. Utveckla formerna för inkluderande arbetssätt Enhetsmål: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 84 % av barnen är delaktiga och har inflytande 83 % av föräldrarna är nöjda med hur barnen har inflytande och är delaktiga Arbetssätt Förskolans miljö är grundläggande för hur barnen ges möjlighet att göra egna val och därigenom få inflytande över sin vardag. Möbler och lekmaterial görs tillgängliga genom att anpassas till barnen. Vi använder låga bord och stolar där barnen leker, arbetar och lär. Hyllor, krokar och bänkar sitter så att barnen kan nå lekmaterialet för att kunna leka och lära. I kapprummet finns skohyllor och krokar i barnens höjd så att de själva kan ha tillgång till sina

23 Sid 23 (36) egna kläder och kunna klä på och av sig. I våra verkstäder ser vi till att allt lekmaterial är placerat så att barnen tydligt och lätt kan se var allt ska stå. Vi arbetar med att göra den pedagogiska miljön tydig, tillåtande och tillgänglig för barnen. Barnens lek observeras för att se hur barnen använder miljön och vi ser den som föränderlig och flexibel utifrån deras behov. Vi arbetar med att göra barnen delaktiga och lära sig att uttrycka sina tankar och hypoteser genom vårt processinriktade arbetssätt. De har inflytande över innehållet i projekten och barnens lek leder till uppslag och idéer som blir till projekt. Arbetet med projekt förstärker vårt processinriktade arbetssätt som leder till en högre delaktighet för barnen och på så sätt ger dem inflytande över sitt lärande. Förskolorna arbetar dagligen med att låta barnen ha inflytande över och vara delaktiga i de aktiviteter och den lek som pågår. Barnen tränar sig också på att göra aktiva val och vi bemannar verkstäderna utifrån detta under all tid som inte är basgruppstid. Personalens förhållningssätt är viktigt för att barnen ska få ett reellt inflytande över sin vardag. Barnen möts av tydliga förskollärare och barnskötare som visar att de hör, ser, och är intresserade. De har tillgång till vuxna som kan stimulera, utmana och freda lek. Vuxna är mentalt närvarande för att stödja barn till att göra egna val, göra sin röst hörd och lära sig att lyssna på varandra. Barnen får möjlighet att vara kreativa och uppfinningsrika i sin lek och det förutsätter vuxna som kan vara tillåtande och hellre säga ja än nej. Vuxna som observerar leken och deltar i leken aktivt kan skapa goda förutsättningar till att barn görs delaktiga och får inflytande. Resursanvändning Lokalerna är planerade och inredda utifrån ett verkstadstänk där det ska vara tillåtet att experimentera och utforska. Vi har lagt stor vikt vid att göra miljöer där materialet är rikt, i betydelsen stimulerande och mycket, tillgängligt för barnen och tillåtande för barnen att leka med. Miljön är också tydlig för barnen så att strukturen utmanar och uppmuntrar barnen till lek. Personalens kompetens är av största vikt för att nå goda resultat och här kan vi genom dialog tillsammans göra skillnad för barnen. Föräldrarna är en resurs i arbetet med att stimulera och stödja barnens delaktighet. Dialog med föräldrar om hur, vad och när barnen kan ha inflytande kan göra skillnad för barnen. Dagsrutiner är förskolans struktur och en regelbunden möjlighet till att ge barn inflytande och skapa delaktighet. Återkommande aktiviteter ger en möjlighet för barnen att känna igen, tycka till om och ha egna åsikter om innehåll, struktur och form. När barnen regelbundet deltar i olika aktiviteter där de känner igen sig är det också möjligt för dem att ha åsikter om dessa och de får träna på uttrycka sin åsikt. Uppföljning Vi mäter resultatet genom GUF samt i Stockholm stads förskoleundersökning och läser av våra resultat i maj. Vi analyserar materialet och varje förskola gör en Verksamhetsutvecklingsplan som gäller hela arbetslaget. Genom vårt arbete med Kvalitetsindikatorn följer vi också upp hur vår verksamhet når målen i läroplanen på respektive förskola och för dialog om hur vi kan förbättras. Med hjälp av vår utveckling- och lärandemapp följer vi löpande upp varje del via det projektarbete som barnen arbetar med. Inför GUF gör vi observationer i lekmiljöer, pedagogisk dokumentation av processinriktat arbetssätt och ser om barnen är delaktiga och har inflytande. Vidare kan vi genom samtal med barnen i vardagen samt genom mer

24 Sid 24 (36) strukturerade intervjuer få en bild av hur barnen upplever att de har inflytande och känner sig delaktiga i vår verksamhet. Utveckling Vi utvecklar vårt arbete med att samtala med barnen oftare och med mer systematik så vi vet vad de egentligen tänker om sin miljö och sitt lärande. De äldsta barnen, fyra och fem år, kan på respektive förskola ingå i ett förskoleråd på förskolan där förskolechef och biträdande träffar dem en gång om året för att höra hur de tycker att de har det och hur de vill ha det. Genom pedagogisk dokumentation i alla våra processer och i arbetet i verkstäderna kan detta synliggöras bättre. Vi ser att vi behöver öka kompetensen hos personalen och tydliggöra för vårdnadshavare vad vi menar med delaktighet och inflytande och hur vi arbetar med det. Vi utveklar arbetet med dokumentation av pedagogisk verksamhet Nämndmål: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan kommunicerar med vårdnadshavarna muntligt och informerar skriftligt om verksamheten via informationsbrev. Förskolan bjuder in till föräldramöten där information om förskolans mål och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till flickor som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår Halvår Vårdnadshavarna på Södermalms förskolor ska minst en gång per år erbjudas ett utvecklingssamtal samt en gång per år erbjudas vara delaktiga i utformningen av förskolans lika behandlingsplan Enhetsmål: Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnens bästa Förväntat resultat 84% av vårdnadshavare anser att förskola och hem samverkar för barnen bästa. 97 % andel barn som förskolan bedömer att de samverkar med hemmet för barnets bästa.

25 Sid 25 (36) Arbetssätt För att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns utveckling och lärande behöver barnets vårdnadshavare och förskolans personal hitta bra samarbetsformer. Alla barn är unika individer och deras liv pågår både på förskolan och i hemmet. Vi på förskolan vill skapa tydlig kommunikation om förskolans uppdrag och ramar och möta vårdnadshavarnas frågor, synpunkter, förslag samt så snabbt som möjligt och kommunicera direkt med berörda personer. Det är viktigt för oss att möta föräldrars frågor och synpunkter och vi uppmanar till att ta kontakt med förskolan, personal eller ledning, så snart något uppkommer för att genast inleda en dialog. Förskolan har möten med all personal varje vecka där synpunkter tas upp och en återkoppling till vårdnadshavare sker därefter inom en vecka. Vi lägger stor tonvikt vid introduktionen av den nya familjen när barn börjar hos oss, att hitta former för den dagliga kommunikationen som passar både familj och förskola. Vi kommunicerar vår verksamhet genom våra månatliga Verksamhetsbrev, som syftar till att skapa en inblick i barnens pedagogiska verksamhet på förskolan. Vi skickar också ut brev från förskolans ledning varje månad, där vi skriver om organisation och personal. Under året möter vi barnens vårdnadshavare på föräldramöten varje termin samt bjuder in till att fira FN-dagen i oktober och Förskolans dag i maj årligen. Syftet med detta är att ge insyn i vårt arbete och föra samtal om den genom att låta barnen visa upp sitt arbete på förskolan. Varje termin bjuder vi också in intresserade föräldrar till Dialogmöte med förskolans ledning. I vårt uppdrag ingår att identifiera och stödja barn i behov av särskilt stöd. I dessa fall har vi tätare kontakt med föräldrar och när det behövs har vi möjlighet till handledning av specialpedagog från Södermalms Stödenhet och möjlighet att söka ekonomiskt förstärkningsstöd. Inga ansökningar görs utan vårdnadshavares delaktighet och samtycke. I samband med att barnet slutar på förskolan gör vi en överlämning till föräldrarna och, i de fall föräldrarna så önskar, även till skolan. Vi summerar förskoletiden och föräldrar erbjuds att lämna sina synpunkter. Barn som slutar för att börja i förskoleklass omfattas av stadens riktlinjer för övergång till förskoleklass (se Övergång till förskoleklass). Resursanvändning Vårdnadshavare - alla vårdnadshavare betraktas som viktiga samarbetspartner för förskolan. Vi ser att kommunikationen mellan förälder och förskola är av avgörande vikt för barnet. Lokaler - möjlighet att se på dokumentation från verksamheten. Vi har samtalsrum avsedda för att hålla utvecklingssamtal ostörda. Personal - personalens förhållningssätt och förmåga att se föräldrar som individer och bemöta dem flexibelt är viktigt för hur kommunikationen blir. Personalens uppdrag är att vara lyhörd och fånga in föräldrars synpunkter och förväntningar. Vid behov använder vi dessutom specialpedagog från Södermalms stödenhet. Internet - Vi använder oss av både vår hemsida och det intranät som finns för varje förskola. Vårt intranät är i första hand ett informationsforum där vi anslår brev och påminner om händelser som är planerade på förskolan. Föräldraforum - utvecklingssamtal, föräldramöten och dialogmöten, liksom den dagliga dialogen om varje barn, syftar till att förbättra verksamheten på olika nivåer. Utveckling och lärandemapp - varje barn tar en gång i månaden med sig sin mapp hem för att

26 Sid 26 (36) ha dialog med sina föräldrar om denna. Mappen är viktig för att synliggöra hur vi arbetar mot målen konkret med barnen. Synpunktshanteringssystem - vi har löpande fokus på att förbättra vår verksamhet och bjuder in alla våra föräldrar till att lämna ris och ros och idéer och tankar till oss på förskolan. Det kan ske till personalen, i muntlig eller skriftlig form, eller via stadens synpunktshanteringssytem Tyck till. Uppföljning Förskoleundersökningen visar hur väl vårdnadshavarna anser att vi samverkar med dem för barnets bästa. Vi följer upp denna på våra föräldramöten till samtal om förväntningar och hur väl de stämmer överens. Vid våra utvecklingssamtal om barnen följer vi upp målet. Den ständigt pågående synpunktshanteringen ger oss material till att följa upp målet. Den analyseras årligen. Vi för också en dialog med våra arbetslag om hur de upplever att samverkan fungerat på både APT och i den lokala samverkansgruppen. Utveckling Vi utvecklar våra former för att kommunicera regelbundet och ser över våra brev och möljigheten att skapa en upplevelse av att bli bemötta utifrån sina önskemål. Enligt vår egen bedömning i GUF fungerar samverkan med vårdnadshavarna mycket bra. Vårdnadshavarna är inte så nöjda med det som vi skulle önska, varför vi behöver fortsätta arbetet med att vara tillgängliga samt synliggöra verksamheten och vilka förväntningar man som vårdnadshavare kan ha både på ledning, personal och verksamhet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Nämndmål: Nämndens verksamheter har ett varierat kulturutbud Beskrivning Alla barn i förskolan, den öppna fritidsverksamheten och fritidsgårdar har möjligheter att ta del av ett professionellt kulturliv. De kan uttrycka sig på egen hand och tillsammans med vuxna. Alla unga oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, könsidentitet och könsuttryck, ska ges samma möjligheter till aktiviteter. Alla invånare ska kunna leva likvärdiga liv, ha lika möjligheter och kunna ta del i stadens kulturutbud, oberoende av funktionalitet. Det innebär att även äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv.

27 Sid 27 (36) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens bedömning av Skapande verksamhet och olika uttrycksformer (kvalitetsindikatorn) 3,7 År Enhetsmål: Barnen på förskolorna erbjuds ett rikt kulturutbud Förväntat resultat Kvalitetsindikator 3,7 Alla barn har blivit erbjudna 1 kulturupplevelse utanför förskolan. Arbetssätt Barnen i Sickla Udde förskolor har regelbunden kontakt med estetiskt lärande såsom teater, musik, dans, skapande och film, såväl som åskådare som i det egna skapandet. Våra förskolor har alla en pedagogisk miljö och material som är utformade som verkstäder. Verkstäderna är av olika karaktär såsom skapande, drama och rollek, naturvetenskap och teknik och matematik. Vi ser att barnets eget skapande genom estetiska lärprocesser är ett bra arbetssätt för att skapa förståelse för olika fenomen. Vi arbetar med ett processinriktat arbetssätt genom projektarbete. Miljön ska präglas av ett rikt utbud och i stort sett alla aktiviteter med barnen innefattar bild, rörelse, lek, drama och musik i olika former eftersom barn lär i samspel med varandra och genom att få göra själva. Vi synliggör barnens skapande genom dokumentation i alla våra verkstäder där pågående projekt finns att ta del av. Föräldrar bjuds in i vardagen att delta på förskolan. En gång om året öppnar vi upp för Vernissage där vi visar upp årets arbete för föräldrar och andra anhöriga. Förskolorna besöker närliggande bibliotek i Hammarby Sjöstad samt deltar i det "Läsa Mera-projekt" som pågår på Södermalm. Vi går på teater med barngrupper 3-5 år och bjuder in till teater på förskolan för de yngsta barnen. Många muséer och teatrar finns inom ett litet avstånd och det är förhållandevis lätt att ta sig till med kollektivtrafiken. I samband med föräldramötet i februari belyser vi frågan om barnens kulturskapande och för en dialog om hur deras barn arbetar med eget skapande. Resursanvändning Vi använder oss av stadens utbud av teater och andra kulturupplevelser. Vi använder också sådant som temaparker, offentlig konst och intressanta byggnader som inspiration i till exempel projekt. Uppföljning Vi följer upp på flera sätt och genom att fråga olika målgrupper om resultatet. Vi har dels stadens förskoleundersökning som riktas till alla föräldrar årligen. Här tillfrågas våra föräldrar om de anser att barnen mött ett varierat kulturutbud. GUF, Gemensam Utveckling för de kommunala förskolorna i Södermalms stadsdelsområde, svarar på hur väl vi lyckas i arbetet

28 Sid 28 (36) med skapande förmåga. Stadens självvärdering, Kvalitetsindikatorn, ger oss en bild av hur väl personalen själva anser att de lyckas i ämnet. Uppföljningen görs under maj månad och ligger sedan till grund för förbättringar inför höstterminen som formuleras i vår VUP, Verksamhetsutvecklingsplan, för respektive förskola. Utveckling Enhetens förskolor har Kulturombud, vars uppdrag är att bevaka och förmedla kulturevenemang, litteratur och aktuell forskning för förskolebarn. Frågan aktualiseras regelbundet på våra mötesforum och via mail, eftersom många inbjudningar från kulturen kommer den vägen. Uppföljning görs löpande och evenemang som besöks utvärderas för att se till att barnen får så hög kvalitet som möjligt. I förskolan ser vi att lärande i hög utsträckning sker när barnen själva får kulturskapa och vi vill erbjuda barnen rikt med tillfällen att göra detta tillsammans med sin personal. Personalen besitter olika kompetenser och vi sprider deras kunnande till alla barnen via de verkstäder som alla våra förskolor byggt upp. Den personal som ansvarar för en verkstad kan fortbilda sig i ämnet och tankar om nätverk mellan våra olika förskolor pågår. Alla pedagoger tar del av Barnkulturplanen - Kultur i ögonhöjd. Vår miljö är den främsta resursen för barnen eftersom den är tydlig, tillåtande och tillgänglig och utmanar barnen till eget skapande i alla dess former. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. Fastställs 2016 År Nämndmål: Verksamheterna är klimatsmarta Beskrivning Södermalms förskolor arbetar enligt stadens kemikalieplan "Vägledning för kemikaliesmart förskola" för att höja medvetenheten kring farliga kemikalier och avveckla skadligt material. Förvaltningen bidrar till att minska förekomsten av olämpliga kemikalier i lekutrustningen på lekplatserna i stadsdelsområdet. Detta sker genom att förvaltningen arbetar för att anläggningsentreprenörerna använder Byggvarubedömningen (BVB) vid lekplatsupprustningar. De verksamheter som köper livsmedel och färdiga måltider ska i ökad utsträckning välja ekologiska alternativ. Alla förskolor ska arbeta med att öka andelen ekologisk mat till 55 procent Öka andelen förskolor med Grön flagg

29 Sid 29 (36) Enhetsmål: Trygga och hälsosamma förskolor Förväntat resultat Nivå 1 för kemikaliesmart förskola. Andelen ekologisk mat är 55 %. Arbetssätt Vi arbetar mot kemikaliesmart förskola, utifrån de direktiv som finns från staden. En av våra förskolor har Grön flagg. Vi ökar andelen ekologisk mat. Resursanvändning Vi har utsett Barnombud på respektive förskola, som ansvarar för att vi följer direktiven för Kemikaliesmart förskola. Vi använder våra kockars kompetens för att kunna erbjuda mat med hög kvalitet till rimligt pris, med syfte att öka andelen ekologisk mat. Utveckling Vi vill behålla Grön flagg för förskolan Ekbacken och arbeta mot Grön flagg för förskolan Storseglet. Kemikaliesmart förskola KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar och uppfyller verksamhetens mål Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet.

30 Sid 30 (36) Enhetsmål: Enhetens ekonomiska resultat är positivt. Förväntat resultat Enhetens ekonomiska resultat är positivt. Arbetssätt Arbetet med budgetprognoser och utfall månad för månad under året är förskolechefens ansvar. Vi fördjupar vårt budgetarbete och tar fram en mer specificerad kalkyl som blir mer känd för medarbetarna. En återkoppling till ekonomin sker varje månad med ledningsgruppen gemensamt men också för varje förskola där kostnader och antal inskrivna barn följs upp. För att hålla budget krävs iår ett arbete där utgifter fortsätter att vara genomtänkta. Prognosarbetet prioriteras och tid för detta avsätts för förskolechef varje månad och varje kvartal för ledningsgruppen. Prioriteringar av personalinsatser görs tillsammans i ledningsgruppen och dialog förs tillsammans med arbetslaget. Budgetarbetet synliggörs på ledningens måltavla och diskuteras tillsammans samt en ekonomisk rapport delas ut på APT. Resursanvändning Vår ekonomiavdelning som stödjer oss med rapporter och uppföljning samt prognosmallar. Infoview är ett verktyg som ger större möjligheter för oss själva att ta ut rapporter och följa kostnader. Chefens kompetens i att analysera utfall, göra prognoser och se hur vi kan prioritera bättre för att bli mer effektiva. Tid i agendan avsätts för chefen för att kunna göra riktiga analyser och hållbara prognoser framåt. IT - budgetuppföljningar anslås för personal för att göra dem mer medvetna om kostnader. En mer specifik budget som personalen har kännedom om. Årshjul för inköp, en inköpsplan, där det tydligt anges hur, vad och när våra inköp görs. Assistenter för fakturahantering är en resurs genom sin kompetens inom området. Regelbundna möten mellan chef och assistenter planeras. Uppföljning Månadsvisa uppföljningar med prognos för året visar på riktning och behov av effektivisering och eventuella justeringar. T1 och T2 är viktiga för att kunna följa upp och göra löpande analyser. Sjukfrånvarokostnder följs upp löpande varje månad och rehabilitering startar så snart som möjligt för att minimera sjukfrånvarokostnaderna. Fakturahantering och uppföljning av inköpsplan följs upp löpande. Barnantal läses av och nya barn erbjuds plats så snart det går. Utveckling Ledningsgruppen arbetar med resultatet från månaden som gick och framtida kända kostnader samt följer upp personalkostnader och barnintag löpande. Månadsvisa budgetavstämningar med administrationen Återkoppling till medarbetarna varje månad

31 Sid 31 (36) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 fastställs 2016 fastställs 2016 tas fram av nämnden tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Nämndmål: Chefer utövar ett gott ledarskap och medarbetarna har rätt kompetens Beskrivning En god verksamhet baseras på gott ledarskap och aktiva och kompetenta medarbetare. För att nå verksamhetens mål är medarbetare och chefer väl förtrogna med sitt uppdrag och förväntade resultat. I chefers uppdrag ingår att förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till en hög kvalitet. Chefer är tillgängliga, lyssnande samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Alla som arbetar på Södermalms stadsdelsförvaltning ska ges möjlighet till lärande och utveckling i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund- och vidareutbildning där så krävs. Särskilt fokus ska läggas på chefers möjlighet att utöva ett gott ledarskap och på god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Motivationsindex 82 År Styrningsindex 84 År Varje verksamhet ska tillhandahålla introduktionsprogram för nyanställda,

32 Sid 32 (36) Enhetsmål: Chefer ger förutsättningarför en god kvalitet i verksamheten Förväntat resultat Aktivt medarbetarindex 82% Ledarskapindex 78% Motivationsindex 82% Sjukfrånvaro 4,4% Styrningsindex 82% Arbetssätt Förskolorna arbetar mot våra tre ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig även i arbetet med medarbetare. Vi har tydliggjort vår organisation genom gemensam struktur på mötesforum, vokabulär och pedagogisk verksamhet. All personal känner till våra statliga läroplansmål och vår riktning i staden. Våra förskolor leds av ytterst av förskolechef tillsammans med biträdande förskolechef som stöd i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det finns en operativ ledning på förskolorna med arbetsplatsledare som ansvarar för den dagliga driften. Den stratregiska ledningsgruppen för enheten består av arbetsplatsledare, biträdande förskolechef och förskolechef. Arbetet i ledningsgruppen är i huvudsak strategisk pedagogisk ledning och gemensamma utvecklingsarbeten för enheten men också kollegial handledning. Enhetens ekonomi, sjukfrånvaro synpunktshantering och kompetensförsörjning är frågor som återkommer löpande. Förskolechef arbetar med uppföljning av förskolornas arbete och ger återkoppling på resultat samt efterfrågar uppföljning och rapport från biträdande förskolechef och arbetsplatsledare utifrån givna uppdrag. Respektive förskola har en operativ ledningsgrupp som leds i huvudsak av arbetsplatsledare tillsammans med förskollärare från arbetslagen. Det operativa arbetet är förskolans dagliga drift, bemanning men också det direkta utvecklingsarbetet FÖR barn och MED barn. Förskolechef följer regelbundet upp arbetet och får återkoppling på åtaganden av arbetsplatsledaren samt handleder arbetsplatsledaren i genomförandet. Ledarskap på Sickla Udde förskolor - roller och mandat: Förskolechef - leder enheten i strategiska utvecklingsfrågor och säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet för enheten. Ger förutsättningar till respektive förskola att arbeta mot gällande mål och åtaganden. Huvudfokus på medarbetarfrågor, ekonomi och ledning. Förskolechef leder och fördelar också arbetet för biträdande förskolechef och arbetsplatsledare. Biträdande förskolechef - huvudfokus på att utveckla och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet, förskolevis och övergripande. Ansvarig för att följa upp och utveckla innevarande års pedagogiska åtaganden och mål.

33 Sid 33 (36) Arbetsplatsledare - leder det operativa arbetet på förskolan gällande ledning och fördelning samt bemanning och att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Ingår i den strategiska ledningsgruppen. Prioritering av arbetsuppgifter och pedagogiskt stöd för medarbetare görs vid behov. De leder alla delar på förskolan, även kök. Arbetet kan innebära att de vid behov har handledning med individer och/eller arbetslag och grupper. Förskollärare - leder det pedagogiska arbetet på förskolan i enlighet med Skollag och Läroplan för förskolan. De leder och fördelar arbetet inom sitt arbetslag, följer upp och ger återkoppling samt ansvarar för reflektion och lärande inom arbetslaget.förskollärarna ska säkerställa att arbetet utförs och att se hur detta kopplas till forskning på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet. Kommunikation på Sickla Udde förskolor - innehåll och syfte Möten - Enhetens kommunikationsplan för 2016 innehåller alla möten och nätverk som är planerade för året. Mötena dokumenteras och ska kunna återrapporteras till förskolechef regelbundet. Alla möten är kända för alla medarbetare. All personal för loggbok för möten som rapporteras till arbetsplatsledare. Medarbetarbrev - förskolechef skriver ett brev från ledningen till medarbetarna en gång i månaden. Brevet innehåller månadens fokus, information om aktuella händelser och påminnelser om utvecklingsarbete. Breven syftar dessutom till att ge återkoppling på det som sker inom enheten och uppföljning av arbeten som pågår. Veckomöten - sker på respektive förskola en gång i veckan. All personal deltar på mötet som syftar till att informera, kommunciera, arbetsfördela och följa upp. Mötet tar upp inkomna synpunkter från föräldrar, barn och medarbetare och ärendet fördelas till lämplig medarbetare som också står för uppföljning och återkoppling. Mötet leds av arbetsplatsledaren och synliggörs via förskolans veckotavla. Arbetslagssamtal - varje termin träffar förskolechef respektive arbetslag för dialog om arbetsmiljö, hälsa och trivsel. Under våren samtalar vi om resultatet av medarbetarenkäten på förskolan och under hösten följer vi upp denna. Individuella möten med chef/er - I vår enhet ges medarbetare möjlighet att ha individuella möten med förskolechef enligt: - Rehab. I enlighet med vår rehabprocess möter chef medarbetare för att göra upp rehabplan och bidrar där med att prioritera i de arbetsuppgifter som medarbetare har samt följer upp överenskommelsen. - Utvecklingssamtal. En gång om året träffar medarbetare chef för att samtala om sitt uppdrag, sina utvecklingsbehov och hur man vill bidra till förskolans utveckling. - Lönesamtal. I samband med utvecklingssamtalet håller chef ett lönesamtal med fokus på måluppfyllelse satt i förhållande till de kriterier som stadsdelen beslutat. Inga summor berörs vid detta samtal. Förskollärare kan ha lönesättande dialog i samband med lönerevisionen där beslutad lön diskuteras.

34 Sid 34 (36) - Övriga samtal. Under året kan medarbetare alltid kontakta chef/er eller arbetsplatsledare för dialog omkring sitt arbete och sin arbetsmiljö. - Handledningssamtal. Medarbetare som har låg måluppfyllelse på lönekriterier eller av andra anledningar själv önskar har möjlighet att få handledning av chef/er eller av arbetsplatsledare. - Mentorssamtal. Nyutexaminerade förskollärare får regelbundna samtal med en mentor under en introduktionsperiod. Resursanvändning Kommunikationsplan - våra möten är givetvis där vi i huvudsak för kommunikation, följer upp och återkopplar resultat. Alla möten är kuggar i maskineriet även om alla inte är inne i varje process. Informationsbrev - förskolechef, biträdande förskolechef och arbetsplatsledare kan föra ut information skriftligt till alla medarbetare att läsa via mail. Arbetsplatsledare på respektive förskola tjänar som "tältpinne" till förskolechef och leder respektive förskola nära verksamheten genom att finnas mitt bland barn och medarbetare. Förskollärargrupp på respektive förskola är ansvariga för att leda den pedagogiska verksamheten i arbetslaget. Tid för gemensamma möten för dialog säkerställer att vi arbetar med likvärdighet. Uppföljning Vi följer upp arbetet i vår årliga medarbetarenkät. Utveckling Vårt systematiska kvalitetsarbete utvecklas under året för att ännu bättre visa på utveckling och lärande för barnen på förskolan. Vårt arbete med Förskola på vetenskaplig grund syftar till att utveckla förskolornas pedagogiska dokumentation. För att skapa en god grund för lärande kommer vi också att jobba med basen i barns liv - den fysiska och psykiska hälsan genom kost, rörelse och hälsofrämjande aktiviteter samt barnsäkerhetsförebyggande arbete. Verksamhetsbesök Nämndmål: I förvaltningen råder en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Beskrivning Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalm präglas av en god, hälsosam och hållbar arbetsmiljö som bland annat skapas genom att alla får förutsättningar att ta ansvar för sina arbetsuppgifter, för verksamhetens kvalitet och att skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. I förvaltningen genomsyras personalpolitiken av att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande

35 Sid 35 (36) särbehandling aktivt motarbetas. All rekrytering ska utgå från den kompetensbaserade rekryteringsprocessen. Förskolan fortsätter att planera för införandet av arbetskläder Enhetsmål: Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser Enhetsmål: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor Förväntat resultat Medarbetarnas känsla av motivation - 82% Medarbetarnas upplevelse av chefens ledarskap -78% Medarbetarnas upplevelse av styrning av verksamheten - 82% AMI 82% Sjukfrånvaro 4, 4% Arbetssätt Alla i förvaltningen är medarbetare men några har också ett uppdrag som chefer och ledare. Alla, oavsett roll, ska ges möjlighet till lärande och växande i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund och vidareutbildning när det krävs. Särskilt fokus ska läggas på en god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalms stadsdelsförvaltning har en god arbetsmiljö som avspeglas i en låg sjukfrånvaro. I förvaltningen är det självklart att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen aktivt motarbetas. Resursanvändning Kommunikationsplan - våra möten är givetvis där vi i huvudsak för kommunikation, följer upp och återkopplar resultat. Alla möten är kuggar i maskineriet även om alla inte är inne i varje process. Informationsbrev - förskolechef, biträdande förskolechef och arbetsplatsledare kan föra ut information skriftligt till alla medarbetare att läsa via mail. Arbetsplatsledare på respektive förskola tjänar som "tältpinne" till förskolechef och leder respektive förskola nära verksamheten genom att finnas mitt bland barn och medarbetare. Förskollärargrupp på respektive förskola är ansvariga för att leda den pedagogiska verksamheten i arbetslaget. Tid för gemensamma möten för dialog säkerställer att vi arbetar med likvärdighet. Uppföljning Medarbetarenkät 2017 mäter vår måluppfyllelse enligt indikatorer för detta mål. Se förväntat resultat.

36 Sid 36 (36) Utveckling Vi vill och behöver öka andelen utbildad personal, främst kompetenta förskollärare, men även barnskötare. Sjukfrånvaron är fortfarande för hög. Delningen av enheten ser vi kommer kunna ge chefer bättre möjligheter att finnas närmare verksamheten och medarbetarna, vilket i sin tur kan påverka övriga resultat positivt. Introduktion av nya medarbetare Kompetensutveckling KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten fastställs 2016 År Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2016 Övriga frågor