Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011 Socialstyrelsen juni 2010 ersätter Indikatorerna från 2003, artikelnummer 2010-6-29 Kunskapsunderlag + utvärderinginstrument! Marie Portström Indikatorer för God läkemedelsterapi hos äldre Generella indikatorer Läkemedelsspecifika indikatorer Diagnosspecifika indikatorer Varför indikatorer i sjukvården? Följa upp och kvalitetssäkra vård och behandlingar Nationellt och lokalt Inte på individnivå 1
Diagnosspecifika indikatorer Rationell behandling Irrationell behandling Olämplig/riskfylld Formulering av indikator med standard Diagnosspecifika indikatorer Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtsvikt KOL Typ 2 diabetes Gastroesofageal refluxsjukdom(gerd) UVI Smärta Demens Depression Sömnstörning God läkemedelsterapi - viktiga riktlinjer! Noggrann diagnostik Utförlig läkemedelsanamnes inkl. receptfria preparat och naturläkemedel Undvik onödig läkemedelsbehandling Överväg icke farmakologisk behandling om möjligt Följsamhet till ordination Väga risk med biverkningar kontra förväntad effekt och livskvalitet 2
Smärta långvarig och icke cancerrelaterad smärta Smärta hos äldre = vanligt! Hälften av alla personer > 65 år har någon form av smärta Vid 75 års ålder har 56 % av männen och 65 % av kvinnorna en smärtproblematik Hos institutionsboende har 45-83 % någon form av smärta Olika typer av smärta Nociceptiv smärta Neuropatisk smärta (central o perifer) Psykogen smärta Idiopatisk utan känd genes Blandformer 3
Smärtbehandling hos äldre Målsättning: att uppnå bästa möjliga smärtlindring med så få biverkningar som möjligt Icke farmakologisk behandling Farmakologisk behandling Smärtutredning Typ av smärta Nociceptiv Neuropatisk Existentiell /Psykogen blandform Smärtutredning Beskrivning Utbredning Duration Intensitet Skärande, brännande, ilande, sprängande, stickande m fl. Var När, hur, hur länge, alltid? VAS el Abbey Pain Scale 4
Vid kognitiv svikt andra uttryck för smärta Autonoma förändringar? Ändrat ansiktsuttryck? Ändrade kroppsrörelser? Nya/ändrade muntliga uttryck Ändrat umgänge; aggressivitet, drar sig undan? Ändrat aktivitetsmönster - ex. vandring, förändrad sömn, ändrat vakenhetsmönster? Mental förändring? Konfusion? Gråt? Förtvivlan? Irritabilitet? Behandling Icke farmakologisk behandling: Avlastning, hjälpmedel, rörelseträning, fysioterapi, ev ortopedkirurgi Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling Paracetamol Cox = NSAID vid inflammation Starka opioider 5
Paracetamol + NSAID + långverkande stark opioid *Paracetamol + NSAID + svag opioid / buprenorfin Paracetamol och /eller NSAID Utvärdera smärta före och efter insatt behandling. Utvärdera efter 5-7 dagar. Om otillräcklig effekt gå till nästa steg i smärttrappan. NSAID riskläkemedel för äldre. ENDAST VID STARK INDIKATION! Paracetamol Bas i behandlingen Vid behov eller kontinuerlig behandling Maxdos 3-4 g per dygn pga risk för leverpåverkan COX = NSAID vid inflammation, kort behandlingstid Ibuprofen maxdos 1200 mg/d Diklofenak maxdos 75 mg/d Naproxen maxdos 500 mg/d 6
Risker vid COX-behandling! GI med fr.a. ulcus Hjärtsvikt vätskeretention Njursvikt Interaktioner; ibuprofen motverkar ASA:s antitrombotiska effekt, COX minskar effekt av diuretika och ACE, COX ökar risk för magblödningar med samtidig SSRI- och ASAbehandling ( även lågdos) Lätta opioder Tramadol = olämpligt pga illamående, CSN-biverkningar, interaktioner m SSRI serotonergt syndrom Kodein omvandlas till morfin individuella variationer. Finns i Citodon Starka opioider Buprenorfin ( Norspan) Morfin (morfin, Dolcontin) Oxycodon (Oxycontin, Oxynorm) Fentanyl ( Durogesic, Matrifén) 7
Opioider vad motsvarar vad? Norspan 5 Mkg/h = morfin 5 mg/dygn per oralt Oxycodone 5 mg = morfin 10 mg Fentanyl 25Mkg/h = 40-60 mg morfin /dygn per oralt Opioidbehandling Biverkningar Förebygg förstoppning med ex Forlax, Movicol, Laxoberal Vid illamående ge Postafen Opiod + annan CNS-dämpande läkemedel = risk för andningsdepression, konfusion och fallskador! Urinretention Gallvägsdyskinesi Central, post stroke - smärta ca 8 % av hjärninfarkterna ca 25 % av hjärnstamsinfarkterna Alla har sensoriska störningar: hyperestesi, dysestesi, allodyni Tricyklika: ca 50 % blir hjälpta Gabapentin, i andra hand Pregabalin Opioider i lågdos 8
UVI Asymptomatisk bakteriuri (ABU) 20-50% på SÄBO Överförskrivning av antibiotika Svår diagnostik Symptomgivande UVI Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Behandling av UVI Riktad och smal behandling Växelbruk rekommenderas Lågpotent lokalt östrogen förebygger UVI hos kvinnor UVI hos män ger ofta samtidig infektion i prostata Lika lång behandlingstid som hos yngre 9
Nedre okomplicerad UVI hos Q Pivmecillinam (Selexid) 5 dygn Nitrofurantoin (Furadantin 5 dygn Trimeteprim 3 dygn (andrahandsval) Nedre UVI hos män Trimetoprim 10 14 dagar Ciprofloxacin 10-14 dagar Längre behandlingstid, måste penetrera prostatavävnad Febril UVI hos män och kvinnor Ciprofloxacin 10-14 dagar (1:a handsval) Trimetoprim/ sulfametoxazol (Bactrim) 10-14 dagar, andrahandsval 10
Mecillinam - Selexid Snällt preparat Liten risk för ekologiskpåverkan Behandlingstid 5 dagar Indikation- cystit, låg UVI Nitrofurantoin - Furadantin Få ekologiska störningar Få allvarliga biverkningar vid korta behandlingstider Dosen bör reduceras vid njurfunktionsnedsättning och inte användas vid GFR < 40 ml/min Trimetoprim Andrahandspreparat p.g.a. risk för resistensutveckling om täta kurer 11
Estradiol, estriol Lågpotent östrogen Appliceras lokalt Förebygger UVI, förstärker slemhinnorna Olämplig / riskfylld behandling vid UVI Antibiotikabehandling vid ABU (undantag inför urogenital kir) Kinoloner resistensutveckling, miljöpåverkan, CNS-biverkan Sulfa ger inga vinster vid beh av cystit, dock vid hög UVI, risk för allvarliga biverkningar från hud och benmärg Febril UVI båda könen Rationell behandling är: Ciprofloxacin i 1:a hand Trimetoprim/sulfametoxazol (Bactrim 12
Hjärtsvikt Uppstår när hjärtat inte förmår ge kroppens vävnader adekvat blodtillförsel Vanligaste orsaker är: Kranskärlssjukdom Högt blodtryck Klaffel Ålderssjukdom 1-2% i befolkningen 10% av dessa > 80år Diagnossättning Rationell läkemedelsbehandling förutsätter korrekt diagnos Undersökning av hjärtfunktioner NT-proBNP (utesluta) Ekokardiogram (verifiera) Typ av hjärtsvikt Svårighetsgrad av hjärtsvikt Har patienten hjärtsvikt? Symtom dyspné ortopné trötthet Kliniska fynd takypné perifera ödem stasrassel 3./4. hjärtton 13
Differentialdiagnoser att tänka på! Differential diagnoser KOL Pneumoni Övervikt Dålig kondiktion Anemi Varicer Funktionella bevär g Hjärtsvikt-vilka läkemedel används? ACE-hämmare Enalapril Ramipril Aldosteronantagonister Spironolaktion Digitalis Digoxin ARB Losartan (Cozaar) Atacand Betablockerare Bisoprolol Metoprolol Diuretika Tiazid (Esidrex) Loop (Furosemid) 14
Farmakologisk behandling * * Diuretika: tillägg vid symtom på vätskeretention * Digitalis endast vid samtidigt förmaksflimmer i frekvensreglerande syfte, då betablockerare inte gett tillräcklig effekt. Diuretikas effekt 15