Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Transkript

1 Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0

2 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets kommentarer 3 Förvaltningsberättelse i korthet 5 - Fem år i sammandrag 6 - Ekonomisk översikt och analys 7 - Drift- och investeringsredovisning 12 - Personalöversikt 14 - Sammanställd redovisning 16 - Sammanställda resultat- och balansräkningar 17 Kommunens resultaträkning och finansieringsanalys med noter 19 Kommunens balansräkning med noter 21 Kommunstyrelsens förslag 23 Revisionsberättelse 24 Redovisningsprinciper 25 Del 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 27 Samhällsbyggnadsnämnden 31 Myndighetsnämnden för teknik och miljö 41 Fritidsnämnden 42 Kulturnämnden 46 Förskolenämnden 50 Grundskolenämnden 55 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 60 Socialnämnden 65 1

3 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 Del 1 Årsredovisning Naturreservatet Angarnssjöängen (Foto: Sonia Blom) 2

4 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 Kommunalrådets kommentarer Kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Birgitta Almlöf (m) (Foto: Sonia Blom ) Bra start på nya millenniet Millenniets första år visade ett överraskande positivt resultat med drygt 75 miljoner kronor. Merparten utgörs dock av realisationsvinsten från försäljningen av aktierna i Vallentuna värmeverk AB. Den ordinarie verksamheten har också glädjande nog i de flesta fall klarat sina budgetramar. Endast två nämnder visar marginella underskott. Med andra ord blev resultatet betydligt bättre än indikationerna som angav negativa signaler i samtliga bokslutsprognoser under året. Klarat balanskrav trots låg skatt År 2000 var det första året med kommunallagens krav på balans i kommunens ekonomi. Det lagstadgade balanskravet - Årets resultat ska överstiga noll kronor - är en miniminivå och det kravet har vi klarat bra trots att Vallentuna har den femte lägsta kommunalskatten i riket. Nämndernas kostnadsökningar har dessutom de senaste åren legat på i genomsnitt 5,5% per år. Den största kostnadsökningen visar grundskolenämnden, där volymökningen varit fortsatt hög under året. Skatteutjämningen tar 10 % Kommunens största intäkt är kommunalskatten - en grundlagsfäst rätt som kommunerna har att ta ut skatt av sina medlemmar. Detta har dock inte hindrat riksdagen från att besluta om ett statligt skatteutjämningssystem till vilket vi betalar ca tio procent av vår kommunalskatt. men vi har god ekonomisk hushållning Begreppet God ekonomisk hushållning är inte entydigt preciserat, men en allmänt vedertagen regel är att ekonomin skall utvecklas så att det egna kapitalet bibehåller sitt verkliga värde. Medel från försäljning av en anläggningstillgång bör därför användas för investeringar i andra anläggningar eller till att betala av lån. De får inte användas i den löpande driften. Såväl låneskuld som borgensåtaganden ligger på en förhållandevis låg nivå i vår kommun. Soliditeten betalningsförmågan på längre sikt har också förbättrats trots en hög investeringsvolym. Framtida personalförsörjning kräver Attraktiv kommun Personalomsättningen har ökat dels genom pensionsavgångar och dels genom att många söker andra jobb när det är en bra arbetsmarknad. Inom vissa områden har det också varit svårt att rekrytera personal och detta påverkar både budget och måluppfyllelse. Personalförsörjningsfrågorna ägnas därför stor uppmärksamhet, bl a genom pågående projektet Attraktiv kommun. Viktiga beslut fattade Många viktiga beslut har fattats under året t ex beslut om att införa förskolepeng ta fram en preliminär arbetsplan för planskild korsning i Vallentuna centrum ersätta de gamla tekniska nämnderna med en ny samhällsbyggnadsnämnd och en myndighetsnämnd för teknik och miljö upphandla totalentreprenad för byggande av Bällstabergsskolan starta kulturskola. Omfattande investeringar Årets investeringsverksamhet har varit omfattande. Som exempel kan nämnas Karbyskolan med ny idrottshall utbyggnad av Vallentuna ishall ombyggnad av Banvägen ombyggnad av Väsbygårdens kök och restaurang. 3

5 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 Hoppfullt inför 2001 De ekonomiska utsikterna för 2001 ser ganska bra ut med ett hyggligt utrymme för de förväntade kostnadsökningarna. Något utrymme för större kostnadsökningar 2002 tycks däremot inte finnas. Den politiska majoritetens ambition är att bibehålla en fortsatt låg skatt, men ändå tillhandahålla en god service till kommunens medborgare, anpassad efter behov och valfrihet och med en öppen dialog och information mellan politiker och medborgare. Ansvarstagande, försiktighet och långsiktighet skall gälla vid hanterandet av medborgarnas skattemedel. Det är ständigt nya spännande uppgifter och utmaningar vi har framför oss för att klara det samhällsekonomiska läget, samtidigt som regering och riksdag ger oss nya uppdrag i form av maxtaxa och allmän förskola utan full kostnadstäckning. Birgitta Almlöf (m) Kommunstyrelsens ordförande 4

6 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2000 i korthet Millennieskifte utan problem Värmeverket sålt blir Vallentuna Närvärme Ny teknisk nämndorganisation Byggnationen vid Mörbyvägen igång Beslut om fortsatt låg skatt även 2001! och framtiden Fortsatt låg skatt trots balanskravet? Maxtaxa i förskolan på gott och ont? Bällstabergsskolan stort investeringsprojekt Bomkorset när kommer lösning och finansiering? Attraktiv kommun ska locka ny personal 5

7 VALLENTUNA KOMMUN årsredovisning 2000 FEM ÅR I SAMMANDRAG - KOMMUNEN Befolkning 31/12 (källa SCB) varav 1 5 år varav 6 15 år varav 80 w år Antal årsarbetare per 1000 invånare 51,1 51,1 49,2 49,9 49,9 Skattesats, kr 28: :13 29:53 29:53 29:53 - varav kommunen 17:68 17:68 17:60 17:60 17:56 Årets resultat, mkr 75,3 9,1 1,6-0,8-9,9 exkl extraordinära intäkter 6,8 Driftbudgetavvikelse, mkr 22,5 16,7 13,5 5,5-18,1 inkl extraordinära intäkter 91,0 Nettokostnader 3, mkr per invånare, kr Nettokostnadernas 3 andel av skatteintäkterna, % Nettoinvesteringar, mkr 89,3 62,1 46,6 34,4 46,6 per invånare, kr Eget kapital 4, mkr per invånare, kr Låneskuld, mkr 30,0 85,0 65,8 74,2 73,2 per invånare, kr Soliditet 4, % Ny beräkningsmetod fr o m 1999 Exklusive kyrkoavgift Exklusive avskrivningar Ny beräkningsmetod fr o m

8 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat 2000 enligt resultaträkningen är + 75,3 mkr. Av resultatet är 68,5 mkr realisationsvinst från försäljningen av aktierna i Vallentuna Värmeverk AB. Även bortsett från denna post är utfallet positivt, + 6,8 mkr, vilket är 5 mkr bättre än den ursprungliga budgeten och 22,5 mkr bättre än vad som förutsattes efter budgetjusteringar under året. Resultatförbättringen jämfört med den justerade budgeten beror dels på att nämndernas verksamhet visar överskott och dels på utfallet av skatteintäkter och finansiella poster. Resultaträkning Överraskande positivt resultat Vallentuna kommun valde redan 1999 att följa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning avseende periodisering av skatteintäkter samt bokföring av upplupen löneskatt på pensionsåtaganden. Under 2000 har socialnämnden gjort förändringar i sin kostnadsperiodisering som inneburit en positiv påverkan på bokslutsresultatet med ca 2 mkr. En faktor som i hög grad påverkat resultatet är realisationsvinsten som uppstod vid försäljningen av Vallentuna Värmeverk AB. Den uppgick till 68,5 mkr och redovisas i bokslutet som en extraordinär intäkt. Även bortsett från denna intäkt är bokslutsresultatet överraskande positivt, + 6,8 mkr. Det är väsentligt mycket bättre än den justerade budgeten för året men även jämfört med de prognoser som lämnats i samband med budgetuppföljningen under året. Dessa har samtliga visat negativt resultat före extraordinära poster. Förbättringarna i bokslutet jämfört med prognoserna består av bättre utfall för såväl nämndernas verksamheter som skatteintäkter och finansiella poster ,9-0,8 Årets resultat (Mkr) 1, Balanskravet klarades 2000 var det första året med kommunallagens krav på balans i kommunernas ekonomi. För att bedöma om balanskravet klarats krävs en utredning med utgångspunkt från kommunens resultaträkning. För Vallentuna kan följande redovisning göras för år 2000 i miljoner kr. Redovisat resultat + 75,3 Extraordinära poster - 68,5 öronmärkt från bokslut ,7 Justerat resultat + 11,5 Det kan alltså konstateras att Vallentuna kommun har klarat att leva upp till kommunallagens krav på ekonomisk balans under Budget med underskott Den ursprungliga budgeten för 2000 visade ett överskott med 2 mkr. Efter ombudgetering av öronmärkta överskottsmedel från 1999 års bokslut med 4,7 mkr samt andra budgetjuste-ringar under året uppgick det budgeterade resultatet till minus 15,5 mkr. Vid delårsbokslutet efter första halvåret förelåg resultatet av försäljningen av Vallentuna Värmeverk som en extraordinär intäkt med 68,5 mkr. Vid budgetuppföljningen i övrigt under året visade prognoserna ett negativt resultat i bokslutet. Vid halvårsskiftet bedömdes resultatet bli minus 12 mkr, men vid den sista uppföljningen efter tre kvartal var prognosen minus 5,7 mkr. I bokslutet visar nämndernas verksamhet ett överskott som i jämförelse med den justerade budgeten uppgår till ca 9 mkr medan vissa gemensamma poster visar överskott med 3 mkr. Skatteintäkter och övriga finansiella poster visar överskott med ca 10 mkr. 9,1 6,8 7

9 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Ökande nettokostnader Verksamhetskostnaderna, exkl avskrivningar, uppgår netto till 682 mkr och har jämfört med 1999 ökat med 5,9 procent vilket är något mindre än ökningen förra året. Vissa nämnder visar tämligen kraftiga kostnadsökningar beroende på volym- och löneökningar. Största kostnadsökningen visar grundskolenämnden med 21,6 mkr (9,8 %). Socialnämndens kostnad har ökat med 9,2 mkr (5,1 %) och fritidsnämndens med 1,4 mkr (8 %). Övriga nämnder visar genomgående endast marginella kostnadsökningar Skattekvotens utveckling (%) Skattekvoten utgör ett av de viktigaste nyckeltalen för att beskriva det ekonomiska tillståndet. Den ställer kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag och visar hur stor del av dessa intäkter som går åt för att täcka den löpande verksamheten. För 2000 blev skattekvoten 94 % jämfört med 93 % under Ökande skatt - minskande bidrag Av intäkterna är skattenettot den största posten med 527 mkr, en ökning med sex procent jämfört med Kommunens skatteintäkter från kommuninvånarna uppgår till 585 mkr varav 58 mkr netto betalas till det statliga skatteutjämningssystemet. Utfallet av 2000 års taxering visade att kommunerna fått för lågt förskott av skattemedel under För Vallentunas del uppgick beloppet till 18 mkr som erhölls i januari Av beloppet var 15,5 mkr beaktat i bokslut 1999 och resterande 2,5 mkr har tillförts 2000 års skatteintäkt och bokförts som en fordran i bokslutet. Samma sak gäller den beräknade avräkningsposten för 2000, ca 8 mkr. Vallentuna hade under 2000 den femte lägsta utdebiteringen bland landets primärkommuner, kr 17:68 per skattekrona. De generella statsbidragen har minskat med tre procent från 114,5 till 111 mkr netto. Det är en följd av den s k finansieringsprincipen vilken bl a innebär att förändringar i skattesystemet som gynnar kommunerna tas tillbaka av staten genom minskade statsbidrag. En tredje intäktspost är mellankommunal utjämning inom Stockholms län avseende omsorgsreformen. Detta utjämningsbidrag avtrappas successivt och har minskat från 14 mkr 1999 till 13 mkr Nettokostnader & skatteintäkter (Mkr) Nettokostnader Förbättrat finansnetto Skatteintäkter Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter, huvudsakligen räntor. Posten för 2000 är positiv, + 1,9 mkr, jämfört med - 1,3 mkr Förbättringen beror bl a på förbättrat räntenetto och en slutlig utdelning avseende 1999 års resultat från Vallentuna Värmeverk AB. Det externa räntenettot uppgår till 0,4 mkr jämfört med 1,9 mkr för Förbättringen beror på den likviditetsförstärkning som erhölls vid försäljningen av Värmeverket. Därmed blev intäktsräntorna högre och kostnadsräntorna till följd av den externa upplåningen kunde begränsas. Balansräkning Ökat värde på anläggningstillgångar Årets nettoinvesteringar i fastigheter och anläggningar har ökat värdet med ca 89 mkr. Avskrivningar och nedskrivningar har minskat värdet med 34 mkr. Övriga förändringar av anläggningstillgångarna har varit marginella under året. Det totala värdet av anläggningstillgångarna uppgår därefter till 591 mkr. minskat på omsättningstillgångar Det bokförda värdet har minskat från 104 till 96 mkr. Exploateringsverksamheten har medfört en nettominskning med 12 mkr. Däremot har ford- 8

10 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 ringarna ökat med 8 mkr, främst beroende på avräkningsposterna för skattemedel. Obetydlig låneskuld Vid årsskiftet har kommunen ingen långfristig utan enbart kortfristig upplåning. Den har under året minskat med 55 mkr till 30 mkr vilket innebär att den externa låneskulden nu fullt ut balanseras av likvida medel på tillgångssidan. Trots en hög investeringsvolym under året har en minskning av låneskulden möjliggjorts genom inkomsten från Värmeverksförsäljningen ,2 Låneutveckling (Mkr) ,2 25, Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Pensionsåtagandena ökar Pensionsskulden redovisas enligt den s k blandade modellen som föreskrivs i redovisningslagen för kommuner. Pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse medan pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 samt eventuella kvarstående åtaganden enligt PA/KL och i form av garantipensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Kommunfullmäktige har under 2000 beslutat att arbetstagarna skall få disponera hela det intjänade pensionstillgodohavandet enligt PFA 98 för individuell förvaltning. Det intjänade beloppet inklusive löneskatt för perioden uppgår till ca 36 mkr. Det skall utbetalas av kommunen under första kvartalet 2001 och redovisas därför som kortfristig skuld i balansräkningen. Som avsättning redovisas reserverade medel bl a för s k kompletterande ålderspension och garantipension. Intjänad pensionsrätt 2000, som belastar resultaträkningen, uppgår inklusive upplupen löneskatt till ca 15 mkr varav 1,5 mkr redovisats som finansiell kostnad och resterande del har belastat verksamheterna i form av personalomkostnadspålägg. Resultatet har också belastats med årets utbetalningar av pensioner uppgående till 10,3 mkr inklusive löneskatt. Kostnaden totalt för pensioner uppgår därmed till ca 25 mkr under Den beräknade ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas utanför balansräkningen. Den uppgår nu till ca 350 mkr inkl löneskatt, en ökning med 8 mkr under året. Den totala bokförda skulden för pensionsåtaganden intjänade fr o m 1998 uppgår i bokslutet till 7,4 mkr Total pensionsskuld (Mkr) Total skuld Ansvarsförbind. Eget kapital på hög nivå Det egna kapitalet uppgår till 522 mkr, en ökning med 75 mkr som beror på det redovisade resultatet. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt. Anledningen är bl a den kortfristiga skulden till arbetstagarna för individuella pensionsmedel. Låga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden är i stort oförändrade jämfört med föregående år och uppgår till ca 37 mkr eller kr per invånare. Jämfört med andra kommuner är det lågt såväl vad avser jämförelse med riket som med Stockholms län. Under året har kommunfullmäktige beslutat om ett nytt borgensåtagande för Karby Tennisklubb med 7 mkr för nybyggnad av tennishall. Likviditeten något lägre Likviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt. Kommunens likvida medel är i bokslutet ca 35 mkr, 4 mkr lägre än föregående år. Lättnaderna på finansmarknaden har gjort det möjligt att snabbt erhålla lån vid uppkommande behov. Mot denna bakgrund har målsättningen under året varit att hålla en låg likviditet som endast svarat mot grundbehovet för löpande utbetalningar. Likviditeten vid årsskiftet ligger normalt på en något högre nivå än under resten av året. Soliditeten starkt förbättrad Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Enligt 2000 års bokslut uppgår soliditeten till ca 76 % jämfört med 70 % i bokslut Enligt prognosen i fastställd kommunplan kommer soliditeten successivt att sjunka som följd av ett omfattande investeringsprogram, vilket till stor del måste lånefinansieras

11 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning Soliditetens utveckling (%) God ekonomisk hushållning? Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet är inte entydigt preciserat men en allmänt vedertagen uppfattning är att ekonomin skall utvecklas så att det egna kapitalet bibehåller sitt realvärde. För Vallentunas del kan konstateras att det egna kapitalet under den senaste treårsperioden har ökat med 8 mkr eller 1,8 procent före extraordinära poster och förändrade redovisningsprinciper. Under denna period har inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex, endast ökat med 1,3 procent. Med denna jämförelse som grund kan således sägas att kommunen haft en god ekonomisk hushållning under en treårsperiod trots att de årligen redovisade resultaten inte legat på någon högre nivå. Drift- och investeringsredovisning Driftutfallet varierar Driftredovisningen visar stor variation i utfallet mellan de olika nämnderna. Största kostnadsökningen jämfört med föregående år visar grundskolenämnden, socialnämnden och fritidsnämnden. Kommunstyrelsen, kulturnämnden och förskolenämnden visar endast marginella kostnadsökningar medan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden visar något lägre driftkostnader än Kostnadsökningen för grundskole- och socialnämnderna beror till stor del på volymökningar som följd av befolkningsutvecklingen. Fritidsnämnden har belastats med kostnader för den nya sporthallen i Karby samt vissa överförda åtaganden från Skol -nämnderna har i bokslutet belastats med beräknade retroaktiva personalkostnader för lärarkollektivet som följd av träffat löneavtal. Avtalet innebär att en löneökning skall utgå fr o m men förhandlingarna kommer att slutföras först under Flertalet nämnder visar positivt budgetutfall. Nämnvärt underskott redovisar endast fritidsnämnden och grundskolenämnden. Bokslutsutfallet för nämnderna, jämfört med prognoserna i budgetuppföljningarna under året, redovisas i följande tabell. Anmärkningsvärt är den kraftiga förbättringen som skett under slutet av året. Till viss del förklaras den med ökad personalrörlighet och svårigheter att anskaffa ny personal eller vikarier, vilket lett till lägre kostnader än budgeterat. Samhällsbyggnadsnämndens överskott kommer till stor del, 2,4 mkr, från de avgiftsfinansierade verksamheterna. Förskolenämndens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens överskott samt socialnämndens utfallsförbättring är något överraskande och har inte förutsetts under året. Utfallet kommenteras närmare i respektive nämnds verksamhetsberättelse. NÄMND BUDGET 2000 N E T T O A V V I K E L S E R (Mkr) Efter justering BUF 1 BUF 2 BUF 3 BOKSLUT Kommunstyrelsen 32,8 0,0 0,5 1,0 1,6 Samhällsbyggnadsnämnden 23,3 0,7 0,5 0,8 3,3 Fritidsnämnden 18,5-0,2-0,3-0,3-0,5 Kulturnämnden 9,8 0,0 0,0 0,0 0,1 Förskolenämnden 85,4-0,7-0,7-0,2 1,4 Grundskolenämnden 241,9-1,7 0,0 0,0-1,0 Utb.- och arbetsmarknadsnämnden 77,0 0,0-0,2 0,3 2,2 Socialnämnden 190,5-0,2-3,0-3,0 2,2 Summa 679,2-2,1-3,2-1,5 9,3 Övrigt -21,5 1,2 0,5 3,3 2,8 Finansförvaltning -642,0 4,0 6,0 8,0 10,4 Summa budget/ budgetavvikelse -15,7 3,1 3,3 9,8 22,5 10

12 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Hög investeringsvolym Investeringsvolymen har ökat från 62 mkr 1999 till 89 mkr. Totalt visar investeringsbudgeten ändå överskott eftersom vissa projekt fortfarande pågår vid årsskiftet och kommer att slutföras under Investeringarna under året har främst skett inom samhällsbyggnadsnämndens budget. En stor del har avsett skolor, 42 mkr varav 27 mkr i Karbyskolan inklusive sporthall. Andra större projekt är Banvägen, Vallentuna ishall och Väsbygårdens kök, vardera ca 7 mkr ,2 Investeringar (Mkr) 34,4 46,6 62,1 89, Verksamhetsanalys Nämndernas måluppfyllelse och verksamhetsutveckling beskrivs närmare i verksamhetsberättelserna. Sammanfattningsvis kan konstateras att de av kommunfullmäktige antagna målsättningarna i stort sett har uppnåtts vad gäller den volymmässiga planeringen. Däremot är det mera oklart när det gäller kvalitetsmålen. Verksamhetsberättelserna för 2000 har kompletterats med uppföljning enligt VASARU-modellen (VAllentunas SAmmansatta ResultatUppföljning) som har använts på försök i den löpande uppföljningen under året. Av rapporterna framgår tydligt att nyckeltal avseende kvalitet och miljö ännu inte finns framtagna i önskvärd utsträckning och att dessa områden måste utvecklas. Av nyckeltalen inom personalområdet framgår att såväl personalomsättning som sjukfrånvaro bland de anställda har ökat generellt sett inom kommunen. Den höga personalomsättningen har lett till rekryteringsproblem, främst inom förskole- och socialnämndernas verksamhetsområden. Volymökningar som följd av befolkningsförändringar har varit mest märkbara för grundskolenämnden och socialnämnden. Ökningstakten har dock avtagit jämfört med de närmast föregående åren men har trots allt ställt stora krav på de berörda nämnderna. 11 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. Vissa kan vara direkt påverkbara genom kommunala beslut, andra kan ligga helt utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysens syfte är att beskriva hur olika händelser kan påverka kommunens ekonomiska situation. Mkr Löneökning med 1 % - 4,5 10 genomsnittliga helårstjänster +/- 3,5 Prisförändring med 1 % +/- 1,4 Socialbidragsförändring med 10 % +/- 1,1 Förändrade taxor 10% +/- 6,5 Förändring generella statsbidrag 1 % +/- 1,1 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 3,5 Koncernen Vallentuna I koncernen Vallentuna kommun ingår utöver kommunen även det helägda bolaget AB Össebyhus. Bolaget redovisar positivt resultat för 2000 efter bokslutsdispositioner med 0,6 mkr. Som tidigare nämnts såldes samtliga aktier i Vallentuna Värmeverk AB vid halvårsskiftet Framtiden En övergripande målsättning för Vallentuna kommun är att ha en ekonomi i god balans. Förändringar i skatteutjämningssystemen innebär negativa effekter fr o m 1999 för Vallentuna vilket alltmer försvårar möjligheten att uppnå denna målsättning. Det innebär en stor utmaning att med en av landets lägsta utdebiteringar av kommunalskatt klara kommunallagens balanskrav och en oförändrad verksamhetskvalitet samtidigt som volymen expanderar inom de prioriterade områdena skola och omsorg. Budgeten för 2001 visar 0-resultat och utrymmet för löne- och kostnadsökningar är begränsat för flertalet nämnder. Enligt verksamhetsplanen är perioden efter 2001 inte i ekonomisk balans. En av anledningarna till detta är den höga investeringsvolymen enligt den senast fastställda kommunplanen. Investeringarna medför avsevärda kapitalkostnader för lång tid framöver och påverkar därmed utrymmet för ökade verksamhetskostnader negativt. En översyn för att om möjligt revidera planen har därför initierats inför kommande planeringsperiod. Sammanfattningsvis är det för den närmaste framtiden mycket viktigt med en genomtänkt verksamhetsplanering och en stram ekonomisk planering för att uppnå kommunallagens krav på balans i ekonomin.

13 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 DRIFTREDOVISNING 2000 Nämnd Kostnader, tkr Intäkter, tkr Nettokost- Budgetavvikelse nader - = underskott Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Förskolenämnd Grundskolenämnd Utb. och -arbetsm.nämnd Socialnämnd Summa Övriga verksamhetskost ) ) nader/intäkter Finansiering Summa Totalt ) Utbetalda pensioner/löneskatt Differens kalkylerad/verkliga personalomk Avskrivningar/Nedskrivningar ) Realisationsvinst 871 Kapitalkostnader INVESTERINGSREDOVISNING 2000 Nämnd Budgetavvikelse Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar - = underskott Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Förskolenämnd Grundskolenämnd Utb. och -arbetsm.nämnd Socialnämnd Summa

14 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Större investeringsprojekt Alla belopp i Tkr Total Redovisat Årets Bokfört Årets Projekt beräknad tom 2000 budget i år budget- Benämning utgift bokfört avvikelse Vägar Bällstabergsvägen Banvägen Stockholmsv div åtgärder Vatten och avlopp Granitväg-Marmorvägen Årstidsvägarna Skolfastigheter Karlbergssk, om- o tillbyggnad Karbysk om- och tillbyggnad Karby Etapp 4.2 Sporthall Karby Etapp 4.3, nybyggnad Ekebyskolan, om- o tillbyggnad Hammarbackssk, om- o tillbyggn Bällstabergsskolan, nybyggnad Vårdfastigheter Hammarbackens gruppbostad, omb Uthamra gruppbostad, nybyggnad Väsbygården omb kök Fritidsfastigheter Omkl rum Vallentuna IP Utbyte kylmaskineri Ishallen Centrumfastigheter Gärdesv.-Polishuset ombyggnad

15 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 PERSONALÖVERSIKT Personalpolitiken Målet med kommunens gemensamma personalpolitik är att den ska främja verksamheten och bidra till delaktighet, engagemang, effektivitet och förnyelse. Den gemensamma personalpolitiken anger övergripande riktlinjer om värderingar inom områdena: arbetsklimat, personalrörlighet, Personalutveckling, lönefrågor, jämställdhet, mångfald, information, ledarskap och ny teknik. Policydokument inom de olika områdena gör det möjligt att praktiskt tillämpa den gemensamma personalpolitiken i det vardagliga arbetet med personal- och organisationsfrågor. Förvaltningsgemensam utveckling Förvaltningsgemensam utveckling har genomförts i syfte att föra ut kommunens övergripande strategier/idéer och förhållningssätt i hela organisationen. Den genomförs också med syftet att effektivt utnyttja egna resurser genom samverkan över förvaltningsgränserna samt för att samordna utvecklingsinsatserna där externa konsulter medverkar. Utbildningar inriktade bl. a. på samverkan / arbetsmiljö och medarbetarsamtal har genomförts. Utbildningssatsningar har också gjorts inom områdena IT, ekonomi och personalredovisningssystem. Information om det nya pensionssystemet har även genomförts för 400 deltagare, samt ett seminarium om de nya diskrimineringslagarna. Medarbetarna Kommunen hade den 31 december 2000, tillsvidareanställda eller årsarbetare. Den genomsnittliga anställningstiden 2000 var 12 år, d.v.s. oförändrad i jämförelse med Vissa yrkesgrupper De största yrkesgrupperna (antal) Lärare, grundskola, gymnasium Barnskötare Förskollärare Vårdbiträden Vårdare Städare Antal årsarbetare och antal tillsvidareanställda Förvaltning Årsarb Antal Kommunledningskontoret 31 29, *Tekniska kontoret *Stadsarkitektkontoret Fritidsförvaltningen 20 21, Grundskoleförvaltningen , Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 72 79, Kulturförvaltningen 13 12, Socialförvaltningen , Förskoleförvaltningen , *Miljö- och hälsoskyddskontoret *Samhällsbyggnads- - 95,1-102 förvaltningen Su *Ny organisation, tidigare Tekniska kontoret, Stadsarkitektkontoret och Miljö- och hälsoskyddskontoret bildar den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen. Andel män och kvinnor 2000 Kvinnor 85% Män 15% Jämfört med 1999 har ytterligare 1% av de anställda kvinnorna fått utökad arbetstid till heltid. Männens arbetstid är oförändrad jämfört med Kvinnor deltid 35% Män heltid 13% Män deltid 2% Kvinnor heltid 50% 14

16 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Personalomsättning Personalomsättningen har ökat från 11,8 % till 15,1 % mellan 1999 och 2000, d. v.s. från 165 till 216 externa avgångar. Då ingår pensionsavgångar för 29 personer. I takt med att antalet pensionsavgångar ökar kommer också behovet av nyrekryteringar att öka främst inom skolan, förskoleverksamheten och den sociala omvårdnaden. Pensioner Kommunen har beslutat att avsätta de anställdas årliga pensionsbehållning intjänad från år 2000 som individuell del. Det innebär att intjänad pensionsrätt förvaltas enligt den anställdes önskemål. Intjänad pension beräknas i procent av årsinkomsten och är mellan 3,4 och 4,5% beroende på avtalsområde Andelen anställda i åldersgruppen år har minskat med 2%. Gruppen år har ökat med 1 %. Åldersgruppen år har minskat med 2 %. Gruppen år är oförändrad och gruppen 60 har ökat med 3% jämfört med Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron - inkl. sjukfrånvaro från dag 15 och däröver har ökat till 22,9 dagar. För 1999 var motsvarande sjukfrånvaro 20,5 dagar. Den korta sjukfrånvaron, d.v.s. dag 1-14, var 5,7 dagar per anställd för år 2000 jämfört med 7,3 dagar per anställd Den korta sjukfrånvaron har alltså minskat medan långtidssjukfrånvaron har ökat. I det nya pensionsavtalet - PFA 98 talar man inte om pensionsålder som tidigare. Den anställde har möjlighet att avgå med pension från och med 61 års ålder. Med anledning av detta kan pensionsavgångarna komma följa ett annat mönster än tidigare. Antal anställda som uppnår 65 års ålder under perioden Åldersstruktur 35% 30% 25% 28% 35% 20% 18% 15% 10% 5% 8% 11% 0% år år år år 60 år- Genomsnittsåldern bland kommunens anställda 2000 var 47 år, d.v.s. oförändrad i jämförelse med 15

17 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Sammanställd redovisning för Vallentuna kommun Inledning Syftet med den sammanställda redovisningen är att förbättra informationen i årsredovisningen genom att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtagande. Det handlar om att ge en totalbild av kommunal verksamhet oavsett om den bedrivs i egen regi eller företagsform. Detta underlättar också jämförelser mellan olika kommuner. Koncernens avgränsning I "koncernen" Vallentuna ingår förutom kommunen det av kommunen helägda bolaget AB Össebyhus. Vallentuna Värmeverk AB, som tidigare ingick i koncernen, såldes under året till Närvärme Sverige AB. Kommunens övriga engagemang Utöver nämnda bolag har kommunen även ekonomiska engagemang i andra bolag, föreningar mm. Vallentuna Förvaltnings AB, som är helägt av kommunen, bedriver fn ingen verksamhet och har en liten balansomslutning. Nedan redovisas kommunens andelsägda bolag, föreningar mm - Käppalaförbundet (4,1 %) - Norrvatten (2,7 %) - Södra Roslagens Brandförsvarsförbund (15,5 %) - Stor-Stockholms Energi AB (2,3 %) - Vallentuna Elverk (10,5 %) - Söderhalls Renhållnings AB (5 %) - AB Vårljus ( 0,6%) - Business Arena Stockholm AB (0,8%) - Kommunalförbundet Edsvikens vård- gymnasium (15,5 %). interna skulder och tillgångar samt interna intäkter och kostnader så långt som möjligt eliminerats. Obeskattade reserver har till alla delar räknats som eget kapital. PRESENTATION AV BOLAGET AB Össebyhus AB Össebyhus ägs av Vallentuna kommun. Bolaget hyr främst ut bostadslägenheter men även lokaler i ägda fastigheter inom Vallentuna kommun. Den tekniska och kamerala förvaltningen har under året utförts av Arsenalen AB. Våren 1998 beslöt kommunfullmäktige att utbjuda aktierna i AB Össebyhus till försäljning. Under våren 1999 upprättades prospekt över bolagets aktier och anbud infordrades. Vid sammanträde beslöt fullmäktige att förkasta samtliga inkomna anbud pga bl a nivån på erbjuden köpeskilling samt aviserad lagstiftning som kommer att begränsa kommunens vinst. Fullmäktige beslöt också att försäljningsärendet ska avbrytas tills vidare i avvaktan på en förbättrad marknadssituation samt på att den tillfälliga lagstiftningen kring de kommunala bostadsbolagen ska upphöra. Fakta Omsättning tkr (8 473 tkr år -99) Rörelseresultat tkr (2 527 tkr) Årets vinst 613 tkr (897 tkr) Balansomslutning tkr ( tkr Redovisningsprinciper Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag av balans- och resultaträkningar för kommunen och AB Össebyhus.För AB Össebyhus resultat och ekonomiska ställning per hänvisas till bolagets egen årsredovisning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i bolaget har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i koncernens eget kapital. Eftersom den sammanställda redovisningen ska avspegla koncernens relation till omvärlden har 16

18 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING (Mkr) Not Verksamhetens intäkter 1 180,3 188,9 Verksamhetens kostnader 1-789,4-758,3 Avskrivningar 2-34,5-38,3 Verksamhetens nettokostnader -643,6-607,7 Skatteintäkter 584,7 549,2 Generella statsbidrag och utjämning 65,8 75,2 Finansiella intäkter 3 6,0 2,7 Finansiella kostnader 3-5,3-6,3 Resultat före extraordinära poster 7,7 13,0 Extraordinära intäkter 4 68,5 Årets koncernresultat 76,1 13,0 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING (Mkr) TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar mark, byggnader och tekniska anläggningar 578,0 557,2 maskiner och inventarier 28,3 24,5 Finansiella anläggningstillgångar värdepapper, andelar, bostadsrätter 7,9 7,9 långfristiga fordringar 5 1,3 0,0 Summa anläggningstillgångar 615,5 589,6 varulager 0,2 0,8 exploateringsverksamhet 3,4 15,3 kortfristiga fordringar 58,0 58,5 kassa och bank 34,6 45,7 Summa omsättningstillgångar 96,3 120,3 Summa tillgångar 711,8 709,9 SAMMANSTÄLLT EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 6 527,5 478,1 därav årets resultat 76,1 13,0 Avsättningar avsättn för pensioner och likn förpliktelser 22,7 46,9 Skulder långfristiga skulder 5 21,7 28,0 kortfristiga skulder 139,9 156,8 Summa avsättningar och skulder 184,2 231,8 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 711,8 709,9 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 18,0 20,0 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar 349,4 341,5 Övriga ansvarsförbindelser 7 36,7 38,2 17

19 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Noter till koncernens resultat- och balansräkning Not 1 Verksamhetens intäkter/kostnader, Mkr Eliminering har gjorts av interna poster inom kommunen samt av koncerninterna poster mellan kommunen och bolaget. I n t ä k t e r K o s t n a d e r Kommunen 172,1 164,5 783,6 737,9 Vallentuna Värmeverk AB 16,2 15,3 AB Össebyhus 8,2 8,2 5,8 5,1 Summa 180,3 188,9 789,4 758,3 Not 2 Avskrivningar Avskrivningar utöver ackumulerade planenliga upptas som obeskattad reserv. Not 3 Finansiella intäkter och kostnader, Mkr Eliminering har skett för aktieutdelning. I n t ä k t e r K o s t n a d e r Kommunen 6,0 2,4 4,1 4,3 Vallentuna Värmeverk AB 0,3 0,7 AB Össebyhus 0,0 0,0 1,2 1,3 Summa 6,0 2,7 5,3 6,3 Not 4 Extraordinära intäkter Avser realisationsvinst vid försäljning av aktierna i Vallentuna Värmeverk AB Not 5 Långfristiga fordringar/skulder Eliminering har skett för koncerninterna lån 3,0 Mkr Not 6 Eget kapital, Mkr Kommunen 522,5 447,0 Vallentuna Värmeverk AB 26,8 AB Össebyhus 5,1 4,3 527,5 478,1 Not 7 Borgensåtaganden, Mkr Kommunen 36,7 38,2 18

20 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 (Mkr) RESULTATRÄKNING Avvikelse mot budget Not Verksamhetens intäkter 1 172,1 164,5 Verksamhetens kostnader 2-783,7-742,8 Avskrivningar 3-33,9-35,6 Verksamhetens nettokostnader -645,6-613,9 12,1 Skatteintäkter 4 584,7 549,2 Generella statsbidrag och utjämning 5 65,8 75,2 Finansiella intäkter 6 6,1 3,0 Finansiella kostnader 7-4,1-4,3 Resultat före extraordinära poster 6,8 9,1 22,6 Extraordinära poster Försäljning Valletuna Värmeverk AB 68,5 Årets resultat 75,3 9,1 FINANSIERINGSANALYS Tillförda medel Årets resultat 75,3 9,1 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 8 12,7 50,6 Försäljning av anläggningstillgångar 0,5 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 2,9 0,1 övrigt 0,1 0,6 Summa tillförda medel 91,6 60,4-8,9 Använda medel Nettoinvesteringar 89,3 62,2 Minskning långfristiga skulder 0,0 25,8 Summa använda medel 89,3 88,0 54,5 Förändring av rörelsekapital 2,3-27,6 45,6 Spec. till förändring av rörelsekapital Exploateringsfastigheter -11,8-8,2 Förråd 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar 7,6 22,0 Kortfristiga skulder 10,8-42,9 Likvida medel -4,4 1,4 Summa 2,3-27,6 19

21 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 NOTHÄNVISNINGAR Noter till resultaträkning Not 1 Not 5 Verksamhetens intäkter, Mkr Gen.statsbidrag och utjämning, Mkr Enligt driftredovisningen 416,2 370,2 Generella statsbidrag 162,1 162,1 Justeringsposter Bidrag kostnadsutjämning 0,0 1,7 Internhyror -79,0-72,1 Införandetillägg 7,0 Övriga interna poster -165,1-133,6 Avgift inkomstutjämning -49,5-50,3 Summa 172,1 164,5 Avgift kostnadsutjämning -11,4 Införandeavdrag, nivåjustering -4,4-4,9 Avgifter och ersättningar 102,9 95,8 Mellankommunal utjämning 12,9 14,0 Hyror och arrenden 41,6 41,2 Mervärdeskatt (Ludvika-moms) -51,0-47,6 Övriga intäkter 27,6 27,4 Summa 65,8 75,2 Summa 172,1 164,5 Not 6 Finansiella intäkter, Mkr Not 2 Räntor på utlämnade lån 0,1 0,1 Verksamhetens kostnader, Mkr Räntor på bankmedel 1,5 0,8 Enligt driftredovisningen 1 097, ,2 Räntebidrag 0,6 0,9 Justeringsposter Aktieutdelning 2,1 0,6 Kapitalkostnader -69,5-65,7 Internränta 1,4 0,6 Internhyror -79,0-72,1 Övriga finansiella intäkter 0,3 0,1 Övriga interna poster -165,1-133,6 Summa 6,1 3,0 Summa 783,7 742,8 Not 7 Personalkostnader 435,9 415,3 Finansiella kostnader, Mkr Övriga kostnader 347,9 327,5 Räntor anläggningslån 0,0 1,4 Summa 783,7 742,8 Räntor tillfälliga lån 2,5 2,2 Ränta pensionsskuld 1,5 0,7 Not 3 Övr finansiella kostnader 0,0 0,1 Avskrivningar, Mkr Summa 4,1 4,3 Enligt plan: Fastigheter och anläggningar 24,5 23,0 Inventarier och transportmedel 9,4 10,1 Noter till finansieringsanalys 33,9 33,0 Utöver plan: Not 8 Fastigheter och anläggningar 2,6 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Summa 33,9 35,6 Pensionsskuldens förändring -21,4 14,7 Semesterskuldens förändring 0,2 0,5 Not 4 Avskrivningar 33,9 35,6 Skatteintäkter, Mkr Övrigt -0,2 Kommunalskatt 584,7 549,2 Summa 12,7 50,6 Summa 584,7 549,2 20

22 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 BALANSRÄKNING (Mkr) TILLGÅNGAR Not Förändring Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar mark,byggnader, tekniska anläggningar 1 549,9 498,9 51,1 maskiner och inventarier 2 28,3 24,0 4,3 Finansiella anläggningstillgångar värdepapper,andelar,bostadsrätter 3 8,4 8,9-0,5 långfristiga fordringar 4 4,3 7,2-2,9 Summa anläggningstillgångar 590,9 538,9 51,9 Omsättningtillgångar Förråd och exploateringsverksamhet förråd 0,2 0,2 0,0 exploateringsverksamhet 5 3,4 15,3-11,8 Fordringar statsbidragsfordringar 6 1,6 1,4 0,3 övriga kortfristiga fordringar 7 55,8 48,5 7,3 Kassa och bank 8 34,6 38,9-4,4 Summa omsättningtillgångar 95,7 104,2-8,6 Summa tillgångar 686,6 643,2 43,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 9 522,5 447,0 75,4 därav årets resultat 75,3 9,1 66,2 Avsättningar avsättn för pensioner och likn förpliktelser 10 25,7 46,9-21,2 Skulder långfristiga skulder 11 0,0 0,0 0,0 kortfristiga skulder ,4 149,3-10,8 Summa avsättningar och skulder 164,1 196,2-32,1 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 686,6 643,2 43,4 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 349,4 341,5 7,9 varav löneskatt 68,2 66,7 1,5 övriga ansvarsförbindelser 13 36,7 38,2-1,5 21

23 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Noter till balansräkning Not 1 Not 8 Mark, byggnader o. tekn. anl, Mkr Kassa och bank, Mkr Anskaffningsvärde 849,0 773,5 Kassa 0,1 0,1 Ackumulerade avskrivningar 299,1 274,6 Bank 32,0 37,2 Summa 549,9 498,9 Postgiro 2,5 1,6 Summa 34,6 38,9 Verksamhetsfastigheter 400,7 359,6 Not 9 Fastigheter för affärsverksamhet 24,3 25,8 Eget kapital, Mkr Publika fastigheter 25,1 16,9 Ing eget kapital enl balansräkning 447,0 440,1 Fastigheter för annan verksamhet 83,5 85,3 Effekt av byte av redovisn.princip -2,1 Markreserv 16,3 11,2 Uppskrivning anslutningslån (Korallen) 0,1 Summa 549,9 498,9 Årets resultat 75,3 9,1 Not 2 varav va-verk -1,5 2,5 Maskiner och inventarier, Mkr Summa 522,5 447,0 Anskaffningsvärde 101,4 87,7 Not 10 Ackumulerade avskrivningar 73,1 63,7 Avsättningar, Mkr Summa 28,3 24,0 Avsättningar för pensioner 6,0 23,2 Not 3 Avsättning för särskild löneskatt 1,4 5,6 Värdepapper, andelar Avsättningar för sem.löneskuld 18,3 18,1 och bostadsrätter, Mkr Summa 25,7 46,9 Aktier och andelar 1,2 1,7 Bostadsrätter 7,1 7,1 Not 11 Summa 8,4 8,9 Långfristiga skulder, Mkr Not 4 Anläggningslån 0,0 0,0 Långfristiga fordringar, Mkr Summa 0,0 0,0 Närvärme Sverige AB 1,2 1,2 AB Össebyhus 3,0 6,0 Not 12 Övr långfristig utlåning 0,1 0,1 Kortfristiga skulder, Mkr Nästföljande års amorteringar -0,1-0,1 Kortfristig upplåning 30,0 85,0 Summa 4,3 7,2 Leverantörsskulder 29,5 23,9 Not 5 Interimsskulder 13,4 13,2 Exploateringverksamhet, Mkr Pensionskostn (individuell del) 36,4 Arbetsområden under exploatering 9,4 14,1 Övrigt 29,1 27,1 Bostadsmark under exploatering -6,0 1,2 Summa 138,4 149,3 Summa 3,4 15,3 Not 6 Not 13 Statsbidragsfordringar, Mkr Borgensåtaganden, Mkr Särskilt bidrag (moms) 1,6 1,4 Kommunalförbund 11,6 11,6 Summa 1,6 1,4 Föreningar 9,6 5,9 Not 7 Förlustansvar för egna hem 15,5 20,7 Övr kortfr fordringar, Mkr Summa 36,7 38,2 Kundfordringar 16,4 16,0 Interimsfordringar 33,5 20,2 Ingående moms 5,0 5,0 Övrigt 0,9 7,3 Summa 55,8 48,5 22

24 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning

25 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning

26 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed, i huvudsaklig överensstämmelse med kommunal redovisningslag. Leverantörsfakturor, inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastat verksamhetsårets redovisning. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Statsbidrag har periodiserats och fordringsförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Dessa s k po-pålägg har interndebiterats med 33 % (uppdragstagare) och med 39 % för övriga anställda. Avsättningar för pensioner intjänade fr om 1998 redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Outtagen semester och okompenserad övertid redovisas som avsättning i balansräkningen. Semester- och ferielöneskuld för lärare och uppehållslöneskuld redovisas som skuld i balansräkningen. Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Exploateringsredovisning. Exploateringsfastigheterna redovisas under omsättningstillgångarna. Avskrivning av anläggningstillgångar sker i huvudsak enligt Kommunförbundets rekommendationer. Kapitalkostnader. Fr om 1999 används nominell annuitetsmetod för kapitalkostnadsberäkning. För VA-verkets anläggningar liksom för centrumfastigheterna behålls den gamla metoden, real annuitetsmetod, för befintliga anläggningar medan nominell annuitetsmetod skall gälla för nya investeringsobjekt. Kommunalskatteintäkter. Rådet för kommunal redovisning har beslutat rekommendera kommunerna hur kommunalskatteintäkterna ska periodiseras. Rekommendationen innebär att avräkningsposterna senast fr o m 2001 ska bokföras på det inkomstår som skatteintäkterna avser. Vallentuna kommun följer rekommendationen redan fr om Löneskatt på pensionsskuld. Kommunen följer rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning att periodisera den särskilda löneskatten på pensionskostnader. 25

27 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 Del 2 Verksamhetsberättelser (Foto: Kulturskolan) 26

28 Kommunstyrelsen Ordförande: Birgitta Almlöf (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 11 Eric Sörlin Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr tkr Antal årsarbetare 29,4 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas totala nettokostnad 4,7 % (4,7 % 1999) Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi, planering av kommunens infrastruktur som användningen av mark och vatten, bostadsförsörjning, miljövård, trafik, teknisk utveckling m m, att främja näringslivets utveckling, information om och marknadsföring av kommunen, övergripande ansvar för demokratifrågor, övergripande ansvar för kommunens personalpolitik. Mål och måluppfyllelse Kommunens utveckling drivs i en ekologiskt hållbar riktning i enlighet med Vallentuna Agenda I utarbetandet av verksamhetsplaner för har nämnderna redovisat handlingsplaner för Agenda 21. Ett förslag till översiktsplan 2000 har utarbetats utifrån ett långsiktigt hållbarhets-perspektiv med utgångspunkt från nationella och regionala mål. Etableringen av arbetstillfällen inom kommunen ökar. - Arbetet har bedrivits enligt antagen näringslivsstrategi och ett näringslivsråd har etablerats. Under hösten 2000 har en utvärdering genomförts om kommunens näringslivsbefrämjande insatser. Uppnå en väl fungerande infrastruktur, främst bra kommunikationer såsom goda tvärförbindelser, kollektivtrafik och ITförbindelser. - I yttranden till regeringen, länsstyrelsen och landstinget har kommunen bl a framfört krav på: - snar utbyggnad av Norrortsleden, - planskild korsning i Vallentuna centrum, - en ny sträckning av Väsbyvägen mellan Gran och E4, - förbättringar av kollektivtrafiksystemet bl a genom förbättrad kapacitet för Roslagsbanan med dubbelspår, nya busslinjer till Arninge och Kista, - att SL omgående installerar bommar vid båda övergångsställena över järnvägen vid Vallentuna station. - Busslinje 660 och 664 ersattes dels med en hästskolinje som knyter ihop östra och västra delen av Vallentuna tätort och dels med en ny busslinje till Okvista arbetsplatsområde. - Arbetet fortsätter med att utnyttja och utveckla stadsnätet för näringsliv och medborgare. 27

29 Kommunstyrelsen Ha en effektiv verksamhet med en organisation som är anpassad till de förändrade krav som ställs på den. - Myndighetsnämnden för teknik och miljö och samhällsbyggnadsnämnden har ersatt de tekniska nämnderna. Den nya organisationen inom förskole-, grundskole-, gymnasie- och arbetsmarknadsverksamheterna har utvärderats. KS har därefter beslutat ta fram förslag till samordning av grundskole- och förskolenämnden. KS har beslutat att inför nästa mandatperiod ta fram en projektplan för översyn av hela nämndoch förvaltningsstrukturen. Genom kommunens förvaltningsgemensamma personalpolitik utveckla verksamheten så att den präglas av effektivitets- och förnyelsetänkande, samtidigt som personalen känner delaktighet och engagemang och ges möjlighet till kompetensutveckling för att möta förändringar och förnyelse i arbetet. - Projektet Attraktiv kommun! - har startat i syfte att ta fram en handlingsplan för att klara personal- och kompetensförsörjningen. Kompetensutveckling i strategiska frågor och gemensamma administrativa system har genomförts inom programmet för FGU. För ökad effektivitet har Personalhandbok och interaktiva PArutiner gjorts tillgängliga på intranätet. Öka kontakten mellan medborgare och nämnder/förvaltningar. - Receptionens ombyggnad förbättrar möjligheten till kontakt för besökare. Utvecklingen av kommunens hemsida fortsätter och kontakterna via e-post mellan medborgare och förvaltningar ökar. En utredning om informationspunkt i ett utbyggt bibliotek har slutförts. Årets händelser Millennieskiftet avlöpte med samtliga datasystem i normal drift. En politisk vision för kommunen 2010 antogs. Vallentuna Värmeverk såldes till Närvärme Sverige AB. Byggnationen vid Mörbyvägen påbörjades. Ett nytt intranät, ITorget, startades. Ett projekt om användning av geografiska informationssystem (GIS) startades. 28 Verksamhetsbeskrivning Kommunens befolkning ökade med 575 personer till drygt invånare och ca 190 nya bostäder blev inflyttningsklara. De nya bostäderna tillkom främst i Bällstaberg, Lindöberg och Uthamra. Isitt yttrande om Regional utvecklingsplan för Stockholms län fram till 2030 har Vallentuna kommun tillsammans med övriga nordostkommuner, uttalat sig positiv till en sammantagen befolkningstillväxt inom nordostkommunerna om ca invånare och ca nya lägenheter under perioden. Kommunen har haft fortsatt samverkan bl a om infrastrukturfrågor med övriga nordostkommuner (UNO). Kommunerna har gemensamt framfört krav och önskemål till landstinget, länsstyrelsen vägverket och regeringen om behovet av kompletteringar av sektorns vägnät och kollektivtrafik, både på kort och lång sikt. Vallentuna kommunen har också inlett en samverkan med Upplands Väsby och Sigtuna kommun för att gemensamt kunna agera mot de problem som en utbyggnad av Arlanda kan komma att innebära. Under året genomförde KS, på uppdrag av kommunfullmäktige, en försäljning av Vallentuna Värmeverk till Närvärme Sverige AB. Kommunen erhöll ett bra pris för sina aktier och erbjöds dessutom ett attraktivt koncept för den framtida utvecklingen av värmeförsörjningen i Vallentuna. Näringslivsinsatserna under verksamhetsåret har bestått av många insatser för att förbättra företagsklimatet i kommunen och skapa ett starkare och mer expansivt näringsliv med fler arbetstillfällen. Bland insatserna kan nämnas att kommunen tillsammans med företagen deltagit i underleverantörsmässa samt arrangerat lokal minimässa. Tre nätverk med 24 företag har bildats för certifiering inom miljö- och kvalitetsområdet. 65 personer har erhållit starta eget rådgivning, ca 100 företagsbesök har genomförts, ett antal kontakter för nyetableringar har tagits och näringslivsrådet har startat sin verksamhet. Kommunfullmäktige har på KS förslag fastställt reglemente för intern kontroll för att säkerställa att verksamheten i kommunen bedrivs på ett tillfredsställande sätt, i enlighet med kommunallagens bestämmelser samt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om. Genom en gemensam policy, riktlinjer och praktiska förberedelser har grunden lagts för att ett samlat grepp ska kunna tas på säkerhets- och trygghetsfrågorna för hela kommunen. Den långsiktiga

30 Kommunstyrelsen interna organisationen för ansvar och samordning av dessa frågor, inklusive befolkningsskyddet, har dock ännu inte lösts. Kommunstyrelsen har fullgjort sitt ansvar gentemot nämndernas förvaltningar vad gäller intern service och samordning av administrationen genom Konsult och service verksamheter. Bl a har den nya uppföljningsmodellen VASARU (Vallentunas sammansatta resultatuppföljning) implementerats för samtliga nämnder, Itorget har utvecklats som informationsforum och IT-projektet Tunna klinter startades för att minska behovet av dyrbar datorkraft på varje PC. Samtliga anställda i kommunen gavs möjlighet till omfattande information om de båda pensionsval som gjordes under november/december. Framtiden Enligt kommunens vision, planer och prognoser fortsätter kommunens utveckling i en expansiv riktning såväl vad gäller bostadsbyggande som arbetsplatsetableringar. Denna utveckling ställer bl a krav på en fortsatt utveckling/fördjupning av kommunens planeringsprocess, kraftfull bevakning av kommunens ekonomi, aktivt arbete för en snabb lösning av problemen i bomkorsningen. Vi måste även arbeta med en fortsatt översyn av kommunens organisation och arbetsformer samt satsa på åtgärder för att säkerställa framtida personalrekrytering. Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning Kommunstyrelsen som helhet har ett överskott på driftsbudgeten med tkr kr varav 545 tkr är från resultatenheterna. Överskottet exkl resultatenheter beror till största delen på hög personalavgång där tjänster inte kunnat eller planerats besättas omedelbart. Detta utgör ca 450 tkr av överskottet. Miljöskyddet, framförallt Tärnan -projektet har inte genomförts med de resurser på 300 tkr som budgeterats. Förutom detta återfinns mindre såväl översom underskott inom verksamheterna. Inom resultatenheterna har inte tjänsten som IT ledare återbesatts under hösten. Investeringarna blev 400 tkr lägre än budget med lägre utgifter inom IT/tele samt ingen ekonomisk belastning på GIS-projektet (Geografiskt Informitionssystem). 2. Ekonomiska nyckeltal För resultatenheterna blir bruttokostnaderna/enhet år 2000 lägre än budgeterat för samtliga tjänster vilket beror på de lägre kostnader som blivit fallet. Inom Kos-administration beror den högre kostnaden per användare i WM-lön av för låg uppskattning av kostnaderna. Ekonomi/löneadministrationen har högre intäkter men även lägre personalkostnader än budgeterat vilket ger lägre kostnad per årsarbetare kommunen. När tjänster åter tillsätts 2001 kommer flera nyckeltal att visa mer normala nivåer. 3. Prestation/volym Antalet arbetstillfällen i kommunen har mätetal som är 2 år gamla men utvecklingen så långt är positiv. Det finns inget som tyder på att den trenden har brutits. Antalet informationstillfällen i en lokal tidning har planenligt minskat mot tidigare år. Antalet användare av ekonomisystemet har ökat mycket kraftigt sedan 1998 (med 46%). Konsult och service har givit 241 personer utbildningstimmar under 3 kvartal i år. 4. Kvalitet Hösten 1998 genomfördes en enkätundersökning bland förvaltningarna för att kartlägga uppfattningen av Konsult och service arbete. Här redovisas det allmänna/genomsnittliga omdömet för respektive verksamhetsgren (enhet). För att erhålla fortsatt kvalitetsutvärdering Kos under hösten/ vintern 2000/2001 träffat varje förvaltning samt staben för diskussion och feedback. För kommunstyrelsens övriga verksamheter har ännu inga mått tagits fram. 5. Personal Personalomsättningen ökade markant i och med att fyra anställda slutade under juli t o m september och ytterligare två sade upp sig december. Dessförinnan var den förhållandevis låg. Den korta sjukfrånvaron har ökat med 38% vilket bl a förklaras av att nivån var mycket låg Även långtidssjukfrånvaron var högre än 1999 vilket förklaras av långdragna förkylningssjukdomar. Den psykosociala enkäten visar på förbättringar mellan 1999 och år 2000 inom alla områden utom hälsa som är oförändrad. 6. Miljö Miljöuppföljningen visar att väsentligt materiel som vi köper in är miljöanpassat och går till återvinning. 29

31 Kommunstyrelsen 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått % 1999 % -Kommungemensam Summa Politisk verksamhet Kosenkät (betyg 1-5) hösten Infrastruktur Kos-Ekonomi 3,6 - Kos-Personal 3,2 - service Kos-IT/tele/kopiator 3,1 - resultatnheter: -varav Kos-Reception/Post- - Res.enhet IT Tryckeri/växel 3,4 - Res.enhet Reception :-) :-) :-) :-) :-) :-( 2. Ekonomiska nyckeltal (tkr) 5. Personal Mått Budget Mått * Kostn Kos Ek&PA - Ant anställda övr adm/årsarb. i kom 3,3 3,1 2,9 Antal årsarbetare 29,4 31 Kostn Kom.staben/ - Medelålder 48,4 47,8 årsarb. I kommunen 5,4 5,1 5,3 Andel män 37% 39% Kost ek.syst/anv & år 12,7 12,0 12,3 Andel Kvinnor 63% 61% Kost löne.syst/anv & år 32 35,6 37 Andel anst vikarier Sjukfrånvaro,korttids* 6,5 4,7 - Sjukfrånvaro,långtids 9,4 9,0 Bruttokost (Br.k.)/pc Personalomsättning 15,9% 9% Br.k./användare Br.k./telefon Psykosoc. Enkät 2000, betygskala Br.k./frankerad krona 1,60 1,67 1,70 Arbetssituation 4,1 4,0 Br.k./tryckkopia 0,54 0,52 0,46 Samverkan chef 3,9 3,4 Br.k./kopia 0,17 0,15 0,13 Samverkan arb.kamr. 3,6 3,4 Utvecklingsmöjligh. 3,4 3,1 Information 3,9 3,7 Organisation 3,8 3,6 Säkerhet 4,9 4,8 Besvär - hälsa 3,5 3,5 *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Målsättn Mått Målsättn ant mottagna utb.tim - Miljövänliga Toners, inom KoVa Rengöringsvätskor 100% 100% - Pensionsinfo Ant användare eko Endast återvin.bara nomisystemet - datorer inköps 100% 100% - ant anv. lönesyst Antal info.tillf i Steget Återvinning av datorkomponenter 100% 100% - ant telefoner i komm ant utg tele.samtal Papper lämnas - ant PC för återvinning 100% 100% - ant PC användare ant tryckerikopior ant kopiatorkopior Antal arbetstillf. i Vall- År 1998 År 1997 År 1996 entuna kommun Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott Pilarna anger tendensen - utallet i relation till fg år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 30

32 Samhällsbyggnadsnämnden 1 Ordförande: Bo Ivgren (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: 9 Nettokostnad: tkr Förvaltningschef: Hans Gustafsson, Uno Lindberg, Kristina Berglund Budgetavvikelse tkr Antal årsarbetare 95 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas nettokostnad 3 % (2,9 % 1999) Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att vara drivande i arbete med att nå ett långsiktigt hållbart samhälle genom att verka för att marken, vattnet och den fysiska miljön används så att en ekologisk god hushållning främjas, inom gällande lagar uppnå en god stadsbyggnadskultur, en god landskapsmiljö och en kommunalekonomiskt effektiv samhällsbyggnad ansvara för myndighetsutövning genom tillsyn inom respektive verksamhetsområden, bl a bygglov, miljöbalkens verksamhetsområde, smittskydd, livsmedel, djurskydd och handikapptillstånd ansvara för detaljplanering, kartproduktion samt mätarbeten i anknytning till verksamheten, vara planerande och verkställande organ avseende kommunens vattenförsörjning och avloppshantering, avfallshantering, kommunal väghållning, kommunal energiplanering, trafik, parker och allmänna platser vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning, förvaltning av kommunens fastigheter och bostadsrätter, bidragsgivning till lokalförsörjning och bostadsförmedling. Mål och måluppfyllelse Tillämpa ett kretsloppstänkande i planeringen och byggande i syfte att verka för en långsiktigt hållbar utveckling. - Samtliga detaljplaner har upprättats utifrån ett kretsloppstänkande vilket redovisas i miljökonsekvensbeskrivning eller miljöbedömning i planhandlingarna. Ta till vara och utveckla Vallentunas särskilda kvaliteter genom att verka för en bebyggelse i måttfull skala, god arkitektur, närhet till grönområden, en levande landsbygd och bevarande av karaktären i kulturhistoriskt värdefulla områden och miljöer. - Målinriktningen har tillämpats för samtliga program och samrådsförslag för nya detaljplaner samt i diskussioner med byggföretag. Ge god service till allmänhet och byggherrar genom utförliga och tydliga besked samt en snabb och effektiv handläggning av ärenden. - Handläggningstiderna är vanligen, beroende på ärendets art, 1 dag 5 veckor efter det att fullständiga handlingar inkommit. Detta är en snabb handläggning jämfört med många andra kommuner. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnd, Byggnadsnämnd och Teknisk nämnd 1 jan-30 juni. Samhällsbyggnadsnämnden 1 juli-31 december. 31

33 Samhällsbyggnadsnämnden Utöva en effektiv detaljplanering genom att verka för god planberedskap, upprätta flexibla detaljplaner och genomföra planeringsprocessen i nära samverkan med invånarna. - I bland annat omvandlingsområden, till exempel Uthamra Strand, utvecklas samverkansformerna med fastighetsägarna vilket förbättrar och fördjupar planprocessen. Gator, vägar och andra trafikanläggningar skall hållas i sådant skick att kapitalförstöring inte uppstår och att de ger god komfort åt trafikanterna varvid särskild hänsyn skall tas till rörelsehindrade. - Ombyggnad av Banvägen har skett till en miljö- och säkerhetsprioriterad gata. Underhållsoch beläggningsarbeten har utförts och vägarna håller en hög standard. Antalet olyckor skall minskas genom trafiksäkerhetsarbete. - Antalet olyckor under 2000 har minskat jämfört med år 1999 (112/140). Årets händelser Miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och tekniska nämnden upphörde De ersattes med myndighetsnämnden för teknik och miljö och samhällsbyggnadsnämnden. Upphandling av totalentreprenad för byggande av Bällstabergsskolan. Tillsynsplan enligt Miljöbalken för arbete med miljö- och hälsoskydd har tagits fram. Beslut i kommunfullmäktige att 35% av städverksamheten skall upphandlas i ett första steg och senare ytterligare 15%. Arbetet med att ta fram preliminär arbetsplan för planskild korsning i Vallentuna centrum bedrevs under hösten i samverkan med Vägverket. Fortsatt stort intresse hos markägare och byggföretag att ta fram detaljplaner för nya bostadsområden. Planärenden som inneburit särskilt stora arbetsinsatser är Bällstaberg 2, Kårsta golfbana, ändring av detaljplan för Lindöberg, Uthamra Strand, Södra Kragstalund samt Björkby begravningsplats. Verksamhetsbeskrivning Miljö- och hälsoskydd Verksamhetsmål och måluppfyllelse Livsmedel produceras och hanteras på så sätt att minsta möjliga hälsorisk uppstår. - Under året har 117 livsmedelsbesiktningar genomförts, en del kvällstid. Mycket tid har ägnats information om egenkontroll samt granskning av ritningsförslag beträffande omoch nybyggnation av livsmedelslokaler. 7 nya godkännanden och tillstånd har lämnats. 54 livsmedelsprov och 10 vattenprov har tagits i livsmedelslokaler. Bostäder och offentliga lokaler skall ha en god inomhusmiljö. - Arbetet inom allergikommittén har fortsatt liksom insatserna för att åtgärda problem inom Åby gärde. Djuren i kommunen behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. - Under året har 63 djurskyddsinspektioner gjorts bland de 196 objekten. Information till hästägare har hållits i samarbete med projektet Hästknuten. Planering, bygglov, kart- och mätverksamhet med mera. Verksamhetsmål och måluppfyllelse De detaljplaner som krävs utifrån BBP 99 A skall föras till antagande. - Detaljplanerna Södra Kragstalund och Bällstaberg II har godkänts och översänts till kommunfullmäktige för antagande. Detaljplan för Stendösvägen har antagits. Målet har härigenom i huvudsak uppfyllts. Verka för planläggning av ytterligare arbetsområden i Vallentuna tätort. - Uppdrag har erhållits för planläggning av Okvista IV. 32 Principer för samverkan med byggare ska utvecklas i tidiga skeden av bygglovsprocessen bland annat vad gäller tillvaratagande av natur, markanpassning och val av grund-

34 Samhällsbyggnadsnämnden läggnings-metod (utveckling av etableringsplaner). - En ny form av tidig samverkan med byggföretagen har utvecklats ibland annat de större projekten planändring i Lindöberg, planläggning av Mörbyvägen Ö och Nyby samt bygglovprövning i Vallbostrand. Nykartering för planerad nybyggnad ska ske i erforderlig omfattning. - Detta mål har inte kunnat uppnås på grund av att ackumulerade medel för kartering inte överfördes till budgeten för år Exploatering/infrastruktur med mera Verksamhetsmål och måluppfyllelse Lokalresursplan tas fram för perioden fram till och med år Lokalresursplanering, LRP, I arbetsgruppen för lokalresursplanering diskuteras kontinuerligt kommunens lokalfrågor utifrån de av kommunfullmäktige fastställda direktiven för en effektiv lokalanvändning. Under året har redovisats en lokalresursplan för förskola och skola. Planen beskriver långsiktig lokalbehovet för grundskole- och förskoleförvaltningarna. Planen har presenterats för berörda nämnder och vidarebefordrats till kommunfullmäktige som underlag för verksamhetsplaneringen. Verka för att en återvinningscentral etableras i Vallentuna - Förberedande utredningar har vidtagits under året. En plan för gång- och cykelvägar inom kommunen utarbetas - Någon separat plan för gång- och cykelvägar har inte utarbetats men befintliga stäckningar och behov av nya finns upptagna både i trafikoch översiktsplanen. Trafikplan för Vallentuna kommun upprättas senast år Under året påbörjades framtagandet av en trafikplan för kommunens tätorter. Till hjälp med framtagande av trafikplanen har Vägverket konsult anlitats. Staten har lämnat 60 tkr i bidrag till projektet. Under perioden skall Okvistatippen åtgärdas - En konsultutredning om miljöskyddsåtgärder har under hösten 2000 resulterat i två delrapporter. Ansökan om bidrag för återställande har sökts hos länsstyrelsen och förslag till fortsatt arbete avses att tas fram under år Det skall vara rent och snyggt vid kommunens återvinningsstationer. - En förbättring har skett under året genom utökade städinsatser efter kommunens aktiva engagemang. Väghållning Verksamhetsmål och måluppfyllelse en levande torgmiljö skapas genom att upplåta allmän mark för bland annat torghandel, marknader, lotterier etc. - torghandel och ett antal aktiviteter har förekommit under året. Parkverksamhet Verksamhetsmål och måluppfyllelse I detaljplaner avsatt parkmark förvaltas och förbättras, så att invånarna ges möjlighet till natur- och årstidsupplevelser, plats för lek, spel, vila och motion. - Förbättringsarbeten har utförts under året och förvaltningen har fungerat väl. Utreda förutsättningarna för ett parklandskap mellan Vallentuna centrum, kyrkan och Vallentunasjön. - Utredningen har inte påbörjats. 33

35 Samhällsbyggnadsnämnden Investeringar Bällstabergsvägen - Arbetsplanen fastställdes av Vägverket i januari utom den del som utgör Karlbergsvägens förlängning. Denna del har upprättats som egen arbetsplan och finns på vägverket för godkännande Planen har överklagats. Byggtid beräknas till april 2001 senhösten 2002 inkl Karlbergsvägens förlängning. Förfrågningsunderlag är upprättat och anbudsinbjudan är utsänd till 13 entreprenörer för projektet Bällstabergsvägen inklusive Karlbergsvägens förlängning. Anbuden skall lämnas senast Projektet Stockholmsvägen, diverse åtgärder avser bland annat utbyggnad av modifierad vägsektion med gångbana och gc-stråk för anslutning till förutsättningar enligt detaljplan för Uthamra 1 och Södra Kragstalund. Upphandling av entreprenaden beräknas ske under våren Vägutredning Vallentuna Centrum Projektering i vägverkets regi har påbörjats och detaljplanering pågår med planerat samråd våren I juni tecknades ett samarbetsavtal mellan Vägverket Region Stockholm och kommunen om gemensam konsultupphandling för upprättande av preliminär arbets- och järnvägsplan för järnvägskorset. Konsult har upphandlats i september och arbetsplanarbetet påbörjades i oktober. En preliminär arbetsplan skall levereras den 29.e mars Banvägen Arbetet med ombyggnaden av Banvägen fortsatte under hela Den nya Banvägen invigdes den 8.e december men en del arbeten återstår och kommer att slutföras under Gång- och cykelväg till Okvista Projektering av gc-väg mellan Åsvägen och Okvista industriområde har påbörjats, för utbyggnad Framtiden Arbetet med att få den nya organisationen att fungera i enlighet med uppsatta mål kommer att prioriteras under Detaljplan för planskild korsning Roslagsbanan väg 268 skall upprättas. Försäljning av centrumfastigheterna är aktuell. EU:s vattendirektiv kommer att innebära en betydande förändring av kommunens arbete med vattenvårdsfrågor. Påbörjade insatser för att begränsa inflödet av dagvatten i spillvattennätet fortsätter. Målsättningen är att detta inflöde skall reduceras med 25% under en femårsperiod räknat från Det ökade antalet driftstörningar på ledningsnätet under senare år signalerar ett utökat behov av förnyelseåtgärder under kommande år. En långsiktig planering för bland annat omläggning av uttjänta ledningsdelar skall upprättas. Den kraftiga utvecklingen av stockholmsregionen och bristen på bostäder i länet kommer, med fortsatt högkonjunktur, att innebära ett starkt tryck på planering och utbyggnad av nya bostäder samt planering för fortsatt centrumutveckling. Våren 2001 kommer samhällsbyggnadsnämnden att ta fram underlag för prioritering av detaljplaneärenden för de närmaste åren. 34

36 Samhällsbyggnadsnämnden Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning Årets resultat för verksamheterna exklusive resultatenheterna är ett överskott på 906 tkr. Tekniska förvaltningens resultat exklusive resultatenheter visar ett överskott på 897 tkr. Lönekostnaderna inom tekniska förvaltningens enheter ger överskott då kontoret inte har haft full bemanning under året. Under året har antalet timmar som har utfördelats på investeringsprojekt överstigit de budgeterade. Verksamheten för bostäder visar överskott på 423 tkr men då har omfattningen av lägenhetsunderhållet varit något lägre än budgeterat. Under året har inga av budgeterade medel för infriande av småhusborgen behövt tas i anspråk. Inom verksamheten väghållning redovisas dock ett underskott på 624 tkr då upphandlingen av belysning av Stockholmsvägen och Frösunda/Markim medförde högre kostnader än tidigare beräknat. För verksamhetsområdet detaljplanering, bygglov, tillsyn och kart- och mätverksamhet redovisas ett underskott om 167 tkr. Här tillkommer ännu inte ianspråktagna medel för återbetalning av avgifter för obligatorisk ventilationskontroll om cirka 56 tkr. Det innebär att underskottet är cirka 223 tkr för året. För att begränsa underskottet har viss restriktivitet skett vad gäller nyframställning av primärkartor. De privata hyresvärdarna godkänner normalt inte någon som inte har anställning eller som har betalningsanmärkningar. De som har beviljats sociala förturer får i många fall kontrakt med socialförvaltningen efter att socialförvaltningen har tecknat sociala kontrakt med hyresvärden. Sociala kontrakt tecknas för ett år varefter prövning sker om kontraktet kan övergå till enskilt kontakt. 3. Personal Medelåldern är hög och rekryteringsbehovet kommer att vara stort framöver på grund av pensionsavgångar med mera varför rekryteringsplan kommer att utarbetas under Kontoret deltar i projektet Attraktiv kommun för att underlätta för framtida personalbemanning. Antalet personer inom städverksamheten som är långtidssjuka är högt och förvaltningen satsar på förebyggande friskvård och rehabiliteringsinsatser. 4. Miljö Miljöpolicydokument finns antaget av tekniska nämnden och en första uppföljning har gjorts våren Genom ett kontinuerligt arbete med antagen miljöpolicy har miljötänkandet kommit in som ett naturligt moment vid upphandlingar och utgör del av grunderna för utvärdering av anbud. En större mängd avloppstillstånd än väntat under året har givit ett överskott på hälsoskyddet. Överskott på livsmedel beror delvis på att färre prover än beräknat har hunnits med. 2. Prestation/volym Parkeringsövervakningen har inte fungerat helt tillfredställande under första delen av året var efter nytt avtal har träffats med ny entreprenör. Skrotbilshanteringen har ökat markant under år 2000 med hänsyn till att regeringen sänkte skrotbilspremien från 1500 till 500 kronor under Antalet avser protokollförda ärenden enligt lagen (182:129) och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Av beviljade förtursansökningarna till bostad har 25 ännu inte erhållit bostad. De flesta förturerna löses genom kontrakt med kommunen eller AB Össebyhus. 35

37 Samhällsbyggnadsnämnden 1. Budgetavräkning (tkr) 3. Personal Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått % 1999 % 2000 Samhällsbyggnadskontorets personal Summa * Politiska nämnder Antal anställda 102 Kontor Antal årsarbetare 95 Fysisk planering Medelålder 51 Bygglov, tillsyn Andel kvinnor 62% Kart- och mätverksamhet Andel män 38% Markreserv o övr expl Andel anst vikarier 14% Parkverksamhet Sjukfrånvaro korttids 6,3 Väghållning Sjukfrånvaro långtids 33,3 Miljö och natur Peronalomsättning 13 Inspektioner med mera Medellön Bostäder Bostadspolitiska åtg *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 2. Prestation/volym 4. Miljö Mått Utfall Mått Utfall Kontrollavgifter: Kvartersmark 48 Gatumark 197 Skrotbilshantering Förmedlade lägenheter Förtursansökningar Beviljade förturer Antal i bostadskön Antal i tomtkön Antal km gator 36,6 Fd statskommunala vägar 13,2 GCM-vägar 27,7 V-a vägförening km 29,9 Beviljade bygglov och bygganmälan Antal bostäder i beviljade lov (lgh) varav styckebyggda hus Förhandsbesked Avloppstillstånd Livsmedelsinspektioner Livsmedelsprover Miljöinspektioner Djurskyddsinspektioner Dricksvattenprover Badvattenprover Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott :-) :-) :-) :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-) :-) :-) :-) Pilarna anger tendensen - utallet i relation till fg år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 36

38 Samhällsbyggnadsnämnden Mål och måluppfyllelse för resultatenheterna Tunafastigheter - TuFa Förse de primära verksamheterna med effektiva och ändamålsenliga lokaler till lägsta möjliga kostnad över tiden utan avkall på kvalitets- och miljökrav. - Lokaleffektiviteten i grundskolan har, jämfört med 1998, ökat med 3,5% och i förskolorna med cirka 5%. Detta har möjliggjorts bland annat genom fortsatta lokalanpassningar i samråd med lokalnyttjarna. Tillgodose lokalnyttjarnas krav på god miljö avseende luft, ljud, ljus, värme, sundhet och trivsel. - Kraven på god miljö i lokalerna tillgodoses bland annat genom aktiv medverkan i allergifrågor, injustering av värmeanläggningar, ventilationsförbättringar samt åtgärder till följd av skydds- och arbetsmiljöronder samt kundbesök. Genom energisparåtgärder minska energiförbrukningen med 1% per år. - Värmeförbrukningen har minskat per uppvärmd m² med 3,2% från 1998 till 1999 och med 0,8 från 1999 till Energiförbrukningen totalt per kwh/m² har varit relativt oförändrad de senaste åren och tillkommande installationer gör det svårt att minska energiförbrukningen. Avhjälpande underhåll skall vara högst 50% av det totalt planerade och avhjälpande underhållet. - Under året har det uppgått till 57 %. Tomställd lokalarea skall få vara högst 1,5% av den totala kommunägda lokalarean. - Under året har 0,1% varit tomställd. Vid rivning av byggnader skall minst 10% av rivningsmaterialet återanvändas eller återvinnas. - Under året har procenten uppgått till cirka 50. Genom olika åtgärder minska sopmängden med 5% per år. - Utfallet oklart då mängden inte har kunnat mätas men källsorteringen har ökat bland annat för centrumfastigheterna. 37 TuFa Städ Ha en organisation som motsvarar kundernas krav på flexibilitet och städstandard. - Rekryteringsproblem har inneburit att alla kunders önskemål inte har kunnat uppfyllas. Införa kontrollstationer varje halvår för att utvärdera städstandarden och avtalsvillkoren. - Några egentliga kontrollstationer har inte genomförts. I de kundkontakter som ledning och gruppledare haft med de olika enheterna är en majoritet av kunderna nöjda med städningen utifrån de avtal som har tecknats. Ha 100% nöjda kunder. - Målet har inte uppnåtts. Vattenförsörjning och avloppshantering Vattenförsörjning Hälsosamt vatten skall distribueras utan avbrott och avloppsvattnet skall omhändertas på ett säkert sätt - På huvudvattenledningsnätet har ett mindre antal läckor åtgärdats under Ett ökande antal läckor har dock kunnat konstateras på servisledningar till enskilda fastigheter. Lämpliga åtgärder vidtas i dessa fall löpande i samråd med berörda fastighetsägare. Kommunens allmänna VA-anläggningar skall byggas ut och förvaltas kostnadseffektivt med tonvikt på driftsäkerhet och miljöintressen. - Provtagningar i kommunens vatten- och avloppsanläggningar har utvisat genomgående goda värden under året. Vid stora nederbördsmängder har dock bräddningar skett från vissa avloppspumpstationer. Vid samtliga nyexploateringar föreskrivs i första hand lokalt omhändertagande av dagvatten. Under år 2000 har renovering/tätning utförts på huvudavloppsledning vid Molnby för att begränsa inflöde av dagvatten i spillvattensystemet. I syfte att ytterligare minska dessa inflöden har en större kartläggning av särskilt utsatta ledningsavsnitt påbörjats under året. Dokumentera VA-ledningsnätet och dagvattenhanteringen varvid dagvattnet som idag

39 Samhällsbyggnadsnämnden går ut i Vallentunasjön uppmärksammas särskilt. - Målet är delvis uppfyllt då inventering skett av olika problemområden. De ur driftsynpunkt mest högprioriterade bristerna har även åtgärdats. Värna om miljön på bästa sätt genom att i största möjliga utsträckning omhänderta dagvatten lokalt. Inflödet av dagvatten i spillvattensystemet skall successivt minskas. - Strategi för utbyggnad och va-anslutning av kommunens östra delar skall utredas och förankras i samhällsbyggnadsnämnden. Motsvarande gäller även kommunens dagvattenhantering med tillhörande miljökonsekvenser. Avfallshantering Avfallets mängd och farlighet skall minska, bland annat genom att utnyttja möjligheter till återvinning. Insamlingen skall vara rationell och ge utrymme för valfrihet. - Liksom under tidigare år konstateras att den totala avfallsmängden inte minskar. Den ökar sakta beroende på högkonjunktur och befolkningstillväxt i kommunen. Däremot kan konstateras att återvinningsgraden ökat för vissa avfallstyper under 2000, bland annat har insamlingen av kartongförpackningar och glas ökat markant. Hushållsavfallets farlighet har sannolikt minskat genom tillkomsten och nyttjandet av 5 nya miljöstationer för farligt avfall under år Kommunen deltog den 20.e maj i en riksomfattande kampanj för insamling av farligt avfall. Investeringar Vatten och avlopp Under året har 20 avstängningsventiler bytts. För avloppspumpstationen P 357 erfordras mer genomgripande upprustningar, ny kalkyl kommer att redovisas. Investeringsprojektet att begränsa dagvatten i spillvattennätet har inte belastats under år Under året har inventering gjorts av inläckage och inflöden av dagvatten i spillvattennätet och dessa åtgärder har bokförts inom driftbudgeten. Utbyggnaden av pumpstationer Lindholmen-Kårsta bedöms inte bli aktuell under de närmaste fem åren. Avloppsledningen på sträckan Frösunda- Lindholmen kan komma att tas i drift tidigare om driftsituationen i Frösunda reningsverk kräver större reparationer. Ventilationsinvesteringar Inom Gustav Vasaskolans huvudbyggnad har under år 2000 ny ventilation installerats. Två nya luftbehandlingsaggregat placerade i varsitt nytt fläktrum på respektive gavel har installerats. Ett rumsaggregat har installerats i klassrum i biblioteksdelen. Under år 2000 har även förskolan Åbygläntan förstärkts med två rumsaggregat och torghuset med ett luftbehandlingsaggregat som betjänar Café Terassen. Karbyskolan, etapp Om- och tillbyggnaden av Karbyskolan för anpassning till en F-9 organisation med plats för ca 500 elever har fortgått under året. Etapp 4.1, omfattande nybyggnad av lokaler för årskurserna 7-9, nytt kök samt ombyggnad av gamla gymnastikbyggnaden till lokaler för bild, musik, NO och hemkunskap, togs i bruk till vårterminen. Etapp 4.2, omfattande ny sporthall på Össeby IP, färdigställdes till höstterminen och etapp 4.3, omfattande nya lokaler för F-5 samt ombyggnad av huvudbyggnaden, påbörjades under sommaren med sikte på färdigställande före utgången av Ekebyskolan Om- och tillbyggnaden av paviljong A-C färdigställdes i juni De tre paviljongerna har sammanlänkats till en byggnad kallad ABC-Huset. Lovisedals- och Ormstaskolan, paviljonger Två paviljonger har projekterats och förhyrts med plats för ca barn vardera. Paviljongerna hyrs under fem år, från och med höstterminen 2000, för att klara elevökningen i upptagningsområdena. Väsbygården Väsbygårdens kök har totalrenoverats och en mindre tillbyggnad genomförts föra att skapa en ny matsal. Bällstabergsskolan Ramprojektering av en ny skola i Bällstaberg med integrerad förskoleverksamhet genomfördes under första halvåret Anbudsräkning och anbudsutvärdering pågick under sommaren och hösten, varvid totalentreprenör kunde utses. Byggstart skedde vid årsskiftet 2000/2001, med planerat färdigställande till höstterminen

40 Samhällsbyggnadsnämnden Polishuset För nordöstra sjukvårdsområdets behov av lokaler för den psykiatriska mottagningen på Gärdesvägen, görs en påbyggnad av takvåning på Polishusets södra flygel med beräknad inflyttning i mars Veda ridcenter Vallentuna Ridklubb ansökte under året om kommunal borgen för nybyggnad av ett kallridhus och gäststall för 10 hästar. Skisser har framtagits och med dessa som grund en preliminär kostnadsberäkning. Ridklubben måste dock erhålla erforderliga tillstånd från Länsstyrelsen och kommunens miljöoch hälsoskyddsenhet. Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 7. Budgetuppföljning Resultatenheten Tuna Fastigheter, kallad TuFa, har kunnat bedriva verksamheten inom tilldelad ram. resultatet visar ett budgetmässigt överskott på 242 tkr. Nya lokler-/bostäder har tillkommit genom inhyrning av, lokaler på Fabriksvägen 1 och Telllusområdet, nya paviljonger vid Ormsta- och Lovisedalsskolan samt genom blockförhyrning av bostäder vid Stångberga sjukhem. Resultatenheten TuFa Städ visar underskott på 264 tkr vilket till största delen beror på löneökningar på cirka 3%. medan priserna varit oförändrade. Att kompensera genom ytterligare rationaliseringar har inte varit möjligt då omförhandlingar under året har gjorts med grundskolan varvid alla neddragningar som var möjliga genomfördes. Kostnaderna för förbrukningsmaterial har under året ökat med 30% beroende på bland annat fler barn i lokalerna under längre tid på dagen. Kostnaderna för förbrukningsmaterial ingår i det avtalade priset för städningen. Resultatenheten Avfallshanteringen Den 1 april år 2000 genomfördes en taxeomläggning som bätre tydliggör de olika delar som ingår i avfallstaxan. Vidare anpassades taxan till de nya entreprenörsersättningarna och den statliga deponiskatt som infördes från och med år Årets överskott uppgår till cirka 200 tkr och totalt ackumulerat överskott uppgår till 1 miljon. Med tanke på de stora förändringar som har inträffat år 2000 är denna avvikelse från budget relativt liten, cirka 2%. Överskottet kommer att utnyttjas under 2001 då avfallstaxan, enligt tidigare beslut, är oförändrad trots förväntade kostnadsökningar och tillkommande kostnader. Ett exempel på det senare utgör det insamlingssystem för elektronikavfall som skall införas den 1 juli Resultatenheten Vatten och Avlopp Enheten visar ett överskott på 1,4 miljoner. Till enheten har ombudgeterats 2,9 miljoner från 1999 som har använts för olika VA-åtgärder på ledningsnät och pumpstationer. Samtliga medel har inte upparbetats och beräknas att överföras till Avgiften till Käppalaförbundet har inte uppgått till den budgeterade. Intäkterna för vattendebiteringen har understigit de budgeterade något medan anslutningsavgifterna för nya abonnemang har haft större omfattning än budgeterat. 8. Ekonomiska nyckeltal Målsättningen för TuFa är att det avhjälpande underhållet som ofta är akut skall utgöra en mindre del av det totala underhållet. Internhyrorna har sänkts från 1999 till 2000 på grund av byte från real till nominell annuitet vid beräkning av interna kapitaltjänstkostnader. 9. Prestation/volym Uppgifter har medtagits för att visa på omfattningen av resultatenheternas verksamhet.uppföljning av energiförbrukning per ytenhet redovisas. 10. Kvalitet TuFa har skickat en enkät via mail till ansvariga inom skola/daghem/omsorgsenheter och till de centrala förvaltningskontoren. Frågor har ställts för att få svar på hur TuFa.s internkunder upplever lokalerna och TuFa.s service. På en fyragradig skala har resultatet blivit i genomsnitt 2, Miljö Uppföljning har gjorts våren 2000 av resultatenheternas miljöpolicy som ingår i ett av tekniska nämnden antaget miljöpolicydokument. Genom ett kontinuerligt arbete med antagen miljöpolicy har miljötänkandet kommit in som ett naturligt moment i arbetsprocesserna varvid miljökrav ställs vid upphandlingar och utgör del av grunderna för utvärderingar av anbud. Inom TuFa Städ används endast miljömärkta rengöringsmedel och golvvårdsprodukter. Förbrukningsmaterial, toalettpapper och pappershanddukar är tillverkade av returfibrer.

41 Samhällsbyggnadsnämnden 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått Poäng 2000 % 1999 % 2000 Summa Tekn adm TuFa Parkeringsverksamhet kostnader Parkeringsv. intäkter Driftgrupp kostnader Driftgrupp intäkter Byggrupp kostnader Byggrupp intäkter Egna och hyrda fast kostnader Egna o hyrda fast intäkter Bostadsfastigheter kostnader Bostadsfastigheter intäkter TuFa Städ kostnader TuFa Städ intäkter VA-verk kostnader VA-verk intäkter Avfallshantering kostnader Avfallshantering intäkter Ekonomiska nyckeltal (tkr) 5. Personal Mått Mål Mått :-) :-( :-) :-( :-) :-( :-( :-( :-( :-) :-( :-) :-( :-) :-) :-) :-) :-) Kundupplevd kvalitet - Avseende lokalernas: - Ändamålsenlighet 2,93 - Luft 2,71 - Ljud 2,62 - Ljus 2,93 - Värme 2,44 - Sundhet 2,74 - Trivsel 2,95 - TuFa.s service 2,88 - Genomsnitt 2,77 - Mycket bra 4, Bra 3, Mindre bra 2 och Dåligt Avhjälpande underhåll under 50 % av totalt 57% 45% 53% underhåll Planerat underhåll över 50 % av totalt 43% 55% 47% underhåll - Internhyror/Kr/m² Oljepris/m³kr Elpris/kWh/öre 44,75 44,75 - Fjärvärmepris/MWh/kr 325,00 325,00 - Vattenpris/kr/m³ 20,00 20,00 - (priser exklusive moms) - Städkostnad kr/m² - Gymnasielokaler 121 kr/m² 126 kr/m²137 kr/m² Integrerade skollokaler 134 kr/m² 165 kr/m²198 kr/m² Förskolelokaler 190 kr/m² 200 kr/m²183 kr/m² Totalt genomsnitt 144 kr/m² Samhällsbyggnadskontorets personal Redovisas under samhällsbyggnadskontoret 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Utfall Mått Målsättn Utfall Miljö-/resurs-besparingsinsatser av Anges i M²BRA olika slag enligt antaget miljöpolicydokument. - dokumentet Inhyrd lokalarea (externt) Intern area Uthyrd area (externt) Andel återvinning/åter- Tomställd area användning vid rivning 10% 50% 25% Antal internkontrakt Andel flisning och Antal externkontrakt kompostering av biologiskt skogsavfall 100% 100% 100% - kwh/m² Energiförbrukning 189,5 192,5 Insamling av pappers- (El, olja, fjärrvärme) avfall 100% 100% 100% - Varav uppvärmning 121,8 122,8 Städyta m² Antal ton kg/inv 2000 Hushållsavfall Glas Kartongförpackningar Småbatterier 3,1 3,7 0,12 - VA ledningslängder,km Köpt vatten, 1000 m³ Sålt vatten, 1000 m³ Avloppsvatten till Käppalaverket,1000 m³ Antal va-abonnenter Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott Pilarna anger tendensen - utallet i relation till fg år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 40

42 Myndighetsnämnden för teknik och miljö 2 Ordförande: Marie-Louise Löwenbeck (m) Bruttokostnad: 102 tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr 23 tkr Antal årsarbetare Budgetavvikelse 1999 Andel av nämndernas nettokostnad 0,02 % Myndighetsnämnden för teknik och miljös uppgift är att Vara drivande i arbete med att nå ett långsiktigt hållbart samhälle genom att verka för att marken, vattnet och den fysiska miljön används så att en ekologisk god hushållning främjas. Verka för en god miljö och motverka sjukdomar och ohälsa genom förebyggande arbete och rådgivning. Ansvara för myndighetsutövning genom tillsyn inom respektive verksamhetsområden, bl a bygglov, miljöbalkens verksamhetsområde, smittskydd, livsmedel, djurskydd och handikapptillstånd. Mål och måluppfyllelse Minimera oönskade utsläpp och påverkan på/till mark, vatten och luft samt verka för att den genetiska mångfalden i naturen bevaras. - Arbetet med att åtgärda avlopp och dagvattenutsläpp för att minska påverkan på Oxundaåns och Åkerströmmens avrinningsområden har fortskridit. - Inom miljötillsynen har information om C- anläggningarnas anmälningsplikt, den nya taxan och miljöbalkens bestämmelser i övrigt varit mycket tidskrävande - 3 beslut om miljösanktionsavgifter har tagits av nämnden. - Åtalsanmälan för brott mot miljöbalken och djurskyddslagen har skett i 8 fall. I 4 fall har förelägganden varit nödvändiga för att nå önskat resultat. - Nämnden har medverkat i inventerings- och provtagningsinsatser i Sparren samt inom Tärnanområdet och Åkerströmmens och Oxundaåns avrinningsområden. - Angarnssjöängens naturrum har under året försetts med vatten och avlopp. - Genom Hästknuten har vi arbetat med att minska djurhållningens påverkan på recepienter och vattentäkter. 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 jan-30 juni Myndighetsnämnden för teknik och miljö 1 juli-31 dec 41

43 Fritidsnämnden Ordförande: Ray Idermark (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Jan-Åke Bredberg Nettokostnad: Budgetavvikelse 2000: tkr -461 tkr Antal årsarbetare: 21,6 Budgetavvikelse 1999: tkr Andel av nämndernas nettokostnad 2,8 % (2,8 % 1999) Fritidsnämndens uppgift är att befrämja en meningsfull fritid för kommunens invånare vara huvudman för kommunens fritids- och turistfrågor med undantag för sådan verksamhet som kommunfullmäktige i särskild ordning uppdragit åt annan styrelse eller nämnd inom ramen för tilldelade resurser tillgodose allmänhetens behov av anläggningar och lokaler för fritidsaktiviteter och rekreation vara en viktig bas för kommunens förebyggande ungdomsarbete och i detta samverka med andra förvaltningar och myndigheter. Mål och måluppfyllelse 3 Förbättra förutsättningarna för kommunens föreningsliv att kunna verka och utvecklas genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar för verksamhet, ge ekonomiskt stöd och administrativ service. - Ett IP-råd har inrättats i syfte att förbättra kommunikationen mellan föreningarna på Vallentuna IP, fritidsnämnden och fritidsförvaltningen samt öka föreningarnas delaktighet i driften av Vallentuna IP. - Vallentuna IP har blivit ännu attraktivare genom att fem nya omklädnadsrum har tillkommit och att IF Vallentuna BK Ishockey har finansierat en utbyggnad med lokaler för aero- bics, styrketräning, spinning och allmän friskvård. Ishallarna har fått ett nytt miljövänligt och driftsäkrare kylmaskineri. - I Brottby har en ny sporthall (Karby sporthall) tagits i bruk och Karby Tennisklubb håller på att färdigställa sin nya tvåbanors tennishall - ett föreningsprojekt som möjliggjorts genom bl a kommunal borgen. Erbjuda attraktiva mötesplatser för kommunens ungdomar både vad gäller den fysiska miljön och verksamhetens innehåll. - Fritidsnämnden har fastställt nya mål och en utvecklingsplan för Verksamhetsenheten benämnd Projekt Ungdomens Hus. - Det är nu klart att Ungdomens hus kommer att inrymmas i Hjälmstaskolans teknikbyggnad och stå klart under år Ekebygården kommer då att renodlas som musik- och teatergård och Lovisedalsgården läggs ner. Karbygården kommer att finnas kvar som mötesplats för ungdomarna i Brottby. Öka ungdomarnas delaktighet i utformningen av verksamheten. - Ungdomarnas delaktighet är en viktig del i kommunens Barn- och Ungdomspolitiska Handlingsprogram och i Verksamhetsenhetens utvecklingsplan. - På Ekeby- och Karbygården deltar ungdomarna aktivt i utformningen och genomförandet av verk-samheten. Vid planeringen av Ungdomens 3 Fastställda i kommunplan

44 Fritidsnämnden Hus kommer ungdomar att ingå i olika projektgrupper. Genom olika insatser stimulera och underlätta för kommunens funktionshindrade att kunna delta i olika fritidsaktiviteter. - De populära onsdagsdanserna och önsketim-men med Clas Svanberg har genomförts liksom det traditionella luciafirandet. - Ett initiativ för ökad samverkan mellan UNOkommunerna i olika handikappfrågor har tagits. - På Vallentuna IP och Kvarnbadet finns separata omklädnads- och duschmöjligheter för funktions-hindrade och en handikapphiss har installerats i ishall A. Anpassa verksamheten till kommunens Ungdomspolitiska Handlingsprogram. - Verksamhetsenhetens mål och utvecklingsplan är anpassade till innehållet i det Barn- och Ungdomspolitiska Handlingsprogrammet. - Kommunens föreningsliv ska informeras om innehållet i handlingsprogrammet under våren Årets händelser Utbyggnaden av Vallentuna IP (IP-projektet) Nytt kylmaskineri till ishallarna. Karby sporthall färdig. IP-rådet har bildats. Verksamhetsbeskrivning Här redovisas endast verksamheter som tillkommit under år Fritidsanläggningar Vallentuna IP har utökats med fem nya omklädnadsrum, ett nytt kylmaskineri och VBK-projektet omfattande lokaler för styrketräning, aerobics, spinning, restaurang, sjukgymnastik och kiropraktik. Utvecklingen har genomförts i nära samverkan med IF Vallentuna BK Ishockey. Aktivitetsutbudet och trivseln på idrottsplatsen har därmed ökat avsevärt. Össeby IP har utökats med en sport- och en tennishall: Tennishallen byggs och finansieras av Karby Tennisklubb. Verksamhet och arrangemang Utvecklingen av den traditionella fritidsgårdsverksamheten - Projekt Ungdomens Hus - har påbörjats. Ekebygården har fungerat som den centrala mötesplatsen i Vallentuna men ska i framtiden renodlas till en musik- och teatergård. Karbygården är mötesplatsen för ungdomar i Brottbyområdet. Under 2000 har gården bedrivit skolbarnomsorg på uppdrag av grundskoleförvaltningen. Framtiden Projekt Ungdomens Hus genomförs under Bällstabergsprojektet kommer att vara genomfört 2002 med en konstgräsplan för fotboll, en ny sporthall och någon form av öppen fritidsverksamhet för ungdomar. Planeringen av Hagaskolan med F-9-skola, sporthall och eventuell simhall kommer sannolikt att påbörjas under Össeby IP:s fotbollsplan kommer att få en konstgräsyta. Vallentuna Ridklubb planerar att finansiera ett nytt ridhus och nya stallplatser på Veda. Ormsta Hockey, Vallentuna Konståkningsklubb och Vallentuna Bollklubb planerar att genomföra egenfinansierade projekt på Vallentuna IP. 43

45 Fritidsnämnden Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning Driftekonomi: Reglerna för ombudgetering av överskott mellan verksamhetsåren 1999 och 2000 ändrades/skärptes retroaktivt vilket för fritidsnämndens del inneburit att kostnaderna för några upphandlingar som skulle finansierats i 1999 års budget belastat 2000 års redan ansträngda driftbudget. El- och VA-kostnader för 4:e kvartalet 1999 på sammanlagt 250 tkr belastade också 2000 års budget p.g.a. att dessa kostnader olyckligtvis felperiodiserats. Karby sporthall togs i drift i augusti månad. Projektet har inneburit en ej budgeterad driftkostnad på ca 350 tkr. Fritidsnämnden har dock lyckats begränsa årets totala budgetunderskott till 460 tkr. Detta har främst möjliggjorts genom att verksamhetsenheten ej återbesatt vakanta fritidsledartjänster i avvaktan på genomförandet av Projekt Ungdomens Hus. Föreningsverksamheten i kommunen har ökat, vilket är mycket glädjande då den allmänna trenden i riket är den motsatta. Denna positiva utveckling har dock inneburit att budgeten för det kommunala aktivitetsstödet överskridits med 139 tkr. Trots detta överskridande visar dock bidrags-kontot totalt sett ett överskott på 62 tkr. Anledningen till det är att 200 tkr, sedan flera år, reserverats för SSF Vallentuna Scoutkårs räkning som bidrag till den scoutstuga föreningen avser bygga vid Vallentuna IP. Genom ovannämnda budgetöverskridande för aktivitetsstödet återstår endast 62 tkr av de reserverade 200 tkr till SSF Vallentuna Scoutkår. 1. Ekonomiska nyckeltal De flesta nyckeltalen redovisas för första gången och saknar därför jämförelsesiffror. Simskoleverksamhetens högre kostnad år 2000 beror på att en person anställts för att sköta administrationen. Intressant att notera är, att de indirekta bidragen till föreningslivet i form subventionerade hyror i kommunens anläggningar är 3 gånger högre än kontantstödet. 2. Prestation/volym Orsaken till det låga besöksantalet på Kvarnbadet är den osedvanligt regniga sommaren. Antalet barn i simskoleverksamheten var något lägre än förväntat. Orsaken är avsaknad av simlärare i Hjälmstabadet under vårterminen. 3. Kvalitet Kvaliteten på förvaltningens verksamhet är mycket svår att mäta i absoluta tal. Den direkta kontaktytan mot målgrupperna är mycket stor och gör att huvuddelen av kvalitetskontrollen görs i kundkontakterna. Vi arbetar på att hitta ett mer konkret sätt att redovisa kvaliteten. 4. Personal Under året har en chef för verksamhetsenheten, en handikappkonsulent, fritidsledare och idrottsplatsarbetare anställts. En pensionsavgång har skett och två personer är långtidssjukskrivna. 5. Miljö Det nyinstallerade kylmaskineriet till ishallarna innebär att det miljöfarliga köldmedlet freon bytts ut mot miljövänlig ammoniak. Den nya anläggningen är energisnålare och möjliggör en högre värmeåtervinningsgrad än den gamla. Investeringar: Nya omklädnadsrum mm Vallentuna IP - Budgeterade medel 3885 tkr. Verklig kostnad 4115 tkr. Orsak till överdraget på 230 tkr är att reglersystemet för värmeförsörjning i gamla delen av ishallsbyggnaden dels var omodernt och dels hade för dålig kapacitet för att klara varmvattenförsörjningen till kommunens och VBK Ishockeys utbyggnad. Nytt kylmaskineri - Budgeterade medel var 3500 tkr. Verklig kostnad 3770 tkr. Orsak till överdraget på 270 tkr är en extra konsultkostnad, som var nödvändig, för att utreda den lämpligaste anläggningen såväl tekniskt som miljömässigt. Dessutom måste en köldbärarpump bytas ut för att klara isförsörjningen till B-ishallen. 44

46 Fritidsnämnden 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått 2000 % 1999 % verksamhet Summa Politisk Simundervisn.& -Adm. handikappverksamh Fritidsanläggningar Verksamhet o arr Föreningsbidrag :-( :-( :-( :-) :-) 2. Ekonomiska nyckeltal (tkr) 5. Personal Mått Budget Mått * Kommunal nettokostn Ant tillsvidareanst per ungdom 7-20 år Antal årsarbetare 21,6 Föreningsverks nto- Medelålder 46,7 48 kostn per ungd Andel män 65% Kostn per redov före- Andel Kvinnor 35% ningsakt ungd Andel anst vikarier 0 - Fritidsgårdsverksamh Sjukfrånvaro,korttids 3,4 5,9 netokostn ungd Sjukfrånvaro,långtids 27,7 10,8 Kvarnbadet ntokostn Personalomsättning 17,8 per besök Semesterlöneskuld Simskola btokostn/b Simskola ntokostn/b Ishall ntokostn/tim Gräsplan/friidrott - ntokostn/tim Sporthall ntokostn/tim 213 *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Målsättn Mått Kvarnbadet, ant bes Simskola, ant delt Antal föreningar med - - kommunalt bidrag Bidr per fören/snitt Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott Pilarna anger tendensen - utallet i relation till fg år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 45

47 Kulturnämnden Ordförande Jane Schultzberg (m) Bruttokostnad tkr Antal ledamöter Förvaltningschef 9 Ingrid Ullman Nettokostnad Budgetavvikelse tkr 79 tkr Antal årsarbetare 13 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas nettokostnad 1,5 % (1,5 % 1999) Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen leda biblioteks- och annan kommunal kulturverksamhet stödja föreningars och bildningsorganisationers program- och studieverksamhet samt informera om kulturlivet i kommunen ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas rika kulturarv svara för kommunens konstinköp, fullgöra utsmyckningsuppdrag samt ägna stor uppmärksamhet åt utformning av offentliga platser och byggnader erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser. Mål och måluppfyllelse 4 I Vallentuna kommun skall finnas ett rikt kulturliv med möjligheter för alla invånare till delaktighet. Barn och ungdomar skall prioriteras. - Ett stort utbud av program finns, baserat på externa och lokala resurser. Programmen och publiken har ökat. Flera utställningar har intresserat besökare i alla åldrar. Alla kommuninvånare kan på något sätt ta del av eller medverka i ett omväxlande kulturliv. 4 Kommunplan , fastställd av kommunfullmäktige 46 - Biblioteket vill nå ut till alla barn. Hälften av utlånen är medier för barn och ungdom. Alla 4-åringar kommer med en förälder till biblioteket för att få "Gåvoboken. Alla förskolebarn erbjuds barnteater. Biblioteken skall vara centra för kultur och information. - Vallentuna bibliotek är en av kommunens mest besökta offentliga lokaler. En besöksenkät, som genomfördes i början av året, ger biblioteket mycket gott betyg. De flesta är mycket nöjda med servicen. Ett missnöje finns dock med dels tillgången på datorer, dels vissa brister i bibliotekslokalen. Över hälften av alla kommuninvånare över 5 år har lånat på biblioteken under året. Utställningar, program och andra aktiviteter samt den årliga Bokfesten förstärker bibliotekets roll som kulturhus. Vallentunas rika kulturarv levandegörs så att det blir en tillgång för alla kommuninvånare. Kulturmiljövårdens intressen skall tillvaratas och få en väsentlig tyngd i kommunens allmänna och fysiska planering. - Sockenrunda, Kulturhusens dag, runstenstur i Brottby är några av årets många aktiviteter. Vård av kulturminnen och utgivning av skrifter är andra sätt att levandegöra kulturarvet. - Kulturmiljövårdens intressen bevakas i remissarbetet och i samrådsgrupper. Kommun- antik-

48 Kulturnämnden varien anlitas för råd i byggnadsvårds-frågor, föreläsningar och antikvarisk kontroll. Årets händelser "Flower Power och "Bibel 2000 Bokfest 2000 med tema Folklore Besöksenkät om biblioteket - positivt resultat. Kultur- och bibliotekskväll för nyinflyttade. Konstinventering all konst i kommunens ägo är nu inventerad och registrerad i en databas. Verksamhetsbeskrivning Kulturnämnden Kulturnämnden inbjöd till två föreningsmöten. I juni lämnades till kommunstyrelsen ett förslag till program för utbyggnad av Vallentuna bibliotek enligt KP Biblioteken Förutom huvudbiblioteket finns filialer i Karby, Lindholmen (barnverksamhet) och Kårsta. Karby bibliotek är öppet alla dagar kl 9-20 och är en omtyckt träffpunkt. Information - IT. Fyra av fem besökare använder biblioteket utan att låna. De studerar, söker informa-tion i uppslagsverk, på Internet och i databaser, läser tidskrifter, ser på utställningar etc. Samhällsoch konsumentinformation finns i bibliotekets foajé. Medier. Antalet nyförvärv var (1999: 4 429) en markant ökning, delvis friexemplar från Kulturrådet. Stor efterfrågan på nyutkommen skönlitteratur och facklitteratur. Den medicinska litteraturen har fått en ansiktslyftning genom HälsoInformationsTorget i samarbete med NÖSO. Tidningar och tidskrifter: 365 prenumerationer. Barn och ungdom. Bok- och biblioteksinformation till barngrupper och skolklasser har stor omfattning. Satsningen på medier för lässvaga barn fortsätter. Äldre och handikappade. Bibliotekspersonal besöker regelbundet alla vårdbostäder boktips, sång, musik, bilder och annat presenteras. Tal-tidning produceras. Utlån av talböcker: Invandrare. Alla har tillgång till litteratur, tidningar och tidskrifter på sina hemspråk. Depositioner har lånats in på arabiska, persiska, thailändska, tamil och urdu. Kulturverksamhet Tjillevippen Shifting Sway Vivagina med Kim Anderzon Åtta smeder Sockenrunda Space Boys Pirinen Hoven Droven Två stora projekt har genomförts under året: "Bibel 2000": Utställning och programutbud, ca 4000 besökare. "Flower Power. Trädgårdsutställning i Vallentunasalen, en oas, som lockade många besökare. Öppna trädgårdar, plantbytardag m m. För ungdomar arrangerades bl a Musik Direkt, två dansföreställningar Shifting Way och en föreläsning med Mats Wahl. Kulturnämnden gav bidrag till Kulturskolans invigningsprogram. Elva program samlade ungdomar. Förskolebarnen erbjöds 40 program. Föreningar och studieförbund fick bidrag med 818 tkr varav 157 tkr till program och kulturprojekt. En stor föreningssatsning var sångspelet "Inga i Snottsta" som många Vallentunabor deltog i. Vallentuna konstförenings Konst i Roslagen med flera tusen besökare till ateljéer och utställningar. Kulturmiljövård Uppmålning och lagning av runristningar, skyltning av kulturminnen. Lokalhistoriska skrifter: Vallentuna resa i historien och Eric Ihrfors kyrkobeskrivningar Uplandia sacra. Bildarkivet har bidragit med bilder till skrifter, program, utställningar och studiecirklar. Ett 70-tal ärenden om bygglov, förhandsbesked, detaljplaner och forn-lämningar har behandlats, varav 26 av kulturnämnden. Framtiden Kommunfullmäktiges mål för kulturnämnden avspeglar ökad insikt om att ett rikt kulturliv innebär en vitalisering av lokalsamhället och bidrar till livskvalité. Folkhälsokommittén lyfter fram kulturens läkande och stimulerande effekter. Den planerade utbyggnaden av biblioteket förstärker bibliotekets roll som informations-, kunskaps- och kulturcentrum. Kulturverksamhet för barn och ungdomar utvecklas i samverkan mellan berörda nämnder. Medvetenheten ökar om kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som viktiga tillgångar i Vallentuna. 47

49 Kulturnämnden Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning Driftbudget: Bokslutet visar överskott på 80 tkr. Underskott på administrationen kompenseras i år genom korrigering av kapitaltjänstkostnader på biblioteksverksamheten samt omföring av anslag från investeringsbudgeten. Kostnader utöver budget på kulturmiljövården uppvägs av intäkter om 87 tkr över budget. Intäkterna är av engångs-karaktär, t ex stöd från stiftelser och från RAÄ. 2. Ekonomiska nyckeltal Utöver redovisade nyckeltal för biblioteken finns åtskillig statistik sammanställd på länsnivå. Generellt ligger Vallentuna högt i prestationstal, lågt i kostnad per enhet, men tyvärr också lågt vad gäller tillgång på medieresurser och IT-utrustning. 3. Prestation/Volym Biblioteket: Besöksantalet ökade med nära 2% och även utlånen ökade, om än marginellt. Besöksantalet har de senaste tio åren ökat med Huvudbiblioteket har ca 700 besökare/ öppetdag. 62 % av alla utlån från vuxenavdelningen är facklitteratur och AV-medier. 48 % av alla utlån görs från barnavdelningen. Kulturprogram. Kulturnämnden har genomfört eller lämnat bidrag till 341 arrangemang, varav hälften är barn- och ungdomsprogram. 4. Kvalitet En besöksenkät har genomförts (545 enkäter delades ut och 526 svar lämnades) på Vallentuna bibliotek. Syftet var att kartlägga besökarnas uppfattning om servicen och verksamheten som ett led i kvalitetsarbetet. Besökarnas uppfattning om servicen och verksamheten var övervägande mycket positiv. Som helhetsomdöme gav 84% av de svarande betyg 4 eller 5 (skala vet ej), Personalens service, kunnighet och bemötande fick betyg 4-5 av mellan 86 och 91% av de svarande. Många lämnade kommentarer. Bibliotekets perfekta läge framhålls. De kritiska kommentarerna gäller främst lokalerna, t ex brist på sittplatser, läsplatser och studierum, belysning samt ljudnivå. Kommentarerna har följts upp och en plan har gjorts för vilka synpunkter och förslag som kan beaktas redan nu. Vallentunabor och föreningar, som deltog i projektet "Flower Power, inbjöds till ett uppföljningsmöte. "Bibel 2000-kommittén" lämnade en rapport med utvärdering av projektet. Uppfattningen var att utställningen fyllde högt ställda kvalitetskrav. En enkät till föreningar följdes upp vid ett föreningsmöte i vilket kulturnämndens arbetsutskott deltog. Utvärdering av barnteaterutbudet riktat till förskolorna har gjorts genom en enkät. 5. Personal Kulturförvaltningen är organiserad i två enheter: Kultur med kulturmiljövård och Bibliotek. Personalutveckling. Utbildningen präglades i hög grad av IT. Litteraturseminarier har genomförts för all personal. Studiedag med uppföljning av besöksenkäten, programmet i övrigt handlade om service och kundbemötande. Frånvaro. Ökningen av den korta sjukfrånvaron kan inte tolkas som en trend då personalgruppen är liten. Sjukfrånvaron 15 dagar och längre är inte arbetsrelaterad och beräknas minska Arbetsmiljön. Löpande uppföljning samt årlig avstämning av arbetsmiljön inkl lokaler. Biblioteket är trångbott, vilket försvårar ett effektivt arbete och gör arbetet fysiskt krävande. Tärningen har stora problem med ventilationen och luftklimatet är dåligt. Riktlinjer för friskvård har antagits och all personal har erbjudits hälsoundersökningar. 6. Miljö Biblioteken har Agenda 21-avdelningar för vuxna och barn. Två utställningar och två program har genomförts med Agenda 21- anknytning. Kulturmiljövårdsarbetet har långa tidsperspektiv, där kulturmiljön ses som ett resultat av användning genom årtusenden. Kulturmiljön tillvaratas på bästa sätt utifrån ett miljöperspektiv baserat på hållbarhet, återbruk och en minimering av ingrepp. 48

50 Kulturnämnden 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått Utfall % 1999 % Betyg Summa Politisk verksamhet Administration Bibliotek Kulturverksamhet Kulturmiljövård Stöd t studieorg :-) :-) :-) :-) :-) :-( :-( Besöksenkät 4-5 Vet ej betygsskala 1-5 svar % svar % Bibliotek Helhetsomdöme 84 Personal:bemötande, service och kunnighet ,5-8 Facklitteratur 27 Skönlitteratur Ekonomiska nyckeltal (tkr) 5. Personal Mått Mått Utfall Bibliotek Ant anställda Kostn/besök Antal årsarbetare 13,0 13,0 13,0 Kostn/utlån Medelålder 52,6 54,0 55,0 Kostnad/öppettim*) Andel män Andel kvinnor Jämförelsetal Andel anst vikarier 5 Länets statistik Sjukfrånvaro,korttids 6,1 2,4 5,4 Kostn/besök Sjukfrånvaro,långtids 34,9 33,4 29,1 Kostnad/utlån Personalomsättning 11,1 6,0 6, *) tim exkl tim i Karby bibliotek med annan personal *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Mått Målsättn Utfall Bibliotek Miljörelaterade Utlån Utställningar 2 2 Utlån/inv ,70 7,68 Program 2 2 Utlån/årsverke Information/Bibliotek Ja Besökare Agenda 21 Besök/inv 9,1 9,3 9,3 Besök/årsverke Gruppbesök/1000 inv Äldre;handikappade 4,12 4,71 3,46 Barn o ungd <17 år Jämförelsetal Länets statistik Utlån/inv 6,84 6,93 Utlån/årsverke Besökare/inv 7,10 7,25 Besök/årsverke Gruppbesök/1000 inv Äldre Handikappade 0,33 0,33 Barn o ungd<17 år 5,06 5,28 Kulturverksamhet Antal program Antal besökare *) Pilarna anger tendensen - utallet i relation till fg år 49

51 Förskolenämnden Ordförande: Nils Lage Holmbom (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Marianne Afzelius Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr tkr Antal årsarbetare 212 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas nettokostnad 12,5 % (13,2 % 1999) Förskolenämndens uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter enligt de bestämmelser som finns i 2A kap skollagen och vara huvudman för förskoleverksamheten för barn i åldern 0-5 år. Barn som under innevarande år fyller 6 år och har barnomsorg inom förskola eller familjedaghem har rätt till plats under verksamhetsåret till och med 31 juli. Mål och måluppfyllelse 5 Erbjuda alla familjer som är berättigade till en förskoleplats sådan inom fyra månader efter anmält behov. - De allra flesta familjer erbjuds plats inom tre månader. I möjligaste mån ges plats på den förskola som föräldrarna önskat i första hand. Eftersom efterfrågan på platser är större än utbudet kan inte alla få sitt förstahanddsval tillgodosett. Antalet interkommunala placeringar har under året varit 15. Förskolan skall erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnet skall erbjudas en trygg, lekfull och stimulerande dag. - Den gemensamma kompetensutvecklingen för förskolan har perspektivet inställt på en helhetssyn (fostran, utveckling och växande) på barn 1-5 år. Nämnden har fastställt att aktuell forskning om barns utveckling och lärande 5 Kommunplan fastställd av kommunfullmäktige 50 skall beaktas i fortbildningsplanen. Varje förälder erbjuds utvecklingssamtal kring sitt barn. Utvecklingsplan finns för varje barn. En samverkansplan finns för förskola och skola. Digitalkameror har köpts in, för att dokumentera på ett nytt sätt. Projektet Allas barnbarn fortsätter, pensionärer kommer till förskolorna och läser med barnen. Kompetenshöjande utbildning för 32 förskollärare (5 poäng) pågår och kursens huvudämnen är: barns lärande, det kompetenta barnet, språkutveckling och språkstimulans. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. - Resursteamets konsultativa insatser har två primära mål: Dels att hjälpa förskolans personal att se möjligheterna för det enskilda barnet och dels att höja personalens kompetens kring arbetsmetoder för barn med behov av särskilt stöd. Färre resurspersonal jämfört med förra året. Sexton barn har fått tillfälligt eller varaktigt stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Verksamheten skall präglas av ett etiskt förhållningssätt, där omsorg om och hänsyn till andra lär barnet sitt eget och andras lika värde. - Ett observatörsprojekt bedrivs på uppdrag av nämnden i samarbete med fem andra kommuner. Ett observationsområde är personalens förhållningssätt samt stöd och stimulans för barn i behov av stöd, tio rapporter och resultaten är övervägande positiva. Varje rapport delges

52 Förskolenämnden ges både nämnd och förskolor. Lou Rossling har föreläst för all personal om barns behov och personalens förhållsningssätt. Förskolan ska utgöra ett komplement till hemmen och barnets sociala och kulturella miljö och därmed ge föräldrarna möjlighet att förena föräldraskap och familjeliv med förvärvsarbete och studier av 18 förskolor har föräldraråd. En samverkansplan finns för förskola och skola. Årets händelser Östra Ormsta respektive Lindholmens förskola har jubilerat under året och firat 15 resp. 20 år. Stor personalfest under hösten. Förskolans dag i maj med sång och lek i parken med sjörövare som tema. Verksamhetsbeskrivning Den 15 augusti sjösattes förskolans nya organisation med två områden och fem enheter. Ett huvudmål är att fokusera på det pedagogiska innehållet i verksamheten. Ett annat mål är betona att det är en kompetensbaserad organisation styrd av mål och värderingar i stället för regler och instruktioner. Förskolor: En vikariepool har startats. Två personer har hittills anställts. För köket på Östra Ormsta har beslut fattats om ombyggnation. Två allergiavdelningar finns på Granåsa. Förskolorna har arbeta med att genomföra skolplanens mål. Familjedaghem: Dagbarnvårdaren har i studiecirkelform arbetat med förskolans läroplan Öppna förskolan: flyttade från Stendösvägen till Kragstalund. Förutom traditionell öppen förskoleverksamhet har föräldrar erbjudits att delta i en särskild småbarnsgrupp för förstagångsföräldrar. Enskild verksamhet: Fyra informationsträffar har hållits, budget, regler och riktlinjer och allmänt. Förskoleförvaltningen har erbjudit och anordnat en föreläsning av barnläkare om barn och infektioner. Besök har gjorts på ett flertal verksamheter. Slutsatsen av dessa besök ar att det bedrivs en bra verksamhet. Barn med särskilda behov: Ett antal arbetslag har fått utbildning i teckenstöd. Ett arbetslag har utbildats på Danderyds sjukhus. om frågor rörande diabetes. Föreläsning har hållits om barn med 51 psykosociala svårigheter. Hjälpmedel har hyrts in till tre barn. Barn och ungdomspolitiska handlingsprogrammet Skydd och trygghet Brandlarm, utrymningsplaner, nya staket och grindar har köpts in. Pergola till skydd för solen har byggts. En representant från förskoleförvaltningen ingår i en arbetsgrupp kring trafikplanen. Delaktighet, ansvar och inflytande Skolplanen har delats ut till föräldrarna i förskoleverksamheten. Karby förskola har infört barnens val. God fritid och kultur Barnen har deltagit i sagostunder, gått på utställningar och teater. Kulturförvaltningen utökar sitt samarbete med förskolan. De söker kontakt med småbarnsföräldrar för bokinformation. God hälsa och miljö Enbart svenska köttprodukter köps in. Barn ges möjlighet till utevistelse varje dag. Utvecklingsområden Pedagogisk verksamhet Skolplanen är nämndens utgångspunkt i verksamhetsplanen. Utveckla ledarskapet Pedagogiskt cafe, inom ämnesområdena, innehållande förhållningssätt, svåra samtal, dokumentation och reflektion. Föräldrasamverkan Föräldraråd finns inom varje förskoleområde. Agenda 21: All pedagogisk personal ansvarar för att planerad verksamhet regelbundet bedrivs i naturen. Utbildning för personalen. Upptäck naturen i syfte att väcka barns nyfikenhet för naturen. Personal En personalfest, med god mat, föreläsare och härlig musik, för ca 150 personer hölls i slutet av november för att befästa samhörigheten i den nya organisationen. Festen blev mycket uppskattad. Förvaltningen har haft stora svårigheter att rekrytera personal. Det har saknats personal på flera förskolor under året. Lönekraven har i många fall varit det avgörande för anställning. Personal hyrs in till en hög kostnad. Kostnaden för personalinhyrning

53 Förskolenämnden växer i takt med en alltmer ansträngd situation med låg bemanning och hög sjukfrånvaro. Flera kritiska röster har höjts från föräldrarna över bristen på personal. Förskolenämnden har som mål att införa mer planeringstid. Detta mål har inte kunnat uppfyllas under höstterminen, främst beroende på personalsituationen. Utvecklingssamtal har genomförts. Förebyggande friskvård har erbjudits. Förskollärarna genomgår en 5-poängsutbildning som leds av Enheten för kompetensutveckling, Uppsala universitet. Arbetsmiljö Nämnden har fastställt ett internkontrolldokument för förskolan. Arbetsmiljöronder har genomförts på samtliga enheter. Akustikplattor har satts upp för att minska ljudnivån. Arbetsmiljöutbildning för chefer och arbetsplatsombud har genomförts och fortsättning följer under Framtiden Vi skall bedriva en verksamhet som bibehåller medborgarnas förtroende. Förskolepeng införs från Från den 1 juli 2001 införs rätt till förskoleverksamhet minst tre timmar/eller 15 tim. i veckan för barn till arbetslösa föräldrar. Från den 1 juli 2002 införs rätt till förskoleverksamhet för barn till föräldralediga med yngre syskon. Från 1 januari 2002 kan kommunen använda sig av en frivillig maxtaxa. Samordning av grundskole- och förskolenämnden från januari 2002 i enlighet med de utredningar som tagits fram i ärendet. 1 januari 2003 införs allmän förskola om minst 525 timmar/år för fyra- till femåringar. Kommunen är skyldig att erbjuda plats men föräldrarna avgör om de vill utnyttja möjligheten. Kommunen och Förskolenämnden måste planera så att det finns lokaler och personal till alla de barn som vill ha plats utifrån dessa nya förutsättningar. Det bekymmersamma personalläget inger stor oro inför framtiden. Vi får ett kompetensproblem med allt färre pedagogiskt utbildade. Förvaltningen fortsätter, på nämndens uppdrag, att arbeta för att det utvecklas goda kommunala alternativ samt att underlätta för enskild verksamhet att etablera sig. 52

54 Förskolenämnden Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning 98% av budgeten användes 2000 mot riktmärket 100 % använde nämnden 101%. Det innebär att nämnden redovisar ett överskott på totalt tkr för verksamhetsåret Avgiftsintäkterna uppgick under året till totalt tkr vilket var exakt som budgeterat. Verksamhetsbidragen uppgick till 74.9 mkr mot budgeterade 74,4 mkr. Överskottet har framförallt uppstått inom nämndverksamhet (528 tkr), gemensam administration (886 tkr) samt barn med behov av särskilt stöd (875 tkr). Det enda underskottet har uppstått inom enskild verksamhet (-1008 tkr). Överskotten inom nämndverksamheten beror på att verksamhetsutrymmet som nämnden erhöll för löneökningar inte betalades ut till förskoleområdena eftersom områdena redan inför året kompenserats för höjda löner genom att verksamhetsbidraget höjts med 7%. Inom den gemensamma administrationen beror överskottet bl a på vakant tjänst under hösten samt lägre kostnader för rehab- och arbetsmiljöåtgärder. Inom verksamheten barn med behov av särskilt stöd uppstår överskottet främst på grund av att specialavdelningarna drivits till en lägre kostnad., att ett antal platser vid specialavdelningarna sålts till skolan vilket inte var budgeterat samt att resursinsatserna kostat mindre än budgeterat. Underskottet på drygt en miljon kronor inom den enskilda verksamheten beror dels på ett ökat antal barn jämför med budget, dels på för lågt budgeterade kostnader. Investeringsbudgeten för 2000 uppgick till tkr. Av dessa återstår knappt 220 tkr och då investeringsprojekten fortgår under 2001 kommer investeringarna att göras Ekonomiska nyckeltal Nyckeltal finns beräknade för nettokostnader per plats inom de olika verksamheten och sett över åren. En plats inom den kommunala förskolan har minskat under de tre senaste åren. Plats i familjedaghem kostar i princip lika mycket i år som förra året. I Enskild verksamhet ökar kostnaden mellan under perioden. Lokalkostnaderna per barn finns också beräknade och uppgår till 9,1 tkr per barn och år inom den kommunala förskolan. Inom enskild verksamhet uppgår lokalkostnaden istället till 13,1 tkr per barn och år. 3. Prestation/volym Antalet placerade barn uppgick till i snitt 1453 mot budgeterade 1440 barn erbjöds 1457 barn plats och 1998 uppgick de till 1452 barn. Antalet behöriga barn var under året i genomsnitt Efterfrågan var som högst i februari då 79,1% av de behöriga barnen erhöll förskoleplats och i september med 81,1 %. I genomsnitt har efterfrågan legat på 76,8%. Under 1999 var efterfrågan 75,4% och under 1998 var den 71,7%. Under maj månad erhöll 1519 barn mellan 1 och 6 år förskoleplats. I september var de 1373 och i december För att lösa platsbehovet inom rimlig tid för föräldrarna har bl a interkommunala placeringar använts. 4. Kvalitet Antalet barn per personal i kommunal förskola har ökat från 6.5 till 7 barn per personal. Skolverkets granskning av kommunen berörde förskolan ytterst lite, inga besök gjordes ute i verksamheten. Enligt skolverket förefaller överlämnandet av barn fungera bäst för barn-/elever i yngre år. Observatörsprojektet ses av Skolverket som ett värdefullt instrument vid kvalitetsjämförelser mellan kommuner. Under året har tio förskolor blivit granskade. Synpunkter på verksamheterna bearbetas och följs upp av berörd chef och medarbetare. 5. Personal Inom förskoleverksamheten finns 66 förskollärare och 130 barnskötare och dagbarnvårdare. Andel förskollärare är ca 34% var andelen förskollärare 45 %. Antalet anställda har minskat något. Medelåldern på 46 år ligger konstant från 1998 till Antalet sjukdagar per anställd har ökat. För att minska sjukskrivningsdagarna har ett Må-braansvarsprojekt startats på två förskolor och syftet är att personalen ska må bättre och att antalet sjukdagar ska minska. Personalen erbjuds t ex stresshantering och mental träning samt också fysiskt träning. Medellönen för förskollärare för 2000 går inte att räkna fram eftersom läraravtalet blev försenat och deras löner inte är förhandlade ännu. 6. Miljö Inga tal har tagits fram och beräknats för året. 53

55 Förskolenämnden 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått 2000 % 1999 % Summa Förskolenämnden Gem.administration Kommunal förskola Familjedaghem Öppen förskola Enskild verksamhet Barn behov sk stöd Förskoleavgifter :-) :-) :-) :-) :-) :-) :-( :-) :-( Ekonomiska nyckeltal (tkr) 5. Personal Mått Budget Mått Målsättn * Nettokostnad/plats tkr - Ant anställda Kommunal förskola* 52,6 53,9 53,1 Antal årsarbetare Familjedaghem 59,7 55,1 55,2 Medelålder 45,9 46,0 46,0 Enskild verksamhet 60,1 58,5 58,6 Andel män % 1 Andel Kvinnor % 99 Andel anst vikarier % 9 Öppen förskola kr Sjukfrånvaro,korttids 7,1 per öppen dag Sjukfrånvaro,långtids 15,9 per besökare 101 Personalomsättning Sjukdagar/anställd Lokalkostnad/barn tkr Kommunal förskola 9,1 Medellön tkr: Enskild verksamhet 13,1 Barnskötare 14,7 14,2 13,9 Förskollärare 16,5 15,8 Kock/kokerska *1998 är justerat för förändrad kapitalkostnadsmodell i kommunen *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Målsättn Mått Målsättn Utfall Totalt platsbehov Kommunal förskola Familjedaghem Enskild verksamhet Specialavdelningar Interkommunala plac Öppen förskola - Besökare föräldrar Besökare barn Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott Pilarna anger tendensen - utallet i relation till fg år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 54

56 Grundskolenämnden Grundskolenämnden Ordförande: Sten-Åke Adlivankin (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Göran Nydahl Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr tkr Antal årsarbetare 571 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas nettokostnad 36,3% (34,9 % 1999) Grundskolenämndens uppgift är att med eleven i centrum: ansvara för utbildning av barn i förskoleklass, grundskola och särskola ansvara för fritidshem integrerat med grundskolans år F-6 bedriva kulturskola Mål och måluppfyllelse 6 Av de elever som slutar grundskolan skall andelen som saknar grundskolekompetens minska. - Andelen elever som lämnar skolan med grundskolekompetens, dvs. godkänt i svenska, engelska och matematik, är 92%. Denna andel är densamma under 2000 som under Bibehålla ett gott arbetsklimat för elever och personal. - Kvalitetsundersökningen visar att elevernas trivsel upplevs förbättrad. Personalen har under året deltagit i olika former av kompetensutveckling. Långtidssjukskrivningarna har dock ökat. Öka elevernas och föräldrarnas inflytande och ansvar. 6 Mål enligt kommunfullmäktige, kommunplan Elevernas och föräldrarnas inflytande och ansvar håller på att utvecklas. Personalen har deltagit i kompetensutveckling kring portfolio och de nya kursplanerna. Arbetet syftar till att öka föräldrars och elevers ansvar för och inflytande över elevens lärande. Grundskolenämnden, samtliga skolor och grundskoleförvaltningens ledning samarbetar med föräldrarna genom referensgruppen och skolornas förvaltningsråd. Lovisedalsskolan har en lokal styrelse med föräldramajoritet, genom vilken föräldrarna upplever att de fått större inflytande över skolarbetet. Vidareutveckla organisationen för att skapa förutsättningar för pedagogisk ledning. - Rekryteringen av skolpersonal har samordnats. Modellen ger goda effekter för rekryteringen och skolledarna får mer tid till pedagogisk ledning. Fortsätta arbetet med en målmedveten skolutveckling. - Vallentuna grundskolor bedriver en god pedagogisk verksamhet och arbetet har i flera fall lett till att kommunen blivit utvald till att delta i försöksverksamhet och pilotprojekt. Arbetet i riktning mot den nya skolplanen och de nya kursplanerna har inletts. Inom skolverksamheten bedriva den pedagogiska verksamheten i ett helhetsperspektiv från förskoleklass till år 9, F-9, för ett kontinuerligt lärande.

57 Grundskolenämnden - Den förstärkta skolstarten omfattar en integrering av förskoleklass, grundskola och fritidshem. Arbetet i enlighet med skolplanen beskrivs nedan. Årets händelser Vallentuna kulturskola startade under 2000 En jubileums- och invigningsshow genomfördes den 21 oktober. Elever och lärare musicerade och det nya kulturskoleämnet dans var med i programmet i form av Vallentuna showdansare. Karbyskolan har utökats med år 7 Ombyggnationen av Karbyskolan har pågått under 2000 och fortsätter Karbyskolan skall byggas ut till en F-9 skola och fr.o.m. hösten 2000 har skolan elever i år F-7. Ekebyskolans ABC-hus Ekebyskolan har byggts om. Ombyggnationen har skapat de praktiska förutsättningarna för att skolan fr.o.m. hösten 2000 har utvecklat arbetet i arbetslag och ökat integreringen mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem. - Elevernas behov är också utgångspunkten för resursfördelningen inom grundskoleförvaltningen. 2. Det ska särskilt satsas på elevers tidiga språk- och färdighetsutveckling. - Ett särskilt läs- och skrivprojekt har startat under Projektet har tagit fram förslag på olika åtgärder bl.a. för att utveckla elevernas tidiga språkträning och skapa en mer enhetlig kartläggning och uppföljning av elever med läs- och skrivsvårigheter. Kompetensutveckling kring läs- och skrivutveckling har startat under hösten Projektet har beviljats bidrag från Skolverket. - Förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen samarbetar särskilt kring språkutveckling. Målsättningen är att stärka kontinuiteten i barnens språkutveckling. - Grundskolenämnden införde HT-98 Förstärkt skolstart som innebär mer tid i förskoleklassen och grundskolans år 1-3 och en ökad integrering med fritidshemmet. Satsningen ger goda förutsättningar för elevernas tidiga språk- och färdighetsutveckling. Uppföljning som lingvistiska institutionen vid Stockholms universitet genomfört, visar att mer tid för språkträning ger en bättre språkutveckling. Läs- och skrivprojektet För att förbättra undervisningen för elever med läsoch skrivsvårigheter har ett särskilt projekt inletts under Kompetensutveckling kring läs- och skrivutveckling har startat. Bedömningskriterier Arbetet med bedömningskriterier utifrån nya kursplaner har inletts. Lärare och skolledare tar fram underlag för likartade bedömningar av elevernas utveckling mot kursplanernas mål i år 5 och år 9. Verksamhetsbeskrivning Grundskolenämnden har tagit beslut om hur Vallentuna kommuns skolplan ska genomföras inom grundskoleförvaltningen. I det följande redovisas skolplanens 9 mål och det arbete som genomförts under 2000 för att nå målen. 1. Elevers behov ska vara utgångspunkten för verksamheterna. - Vallentuna grundskolor har under året utvecklat organisationen med arbetslag och mentorskap utifrån elevernas behov. - Om- och tillbyggnader av skollokaler sker främst för att möta elevökningarna, men genomförs också på ett sådant sätt att de förbättrar elevernas arbetsmiljö Verksamheterna ska organiseras så att olika skolor och skolformer samverkar i barns och elevers utveckling. - Grundskoleförvaltningen och förskoleförvaltningen har inlett ett samarbete kring dokumentation av barns utveckling för att underlätta övergången förskola-skola. - De olika grundskolorna samarbetar särskilt kring övergångar mellan olika skolor i enlighet med F-9-perspektivet. - Arbetet med att skapa nya former för studieoch yrkesvägledning har startat genom kompetensutveckling av SYV-personal. - Samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan under 2000 har omfattat bl.a. övergångar för elever i behov av särskilt stöd, elever som ej har behörighet till gymnasiet, elever som inte kommer in på gymnasiet, kursplaner och bedömningskriterier. 4. Elever ska få tillgång till moderna läromedel och lärmiljöer. - En plan för arbetet med elevernas lärmiljöer har tagits fram och redovisats till nämnden under Kommunens IT-satsning har skapat moderna lärmiljöer. Deltagande i ITiS ger goda effekter för datorns användning som pedagogiskt redskap, te-

58 Grundskolenämnden matiskt arbete, nya arbetsformer och kompetensutveckling för personalen. - Skolornas internationella kontakter med besök av elever och lärare från andra länder och skolarrangerade resor till andra länder är exempel på vidgade lärmiljöer. 5. Elevinflytandet ska utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten. - Kommunens barn- och ungdomspolitiska program har lanserats under året och diverse riktade aktiviteter för elever och personal har genomförts. - De individuella utvecklingssamtalen och portfolioarbetet har ökat varje elevs möjlighet till inflytande i den vardagliga verksamheten. - Elevrepresentanter har deltagit i arbetet med att ta fram en Trafikplan för Vallentuna. 6. Elevers utveckling och lärande ska vara utgångspunkterna i individuella utvecklingssamtal, där varje elevs utvecklingsplan fastställs. - Kompetensutveckling har genomförts på ledningsnivå och på några skolor för att utveckla kunskaperna om olika inlärningsstilar. - Flera skolor har inlett arbetet med att utveckla portfoliometodik för att förbättra dokumentationen kring varje elevs framsteg och för att eleven ska bli ansvarig för sin inlärning, utveckling och planering. 7. Elever med särskilda behov ska uppmärksammas och i möjligaste mån få delta i den normala verksamheten. - Tunaskolan, som drivs genom ett samarbete mellan socialförvaltningen och grundskoleförvaltningen, har under året visat goda resultat för sina elever. - Resurscentrum har organiserat handledning för pedagogisk personal, för att grundskolorna inom den normala verksamheten ska kunna möta elever i behov av särskilt stöd. Resurscentrum har också förstärkt specialistkompetensen. - Inför höstterminen 2000 har antalet resursklasser inom grundskolan minskat och eleverna deltar i större utsträckning i den ordinarie undervisningen. 8. Varje elev ska kunna välja skola. - Valmöjligheten har förstärkts genom att grundskolenämnden har beslutat att rätten till busskort gäller även vid val av annan skola i kommunen än den närmaste. - Förvaltningen har, på nämndens uppdrag, arbetat med olika former för etablerande av friskolor inom kommunen. 9. Kunskaper och måluppfyllelse ska vara överordnat timplanen. - Vallentuna grundskolor har under år 2000 blivit utvalda till att delta i utbildningsdepartementets försöksverksamheten med utbildning utan timplan. Arbetet har påbörjats vid fyra skolor. - Den förstärkta skolstarten för år F-3 innebär att eleverna får mer tid än vad timplanen anger. Denna tid är mycket viktig för elevernas tidiga språk- och färdighetsutveckling. - Uppföljningen av de nationella proven i år 5 visar på förbättrade resultat. Nationella prov år 5 Andel elever som nått målen, i %. Läsår 97/98 98/99 99/00 Elever, totalt Svenska 87,8 90,0 90,7 Matematik 83,6 88,7 89,0 Engelska 88,1 92,9 92,9 Framtiden Grundskoleförvaltningen fortsätter arbetet med att genomföra den nya skolplanen och de nya kursplanerna. Kursplanearbetet fortsätter så att kopplingen mellan målen och bedömningskriterierna blir tydligare. Skollokalsprogrammet utvecklas vidare för att möta elevökningarna och de pedagogiska behoven. Bällstabergsskolan startar hösten Ledningsfunktionen vid skolorna upplevs otillräcklig och behöver ses över. Satsningen på rekrytering av behörig personal kommer att förstärkas pga. arbetsmarknaden. Arbetsmiljön vid skolorna fokuseras i det nya läraravtalet och det gäller främst storleken på elevgrupperna och disposition av arbetstiden. Åtgärder för att ge möjlighet för friskolor att etableras i kommunen fortsätter. Kulturskolan utvecklas med ett nytt kulturskoleämne per år och inför hösten 2001 planeras drama/teater. 57

59 Grundskolenämnden Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetavräkning Grundskolenämndens nettokostnader uppgick till tkr under Ett nytt läraravtal träffades dagarna före jul och omfattar 4% löneökning fr.o.m. 1 oktober Kostnaden har beräknats till tkr och har bokförts år Grundskolenämndens budget för 2000 var tkr. Resultatet visar ett underskott på tkr. Verksamheterna har under året anpassats för att kostnaderna, exklusive läraravtalet, skall rymmas inom den tilldelade budgetramen. Om man bortser från kostnaderna för läraravtalet är resultatet ett överskott på 326 tkr. 2. Ekonomiska nyckeltal Kostnaden per elev i grundskolan har beräknats i enlighet med Skolverkets och SCBs definitioner. Kostnaderna för undervisningen i Vallentuna grundskolor är något lägre än riksgenomsnittet. 3. Prestation/volym Antal elever i grundskolan har ökat med 3% och särskolan med 30%. Därtill har antal barn i fritidshem ökat med 8%. Elevantalet mäts varje läsår den 15 oktober och det totala antalet i åldern 6-15 år framgår av diagrammet. Andelen elever som valt att gå i skola i annan kommun eller friskola har ökat Elever 6-15 år 97/98 98/99 99/00 00/01 4. Kvalitet Kvaliteten i Vallentuna grundskolor mäts årligen genom en enkät till elever, föräldrar och personal i år 2, 5 och 8. Svarsfrekvensen för eleverna är 93% i år 2, 83% i år 5 och 42% i år 8. Motsvarande för föräldrarna är 33% och personalen 47%. Enkäten visar därför i första hand elevernas bild av skolan. Resultaten för VT-00 visar att elever, föräldrar och personal upplever att elevernas situation i skolan har förbättrats från 2,93 till 3,02 på en fyragradig skala. Förbättringen är störst inom områdena information, lärarna, undervisning och trivsel. Tillfredsställelsen med verksamheten i fritidshemmet har däremot minskat. Detta är en följd av de personalförändringar som genomförts, där en förskjutning har skett från fritidshemmet till skolan. Nytt för år 2000 är frågan till föräldrarna till elever i år 2 och personalen om de anser att den förstärkta skolstarten (kl. 8-14, samarbete förskoleklass+ skola + fritids) bidrar till att ge eleverna en bra skolstart. Resultatet är positivt, 3,05 på en fyrgradig skala. Betygsresultatet har förbättrats jämfört med Andelen elever som har behörighet till gymnasiet är högre än riksgenomsnittet. Datortätheten visar att det i genomsnitt finns 1 dator per 9,5 elever. 71% av datorerna är nätanslutna, vilket motsvarar 1 nätansluten dator per 13,4 elever. 5. Personal Grundskoleförvaltningens personal har utökats i takt med volymökningarna i grundskola, särskola och fritidshem. Framför allt har fler lärare anställts för att bibehålla samma lärartäthet, 7,7. Personalomsättningen har ökat och detta är en effekt av lärarbristen i landet. Rekryteringen av skolpersonal har fr.o.m samordnats och detta har gett goda effekter. Medelåldern inom förvaltningen är fortfarande hög och visar på ett fortsatt stort rekryteringsbehov. Sjukfrånvaron har stigit de två senaste åren. Under 2000 har långtidssjukskrivningarna ökat samtidigt som korttidssjukskrivningarna (t.o.m. 14 dagar) har minskat. Grundskolenämnden har under året fått särskilda redovisningar kring sjukfrånvaron och arbetet med rehabilitering. Medellönen har ökat med 2% i genomsnitt för all personal. Lärarnas löner har ökat med drygt 3%. 6. Miljö Lokalytan per elev är ett mått på elevernas miljö. Elevökningar och effektivare användning av lokalerna medför att ytan per elev har minskat. Under 2000 beräknas ytan ha ökat genom bl.a. inhyrning av nya paviljonger. Allergianpassade lokaler finns vid Ormsta-, Lovisedals- och Hammarbacksskolan. Inom Vallentuna grundskolor pågår ett omfattande miljöarbete, men detta är svårt att fånga i nyckeltal. Samtliga skolor har miljöplaner enligt Agenda 21 och hälften av skolorna har uppdaterat dessa till

60 Grundskolenämnden 1. Budgetuppföljning (tkr) 4. Kvalitet Mått Budget Bokslut Bokf fg år Avvikelse Mått VT00 Riket 00 VT99 VT % 1999 % 2000 Summa Enkät, totalt 3,02 2,93 2,97 Ordförande Trivsel 3,20 3,09 3,18 Grundskolechef Lärarna 3,44 3,31 3,37 Administrativ chef Inflytande 2,83 2,79 2,87 Utvecklingsledare Skolmiljö 2,62 2,63 2,65 Rektor RC Information 3,12 2,97 2,99 Rektor Ro Undervisning 3,11 2,98 2,98 Rektor Ro Fritidshem 2,68 2,84 Kostchef Förstärkt skolstart 3,05 Kulturskolechef Betyg: Meritvärde Godkänt sv,en,ma 92% 89% 92% 88% - Godkänt totalt 72% 76% 70% 68% :-( :-) :-( :-( :-) :-) :-) :-( :-) :-) Datortäthet elever/dator nätanslutna 13,4 totalt (nätansl.+ej ansl.) 9,5 2. Ekonomiska nyckeltal (tkr) 5. Personal Mått Riket Riket 98 Mått Kostnad per elev tkr: prognos * Grundskola (summa) 50,2 53,4 50,2 51,4 - Tillsvidareanställda inkl Undervisning 26,7 26,2 26,5 22,9 25,1 tjänstlediga (årsarbetare) Läromedel 1,6 2,2 1,5 2,7 Personalomsättning 13% 10% Skolmåltider 2,6 3,3 2,6 3,2 - Korttidssjukfrånvaro 5,2 7,0 6,0 Elevvård 0,8 1,1 0,8 1,1 - Långtidssjukfrånvaro 15,4 11,5 8,2 Lokaler 9,9 11,0 11,7 10,0 Medelålder 46, Ej specificerat 9,1 9,3 10,7 9,3 Andel kvinnor 85% 86% 85% Medellön totalt 18,7 18,3 17,7 Medellön lärare 20,6 19,9 19,6 Förskoleklass 48,2 31,9 Andel personalkostnad 70% 70% Arbetsmiljö Antal tillbud 1 11 Fritidshem 22,5 27,6 Antal skador,olyckor Andel personalkostnad 69% 73% *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått 00/01 99/00 Riket99 98/99 97/98 Mått Lokaler prognos Elever 6-15 år Lokalyta/elev Förskoleklass (FK) Riksgenomsnitt Grundskola (Gru) Allergianpassade Särskola lokaler, antal skolor 3 Interkom/alt.regi gru+fk Från annan kommun Agenda 21-plan Fritidshem (Fri) Skolor som har plan 100% Kulturskola Uppdaterad plan 50% Personaltäthet prognos FK:pedagog/100 elever 7,9 7,7 10,4 Gru:lärare/100 elever 7,7 7,7 7,4 7,3 7,4 - Fri:pedagog/100 barn 3,2 5,6 3,8 Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott Pilarna anger tendensen - utfallet i relation till föregående år ej om det är bra eller dåligt (värdeoberoende) 59

61 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ordförande: Lars Rundgren (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Roland Beijer Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr tkr Antal årsarbetare 79 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas nettokostnad 11,2 % (11,8 % 1999) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens uppgift är att ansvara för utbildning till ungdom i gymnasieskolan inom kommunen svara för kostnader som uppkommer då kommunens ungdomar för gymnasieutbildning studerar vid skolor i andra kommuner/landsting och vid friskolor bedriva och svara för vuxenutbildning, inklusive kunskapslyftet och svenska för vuxna invandrare anordna uppdragsutbildning svara för flyktingmottagning och integration svara för arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa Mål och måluppfyllelse Bygga en infrastruktur för livslångt lärande genom att skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande i arbetet, under arbetslösheten och på fritiden. - Projekt Teamwork förbereder för anställning och erbjuder arbetslösa kompetensutveckling för att stärka anställningsbarhet och självförtroende som arbetssökande. - Komvux har ökat sin flexibilitet och erbjuder fler kurser kvällar och helger, utifrån de studerandes behov. 60 Utveckla och ytterligare profilera redan existerande gymnasieprogram, t e x genom samarbete med idrottsverksamheten och kommunens högteknologiska företag. - De studerande kan i dag via individuellt val och specialidrott utöva sin idrott. Komvux samarbetar i dag med företagarcentrum för att kunna starta uppdragsutbildningar som efterfrågas av företagarna. Utöka elevantalet på gymnasieskolan till högst 800 elever men ändå kvarstå som den lilla lärorika skolan där alla elever blir sedda och klimatet är uppmuntrande och öppet. - Elevantalet ökade till 618 elever höstterminen 2000 jämfört med 592 höstterminen Alla elever på gymnasiet har gått en utbildning som aktionsgruppen Friends mot mobbning haft. Klasserna har valt kamratstödjare som skall före-bygga mobbning. - Ur såväl nationellt som internationellt perspektiv, ge alla elever bästa möjliga kunskaper och färdigheter som grund för ett livslångt lärande. - En specialpedagog har anställts på gymnasiet. Samtliga elever i åk 1 har testats med avseende på läs- och ordförståelse. Även elever i åk 2 och 3 som har IG i engelska och svenska har följts upp och olika stöd erbjuds. - Vidareutvecklade arbetsformer, återläsningsoch handledningstid för elever samt läx-

62 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden hjälp/matte-stuga och handledning av speciallärare har införts för att hjälpa fler elever på gymnasiet att bli godkända i matematik, svenska och engelska. Kunna entusiasmera alla elever till att maximalt utnyttja sina förutsättningar. - Genom mentorsarbete, utvecklingssamtal och individuella studieplaner uppmärksammas den enskilde eleven och den personliga utvecklingen och studieinriktningen ges stöd. Genom den föreslagna satsningen på informationsteknik skapa möjlighet att utveckla och effektivisera lärarrollen, förnya läromedlen, individualisera utbildningen samt framtidsanpassa kunskapsinhämtningen. - Traditionell undervisning kompletteras i dag av flex- och distansutbildning. Distansläromedel för engelska, svenska och historia har tillkommit under året. Utbildningsutbudet skall vara varierat och elever skall garanteras reell påverkan på skolans innehåll och verksamhet. - Eleverna tas med redan i planeringen av olika projekt från start fram till utvärdering. Studeranderåd som har regelbundna möten med skolledningen och arbetslagsledaren har bildats på komvux. Gymnasiet har klassrådstid på schemat varje vecka i varje klass. Öka elevers och föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete. - En rapport om studiesituationen skickas hem till eleverna på gymnasiet en gång per termin och följs upp med föräldramöte och samtal med mentor eller med elevvårdare i förekommande fall. Rektors brev skickas 5-6 gånger per år hem till samtliga målsmän eller myndiga elever. I brevet förmedlas nyheter, vad som planeras, information om betygssättning m m. Informationskvällar med studie- och yrkesvägledare har genomförts för de studerande på komvux en gång per termin. Årets händelser Ny gymnasiestruktur från 1 juli. Inriktningar istället för grenar. Teknikprogrammet nytt nationellt program. Elevens individuella val ökar. 61 Forskande partnerskap har inletts på gymnasiet i samarbete med Arbetslivscentrum. En Barnkonventionsvecka genomfördes av Ledningsgruppen för barn och ungdom. Komvux flyttade till nya egna lokaler, både vad avser administration och dataundervisning. Skolverkets kvalitetsgranskning som utmynnade i en för gymnasiet och komvux positiv utvärdering. Verksamheternas mål och måluppfyllelse enligt Skolplanen Politisk verksamhet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har sammanträtt nio gånger under En kvalitetsuppföljningsdag har genomförts på gymnasiet. Nämnden har också varit representerad i yrkesråden för bygg-, el-, fordons- och handelsprogrammen samt i programråd för naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen. Gymnasieskolan och komvux är frivilliga skolformer. De skall förbereda eleverna för fortsatta studier eller för arbetsmarknaden. Gymnasieskolan och komvux skall anpassa organisationen efter elevernas val. Kunskapslyftet är inne på sin åttonde termin av tio. Ca 400 arbetslösa personer har kunnat få en ettårig yrkesutbildning, företrädesvis inom vård- och dataområdet, samt kärnämnesstudier för behörighet att söka till högskola. På gymnasiet och komvux är de studerandes behov utgångspunkten för verksamheterna - 8 elever (= alla som önskat) studerar s k programinriktat individuellt program med placering på Fordonsprogrammet. Ny inriktning Elprogrammet: Datorteknik 76 elever studerar på komvux på distans. Komvuxkurser på kvällstid. På gymnasiet och komvux är verksamheterna utformade så att olika skolor och skolformer samverkar i barns, elevers och studerandes utveckling. - Gymnasiet och åk 7-9 har nya rutiner för att stödja elever med ofullständiga grundskolebetyg. Gemensam studiedag på gymnasiet anordnas i samarbete med Hammarbacksskolan och Hjälmstaskolans lärare för att diskutera kursplanernas innehåll, främst på våra gemensamma

63 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kärnämnen, så att en progression av innehåll och arbetssätt kan uppnås. På gymnasiet och komvux har de studerande tillgång till moderna läromedel och lärmiljöer - 60 nya dataarbetsplatser har tillkommit under året. Totalt finns 220 elevdatorer på komvux/ gymnasiet På gymnasium och komvux har studerandeinflytandet utvecklats till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten. - Elevrådet har fått en egen lokal. Komvux har startat ett studeranderåd. Klassråd på schemat för gymnasieelever. På gymnasium och komvux är de studerandes utveckling och lärande utgångspunkten i individuella utvecklingssamtal, där varje barns och elevs utvecklingsplan fastställs. - Alla elever på gymnasiet planerar studierna tillsammans med sin mentor. Planer och resultat dokumenteras i ett Arbetshäfte som följer eleven hela gymnasietiden. På gymnasiet och komvux uppmärksammas och deltar de studerande med behov av särskilt stöd i den normala verksamheten. - En specialpedagog har anställts. Två elever på grundläggande vux har på egen begäran skrivits in på nationella program. Arbetsbefrämjande åtgärder Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utvecklar samarbetet med näringsliv och myndigheter genom bl a Vallentuna Teamwork och aktivitetsgarantin för att få ner arbetslösheten för långtidsinskrivna och socialbidragsberoende arbetssökande. - Arbetslösheten i kommunen är långt under arbetsförmedlingsnämndens uppställda mål. Datorteket har avvecklats under året. Datorteket användes t o m mars månad för utbildning av kommunens personal. 29 personer är vid årsskiftet inskrivna vid Vallentuna Teamwork. Totalt under året har 83 personer varit inskrivna vilket är mycket långt över målsättningen. 77 hushåll har under året haft kommunal arbetsmarknadsersättning (Kam-ersättning). Ett projekt har startats tillsammans med arbetsförmedling och företagarcentrum som riktar sig till 55 år och äldre. Betydligt färre ungdomar än tidigare år har varit i behov av någon åtgärd, de flesta får arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Flykting/integrationsservice Nyanmälda invandrares behov av stöd ska uppmärksammas och deras behov av särskild samhällsinformation ska tillgodoses. - Alla nyanlända invandrare har i dag introduktionsplan, f n 64 personer. Alla barn och ungdomar med invandrarbakgrund har förskole- eller skolplacering. Den studerande kan fritt välja gymnasieskola - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är positiv till fortsatt utredning av förutsättningarna för en gemensam gymnasieregion med betygs-intag i Stockholms län. Administrativa chefen har ingått i en arbetsgrupp som skall ta fram underlag för gemensam interkommunal kostnadsersättning i regionen. På gymnasiet och komvux är kunskaper och måluppfyllelse överordnat timplanen. - Elever som riskerar att inte nå godkänt i kärnämneskursen matematik, har möjlighet att få ytterligare handledning av matematiklärare på gymnasiet. På komvux varierar timantalet, beroende på gruppens behov. Framtiden Den nya gymnasiestrukturen med 17 program och sökbara inriktningar följs 2002 av ett nytt förslag från gymnasiekommittén. Antalet program blir färre men elevens valmöjligheter blir fler, vilket kan medföra ökade kostnader för gymnasiet. Kunskapsbygget ersätter Kunskapslyftet Statsbidraget permanentas men propositionen föreslår samtidigt en utökad rätt till vuxenundervisning för alla med ofullständigt gymnasium. Teamworks framtid beroende av fortsatt stöd från landstinget, socialnämnden och AMI. Större gymnasiekullar från 2003 gör lokalfrågan akut. 62

64 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Osäkert om kommunen tillåts skriva nytt avtal om flyktingmottagande, utan bostadsgaranti. Statsbidraget hotat. Avtal 00 utan garanterade utfall för lärare och skolledare. Gemensam gymnasieregion med fritt val av gymnasieskola kan bli verklighet under perioden. Grundskolebetyget som urvalsgrund. Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning 1. Budgetuppföljning Det positiva utfallet för 2000 beror huvudsakligen på ett för närvarande minskat antal elever som går i andra kommuner, både vad gäller vanligt gymnasium och, framför allt, särgymnasium. Däremot kostade påbyggnadsutbildningarna mer än prognostiserats. På gymnasiet har inte tjänsterna som specialpedagog och bitr. rektor varit tillsatta hela året. vilket, tillsammans med en stram budget i övrigt, har inneburit ett överskott för gymnasiet. Kostnaden för nya läraravtalet blev mindre än prognostiserat år Avtalet får full effekt En uppräkning för kunskapslyftet som gjordes från skolverket med 219 tkr för 1999 och 180 tkr för 2000 kombinerat med åtstramningar för komvux med att bevilja utbildning på annan ort har inneburit att vuxenutbildningen klarade sin budget. 2. Ekonomiska nyckeltal Kostnad per elev/termin visar kostnaden för gymnasiet, ansvar 662 samt skolmåltider och gymnasieintagningen som belastar ansvar 661 delat med antal elever höstterminen resp. år. Lokalkostnader redovisas separat eftersom det nya kapitalkostnadsberäkningssättet skiljer sig så pass mycket från det gamla. I summan är inte overheadkostnader medräknade vilket de är i de kostnader som vi betalar till andra kommuner och friskolor och i de intäkter som vi får. 3. Prestation/volym Undervisning: Som prognos anges antal elever höstterminen 2000 på Vallentuna gymnasium i prognosen för 2000 i verksamhetsplanen. Som utfall anges antal elever studerande på Vallentuna gymnasium den 15 september Som jämförelse anges faktiskt antal elever i september resp. år 1998 och Antalet elever i gymnasieskolan har ökat något jämfört med 1999 men en större ökning förväntas i slutet av planeringsperioden, framför allt på friskolorna. Åtgärder: Utfall för perioden och tidigare år är det totala antalet under året i resp. åtgärd. 4. Kvalitet Enkäterna görs i åk 1och 3 utom 97/98 som avser åk 1 tillsammans med åk 2 samt åk 3.Utfallet är i procent av de som svarat att de instämmer helt eller delvis i de positiva påståendena i enkäten. Två tendenser kan urskiljas, dels att eleverna är mera positiva i åk 1 men dels också att andelen nöjda elever har ökat varje år. 5. Personal Meddellönen för manliga lärare ligger fortfarande något högre än för kvinnliga beroende på avlösta tillägg för manliga yrkeslärare men skillnaden blev något lägre efter ÖLA00. Både korttids- och långtidssjukfrånvaro har minskat, liksom personalomsättningen. Antal lärare per 100 elever på Vallentuna gymnasium beräknas utifrån organisationsplanen. Som en del av förvaltningens arbetsmiljöarbete erbjuds de anställda bidrag till organiserad förebyggande hälso- och friskvård samt gruppgymnastik på försök. 6. Miljö Exempel på aktivitetsmål som genomförts år 2000: Miljötemadag på hela gymnasiet, miljövecka på fordonsprogrammet samt Bilen och miljön. Alla elever läser kursen Naturkunskap A. Som individuellt val kan eleverna välja Miljökunskap, Fjällekologi eller Skärgårdsekologi. Elprogrammet samarbetar med SÖRAB genom att eleverna demonterar och sorterar datorkomponenter. Miljösamarbete mellan naturvetenskapliga- och elprogrammen genom att mängden koppar i kretskorten kontrolleras med elektrolysbehandling. Kontinuerligt bistånd till bl a Estland, Rumänien och länder i Afrika med insamlade kläder. 63

65 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1. Budgetuppföljning (tkr) 4. Kvalitet Utfall Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått Målsättn lå 99/00 lå 98/99 lå 97/ % 1999 % 1% i % i % i % Summa Elevenkäter Chef UAF Lärarnas kompetens åk 1 90% 83% 83% 82% varav interk ers åk 3 90% 82% 82% 71% varav påbyggn utb Inflytande o ansvar åk 1 90% 76% 76% 75% Rektor gymnasiet åk 3 90% 71% 70% 64% Rektor komvux Information åk 1 90% 77% 76% 70% Kunskapslyftet åk 3 90% 71% 64% 55% Chef AME Arbetsmiljö åk 1 90% 74% 80% 74% Integrationssamordn åk 3 90% 71% 69% 64% Arb.metodik o utveckl åk 1 90% 72% 69% 75% åk 3 90% 79% 78% 68% Skolans anda o klimat åk 1 90% 84% 79% 77% åk 3 90% 77% 79% 73% 2. Ekonomiska nyckeltal (tkr) Resultat betyg Andel godkända Mått Budget Utfall Matte A Yrkesprogrammen 80% 60,0% 58,0% 71,0% Per hösttermin Samma NV och SP 100% 94,6% 87,5% 93,2% Kostnad/elev V-a gy 21,9 21, ,2 Engelska A Yrkesprogr 100% 77,0% 85,0% 75,0% Kostn lokaler/elev 6,9 7,6 0 7,2 0 7,8 Samma NV och SP 100% 94,6% 99,8% 99,8% Kostn IKE/elev 39 39,6 0 38,5 0 32,3 kommunal skola 38 39,7 0 37,8 0 34,3 And m grundl beh V-a 81% 81% 86% landstingen *) 77,5 69,2 0 77,3 0 16,8 Samma riket 84% 83% 83% friskola 34 33,6 0 33,6 0 32,2 Intäkter tkr/elev 33,5 35,1 0 32,7 0 29,9 5. Personal *) exkl Edsviken Utfall 1998 Mått Målsättn Antal anställda Antal årsarbetare Prestation/volym Medelålder 45,0 48,5 49,0 50,0 Andel män 50% 37% 38% 37% Mått Målsättn Utfall Andel anst vikarier 7 Undervisning ht-00 ht-00 ht-99 ht-98 And behöriga lärare 100% 100% Antal elever gymn Personalomsättning 15% 6,1% 12% 10% varav externa Medellön samtl K 21,5 21,4 21,0 20,0 Antal IKE kommun Medellö samtl M 21,5 21,9 21,2 20,7 Antal IKE landsting Medellön lärare Kvinnor 22,0 21,5 21,2 21,1 Antal IKE friskolor Medellön lärare Män 22,0 22,0 22,2 21,3 Antal IV Sjukfrånvaro långtid 6,0 4,7 7,0 9,3 Antal komvux Sjukfrånvro korttid 4,0 5,9 6,2 8,3 Antal lärare/100 elever 7,0 6,3 6,5 5,9 Åtgärder Samma förortskom 7,5 7,4 AME totalt, antal Samma alla komm 7,7 7,1 Teamwork Lönebidrag KPU Miljö KAM Ungdomsgarantin Aktivitetsmål Målsättn Utfall OSA Övriga Återvinning av kläder Team work, antal biståndssäckar Integration Grund (1+2 )alfa Sfi Introduktion * ) inkl Edsviken Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott :-) :-) :-) :-( :-) :-) :-) :-) :-) 64

66 Socialnämnden Ordförande: Leif Öhman (m) Bruttokostnad: tkr Antal ledamöter: Förvaltningschef: 9 Bo Weiåker Nettokostnad: Budgetavvikelse tkr tkr Antal årsarbetare 265 Budgetavvikelse tkr Andel av nämndernas nettokostnad 28,1 % (28,3 % 1999) Socialnämndens uppgift Socialnämndens uppgifter regleras främst av socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen och tillämpningen innebär att det är den enskildes behov av vård och omsorg som till stora delar styr omfattningen av socialtjänstens insatser. Mål och måluppfyllelse 7 Resurserna skall användas effektivt så att högsta kvalitet kan uppnås till lägsta möjliga kostnad. Kvalitetsarbetet inom arbetsenheterna skall genomföras i enlighet med socialnämndens antagna kvalitetssystem. - Månatliga uppföljningar och analyser av alla verksamheter och dess utveckling genomförs, bl a kostnadsjämförelser mellan likvärdiga verksamheter. Årlig kvalitetskontroll av all öppen hemtjänst redovisades till socialnämnden i mars. Under hösten genomfördes motsvarande kontroll inom LSS-områdets utförarenheter, vilken presenteras för nämnden i januari Kommunens organisation, arbetsmetoder och samarbete med landstinget vad gäller psykiskt långtidssjuka har följts upp och utvärderats under årets sista kvartal. Samtliga kvalitetskontroller visar på en acceptabel eller god kvalitet i de undersökta enheterna. Enheterna kvalitetssäkrar sitt arbete genom att ta fram kvalitets- 7 Målen är fastställda av kommunfullmäktige i kommunplan handböcker utifrån socialnämndens kvalitetssystem. Socialnämnden skall aktivt verka för ett fördjupat samarbete för att utveckla arbetsformerna och öka samordningen av tillgängliga resurser mellan socialtjänsten och berörda huvudmän. - Samverkansöverenskommelser mellan bl.a. NÖSO och socialnämnden har träffats. En överenskommelse har träffats mellan landstingets psykiatri, primärvård och kommunens verksamhet för psykiskt långtidssjuka. Under hösten träffades en motsvarande överenskommelse mellan landstingets primärvård och kommunens öppna hemtjänst. Frivilliga organisationers intresse och engagemang skall tas tillvara som ett komplement till nämndens kärnverksamhet. - Fortsatt samarbete sker i likhet med tidigare år på många områden. Frivilligorganisationers arbete med anhörigstöd har intensifierats, liksom föreningsstöd till psykiskt långtidssjuka. Barnperspektivet skall särskilt beaktas vid handläggningen av ärenden där barn är eller kan bli berörda. - En lagreglerad skyldighet som genomsyrar all handläggning. Utredningar som direkt gäller barn och unga har i de flesta fall slutförts inom den i lag tillåtna handläggningstiden. Endast i ett fåtal ärenden har beslut om utökad handläggningstid fattats.

67 Mkr VALLENTUNA KOMMUN Verksamhetsberättelse 2000 Socialnämnden Personalutvecklingen skall gynna effektiviteten och arbetstillfredsställelsen samt underlätta personalförsörjningen. - Verksamhetschefer och handläggare inom äldreomsorgen har genomgått högskolekurser inom ramen för statlig kompetensutvecklingssatsning inom vård- och omsorgsområdet. Årets händelser Väsbygårdens kök och restaurang har byggts om. Enheterna har intensifierat kvalitetsarbetet utifrån socialnämndens kvalitetsmodell. En resursfördelningsmodell har införts inom LSS-området. KAM 8 -projektet har permanentats. Rådgivningsbyrån har slutredovisat Stopp i tid - projektet. Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden 2000 Budget (190,4 mkr) Utfall (188,3 mkr) Gemensamt IFO ÄO LSS Psyk Övrigt Individ- och familjeomsorg Antalet HVB 9 -placeringar av barn och unga har inte ökat i samma takt som tidigare år. Orsaken är främst en ökad satsning på öppenvård där kostnaderna däremot ökat. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har fortsatt att minska. Utvecklingen är beroende av samhällsutvecklingen i stort men är också en effekt av nya arbetsmetoder, där KAMprojektet varit en del. Äldre- och handikappomsorg, SoL 10 De största verksamheterna inom detta block är Öppen hemtjänst och Särskilt boende. Eftersom varje plats i särskilt boende kostar närmare 400 tkr/år har volymutvecklingen stor betydelse för den totala kostnadsutvecklingen. Kommunen har alltid kostnadsansvaret om behov föreligger. Den kraftiga volymutvecklingen under 1999 har inte fortsatt under 2000 men den högre volymen slår i år kostnadsmässigt igenom på årsbasis. Enheterna har framför allt haft problem med bemanningsfrågan och den snäva ekonomin. Funktionshindrade enligt LSS 11 Även LSS-enheterna har under året haft stora problem att behålla och rekrytera personal. Detta gäller framför allt boendeenheterna för vuxna och den dagliga verksamheten. Dessa två verksamheter är också de största verksamheterna inom detta block. Inklusive privata utförare utgör de ca 70% av de totala LSS-kostnaderna. Psykiskt långtidssjuka Inför hösten 1999 gjordes en omorganisation i vilken boendestödet och den dagliga verksamheten för psykiskt långtidssjuka samlokaliserades och lades under gemensam chef. Förändringen som utvärderats bl a med en brukarenkät har slagit väl ut. Det överskott som verksamheterna genererar är dock en följd av svårighet att rekrytera personal. Vid behov av särskilt boende köps samtliga platser av externa utförare. Behovet har ökat, framför allt i slutet av året, vilket medfört högre kostnader än budgeterat. Framtiden Det ökande antalet invånare kommer starkt att påverka socialnämndens mångsidiga verksamhet under planperioden. Besparingsåtgärder har vidtagits under ett 10-tal år. Med alltför knappa resurser blir det orimligt att kunna upprätthålla verksamhet utifrån lagstiftningens krav. Besparingarna begränsar möjligheterna att kunna behålla och att rekrytera personal till vården. Det hårda trycket på vårdpersonalen har också resulterat i ökad personalrörlighet och ökade sjukskrivningar. Socialnämnden arbetar aktivt för att motverka de ovan beskrivna tendenserna. Vårdverksamheten bärs upp av engagerade och kunniga medarbetare, stolta över sitt arbete och lojala med Vallentuna Kommun. Utan denna personal kan inte nämnden klara sina åtaganden. Utvecklingen av kvalitetsarbetet och metoder för kvalitetskontroll kommer att fortsätta i syfte att ge Vallentunaborna en fortsatt god service, vård och omsorg. 8 KAM = Kommunal arbetsmarknadsersättning, ett projekt för långtidsarbetslösa. 9 HVB = Hem för vård eller boende - institutionsplacering 10 SoL = Socialtjänstlagen LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

68 VALLENTUNA KOMMUN Verksamhetsberättelse 2000 Socialnämnden Kommentarer och analys av bifogad sifferredovisning resurskrävande verksam-heter: Hemvård för äldre i ordinärt och särskilt boende samt bostad med särskild service för vuxna, LSS Budgetavräkning Nettokostnaderna uppgår till 188,3 mkr vilket är bättre än prognoserna under året. En orsak är bl a att nämnden börjat periodisera vårdfakturorna vid årsskiften vilket ger en positiv engångseffekt på resultatet. Förändringen av samesterskulden uppgick till ca 100 tkr jämfört med prognostiserat 800 tkr (775 tkr 1999). Nettokostnaden för personliga assistenter, LSS som låg på 78% av budget vid halvårsskiftet stannade på 115%. Kostnaderna för andra halvåret blev lägre än för första halvåret, vilket inte var väntat (se tabell nedan). Tabellen visar hur nämndens budget och kostnader förändrats under de senaste åren. Kostnadsutvecklingen har tack vare kontinuerliga effektiviseringar kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. I denna ryms såväl volymsom lönekostnadsökningar. Under Prestation/volym nedan återfinns exempel på volymutvecklingen under samma period. År År * 47,9% 47,9% 49,6% 52,9% 50,2% 51,6% 51,9% 50,9% 53,8% 48,7% 0,8 0,3 4,7% -0,8 8,7% -11,3 1,8% 2,2 13,5% 174,1 178,1 205,8 223,8 238,8 2% 16% 9% 7% 68,0 70,2 70,9 81,2 98,6 3% 1% 14% 21% 45,9 48,7 51,1 55,8 61,0 6% 5% 9% 9% En orsak till volymökningen är befolknings- utvecklingen. Andra orsaker är bl a landsting- ets besparingar och att allt fler får en diagnos som gör att de tillhör LSS personkrets, vilket i sin tur ger dem rätt till olika insatser enligt LSS. Antalet utdelade timmar i öppen hemtjänst visar den tilldelning av resurser utförarenheterna erhåller för sina uppdrag. Antalet utdelade timmar överskred budgeten med närmare timmar. Ökningen jämfört med 1999 beror delvis på att ärenden tillkommet genom en överföring under året från beslut om personlig assistent, SoL, till beslut om hemtjänstinsats13. Budget Bokfört Bokfört Re- Utökad Kostn(mkr) Jan Jul Dec sul- budget ökning Jun tat 144,8 151,7 164,9 167,8 190,5 OrdiSärsk. Ökning boende- Ökning Boende Ökning närt i% i% LSS i% boende former 5,1% 9,4% 8,1% 5,1% 4. Kvalitet Siffrorna anger antalet enheter där kvalitetsrevision genomförts. Kvalitetsrevisioner görs kontinuerligt och presenteras för nämnden såväl skriftligt som muntligt. Mer siffermässigt mätbara uppföljningar kommer att arbetas fram och därmed framöver kunna presenteras i VASARU-rapporten. 2. Ekonomiska nyckeltal Vårddygnskostnaden varierar bl a beroende på typen av verksamhet, vad som ingår i beräk-ningen samt vårdtyngden hos omsorgstagarna. Även den förändrade periodiseringen påverkar dessa nyckeltal. När det gäller kostnaderna för externa placeringar i särskilt boende för äldre, har dock nyckeltalen justerats för att bli jämförbara. Den totala kostnaden för denna verksamhet blev 1,6 mkr lägre tack vare periodiseringen. 5. Personal Grunden för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare är att de människor som arbetar där ska känna att de har förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag. De besparingar som gjorts under ett flertal år har successivt försämrat möjligheterna till detta. Personalomsättningen och antalet långtidssjukskrivningar har fördubblats under senare år. Utvecklingen måste vändas och arbetet med de strategiska personalfrågorna prioriteras. 3. Prestation/volym Nyckeltalen avseende antalet omsorgstagare visar ett genomsnittligt värde för åren. Inom äldreomsorgen skedde en kraftig volymökning under 1999, viket i år slår igenom på helårs-basis, medan förändringarna inom övriga verk-samheter skett mer kontinuerligt. Inom särskilt boende, internt, har en enhet, Västanbo, till-kommit i år. Västanbo övergick successivt redan under 1999 från att vara en psykogeri-atrisk enhet med 5 platser till att bli en enhet för dementa med 8 platser. Tabellen nedan visar utvecklingen av antalet personer i tre av socialnämndens mest 12 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 67

69 Socialnämnden 1. Budgetavräkning (tkr) 4. Kvalitet Mått Årsbudget Bokslut Bokslut Avvikelse Mått Antal enheter % 1999 % Summa Förvaltn.gemensam Individ- & familjeoms Vård & boende Öppenvård, rådgivn Ekonomiskt bistånd Äldreomsorg, SoL Öppen hemtjänst Särskilt boende Övrigt LSS Boende, vuxna Dagl verks, vuxna Övrigt Psyk. långtidssjuka Övrig verksamhet Ekonomiska nyckeltal (kr) 5. Personal :-) :-) :-( :-( :-( :-) :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-( :-) :-( :-( Kvalitetsrevision Äldreomsorg Vårdbostäder 3 Öppen hemtjänst, servicehus 4 LSS Boende & daglig verksamhet 7 Psykiskt långtidssjuka Boendestöd, dagl verksamhet 2 Mått Budget Mått Vårdygnskostnad * HVB, barn & unga Ant anställda Särskilt bo, internt Antal årsarbetare Särskilt bo, externt Medelålder 45,8 46 Boende LSS, internt Andel män 7% 8% Boende LSS, externt Andel Kvinnor 93% 92% Boende, psyk Andel anst vikarier - Daglig verks, internt Sjukfrånvaro,korttids 5,7 7,3 2,7 Daglig verks, externt Sjukfrånvaro,långtids 19,0 13,1 5,8 Personalomsättning 23% 19% 11% Öppen hemtjänst Medellön (kr/mån) - kostnad/individ Omvårdnadspersonal Soc.sek / Kuratorer Ekonomiskt bistånd Sjuksköterskor kostnad/hushåll kostn/bidragsmånad *OBS! alla nyckeltal förutom "vikarier" avser tillsvidareanställda Sjukfrånvaron är dagar i genomsnitt per anställd 3. Prestation/volym 6. Miljö Mått Budget Mått Målsättn utfall jmfr Antal personer i genomsnitt HVB, barn & unga 17,3 17,4 15,5 Öppen hemtjänst 238,8 223,8 205,8 Särskilt bo, internt 44 44,3 36,0 36,0 Särskilt bo, externt 52 54,3 46,3 34,9 Boende LSS, internt 47 46,9 41,8 37,4 Boende LSS, externt 14 14,1 14,0 13,7 Daglig verks, internt 26 24,7 26,0 26,3 Daglig verks, externt 35 35,0 36,2 32,6 Boende, psyk 11 11,5 15,0 7,2 Antal vårddygn HVB, barn & unga Vårdtyngd/Bedömningsnivå Öppen hemtjänst Skala 1-6 3,19 3,29 3,18 Boende LSS, internt Skala 1-4 3,14 Boende LSS, externt Daglig verks, internt Skala 1-4 3,41 Daglig verks, externt Utdelade timmar Öppen hemtjänst Antal hushåll m ek. bistånd, ackumulerat Glad gubbe = överskott, ledsen gubbe = underskott Pilarna anger tendensen - utfallet i relation till föregående år 68

70 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 En av kommunens många runristningar, Granbyhällen - Upplands största hällristning! (Foto: Kristina Berglund)