Ekonomisk översikt och analys

Transkript

1 Ekonomisk översikt och analys Resultaträkning Godtagbar resultatnivå? Ja och nej! Årets resultat innebär en förbättring av det egna kapitalet med 1,6 mkr. Utfallet är mkr bättre än den ursprungliga budgeten och mer än 13 mkr bättre än vad som förutsattes efter budgetjusteringar under året. Mot bakgrund av kommunernas allmänt sett besvärliga ekonomiska läge måste resultatet för Vallentuna anses vara godtagbart och uppfylla kommunfullmäktiges grundläggande målsättning om en ekonomi i balans. Med det redovisade resultatet skulle kommunen med knapp marginal ha klarat balanskravet enligt kommunallagen om det gällt för Däremot är det tveksamt om kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning kan anses vara uppnått. Eftersom pensionsskulden, som intjänats t o m år 1997, numera redovisas utanför balansräkningen sker inte längre någon värdesäkring av densamma över resultaträkningen. Den ändrade redovisningsmetoden har lett till en kostnadsminskning i storleksordningen 1 mkr vilken borde ha återspeglats i ett motsvarande bättre resultatutfall Årets resultat Negativa budgetförutsättningar Budgeten för 1998 visade ursprungligen ett underskott om 3, mkr. Genom ombudgeteringar av överskottsmedel från 1997 års bokslut tillfördes nämnderna ytterligare budgetmedel varefter underskottet uppgick till 11,8 mkr. Budgetuppföljningen under året har lett till prognoser om underskott i bokslutet. Vid halvårsskiftet var prognosen ett underskott om 14 mkr. Under hösten förbättrades utfallet successivt och den sista prognosen efter tre kvartal visade 6 mkr i underskott. I bokslutet visar nämndernas verksamhet ett överskott, som i jämförelse med den justerade budgeten uppgår till 7,6 mkr medan vissa gemensamma poster visar underskott med 2,8 mkr. Ökande nettokostnader Verksamhetskostnaderna, exkl avskrivningar, uppgår netto till ca 41 mkr och har jämfört med 1997 ökat med drygt åtta procent vilket är väsentligt mer än förra året. Nästan samtliga nämnder visar rätt kraftiga kostnadsökningar beroende på volym-och löneökningar. Den största kostnadsökningen finns inom socialnämndens verksamhetsområde med nästan 1 mkr eller mer än nio procent jämfört med 1997 trots att kostnaderna för socialbidrag har minskat. Skattekvoten utgör ett av de viktigaste nyckeltalen för att beskriva det ekonomiska tillståndet. Den ställer kommunens nettokostnader inklusive finansnetto i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag och visar hur stor del av dessa intäkter som går åt för att täcka den löpande verksamheten. För 1998 blev skattekvoten 94 % eller samma nivå som under Låg skatt - höjda statsbidrag Av intäkterna är skattenettot den största posten med 449 mkr, en ökning med fyra procent jämfört med Kommunens skatteintäkter från kommuninvånarna uppgår till 499 mkr varav mkr netto betalas till det statliga skatteutjäm- 4

2 ningssystemet. Utfallet av 1998 års taxering visade att kommunerna fått för högt förskott av skattemedel under För Vallentunas del uppgick beloppet till, mkr som återbetalades i januari Beloppet är avdraget från 1998 års skatteintäkt och skuldfört i bokslutet. Vallentuna hade även under 1998 den fjärde lägsta utdebiteringen bland landets primärkommuner, kr 17:6 per skattekrona. De generella statsbidragen har ökat med 22 % från 9 till 11 mkr netto, främst som följd av de extra statsbidragsmedel som erhölls fr o m halvårsskiftena såväl 1997 som En tredje intäktspost är landstingsbidrag och mellankommunal utjämning. Dessa bidrag avtrappas successivt och har minskat från 2, mkr 1997 till 18,8 mkr Netto- Förändr. Skatteint. Förändr. Nettkostn. År kostnad i inkl gen. i i % av procent statsbidr. procent skatteint Nettokostnader och skatteintäkter bestämmelserna i redovisningslagen för kommuner. Det externa räntekostnadsnettot uppgår till ca 2,4 mkr jämfört med 3, mkr för 1997 trots att låneskulden är i stort oförändrad. Förbättringen beror på att upplåningen till större del skett kortfristigt och till förmånliga räntevillkor. Balansräkning Ökat värde på anläggningstillgångar Nettoinvesteringar i fastigheter och anläggningar har ökat värdet med 1 mkr. Amortering på utlämnade lån har däremot minskat värdet med 3 mkr och det uppgår därefter till 12 mkr. Övriga förändringar av anläggningstillgångarna har varit marginella under året. och på omsättningstillgångar Det bokförda värdet har ökat från 86 till 89 mkr. Exploateringsverksamheten har, främst genom intäkter för Haga II, medfört en nettominskning med 1 mkr. Samtidigt har likviditeten jämfört med 1997 ökat med ca 13 mkr. Låneskulden sjunker Den externa låneskulden är något lägre än 1997, ca 66 mkr. Den långfristiga upplåningen har minskat med 3 mkr och den kortfristiga med mkr. 4 4 Nettokostnader Skatteintäkter Låneutveckling Förbättrat finansnetto Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter, huvudsakligen räntor. Posten har sjunkit från 12 mkr 1997 till 2,3 mkr. Den största enskilda förklaringen till skillnaden är att ränta på pensionsskulden fr o m 1998 endast beräknas på den skuld som är intjänad fr o m Förändringen är en följd av Pensionsskulden ingen skuld längre! Pensionsskulden redovisas 1998 för första gången enligt den s k blandade modellen som föreskrivs i den nya redovisningslagen för kommuner. Pensionsförmåner intjänade t o m 1997 redovisas nu som ansvarsförbindelse och i balansräkningen redovisas endast nya pensionsförmå-

3 ner intjänade fr o m 1998 samt eventuella tidigare åtaganden i form av garantipensioner. Skuldökningen 1998 uppgår till 1,3 mkr varav,2 mkr redovisats som finansiell kostnad och resterande del har belastat verksamheterna i form av personalomkostnadspålägg. Resultatet har också belastats med årets pensionsutbetalningar uppgående till 8,6 mkr. Av detta belopp utgör ca,8 mkr retroaktiva utbetalningar enligt den s k Törlingdomen. Vissa ytterligare retroaktiva utbetalningar kommer att ske under 1999 men bedöms vara ganska marginella. Beloppen är osäkra till sin storlek och har inte skuldförts i 1998 års bokslut. Kommunfullmäktige har under 1998 antagit särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Föreskrifterna innebär att medlen tills vidare skall förvaltas internt inom kommunens redovisning Pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelse Årets avsättning Total skuld Utbetalda pensioner endast förändrats marginellt under året. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt. Anledningen är att kommunen har valt en stor andel kortfristig upplåning, bl a beroende på att räntesituationen gjort det förmånligt. Borgensåtaganden fortsätter minska Kommunens borgensåtaganden har under året minskat ytterligare och uppgår nu till 39 mkr eller ca 16 kr per invånare. Jämfört med andra kommuner är det en låg siffra såväl vad avser jämförelse med riket som med Stockholms län. Merparten av kommunens åtaganden avser förlustansvar för statliga bostadslån till egna hem. Under 1998 har kommunen infriat förlustansvaret för småhus i två fall för sammanlagt 213 tkr, vilket är ungefär på samma nivå som föregående år. Likviditeten förbättrad Likviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt. Kommunens likvida medel är i bokslutet 37, mkr, ca 13 mkr högre än föregående år. Den lätta finansmarknaden har gjort det möjligt att snabbt erhålla lån vid uppkommande behov. Mot denna bakgrund har målsättningen under året varit att hålla en låg likviditet som endast svarat mot grundbehovet för löpande utbetalningar. Soliditeten i höjden Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Enligt 1998 års bokslut uppgår soliditeten till ca 74 %. Eftersom större delen av pensionsskulden nu redovisas utanför balansräkningen är soliditetsmåttet inte jämförbart med tidigare år. Vid en omräkning av boksluten för 1996 och 1997 till den nya redovisningsmetoden blir soliditeten ca 74 % även för dessa år. 1 Eget kapital på oförändrad nivå Det egna kapitalet uppgår till 44 mkr enligt den nya redovisningsmetoden. Bortsett från effekten av ändrad pensionsskuldsredovisning har det 6

4 8 7 6 % Soliditet Drift- och investeringsredovisning Överskott på driften Driftredovisningen visar ökade kostnader jämfört med 1997 för samtliga nämnder utom tekniska nämnden. Utfallet kommenteras närmare i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kostnadsutvecklingen med totalt sett över 8 % ökning jämfört med 1997 är oroväckande. Delvis kan den förklaras med volymökningar och särskilda insatser, t ex 8 år Vallentuna Socialnämndens ökade nettokostnader beror till viss del av minskade intäkter för LSS-verksamheten fr o m 1998 som följd av ändrad ansvarsfördelning gentemot staten. Barnomsorgsnämnden har tagit över myndighetsansvar från socialnämnden samtidigt som barnantalet inom verksamheten har minskat något. Anmärkningsvärt är att vissa nämnder, som inte kan peka på någon påtagbar volymökning, ändå redovisar kraftiga kostnadsökningar. Driftredovisningen har centralt belastats med ökade kostnader för pensionsutbetalningar och semesterlöneskulder, vilka inte har fördelats ut på nämnderna. Nettoavvikelser (m kr) BUF 1 BUF 2 BUF 3 BOKSLUT Kom munstyrelsen -,9 -,4 1,2 1,9 Tekniska nämnden -,6 2,1 2,7 6,1 Byggnadsnämnden,1,2,6, M iljö- och hälsoskyddsnämnden,,,,1 Fritidsnäm nden,,,6 1,4 Kulturnämnden -,1 -,1,, Barnomsorgsnämnden 1,6,1, -,7 Grundskolenämnden -,4 -,9 -,9 -,2 Utb.- och arbetsmarknadsnämnd -,1, -,3 -,6 Socialnäm nden,1-2,8 -, -,8 Summa -,2-1,9 3,4 7,7 Övrigt -,8-4,9-6,1-6, Finansförvaltning 3, 4, 8, 11,8 Sum m a budgetavvikelse 2, -2,3,8 13, Ökande investeringsvolym Investeringarna under året har främst skett inom tekniska nämndens budget. De större utgifterna har avsett skolor, vårdbostäder samt vatten- och avloppsanläggningar. Inom kommunstyrelsens budget har stora belopp lagts ned på IT-området för såväl hårdvaror som programvarulicenser. Totalt visar investeringsbudgeten överskott eftersom vissa projekt fortfarande pågår vid årsskiftet och kommer att slutföras under

5 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. Vissa kan vara direkt påverkbara genom kommunala beslut, andra kan ligga helt utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysens syfte är att beskriva hur olika händelser kan påverka kommunens ekonomiska situation. Löneökning med 1 % - 4, 1 genomsnittliga helårstjänster +/- 3,3 Prisförändring med 1 % +/- 1,3 Socialbidragsförändring med 1 % +/- 1,2 Förändrade taxor 1% +/- 6, Förändring generella statsbidrag 1 % +/- 1,1 Förändrad utdebitering med 1 öre +/- 2,8 Koncernen Vallentuna I koncernen Vallentuna kommun ingår även de helägda bolagen AB Össebyhus och Vallentuna Värmeverk AB. Båda bolagen redovisar positiva resultat för 1998 med respektive 1, och,3 mkr vilket förstärker koncernens resultat till totalt + 3, mkr. Framtiden Investeringar En övergripande målsättning för Vallentuna kommun är att ha en ekonomi i god balans. Budgeten för 1999 är dock underbalanserad och underskottet kommer att uppgå till nästan tio miljoner kronor med hänsyn tagen till ombudgeteringar av nämndernas överskott från 1998 års bokslut. Mot bakgrund av det lagstadgade balanskrav, som träder i kraft fr o m år 2, är utgångsläget oroväckande. Ytterligare problem uppstår om förändringar i skatteutjämningssystemet sker i enlighet med det förslag som lagts fram och som innebär försämringar för Vallentuna. I fortsättningen bör budgeten nämligen visa ett resultatmässigt överskott i storleksordningen 1 mkr per år för att det egna kapitalet skall behålla sitt realvärde. Ett orosmoment utgör den höga investeringsvolym som kan förutses enligt den senast fastställda kommunplanen. Det kan dessutom misstänkas att de däri angivna investeringsbeloppen snarast är tilltagna i underkant. Inves-teringarna medför kapitalkostnader för lång tid framöver och påverkar därmed utrymmet för ökade verksamhetskostnader negativt. Om den nu pågående försäljningsprocessen avseende centrumfastigheterna och AB Össebyhus blir framgångsrik kan det komma att bidra positivt till finansieringen av kommande nödvändiga investeringar. Sammanfattningsvis är det även i fortsättningen viktigt med en genomtänkt och stram ekonomisk planering för att uppnå den balans i ekonomin som alltid varit ett kännetecken för Vallentuna. Ove Olsson Chefsekonom Sven Arvidson Redovisningsekonom 8