Ekonomisk översikt och analys Årets resultat enligt resultaträkningen är positivt, + 9,1 mkr. Utfallet är 14,6 mkr bättre än den ursprungliga budgeten och 16,7 mkr bättre än vad som förutsattes efter budgetjusteringar under året. Resultatförbättringen beror dock huvudsakligen på ändrade redovisningsprinciper och då främst vad gäller periodiseringen av skatteintäkterna. Utan de relaterade engångseffekterna skulle resultatet ha varit negativt med ca 1 mkr. Resultaträkning Positivt men missvisande resultat Vallentuna kommun har valt att redan 1999 följa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning som innebär att skatteintäkterna skall hänföras till det år de egentligen avser. Detta ger en stor positiv engångseffekt på ca 15 mkr. Vidare har Rådets rekommendation avseende bokföring av upplupen löneskatt på pensionsåtaganden samt redovisning av infrastrukturella investeringar beaktats och medfört en negativ effekt med ca 5 mkr. Ändrade redovisningsprinciper har därmed påverkat årets resultat positivt med sammantaget ca 1 mkr. Utan de relaterade engångseffekterna skulle resultatet ha varit negativt med ca 1 mkr. Även detta är en dock klar förbättring jämfört med såväl ursprunglig som justerad budget. Förbättringen är främst en följd av att avräkningsposten för 1998 års skatteintäkter blev ca 6 mkr, som ej var budgeterat. Ett negativt resultat hade dock inte uppfyllt kommunallagens balanskrav som gäller fr o m år 2. 12 8 4-4 -8-12 Årets resultat Negativa budgetförutsättningar Budgeten för 1999 visade ursprungligen ett underskott om 5,5 mkr. Efter ombudgeteringar av överskottsmedel från 1998 års bokslut samt andra budgetjusteringar uppgick det budgeterade underskottet till 7,6 mkr. Vid budgetuppföljningen under året visade prognoserna underskott i bokslutet. Vid halvårsskiftet var prognosen ett underskott om 15 mkr, vilket också kvarstod vid den sista prognosen efter tre kvartal. I bokslutet visar nämndernas verksamhet ett underskott som i jämförelse med den justerade budgeten uppgår till 2,3 mkr medan vissa gemensamma poster visar underskott med 1,7 mkr. Ökande nettokostnader Verksamhetskostnaderna, exkl avskrivningar, uppgår netto till 578 mkr och har jämfört med 1998 ökat med sju procent vilket är något mindre än ökningen förra året. Vissa nämnder visar tämligen kraftiga kostnadsökningar beroende på volym- och löneökningar. Vid jämförelsen har beaktats att kommunen 1999 infört en ny metod för kapitalkostnadsberäkning vilken inneburit lägre kapitalkostnader och internhyror. Både grundskolenämnden och socialnämnden visar kostnadsökningar med ca 15 mkr vardera (7,5 respektive 9,5 %). Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kostnad ökar med ca 5 mkr (6,8 %). Övriga nämnder visar genomgående endast marginella kostnadsökningar. 4
Skattekvoten utgör ett av de viktigaste nyckeltalen för att beskriva det ekonomiska tillståndet. Den ställer kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag och visar hur stor del av dessa intäkter som går åt för att täcka den löpande verksamheten. För 1999 blev skattekvoten 93 % jämfört med 94 % under 1998. Den förändrade redovisningsmetoden för skatteintäkterna har förbättrat utfallet med två procentenheter. Låg skatt - höjda statsbidrag Av intäkterna är skattenettot den största posten med 496 mkr, en ökning med tio procent jämfört med 1998 varav ca tre procent beror på den ändrade redovisningsmetoden. Kommunens skatteintäkter från kommuninvånarna uppgår till 549 mkr varav 53 mkr netto betalas till det statliga skatteutjämningssystemet. Utfallet av 1999 års taxering visade att kommunerna fått för lågt förskott av skattemedel under 1998. För Vallentunas del uppgick beloppet till 6,2 mkr som erhölls i januari 2. Av beloppet är 5,5 mkr tillfört 1999 års skatteintäkt och bokfört som en fordran i bokslutet. Samma sak gäller den beräknade avräkningsposten för 1999, ca 15,5 mkr. Vallentuna hade även under 1999 den fjärde lägsta utdebiteringen bland landets primärkommuner, kr 17:68 per skattekrona. De generella statsbidragen har ökat med 3,5 % från 111 till 115 mkr netto, främst som följd av befolkningsökning. En tredje intäktspost är landstingsbidrag och mellankommunal utjämning. Landstingsbidraget upphörde helt 1999 och den mellankommunala utjämningen avtrappas successivt. Bidragen har därmed minskat från 18,8 mkr 1998 till 14 mkr 1999. % 1 95 9 85 8 Skattekvotens utveckling 65 6 55 5 45 Nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnader Förbättrat finansnetto Skatteintäkter Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter, huvudsakligen räntor. Posten har sjunkit från 1,8 mkr 1998 till - 1,3 mkr. Förbättringen beror bl a på lägre kostnadsräntor och ökade utdelningar från kommunala bolag. Det externa räntenettot uppgår till - 1,9 mkr jämfört med - 2,4 mkr för 1998 trots en viss ökning av nettoupplåningen. Förbättringen beror på extremt låg räntenivå under första halvåret samt bättre räntevillkor i samband med inlösen av äldre lån. Balansräkning Ökat värde på anläggningstillgångar Årets nettoinvesteringar i fastigheter och anläggningar har ökat värdet med ca 62 mkr. Avskrivningar och nedskrivningar har minskat värdet med 35,6 mkr. Övriga förändringar av anläggningstillgångarna har varit marginella under året. Det totala värdet av anläggningstillgångarna uppgår därefter till 539 mkr. Den planerade försäljningen av kommunens fastigheter i Vallentuna centrum kom ej till stånd under 1999. Samtliga inkomna anbud förkastades eftersom de inte ansågs tillräckligt förmånliga för kommunen. och på omsättningstillgångar Det bokförda värdet har ökat från 89 till 14 mkr. Exploateringsverksamheten har medfört en nettominskning med 8 mkr. Däremot har fordringarna ökat med 22 mkr, främst beroende på avräkningsposterna för skattemedel. 5
Låneskulden ökar åter Under 1999 har den långfristiga låneskulden om 26 mkr slutamorterats. Vid årsskiftet har därför kommunen enbart kortfristig upplåning. Den har under året ökat med 45 mkr till 85 mkr vilket innebär att den externa låneskulden ökat med 19 mkr under 1999 efter att ha minskat under en följd av år. Resultatet har också belastats med årets pensionsutbetalningar uppgående till 9,2 mkr. Av detta belopp utgör ca,5 mkr retroaktiva utbetalningar enligt den s k Törlingdomen. Den beräknade ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas utanför balansräkningen. På grund av reviderad beräkningsmetod samt att den upplupna löneskatten nu också beaktats har beloppet ökat kraftigt och uppgår nu till ca 34 mkr. Kommunfullmäktige antog under 1998 särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Föreskrifterna innebär att medlen tills vidare skall förvaltas internt inom kommunen genom s k återlån. Låneutveckling 1 8 Total pensionsskuld () 6 4 2 Kortfristig upplåning Långfristig upplåning 4 3 2 1 Pensionsåtagandena ökar kraftigt 1994 Pensionsskulden redovisades 1998 för första gången enligt den s k blandade modellen som föreskrivs i den nya redovisningslagen för kommuner. Pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas nu som ansvarsförbindelse och i balansräkningen redovisas endast nya pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 samt eventuella tidigare åtaganden i form av garantipensioner. Skuldökningen 1999 på grund av intjänad pensionsrätt uppgår till 11,8 mkr varav,7 mkr redovisats som finansiell kostnad och resterande del har belastat verksamheterna i form av personalomkostnadspålägg. Fr o m 1999 bokförs även upplupen löneskatt som skuld enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Resultatet har belastats med 2,9 mkr i kostnader för 1999. 2,7 mkr i kostnader avseende 1998 har bokförts direkt mot eget kapital. Den bokförda skulden för pensionsåtaganden intjänade fr o m 1998 uppgår i bokslutet till 29 mkr. 1 8 6 4 2 Utbetalade pensioner Eget kapital ökar marginellt Det egna kapitalet uppgår till 447 mkr, en ökning med 7 mkr. Årets resultat har tillfört 9 mkr medan justeringar som följd av ändrade redovisningsmetoder har minskat kapitalet med ca 2 mkr. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt. Anledningen är att kommunen har valt att ha enbart kortfristig upplåning, bl a beroende på att räntesituationen gjort det förmånligt. Borgensåtaganden fortsätter minska Kommunens borgensåtaganden har under året minskat ytterligare och uppgår nu till 38 mkr eller ca 1 55 kr per invånare. Jämfört med andra kommuner är det lågt såväl vad avser jämförelse 6
med riket som med Stockholms län. Merparten av kommunens åtaganden avser förlustansvar för statliga bostadslån till egna hem. Likviditeten svagt förbättrad Likviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt. Kommunens likvida medel är i bokslutet 39 mkr, ca 1,5 mkr högre än föregående år. Lättnaderna på finansmarknaden har gjort det möjligt att snabbt erhålla lån vid uppkommande behov. Mot denna bakgrund har målsättningen under året varit att hålla en låg likviditet som endast svarat mot grundbehovet för löpande utbetalningar. Likviditeten vid årsskiftet ligger normalt på en något högre nivå än under resten av året. Soliditeten sjunker Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Enligt 1999 års bokslut uppgår soliditeten till ca 7 % jämfört med 73 % i bokslut 1998. Enligt prognosen i fastställd kommunplan kommer soliditeten successivt att sjunka som följd av ett omfattande investeringsprogram, vilket till stor del måste lånefinansieras. Utfallet för 1999 är bättre än prognosen som angav en soliditet på 67 %. % 1 8 6 4 2 Utveckling av soliditet Drift- och investeringsredovisning Driftutfallet varierar Driftredovisningen visar stor variation i utfallet mellan de olika nämnderna. Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, fritidsnämnden och förskolenämnden visar samtliga ungefär samma driftkostnader som för 1998. Däremot ökar kostnaden för grundskolenämnden och socialnämnden vilket beror på såväl stora volymökningar som på höga lönekostnadsökningar. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kostnad ökar också, främst genom övertagandet av kostnadsansvaret för tidigare landstingsfinansierade gymnasieutbildningar men också på grund av höga löneökningar och stigande priser på gymnasieutbildningar i andra kommuner. Utfallet kommenteras närmare i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Tekniska nämndens överskott jämfört med budget kommer till stor del från de avgiftsfinansierade verksamheterna (3,7 mkr). VA-verkets såväl som byggnadsnämndens överskott är i hög grad beroende på den ökande nybyggnadsverksamheten. Förskolenämnden samt utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden har inte förmått att täcka de ombudgeterade underskotten från 1998 men däremot i stort klarat att hålla 1999 års grundbudget. Grundskolenämnden har trots stor volymökning lyckats hålla sin budget genom en stram ekonomisk styrning. Socialnämndens till stor del lagreglerade verksamhetsområde visar däremot ett kraftigt underskott om drygt 11 mkr. Ett ombudgeterat underskott från 1998 har byggts på genom kraftigt ökade kostnader inom samtliga verksamhetsområden. Underskottet förutsågs redan tidigt under året men har trots antagen åtgärdsplan inte kunnat reduceras. 7
NÄMND BUDGET 1999 N E T T O A V V I K E L S E R () BUF 1 BUF 2 BUF 3 BOKSLUT Kommunstyrelsen 32,4 -,4 -,5 1,2 2,3 Tekniska nämnden 18,1,5 1,8 2,7 5,8 Byggnadsnämnden 3,,1,3,6,7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2,9,,, -,1 Fritidsnämnden 18,7, 1,4,8 1,2 Kulturnämnden 9,5,,,, Förskolenämnden 82,9-1,4, -3, -,5 Grundskolenämnden 221,5, -,2,,1 Utb.- och arbetsmarknadsnämnd 73,6 -,4 -,4-1,3-1,5 Socialnämnden 167,8-6,6-1,4-1,9-11,3 Oförutsett 1,,, 1, 1, Summa 631,4-8,2-7,9-9, -2,4 Övrigt -23,8-3, -2,5-3, -4, Finansförvaltning -6,, 3,7 4,7 23, Summa budget/ budgetavvikelse 7,6-11,2-6,7-7,3 16,7 Ökande investeringsvolym Investeringsvolymen har ökat från 47 mkr 1998 till 62 mkr. Totalt visar investeringsbudgeten överskott eftersom vissa projekt fortfarande pågår vid årsskiftet och kommer att slutföras under 2. Investeringarna under året har främst skett inom tekniska nämndens budget. De större utgifterna har avsett skolor, 31 mkr varav 21 mkr i Karbyskolan, och vårdbostäder, 13 mkr. 7 6 5 4 3 2 1 Investeringar Verksamhetsanalys Nämndernas verksamhetsutveckling beskrivs närmare i verksamhetsberättelserna. Sammanfattningsvis kan konstateras att de av kommunfullmäktige antagna målsättningarna i stort sett har uppnåtts. Speciellt de mjuka nämnderna har dock pressats av relativt höga personalkostnadsökningar vilka inte till fullo varit kompenserade i budget. Det är uppenbart att nämnder med hög andel personalkostnader haft svårt att fullt ut bibehålla kvaliteten i verksamheterna, i varje fall i mått av personaltäthet. För flertalet verksamheter har också den allmänt förbättrade arbetsmarknaden blivit påtaglig på ett negativt sätt. Personalomsättningen och löneglidningen har ökat och rekryteringssvårigheter har uppstått inom vissa områden. Sjukfrånvaron bland de anställda har också ökat generellt inom kommunen. Volymökningar som följd av befolkningsförändringar har varit mest märkbara för grundskolenämnden och socialnämnden. Såväl grundskolans underlag, 6 15 åringar, som äldreomsor- 8
gens, 8 84 åringar, ökar för närvarande med ca 5 % årligen vilket ställt stora krav på de berörda nämnderna. Inom grundskolan har detta krävt ett effektivt utnyttjande av befintliga lokaler men också tillskott genom ombyggnader och anskaffande av paviljonger i avvaktan på att permanenta lösningar skall komma till stånd. Socialnämnden hade genom beslut redan under 1998 försäkrat ett tillskott av äldreomsorgsplatser inom s k särskilt boende, vilka successivt tagits i bruk under 1999. Kostnadseffekten kom helt att belasta året vilket delvis förklarar nämndens budgetunderskott. Under året har också den av staten beslutade vårdhemsavvecklingen genomförts. Hammarbackens vårdhem har ersatts av tre nya gruppboendeenheter vilka ger en mycket god vårdmiljö men också medför kraftiga kostnadsökningar inom nämndens budget. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. Vissa kan vara direkt påverkbara genom kommunala beslut, andra kan ligga helt utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysens syfte är att beskriva hur olika händelser kan påverka kommunens ekonomiska situation. Löneökning med 1 % - 4,2 1 genomsnittliga helårstjänster +/- 3,3 Prisförändring med 1 % +/- 1,3 Socialbidragsförändring med 1 % +/- 1,2 Förändrade taxor 1% +/- 6, Förändring generella statsbidrag 1 % +/- 1,1 Förändrad utdebitering med 1 öre +/- 3, Koncernen Vallentuna I koncernen Vallentuna kommun ingår även de helägda bolagen AB Össebyhus och Vallentuna Värmeverk AB. Båda bolagen redovisar positiva resultat för 1999 före bokslutsdispositioner med 1,2 respektive 2,7 mkr vilket förstärker koncernens resultat till totalt + 13. mkr. Den planerade försäljningen av AB Össebyhus kom inte till stånd under 1999 och en eventuell försäljning väntas inte bli aktuell förrän tidigast 21. För närvarande pågår däremot en försäljningsprocess avseende Vallentuna Värmeverk AB, vilken förväntas leda till ett beslut under första halvåret 2. Framtiden En övergripande målsättning för Vallentuna kommun är att ha en ekonomi i god balans. Förändringar i skatteutjämningssystemen innebär negativa effekter fr o m 1999 för Vallentuna vilket alltmer försvårar möjligheten att uppnå denna målsättning. Under en fyraårsperiod bedöms förändringarna i skatteutjämningssystemen medföra intäktsminskningar motsvarande en utdebiteringseffekt på ca 1 kr. Det innebär en stor utmaning att med en av landets lägsta utdebiteringar av kommunalskatt klara kommunallagens balanskrav och en oförändrad verksamhetskvalitet samtidigt som volymen expanderar kraftigt inom de prioriterade områdena skola och omsorg. Budgeten för 2 är svagt balanserad och utrymmet för löne- och kostnadsökningar är mycket begränsat. Socialnämndens kostnadsutveckling under 1999 utgör ett stort orosmoment inför 2 eftersom nämndens budget endast ger utrymme för en marginell kostnadsökning. Ett annat orosmoment utgör den höga investeringsvolymen enligt den senast fastställda kommunplanen. Investeringarna medför avsevärda kapitalkostnader för lång tid framöver och påverkar därmed utrymmet för ökade verksamhetskostnader negativt. Sammanfattningsvis är det för den närmaste framtiden än mer angeläget än tidigare med en genomtänkt och stram ekonomisk planering för att uppnå den balans i ekonomin som alltid varit ett kännetecken för Vallentuna kommun. Ove Olsson Chefsekonom Sven Arvidson Redovisningsekonom 9