Slutrapport VillGott. Fysisk aktivitet och social samvaro

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 1 (11) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Fysisk aktivitet och social samvaro Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Evelina Danielsson, verksamhetschef för seniorträffar/hälsopedagog SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 2 (11) Bakgrund I Solna finns bland äldre många ensamhushåll vilket kan vara en riskfaktor för ensamhet och isolering. Konsekvenser av detta kan bli depressioner, bristande funktionsförmågor och livsglädje. För att bryta social isolering, förebygga fallolyckor och malnutrition har projektet arbetat på bred front för att öka meningsfullhet, livskvalitet och välbefinnande för så många äldre som möjligt. Syftet med projektet var att öka äldres välbefinnande och livskvalitet. Detta genom att utveckla aktivitetsutbud och information på stadens seniorträffar för ökad social gemenskap och delaktighet, goda matvanor, fysisk aktivitet, musik och kultur. Projektet syftade även till utökad samverkan med olika aktörer i staden såsom lokala gym, kulturverksamheter, pensionärsorganisationer m.fl. Utvecklingsarbetet grundades på hälsans fyra hörnpelare för ett hälsosamt åldrande som Statens folkhälsoinstitut identifierat 1 : Social gemenskap/stöd Delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd Fysisk aktivitet Bra matvanor Mål Projektmål var att Stadens seniorträffar ska ha ett kundfokuserat utbud som omfattar aktiviteter och information om: social samvaro, mat och måltider, fysisk aktivitet och kultur genom att: - Hälsoprojektet VillGott är en del av seniorträffarnas utbud i samverkan med Gymnastik- och idrottshögskolan samt lokala friskvårdsanläggningar i Solna - vandringar och promenader ingår i Seniorträffarnas utbud av friskvårdsaktiviteter - seniorträffarna i Solna Stad erbjuder ett rikt aktivitetsutbud i samverkan som är anpassat efter besökarnas önskemål som syftar till ökad hälsa och välmående hos äldre - kompetens finns hos personalen på Stadens seniorträffar utifrån VillGott utbildning gällande fysisk aktivitet, mat och måltider, kultur och frivillighet/samverkan - frivilliga äldre är VillGott volontärer och vandringsledare 1 Statens folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/vart-uppdrag/aldres-halsa/

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 3 (11) Deltagarna i Hälsoprojektet VillGott ökar fysisk kapacitet och hälsa genom projektet och är motiverade till fortsatt fysisk aktivitet efter Hälsoprojektets avslut. Resultat Kundfokuserat utbud Hälsoprojektet Hälsoprojektet har aktivt erbjudit möjlighet till motion i form av ledarledd fysisk aktivitet i gemenskap med andra samt motiverat seniorer till att välja nya goda vanor. Detta i form av ett samverkansprojekt mellan Solna stad, Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) och ett antal friskvårdsanläggningar i Solna. Projektet har genomförts på vårterminerna 2008-2010. Projektmålet har därmed uppnåtts. Vandringar och promenader 2009 tog projektet över ansvaret för ledarledda promenader och vandring i gemenskap med andra. Vandringarna sker inom Solnas gränser och i olika delar av Stockholm och har arrangerats en gång i veckan under säsongen mars-juni samt september-december. Vandringar och promenader ingår nu i Seniorträffarnas utbud av friskvårdsaktiviteter och projektmålet har uppnåtts. Aktivitetsutbud i samverkan För att utvärdera projektmålet genomfördes fokusgrupper på stadens seniorträffar av studenter från Stockholms universitet. Frågeställningarna som de äldre i fokusgrupperna diskuterade kring var: Vilken betydelse har aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott för de äldre? - Vad anser ni om de fysiska aktiviteterna på seniorträffarna? - Vilken social betydelse har seniorträffarna för er? - Vad motiverar er att gå på seniorträffarna? Hur beskriver de äldre på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott sin livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro? - Hur ser ni på livskvalitet utifrån ett hälsoperspektiv? - Hur ser ni på livskvalitet i förhållande till social samvaro? Resultatet visade att aktiviteterna på seniorträffarna gav social samvaro, och de fysiska aktiviteterna hade en positiv inverkan på livskvaliteten (bilaga 1). Detta medför att projektmålet uppnåtts. Kompetens Projektmålet har uppnåtts genom att personalen på seniorträffarna har fått utbildning inom områdena fysisk aktivitet, mat och måltider och kultur. Dessutom har personalen fått handledning och coachning av projektmedlemmar med friskvårdsutbildning.

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 4 (11) Frivilliga äldre Frivilliga äldre har utbildats till VillGott volontärer och engagerat sig som vandringsledare. Projektmålet har uppnåtts. Ökad fysisk kapacitet, hälsa och motivation Projektmålet att deltagarna i Hälsoprojektet VillGott ökar fysisk kapacitet och hälsa genom projektet och är motiverade till fortsatt fysisk aktivitet efter Hälsoprojektets avslut är uppfyllt. Målet utvärderades genom hälsotester före och efter deltagande i Hälsoprojektet samt genom telefonintervjuer. Vid hälsotesterna mättes styrka, balans, rörlighet, kondition, funktionell förmåga och upplevd hälsa. Resultaten från hälsotesterna i Hälsoprojektet påvisar signifikanta förbättringar av fysisk kapacitet, fysiska aktivitetsvanor och minskat stillasittande samt upplevd fysisk och psykisk hälsa. Hälsoprojektet utvärderades även genom telefonintervju till samtligare deltagare 2008-2009. Resultatet visar att deltagarna är motiverade till fortsatt fysisk aktivitet och det beror till största delen på att Hälsoprojektet medfört ökad ork, kondition och bättre hälsa. Motivation till fortsatt fysisk aktivitet visar sig även genom att många hälsoprojektdeltagare återkommit år efter år. (bilaga 2) Flera av deltagarna har efter projektet börjat delta i fysiska aktiviteter på seniorträffarna, engagerat sig som frivilliga vandringsledare, VillGott s volontärsatsning eller anslutit sig till senioraktiviteter på lokala gym. Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under perioden juli 2007 december 2010 Aktivitet Tidsperiod Projektplanering 2007 Personalutbildning 2007-2008 Hälsoprojekt 2008-2010 VillGott aktiviteter på stadens seniorträffar 2008-2010 Vandringar och promenader 2009-2010 VillGott volontärutbildning 2009, 2010 Passion för livet, cirkelledarutbildning 2010 Cirkelträningsutbildning 2010 Personalutbildning Motiverande samtal (MI) Sex personal från seniorträffarna, projektledare samt projektmedlem Agneta Almström genomgick kurs i motiverande samtal (MI) som omfattande sex heldagar. Kursernas syfte var ökad kommunikation mellan projekten, inspiration och kompetens gällande bemötande och

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 5 (11) samtal. Kurserna innehöll bland annat samtalsstrategier, bemötande, praktiska tillämpningar, teorier, motivation och självtillit samt reflektioner, erfarenhetsutbyte och lärdomar under ledning av pedagog och beteendevetare Staffan Hultgren från Motivational Consulting AB. FaR ledare Projektledare, projektmedlemmarna Maria Johansson och Pernilla Hugosson samt en personal från seniorträffarna har genomgått SISU Idrottsutbildarnas FaR-ledarutbildning på Bosön. En endagskurs för bättre kännedom om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande ur ett medicinskt perspektiv. Projektmedlemmarna och personalen från seniorträffarna genomgick även fortsättningskurs för att ytterligare stärkas i rollen som FaR ledare. Kursen gav grundläggande och värdefulla kunskaper om coachning kopplat till aktivitet och hälsa och pedagogiska redskap med inriktning på beteendeförändring för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Fortsättningskursen omfattade fyra heldagar på Bosön. VillGott för DIG En personalutbildning för åtta av seniorträffarnas personal genomfördes våren 2010. Utbildningen syftade till öka personalens kompetens gällande fysisk aktivitet, mat och måltider, kultur och frivillighet/samverkan. Målet var att implementera projektets aktiviteter och förhållningssätt på seniorträffarna. Projektmedlem Pernilla Hugosson ansvarade för utbildningsinsatsen och bjöd in gästföreläsare till varje tillfälle. Utbildningen var upplagd som en studiecirkel omfattade sex utbildningstillfällen på två timmar vardera: Introduktion vad är hälsa? Föreläsare: Pernilla Hugosson, friskvårdspedagog Mat och måltider. Föreläsare: Birgit Granbo, hushållslärare Balans i livet. Föreläsare: Christer Schwartz, diakon från Svenska kyrkan Fysisk aktivitet. Föreläsare: Carolina Burgstaller, sjukgymnast Massage och beröring. Föreläsare: Juliet Manaci, terapibiträde Avslutning och summering. Pernilla Hugosson, friskvårdspedagog Qigong kurs Projektmedlemmen Maria Johansson gick en basutbildning i Qigong via Qigong akademien. Hon har därefter utbildat tre personal från seniorträffarna och projektmedlem Pernilla Hugosson. Utbildningen har genomförts individuellt samt i grupp, och genom samverkan mellan seniorträffarna har personalen även coachat varandra. Hälsoprojekt Projektledaren har ansvarat för hälsoprojektet i nära samverkan med lärare och läkare på GIH. Projektet har annonserats i lokaltidning, på stadens hemsida, via affischer och blanketter på seniorträffar, biblioteket, Solna forum, matbutiker och vårdcentraler. Information har förmedlats till pensionärsorganisationer och genom rekommendationer och personliga utskick har skickats till deltagare som visat intresse för hälsoprojektet. Studenter från GIH har lett de fysiska aktiviteterna vilket skapat ett spännande generationsmöte. Träningsformerna anpassade efter målgrupp var vattengymnastik, stavgång, stavgång

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 6 (11) och cirkelträning med mera. Deltagarna har reflekterat kring resultaten av sin träning tack vare hälsotester innan och efter aktiv träningsperiod. 328 personer har deltagit i Hälsoprojektet under åren 2008-2010. Av dessa så har 84 personer deltagit i två hälsoprojekt och 35 personer i alla tre hälsoprojekten. Detta ger totalt 482 unika deltagartillfällen. VillGott aktiviteter på stadens seniorträffar Ett omfattande aktivitetsutbud har erbjudits på seniorträffarna i Solna genom projektet. Aktiviteterna har bedrivits av projektledare, projektmedlemmar med friskvårdsutbildning, personal på seniorträffarna, VillGott-volontärer, frivilliga vandringsledare, studenter, inbjudna föreläsare och i samverkan med exempelvis röda korset, lokala gym, pensionärsorganisationer och svenska kyrkan. Aktiviteterna har anpassats efter seniorträffarnas lokala förutsättningar och besökarnas behov och önskemål. Den sociala samvaron går som en röd tråd genom samtliga aktiviteter och har varit prioriterad oavsett aktivitet. Exempel på aktiviteter som projektet genomfört är: vandringar och promenader, stavgång och tipspromenader sittgymnastik, cirkelträning, seniorgympa Nintendo Wii och linedance qigong, helig/cirkeldans för kropp och själ, meditation och klassisk massage VillGott s kammarmusikklubb, musikcaféer och allsång med VillGott studiecirklar: Passion för livet, lev väl för kropp och själ samt litteraturcirkel kickoffs, föredrag och tematräffar om fysisk aktivitet, mat och måltider, stress, massage och beröring Vandringar och promenader Projektledaren och projektmedlem Maria Johansson ansvarade för att särskilt vandringsprogram färdigställdes i samverkan med frivilliga vandringsledare två gånger per år. Vandringsprogrammet fanns för distribution på bibliotek, seniorträffar, vårdcentraler och personliga utskick. Promenaderna skedde inom Solnas gränser och i Stockholmsområdet. Aktiviteten har syftat till ökad social gemenskap, delaktighet och fysisk aktivitet. VillGott volontärutbildning Projektet har erbjudit seniorer att delta aktivt i utvecklingen av nya aktiviteter på seniorträffarna och har varit en del i implementeringen av projektets aktiviteter på seniorträffarna. Genom informationsmöte, annonsering, volontärfolder och information på stadens seniorträffar och Hälsoprojekt rekryterades aktiva seniorer till VillGott-volontärer. Nio deltagare genomförde en heldagsutbildning inom området friskvård och hälsa 2009, fem deltagare 2010. Projektmedlem Pernilla Hugosson ansvarade för utbildningsinsatsen tillsammans med projektmedlem Maria Johansson och projektledaren. Utbildningarna gav ökad kompetens, var uppskattade och inspirerade seniorerna att starta en mängd aktiviteter på stadens seniorträffar med stöd från projektet. Stöd och individuell coachning och fortbildning från projektet har fortgått utifrån volontärens intresseområden.

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 7 (11) Passion för livet, cirkelledarutbildning Passion för livet 2 är en studiecirkel som syftar till att bryta invanda mönster, bli medveten om förbättringar, gå från ord till handling och göra förändringar i det egna livet som gör skillnad med stöd från studiegruppen. Projektmedlem Pernilla Hugosson har utbildat och coachat två VillGott-volontärer individuellt för uppstart av studiecirkeln Passion för livet. Detta skedde i form av handledning, planering av kursupplägg och genomförande samt material och förmedling av projektets nätverk och gästföreläsare. Cirkelträningsutbildning Projektmedlem Pernilla Hugosson utbildade sex VillGott-volontärer i cirkelträning. Halvdagsutbildningen gav ökad kunskap kring träningsupplägg, ledarskap och träningslära. Utbildningen genomfördes i syfte för att volontärerna ska kunna leda egna cirkelträningar på stadens seniorträffar i framtiden. Resurser Projektet har finansierats genom statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation materialinköp för friskvårdsaktiviteter kurser och kompetenshöjning studiecirkelmaterial lokalhyra framtagande av nytt material administration Projektorganisation Styrgrupp Iréne Kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum 2 Landstinget i Jönköpings lön, Passion för livet http://www.lj.se/passionforlivet

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 8 (11) Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med 2009-02-28 Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist från och med 2009-03-01 Projektansvarig Hilkka Hoffman, avdelningschef Humaniora vård och omsorg, 10 % Projektledare Evelina Danielsson, verksamhetschef och hälsopedagog, 50 % Judit Horvarth-Lindberg, verksamhetschef, 50 % (070701-080630) Projektmedlemmar Agneta Almström, fritidskonsulent, 50 % (070701-081231) Sigrid Ihrlund, frivilligsamordnare, 50 % (070701-080930) Maria Johansson, friskvårdspedagog, 75-95 % (090525-101231) Pernilla Hugosson, friskvårdspedagog, 60-65% (090525-101231) VillGott volontärer AnnaBritta Lundström Anita Hallberg-Andersson Elisabeth Hellenborn Gunilla Ejbe Helena Alm Helga Hamprecht Harriet Britth Irene Lassinantti Kerstin Hanström Lars G. Larsson Maj-Britt Thörnblom Margareta Randwall Mirja Karlsson Sonja Hedberg Referenspersoner 70 Studenter från Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Gävle, Stockholms universitet, Högskola Väst, Bosön Idrottsfolkhögskola och Bergqvists massage- och friskvårdsutbildningar (bilaga 3) Frivilliga vandringsledare VillGott assistent genom LSS daglig verksamhet på Sockerbiten i Ritorp, 2009

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 9 (11) Erfarenheter Personalutbildningar Motiverande samtal (MI) MI-kursens deltagare var mycket nöjda, upplevde ökad samverkan och arbetsglädje samt fick verktyg i arbetet för ökad hälsa för äldre. Jag upplever att MI har varit avgörande för VillGott i utvecklingsarbetet. Förändring kräver även ett ändrat förhållningssätt. MI ger verktyg för ökad trygghet i yrkesidentiteten. (deltagare från MI-kursen) FaR ledare Samverkan med primärvård för ökad fysisk aktivitet genom fysisk aktivitet på recept har varit svårt på grund av olika huvudmän. Däremot har den ökade kompetensen kring träning på olika villkor berikat aktivitetsutbudet på seniorträffarna och stärkt personalen i rollen som aktivitetsledare. VillGott för DIG Utbildningen VillGott för DIG var mycket uppskattad av personalen som blev inspirerade, fick nya idéer och ökad kompetens. Utbildningen resulterade bland annat i att kafeteriautbudet på seniorträffarna utökades med varma mackor och smoothies, nya cirklar i konst och målning startades och flera deltagare valde att själva göra en livsstilsförändring för ökad hälsa. Den sociala samvaron stärkte personalen som grupp vilket lett till ökad samverkan mellan seniorträffarna. Uppföljningsträffar har genomförts med repetition kring exempelvis taktil massage och Qigong. Hälsoprojektet Efterfrågan av att få delta i hälsoprojektet har ökat från år till år. Hälsoprojektdeltagarna fungerar som ambassadörer för projektet då de rekommenderar och motiverar grannar, vänner och bekanta att delta och delger erfarenheter. Hälsoprojektet har blivit en ledstjärna för samarbete vad gäller äldres friskvård på den lokala arenan och har skapat ett intresse för seniorer som målgrupp. Exempelvis finns det numera speciella VillGott-grupper på lokala gym och erbjudanden som riktar sig till äldre i form av träningsmetodik och rabatter. Förbättrad ork, kondition och hälsa är de klart viktigaste faktorerna för de seniorer som väljer att delta i Hälsoprojektet samt att de fysiska aktiviteterna är den viktigaste motivationen för deltagande. Projektet har spridit ringar på vattnet till befintliga aktiviteter på stadens seniorträffar både vad gäller utformning av friskvårdsaktiviteter och fler besökare.

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 10 (11) VillGott-volontärer Genom VillGott-volontärerna har nya seniorträffsaktiviteter startats utifrån de äldres behov och intressen. Seniorträffarnas utbud når ut till fler seniorer och befintliga aktiviteter har blivit mer välbesökta. Vandringar Genom projektet har flera hittat till aktiviteten genom ökad samverkan och stor efterfrågan på friskvårdsaktiviteter efter hälsoprojektets start vilket även inneburit fler frivilliga vandringsledare. Fler deltagare har inneburit logistiska utmaningar men har även inneburit nya idéer och mer välbesökta promenader. VillGott aktiviteter Oavsett aktiviteter har den sociala samvaron varit överordnad. Besökarna på seniorträffarna träffas gärna innan eller efter aktivitet för social samvaro och/eller en kopp kaffe. Ofta har nyckeln till aktivitetens framgång legat i de sociala relationer som aktivitetsledaren byggt upp med besökarna och de personliga rekommendationer som det genererar. Besökarna har uppskattat kontinuitet i aktiviteterna och goda relationer till aktivitetsledarna. Då projektet startat nya aktiviteter har förankring på seniorträffen, dess personal och i nära samarbete med de engagerade äldre besökarna varit lyckosamt vid implementeringen. Projektet har fått anpassa varje aktivitet utifrån varje seniorträffs målgrupp och behov bland besökarna vilket resulterad i stor variation och spridning av aktiviteter. Genom VillGottvolontärer har seniorerna själva valt att engagera sig i en mängd aktiviteter och styr på detta sätt aktivitetsutbudet och dess utveckling. Genom samverkansprojekt har flera generationsöverskridande möten skett vilket uppskattats av de äldre. Vad händer efter projektet Efter projektets avslut fortlöper en mängd aktiviteter som implementerats på stadens seniorträffar. Exempelvis sittgymnastik, qigong och utökat kafeteriautbud. VillGottvolontärer fortsätter leda friskvårdsaktiviteter och studiecirklar. Samverkan med frivilliga äldre, röda korset, svenska kyrkan, lokala gym, pensionärsorganisationer, studieförbund m.fl. fortsätter med utgångspunkt från hälsans fyra hörnpelare för ett rikt och kundfokuserat aktivitetsutbud. Projektet kommer att fortsätta 2011 genom nya statliga stimulansmedel, både genom Hälsoprojekt och på seniorträffar genom seniorcoacher.

Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 11 (11) Hälsoprojektet Genom nya statliga stimulansmedel fortsätter hälsoprojektet 2011 genom seniorträffarnas utbud att återkomma efter projektets avslut. Samarbetet med GIH fortsätter, fler friskvårdsanläggningar ansluter sig till samverkan och konceptet utvecklas ytterligare genom nytt samarbete med Skandinaviska kiropraktorhögskolan. Detta leder till att ännu fler seniorer kommer beredas möjlighet att prova nya motionsformer och motionera i gemenskap med andra under ledning av studenter på lokala friskvårdsanläggningar i Solna. Strategisk planering kring gruppindelning kommer att ske så att deltagarna som bor i varandras närhet placeras i samma grupp. Detta för att öka möjlighet för social gemenskap i vardagen. Seniorcoacher Med nya statliga stimulansmedel kommer friskvårdpersonal i form av seniorcoacher fortsätta utvecklingen och förankringen av aktiviteter i samverkan på stadens seniorträffar tillsammans med dess personal, VillGott-volontärer och vandringsledare. Exempelvis startar matlagningskursen Matglädje med VillGott på seniorträff Turkosen. Ytterligare volontärer kommer att utbildas och fortbildas inom bland annat seniorgymnastik och utifrån volontärernas egna önskemål och behov. Personalsatsningen VillGott för DIG fortsätter genom fortbildning individuellt och i grupp i exempelvis Qigong och sittgymnastik. En omfattande kultursatsning kommer att genomföras. Seniorträff Gunnarbo blir först ut med VillGott spelar och sjunger för ökad social gemenskap genom skapande, musik och sång i samverkan med skolbarn från Bagartorpskolan. Körsång för seniorer planeras och genom samverkan med Solna kulturskola kommer barn och ungdomar besöka seniorträffar för konserter, sång och musik. Referenser 1. Statens folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/vart-uppdrag/aldres-halsa/ 2. Landstinget i Jönköpings lön, Passion för livet, http://www.lj.se/passionforlivet Bilagor Bilaga 1 Fokusgrupper på stadens seniorträffar Bilaga 2 Utvärdering av Hälsoprojekten 2008-2010 Bilaga 3 Referenspersoner - studenter

STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Fältstudier Vt-10 Aktivitet och livskvalitet en kvalitativ studie om aktiviteters betydelse och dess inverkan på livskvaliteten hos äldre Författare: Beatrice Larsson Veronika Senkvist Ingela Kvist Handledare: Christina Fleetwood

Abstrakt Syftet med studien var att undersöka vad aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott betyder för de äldre samt att undersöka hur de äldre beskriver livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro, för att se om aktiviteterna påverkar de äldres livskvalitet i någon mån. Undersökningen genomfördes under VT10 med hjälp av kvalitativa intervjuer. De äldre som intervjuades delades in i fyra fokusgrupper som bestod av sex personer i varje grupp i åldern 65 år och äldre. Intervjun utgick utifrån en intervjuguide med fem huvudfrågor rörande vilken betydelse aktiviteterna på seniorträffarna har för de äldre och hur de beskriver livskvalitet utifrån begreppen hälsa och social samvaro. Av de tillfrågade uppgav majoriteten att den sociala samvaron vid seniorträffarna hade störst betydelse. Det fanns ett stort behov hos de intervjuade att träffa andra människor och skapa nya kontakter eftersom deras sociala kontaktnät hade minskat till följd av åldern. Samtliga tillfrågade menade att alla aktiviteterna bidrog till bättre hälsa och att de fysiska aktiviteterna på seniorträffarna var anpassade till deras förmåga, samt att träningen gav dem bättre styrka och ork i vardagen. Deltagarna upplevde att den sociala samvaron och de fysiska aktiviteterna hade en positiv inverkan på livskvaliteten. Nyckelord: fysisk aktivitet, social samvaro, livskvalitet, hälsa 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Problemformulering... 3 1.2 Förförståelse... 3 1.3 Utvecklingsprojektet VillGott... 3 1.4 Syfte och frågeställningar... 3 1.5 Definition av begrepp... 4 1.6 Avgränsningar i ämnet... 4 2. Tidigare forskning och teoretisk referensram... 4 2.1 Tidigare forskning... 4 2.2 Teoretisk referensram... 5 2.3 Teoretiskt perspektiv... 6 3. Metod... 7 3.1 Metodval... 7 3.2 Urval... 7 3.3 Intervjuguide och intervjugenomförande... 7 3.4 Etiska överväganden... 8 3.5 Validitet och reliabilitet... 8 3.6 Generaliserbarhet... 8 4. Resultat... 9 4.1 Presentation av fokusgrupper... 9 4.2 Sammanställning av resultat... 9 5. Analys... 12 5.1 Den fysiska betydelsen... 12 5.2 Den sociala betydelsen... 13 5.3 Aktiviteternas inverkan på livskvaliteten... 14 6. Diskussion... 15 6.1 Resultatdiskussion... 15 6.2 Metoddiskussion... 15 6.3 Slutord och framtida forskning... 16 Referenser... 17 Bilaga 1... 19 2

1. Inledning Andelen äldre människor i Sverige ökar och många uppnår idag en riktigt hög ålder. Detta är naturligtvis positivt, men det medför även en ökad påfrestning på välfärdssystemen. Ett flertal prognoser visar att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård för de äldre med stor sannolikhet kommer att öka betydligt. På grund av detta är det angeläget att i dag investera i hälsofrämjande metoder för att minska äldres funktionsnedsättningar samt deras behov av vårdinsatser, dels för livskvalitetens skull, men även av samhällsekonomiska skäl (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Äldre själva beskriver aktiviteter och social samvaro som betydelsefulla för en god hälsa, eftersom detta ger dem möjlighet att utöka det sociala nätverket, som av naturliga skäl kan minska i takt med stigande ålder. Hälsofrämjande aktiviteter kan även öka äldres hälsa och självständighet samt förebygga en rad sjukdomar. Det är också viktigt att utbudet av aktiviteter är brett och att besöken på mötesplatserna sker regelbundet (Statens folkhälsoinstitut, 2009). 1.1 Problemformulering På basis av att antalet äldre hela tiden ökar i samhället, anser vi att det är viktigt att studera de äldres hälsofrämjande förhållanden för att kunna genomföra åtgärder som bidrar till att öka livskvaliteten, välbefinnandet och hälsan hos de äldre. Vi har därför varit ute på fältet för att närmare studera olika aktiviteter och sociala arrangemang som erbjuds de äldre. Studien utgår från ett brukarperspektiv. 1.2 Förförståelse Arbetsgruppen består av tre kvinnliga studenter på Socialhögskolan i Stockholm, varav två har arbetat inom äldreomsorgen och därmed erhållit en viss förförståelse i ämnet. Den ena gruppmedlemmen har arbetat inom hemtjänsten i över femton år, både som gruppchef och undersköterska. Den andra gruppmedlemmen har arbetat som vårdbiträde på ett boende för äldre i sammanlagt två år. 1.3 Utvecklingsprojektet VillGott VillGott är ett utvecklingsprojekt i Solna stad som startades år 2007 för att utveckla vård och omsorg för de äldre i Solnas kommun. Utvecklingsprojektets främsta målsättning är att förbättra de äldres livskvalitet genom att förse dem med nödvändiga resurser som kan bidra till en ökad välbefinnande, stärkt hälsa, trygghet samt upplevelsen av en meningsfull dag (http://www.solna.se/villgott). 1.4 Syfte och frågeställningar Syftet är att belysa vad aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott betyder för de äldre. Vi fann även ett intresse av att undersöka hur de äldre beskriver livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro. Detta för att ta reda på om aktiviteterna påverkar livskvaliteten i någon mån. Vilken betydelse har aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott för de äldre? Hur beskriver de äldre på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro? 3

1.5 Definition av begrepp Aktivitet: I Svenska Akademins ordbok beskrivs aktivitet enligt följande: verksamhet, verkningskraft, verksamhetsiver, driftighet, energi, företagsamhet (http://g3.spraakdata.gu.se/saob). Hälsa: Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Hälsa klassas därför som ett positivt tillstånd, vilket inbegriper hela individen i förhållande till dess situation (http://www.ne.se/h%c3%a4lsa). Livskvalitet: Livskvalitet är ett ord som beskriver om en person har möjlighet att leva ett bra liv eller inte. Livskvalitet kan handla om sådant som man kan mäta, exempelvis om man har arbete, bostad eller tillräckligt med pengar, kan röra sig fritt med mera. Men livskvalitet kan också avse hur man själv upplever sin situation, om man tycker att man har det bra eller inte. Det kan påverkas av om man är frisk eller sjuk, om man kan bestämma över sitt eget liv och om man kan göra sådant man själv tycker är viktigt med mera (http://www.ne.se/enkel/livskvalitet). Seniorträff: Seniorträff definieras i denna studie som en mötesplats för äldre som vill träffa andra äldre samt delta i aktiviteter (http://www.solna.se/sv/familjomsorg/aldreomsorg/seniortraffar). Social samvaro: Vår definition av begreppet social samvaro är att det innebär att fysiskt vara tillsammans med andra människor. Äldre: Äldre definieras enligt arbetsgruppen som kvinnor och män fyllda 65 år och äldre. 1.6 Avgränsningar i ämnet Vi har avgränsat oss till att intervjua fyra fokusgrupper, bestående av äldre som deltar i aktiviteter på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott. Respektive fokusgrupp är därmed sammansatt av lika deltagare utifrån nämnda kriterier och majoriteten av dessa har deltagit i flera olika aktiviteter som utvecklingsprojektet VillGott varit med och arrangerat. Vi har vidare gjort en avgränsning vad gäller det vida begreppet livskvalitet. Begreppet i denna studie innefattar dels nationalencyklopedins definition och dels hur de äldre ser på livskvalitet. Några avgränsningar angående faktorer som kön, nationalitet eller val av aktiviteter har inte gjorts, detta för att få ett så brett spektrum av äldre som möjligt. 2. Tidigare forskning och teoretisk referensram 2.1 Tidigare forskning Statens folkhälsoinstitut har forskat kring äldres hälsa med fokus på social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor. De menar att insatser på dessa områden leder till ökad livskvalitet för individen, men även till samhällsekonomiska vinster genom att fler äldre får ett friskare liv. Därmed ökar välfärden och vårdbehoven minskar. Bland de äldre finns stora skillnader av upplevelsen av socialt gemenskap och socialt stöd. De finns de som har ett socialt stöd i sin närhet medan andra känner sig ensamma och är inaktiva. Forskningen visar en skillnad utifrån nationalitet, socioekonomi och boendesituation. De äldres sociala nätverk minskas med åldern varpå det finns ett behov av ett ökat utbud av 4

mötesplatser och aktiviteter. Regelbundna besök på mötesplatser främjar social gemenskap, delaktighet och en känsla av meningsfullhet. De äldre anser att den sociala samvaron är viktigast men olika aktiviteter är också betydelsefullt. Det har visat sig finnas ett samband mellan deltagandet på mötesplatser och ökad upplevd social och hälsomässig vinst. Fysisk aktivitet hos äldre har god effekt på hälsan och ökar livskvaliteten och välbefinnandet. Det bygger även upp en reservkapacitet som underlättar vardagliga aktiviteter och är förebyggande vid sjukdom. Den svenska rekommendationen för fysisk aktivitet för vuxna är 30 minuter med åtminstone medelmåttig intensitet dagligen. Forskningen visar också att graden av fysisk aktivitet och matvanor skiljer sig åt bland de äldre beroende på bland annat kön, utbildning och socioekonomisk situation (Statens folkhälsoinstitut, 2009). En amerikansk undersökning har gjorts för att kartlägga sambandet mellan fysisk aktivitet hos friska äldre och hälsorelaterad livskvalitet. Studien visar att äldre människor som deltar i fysisk aktivitet med åtminstone medelmåttig intensitet i mer än en timme i veckan har en högre hälsorelaterad livskvalitet. 112 personer deltog i studien och de hade en medelålder på 70 +-8. Undersökningen har utförts med en vedertagen enkät, SF-36, som mäter både den fysiska och den mentala hälsan (Lyons, Perry & Littlepage 2006, Acree et al., 2006). Av de åtta mätområdena som användes visar fem ett högre värde vid fysisk aktivitet. De värdena var: fysisk funktionsförmåga, rollfunktion-fysiska begränsningar, smärta, vitalitet, social funktion. För de resterande tre mätområdena: allmän hälsa, rollfunktion-känslomässiga begränsningar, psykisk välbefinnande visades däremot inget samband. Författarna drar slutsatsen att äldres hälsorelaterade livskvalitet kan öka genom fysisk aktivitet (Rejeski & Mihalko, 2001). I en annan amerikansk studie undersöktes sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos äldre som bor på ett äldreboende. Studien genomfördes med 321 deltagare i åldern 50 år eller äldre, med en genomsnittsålder på 63,8 år. Analysen gjordes med hjälp av en kovariansmodell över sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet. Författarna kunde påvisa att de äldres tilltro i sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, så kallad selfefficacy, har en stor betydelse. Insatser som främjar fysisk aktivitet hos äldre bör därför vara inriktade på att stärka de äldres tilltro i deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter (White, Wójcicki & McAuley 2009). I Italien gjordes en undersökning för att se om det fanns ett samband mellan livskvalitet och sociala relationer bland äldre i regionen Lazio som ligger i Italien. Studien genomfördes med 1601 deltagare i ålder 60 år eller äldre och som är hemmaboende. Livskvaliteten mättes med hjälp av SF-12-enkäten (Gandek et al., 1998). Enligt studien upplever de äldre som är gifta eller ej ensamboende en högre livskvalitet, både vad gäller fysiskt och psykiskt välbefinnande, men även de som träffar vänner ofta har en högre livskvalitet. Studien visar också att de äldre som inte träffar sina släktingar så ofta eller bor långt ifrån sina släktingar har en sämre fysisk hälsa (Belvisa et al., 2008). 2.2 Teoretisk referensram 2.2.1 Äldres sociala nätverk Att vara ensam kan innebära att man antingen känner sig ensam eller att man är socialt isolerad. Det kan vara en inre känsla av ensamhet även om man har många sociala kontakter, och en person som inte träffar så många och lever ensam kanske inte känner sig ensam (Tornstam, 2005, s.165). Den subjektiva ensamheten beskriver personens upplevelse av sitt sociala nätverk, oavsett hur många vänner eller anhöriga som finns i närheten (Berg, 2007, s. 5

148). Ensamheten kan delas in i en emotionell och en social isolering, där den emotionella beskrivs som en avsaknad av intimitet och den sociala som en uppkomst av en frånvaro av sociala relationer (Andersson, 2002, s. 148). Under ålderdomen är ensamhet och isolering en viktig orsak till bristande livstillfredsställelse och livskvalitet. Kvinnorna är ofta de som lever längst i ett äktenskap då männen har en kortare medellivslängd och ofta är gifta med yngre kvinnor (Berg, 2007, s. 149ff). Det finns också en högre andel ogifta i de nordiska länderna. Hälsoproblem, rörelsesvårigheter och nedsatt hörsel är faktorer som påverkar isoleringen. De äldre riskerar till följd av en hög ålder att även förlora maka, make, vänner och bekanta som dör bort ifrån dem (Berg, 2007, s. 152f). Känslan av ensamhet kan ha flera orsaker, som t.ex. att man får färre nära vänner som tillhör samma generation och därmed delar relativt lika värderingar och livserfarenheter. Berg relaterar till en undersökning av 70-åringar som visade att de som objektivt sett är ensamma, inte har fler sjukdomar än andra, men de känner sig mer trötta, sjuka, gör fler läkarbesök och får mer hemhjälp (Berg, 2007, s. 159ff). 2.2.2 Fysisk aktivitet och åldrande Frånvaro av sjukdom och fysiska begränsningar är kännetecknande för ett gott åldrande. Dessvärre så utgör förekomsten av kroniska sjukdomar samt försämring av muskelstyrka och kondition en naturlig del av åldrandet. Många har en felaktig uppfattning om att man ska ta det lugnt på äldre dagar för att bevara kroppen. En sådan inställning orsakar snarare ett större antal problem eftersom den äldres muskelmassa minskar ytterligare, vilket i sin tur gör det ännu svårare att klara av fysiska ansträngningar. Musklerna blir trötta snabbare vid inaktivitet vilket resulterar i större upplevd trötthet efter lite arbete. Fysisk aktivitet bidrar till ökning av muskelstyrkan och den syreupptagande förmågan, vilket leder till en förbättrad funktionsförmåga. Detta är av stor betydelse för de äldre då det medför att de klarar av mer i sin vardag och undgår att vara beroende av andra. Fysisk aktivitet har även en god inverkan på hälsan då det medför att allvarliga, kroniska sjukdomar får en lindrigare framtoning. Fysisk aktivitet leder därmed till bättre livskvalitet hos äldre eftersom det förbättrar funktionsförmågan, ökar oberoendet samt bibehåller hälsan. Därför är det viktigt för de äldre att utföra fysisk aktivitet. Aktiviteterna bör dock anpassas till den äldres individuella behov och hänsyn ska tas till aktuella funktionsnedsättningar samt sjukdomstillstånd (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2000, s.149ff). 2.3 Teoretiskt perspektiv Brukarperspektiv Brukarperspektiv är ett flertydigt begrepp som i debatt och forskning om socialt arbete används i ett antal olika betydelser och sammanhang. Inom ramen för socialstyrelsens verksamhetsområde har brukarperspektivet bland annat inneburit att brukarnas erfarenheter, kunskaper, åsikter och teorier tas tillvara samt blir en del av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Det vill säga att man måste få en inblick i individens subjektiva verklighetsuppfattning för att kunna tillgodose individens behov (Socialstyrelsen, 2005). Syftet med arbetsgruppens studie är att belysa vad aktiviteterna på seniorträffarna i Solna som arrangeras av utvecklingsprojektet VillGott betyder för de äldre samt om aktiviteterna påverkar deras livskvalitet. Vi är alltså intresserade av de äldres subjektiva beskrivningar och därmed är det angeläget att utföra studien ur ett brukarperspektiv. 6

3. Metod 3.1 Metodval För att kunna genomföra undersökningen har arbetsgruppen valt att utgå från en kvalitativ forskningsmetod. Det utmärkande med den kvalitativa forskningsmetoden är strävan efter en djupare förståelse av problemet (Holme & Krohn Solvang, 1997, s. 14). Därmed läggs tyngdpunkten på att studera det säregna, unika och avvikande (Holme & Krohn Solvang, 1997, s. 78). Med hjälp av den kvalitativa metoden blir det möjligt att få en djupare insikt i individens subjektiva upplevelser och att få en inblick i hur individen tolkar sin verklighet. (Larsson, 2005, s. 92; Backman, 2008, s.54). Det sistnämnda är särskilt angeläget eftersom syftet med undersökningen är att belysa vad aktiviteterna har för betydelse för de äldre samt hur de äldre beskriver sin livskvalitet utifrån hälsa och social samvaro. Vi vill således komma åt de äldres subjektiva synsätt. Därmed har undersökningen präglats av det fenomenologiska perspektivet som innebär att forskaren väljer att utgå från intervjupersonernas individuella perspektiv samt väljer att studerar den subjektiva verkligheten (Kvale, 1997, s. 54). Datainsamlingen har utförts med hjälp av fokusgrupper. En fokusgrupp kan definieras som en grupp människor som är fokuserade på ett särskilt ämnesområde, då gruppdeltagarna framför sina värderingar och ger sina synpunkter på det aktuella ämnet (Obert & Forsell, 2000, s. 6). Samtalet startas och leds av en så kallad samtalsledare som skall inta en relativt tillbakadragen roll för att kunna ge utrymme för fia konversationer inom fokusgruppen (Wibeck, 2000, s. 9f). 3.2 Urval Vi har utfört intervjuer med fyra fokusgrupper. Varje fokusgrupp bestod av sex respondenter i åldersgruppen 65 år och äldre som under tiden då arbetsgruppen genomförde undersökningen har deltagit i aktiviteter på seniorträffarna i Solna som arrangerades av utvecklingsprojektet VillGott. Ett urval av respondenter till undersökningen behövde vi aldrig göra, då verksamhetschefen på utvecklingsprojektet VillGott ordnat detta i förväg. Det är dock angeläget att notera att verksamhetschefen har gjort ett strategiskt urval eftersom hon avsiktligt valde ut respondenter som deltog i aktiviteterna som arrangerades av det ovannämnda utvecklingsprojektet och som därmed hade kunskap om dessa aktiviteter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2003, s. 287). 3.3 Intervjuguide och intervjugenomförande Arbetsgruppen utformade en intervjuguide utifrån undersökningens frågeställningar. Med utgångspunkt från frågeställningarna har arbetsgruppen förberett fem stycken klargörande huvudfrågor. Vi konstruerade även ett antal underfrågor som användes för att klargöra intervjufrågorna vid eventuella missförstånd. Varje fokusgrupp motsvarade en grupp respondenter som deltog i samma aktivitet. Intervjuer med samtliga fokusgrupper utfördes precis efter respondenternas deltagande i aktiviteterna och i samma lokaler som aktiviteterna ägde rum i. Vi valde att genomföra intervjuerna i dessa lokaler för att respondenterna skulle känna sig trygga och bekväma inför intervjutillfället (Kvale, 1997, s.118). Innan intervjun påbörjades informerades respondenterna om deras rätt om anonymitet. Intervjuerna inleddes med kort presentation av arbetsgruppen och undersökningen. Därefter informerade vi alla deltagare i fokusgruppen om att de kunde prata utifrån de givna frågorna samt att det inte fanns några rätta eller felaktiga svar. En representant i arbetsgruppen antog rollen som samtalsledare och en representant ansvarade för dokumentationen. Samtalsledaren 7

ledde gruppen men hade ett neutralt förhållningssätt. Hon hade som uppgift att introducera nya frågor, se till att alla kom till tals och uppmuntra vidare resonemang. Intervjuerna dokumenterades på ett blädderblock, då fokusgruppens svar antecknades i form av korta nyckelord. Intervjuerna spelades även in med en bandspelare. Varje intervju pågick i cirka 30 minuter. 3.4 Etiska överväganden Arbetsgruppen har utgått utifrån ett antal forskningsetiska överväganden. Vi har bland annat beaktat informationskravet som innebär att forskaren måste informera alla som har medverkat i undersökningen om den aktuella studiens syfte. Vidare har hänsyn tagits till samtyckeskravet som innebär att alla som deltar i undersökningen har rätt att bestämma över sitt medverkande i studien. Vi har även tagit hänsyn till nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet. Det senare betyder att alla som är inblandade i undersökningen bör avidentifieras samt att obehöriga inte får ta del av informationen. Det förra innebär att den införskaffade informationen om alla som deltagit i studien bör endast användas för forskningsändamål (Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1999). Arbetsgruppen har uppnått större delen av de ovannämnda kraven genom att muntligt informera om undersökningens syfte till alla respondenter i samtliga fokusgrupper, tala om att intervjun är frivillig samt avidentifiera samtliga respondenter. 3.5 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet innebär att man mäter det som avses att mäta, det vill säga att det finns en överensstämmelse mellan teoretisk definition och vald metod (Esaiasson, et al., 2003, s. 61). I syfte att uppnå hög validitet har mycket tid ägnats åt granskning av tidigare forskning för att få en stabil grund och därmed kunna formulera relevanta frågeställningar och intervjufrågor som är lämpliga för undersökningen. För att testa huruvida intervjufrågorna var relevanta för det givna undersökningsområdet genomförde arbetsgruppen en testintervju genom att sammanställa en fokusgrupp av en grupp äldre som deltagit på en av aktiviteterna som arrangerades av VillGott. Testintervjun bekräftade att intervjufrågorna var välsammankopplade till frågeställningarna. Intervjuerna har utförts i samma lokaler som seniorträffarna och aktiviteterna ägde rum i. Enligt Wibeck (2000, s. 31, s. 121) så påverkar den fysiska miljön intervjuns kvalitet då en ovan miljö kan hämma diskussionen inom fokusgruppen. Genom att undvika det sistnämnda har vi uppnått högre validitet. Däremot så bör det inte uteslutas att validiteten möjligen har sänkts om några respondenter i fokusgrupperna inte vågade vara fullkomligt ärliga eftersom de blev intervjuade i en grupp. Reliabilitet mäter undersökningens tillförlitlighet, det vill säga hur noga mätningarna är gjorda. Hög reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga fel (Byström, 1998, s. 53). Reliabiliteten mäter huruvida upprepade undersökningar ger samma resultat (Trost, 1997, s. 99). Exempel på förhållanden som kan resultera i låg reliabilitet är slarviga anteckningar, missförstånd av intervjufrågor samt ouppmärksamhet och skrivfel under transkriberingen (Esaiasson, et al., 2003, s. 67). För att uppnå en hög reliabilitet i undersökningen har arbetsgruppen utfört intervjuerna på ett likartat sätt genom att använda samma intervjuguide och utse samma samtalsledare. Vi har dessutom varit noga med att utföra en grundlig transkribering och kontrollerat att all väsentlig information har innefattats. 3.6 Generaliserbarhet Undersökningen grundar sig på endast fyra fokusgrupper. Vi gör därmed inga generaliseringsanspråk eftersom undersökningsresultatet inte kan betraktas som allmängiltig för hela populationen. 8