Utvecklingsdag HässleholmH 2012 05 05 0808 Ulla Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Informatör inom NDR Bitr. projektledare och handledare i NDR.IQ projekten
Mona Boström (socialdepartementet) Nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister
Beslutsgrupp Expertgrupp SKL Register och Öjkansli Referensgrupper: Brukare Forskning Producente r RC RC RC RC RC RC RC NK NK NK NK NK NK NK NK NK NK NK
Registercentrum i VGR Kompetenscentrum för Nationella Kvalitetsregister
Register vid RC Svenska Höftprotesregistret (SHPR) Nationella Diabetesregistret (NDR) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Frakturregistret Nationella Astmaregistret/KOL Primärvårdsdatabasen i VGR Svenska Sömnapnéregistret (SESAR)
Antal patienter som registrerats i NDR 1996-2011 Nationella Diabetesregistret Registercentrum VGR
Nyttan med kvalitetsregister Mätningar är en grundförutsättning för allt förbättringsarbete / förändringsarbete Mätningar skapar ett mer systematiskt och patientfokuserat resultat Mätningarna bör vara kontinuerliga För att löpande kunna följa upp behandlingsresultat över tid Att mäta en gång per år är som att väga sig en gång per år om målet är en viktminskning
Till vilken nytta och för f r vem? Patienten Delaktig patient Genom att använda diabetesprofilen som Individuell Vårdöverenskommelse Individuell vårdöverenskommelse med tydliga behandlingsmål, är en självklar och viktig del för patientmedverkan (Svenska Diabetesförbundet)
Sätt Kunden i Centrum En kund är den viktigaste besökaren på vår egendom. Han är inte beroende av oss, vi är beroende av honom. Han stör inte vårt arbete, han är syftet med det. Han står inte utanför vår verksamhet, han är en del av den. Vi gör inte honom en tjänst, han gör oss en tjänst genom att låta oss betjäna honom. Mahatma Gandhi Bo Bergman SKF Professor
Till vilken nytta och för f r vem? Diabetesteamet Verksamhetsuppföljning och förändrings förbättringsarbeten
NDR IQ ett projekt för f r kvalitetsutveckling av diabetesvården NDR IQ 1 okt 2003 april 2005 NDR IQ 2 sep 2005 maj 2007 NDR IQ 3 feb 2008 nov 2009 NDR IQ 4 feb 2010 nov 2005 Tvärprofessionella team från 14 Landsting Totalt 62 team (41 vårdcentraler, 21 medicinkliniker) Uppföljning av samtliga IQ projekt mars 2012
NDR IQ ett projekt för f r kvalitetsutveckling av diabetesvården Syfte Att med NDR som arbetsredskap och resultatbärare rare bedriva likvärdig högkvalitativ h vård v i enlighet med Nationella Riktlinjer Att med NDR följa f upp resultat över tid på den egna enheten och för den individuella patienten det räcker inte att titta på årsbokslut Målet för f r utvecklingsarbetet är r att ta bort all variation som inte beror på anpassning till patientens behov bestående resultatförbättring skall uppnås genom systemförändringar och nya arbetssätt inte genom ökad arbetsbelastning eller ökade kostnader Bästa möjliga m varje gångg
NDR IQ Metod Handledare besöker samtliga deltagande team före projektstart Presentation av projektet Gemensamma projektmål Viktiga kom ihåg inför projektstart Handledare finns tillgänglig via telefon och mail under hela projekttiden NDR redovisar data på enhetsnivå vid varje seminarium
Diabetesprofilen Innehåller resultat från de fem senaste rapporteringarna Samtliga obligatoriska variabler De aktiverade valfria frågorna Fem senaste planerna Ett utmärkt hjälpmedel för tex läkare vid patientbesöket En lättöverskådlig sammanfattning om tidigare hälsotillstånd samt en checklista för dagens besök
Söklista Ett verktyg för f r att söka s ut en specifik patientgrupp ur enhetens population T.ex Alla rökare r eller patienter med BMI > 30 Resultatet presenteras med antal patienter och deras personnummer
Statistik Skräddarsydd Statistik Ett verktyg för f r att följa f enhetens resultat Även enskild vårdgivares v resultat Valfri tidsperiod Jämföra data mellan två tidsperioder Olika urval t.ex kön, k ålder, behandling
Metod NDR IQ Utbildningsfas (c:a 6mån) Tre till fyra gemensamma seminarier Förändringspsykologi. FörändringskonceptF Att sätta s mål m l och mäta m förändringarf Problemanalys. Värdekompassen. V PDSA hjulet Handlingsplaner Uppföljningsfas (c:a 12mån) Omsätta kunskaperna, målformuleringar m och handlingsplaner i ändrad klinisk praxis Två till tre gemensamma seminarier Kontinuerlig registrering i NDR on line Regelbundet analysera egna data Testa förändringar, f idéer och utvärdera Regelbundna (schemalagda) teammöten ten
NDR IQ Vad ingår? Enhetens samtliga patienter under 80 år Kontinuerlig rapportering till NDR on line eller export av data från n befintligt journalsystem patient för f r patient Samtliga besök k / provtagningar registreras Även enstaka variabler Framtagning av statistik påp enhetens egna data varannan månadm Underlag för f r problemanalys och åtgärdsplaner inom teamet Underlag för f r att presentera utvecklingen för f övriga vårdgivare v inom enheten
NDR IQ Vad ingår? Enhetens egna mål SAMSYN Patientupplevd vårdkvalitet livskvalitet ( NDR enkät) Att sammanställa en delrapport över arbetet ( enligt mall) Delrapporten presenteras muntligt med powerpoint bilder Att sammanställa en slutrapport över arbetet ( enligt mall) Slutrapporten presenteras som en poster vid slutseminarium Använd gärna delrapporten som grund Gå tillbaka till era handlingsplaner, vad har vi uppnått? vad finns kvar att göra?
NDR IQ Vad ingår? Gemensamma projektmål Halvera gapet mellan verkligheten ( = varje enhets egen måluppfyllelse) och 100 % måluppfyllelse till gemensamma projektmål Enligt Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010 Variabel Mål i projektet Hba1c 52 (6,0%) Systoliskt blodtryck 130 Systoliskt blodtryck < 140 LDL kolesterol < 2,5 Andelen patienter med Hba1c > 73 (8,0%) Rökning andel icke rökare Ingen patient med Hba1c > 73 Ingen skall röka
Att sätta s målm Målet skall vara: Patientorienterat Viktigt område Fokuserat på resultat Mätbart Att höja ribban Specificerad population Tidsdefinierat Vi vill vara säkra att lyckas därför sätter vi ofta mål som är precis framför fötterna
Viktiga kom ihåg inför r projektstart Involvera all personal inom enheten vid projektstart samt kontinuerligt rapportera till alla under projekttiden Registrering on line eller export av data bör vara en väl inarbetad rutin Schemalagd tid för regelbundna teamträffar där man analyserar sina data och arbetssätt samt formulerar åtgärdsplaner Stöd från verksamhetschef/ huvudman är viktigt Ett strukturerat arbetssätt ger bästa resultatet
Några framgångsfaktorer Teamarbete ensam är inte stark
En av förutsättningarna för ett lyckat resultat Teamarbete
Ingen kan förändra en komplex organisation ensam Ingen utifrån kan eller kommer att göra det åt oss
Några framgångsfaktorer All personal bör vara delaktig i förändringsprocessen inte bara de som deltar i själva projektet
Förändringspsykologi Människor gör inte motstånd mot förändringar de gör motstånd mot att bli förändrade
Några framgångsfaktorer Kontinuerlig analys av enhetens egna data
Variabel: LDL kolesterol < 2,5 Gap vid start: 60 % Enhetens mål: Att öka måluppfyllelsen från 40% till 70 % Måluppfyllelse i % vid start Måluppfyllelse i % för perioden 2012 01 01 t.o.m. 2012 03 01 Antal patienter som statistiken bygger på 40% 42 % 250
Några framgångsfaktorer Regelbundna teamträffar och regelbunden information till övrig personal på enheten
Öka resurser för f r utvecklingsarbete! Tid behöver satsas i utvecklingsarbete för att: utveckla genomföra tester/ förändringar implementera förändringar Utvecklingsarbete bör ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet Utvecklingsarbete tar tid, samtidigt är det viktigt att det finns som en naturlig del i det dagliga arbetet eftersom vi inom hälso och sjukvården har två jobb dels att göra vårt jobb, men också att hela tiden utveckla för att göra det ännu bättre.
Skillnaden mellan en framgångsrik person och andra, är inte skillnad i styrka eller kunskap, utan vilja UTHÅLLIGHET
Måluppfyllelse % Patientstudie*: VC - Kolesterol <= 4,5 70 60 50 40 30 Finspång GAMLEBY KALMAR Motala Söderköping Tranås Västervik ÅSA Ödeshög VC - Projektet Övriga nationen 20 10 Första under projektet Senaste * Diagrammet baseras på data för de patienter som haft minst 2 rapporteringar för variabeln från projektstart till 2007-05-01
Vårdcentralen
HbA 1C förbättring? HbA 1C Individuella värden i ett pinndiagram 6 Före Efter Efter en alternativ intervention VILKEN ÄR BÄST?
NDR IQ Sammanfattning Andelen patienter som når de nationella målen har ökat och överstiger de förbättringar som generellt kan utläsas i NDR De enheter som regelbundet har analyserat egna data och aktivt arbetat fram åtgärdsplaner i samråd med hela teamet och patienten har nått de absolut bästa resultaten
NDR IQ Sammanfattning Mer resultatstyrt arbetssätt att inte acceptera värden som är nästan bra Ökad patientmedverkan genom diabetesprofilen Standardiserat sätt att följa upp resultaten Mäta över tid Minska onödig variation
NDR IQ Sammanfattning NDR ett fungerande verktyg i förbättringsarbetet men. Oförändrat arbetssätt ger oförändrat resultat! Bättre struktur på diabetesvården med. Evidensbaserat förbättringsarbete
Motala Medicinklinik Resultat NDR IQ 1 Kontinuerligt följt resultaten Diskuterat resultaten i teamet Ändrat arbetssätt, där vi inte nått önskade resultat Resultaten har tillkommit Utan någon extra arbetstid Utan fler patientbesök Utan ökad laboratoriekostnad Utan ökad läkemedelskostnad
Arbetsplan, för mottagningen 15 frågor Hur mår Du Allmänt Blodsockermässigt HbA1c Hemblodsocker Hypoglykemier Rökning BMI Vikt, Midja Motion Blodtryck Blodfetter Kärlskydd Biverkningar Ifyllande av NDR Diabetesprofil Individuell vårdplan
NDR-IQ resultat Motala medicinklinik Variabel Målvärde enligt NDR Mål (%) Verkligheten, före Verkligheten, efter Verkligheten, 1 år senare Verkligheten, 9 år senare (%) (%) 2005 2012 HbA1c < 6.5 100 32 47 51 41 Kolesterol < 4,5 100 50 78* 80* 78* LDL-Kolesterol < 2,5 100 48 88* 90* 79* HDL-Kolesterol >1.0 100 79 89 89 70 Triglycerider < 2.0 100 80 77 79 80 Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck < 140 100 68 86* 85* 87* < 85 100 88 94* 93* 94* Rökare Ingen 100 rökfria 85 86 86 85
Vi har blivit bättre på att identifiera problemområden. Projektet har också resulterat i ett mer strukturerat arbetssätt Projektet har medvetandegjort vikten av teamarbete och gemensam åtgärdsplan känd av alla inom enheten Vi surfar vidare på IQ vågen fortsatt upprymda av att det var så kul att få vara med Projektet har lett till ökad teamkänsla. Teamträffar varje vecka är etablerade. Ökad patientdelaktighet med diabetesbrevet Medvetenheten om hur vi ligger till statistiskt har ökat
Kvalitetscitat Den som upphör att förbättras Upphör att vara bra Kvalitet är ingen destination Det är en resa Utan spaning Ingen aning
Tack! Lycka till!
Besöksmätning poäng/period poäng 0 0 0 0 0 0 0 Undersökningen omfattar10 patienter/enhet
Guldkorn förbättringsidéer IQ3 Grupp 1 medicinklinik Hemma mätning av bltr delas ut när bltr ligger över målvärdet Vårdprogram för olika Hba1c nivåer hur ofta patienterna ska ses mm. Behov av behandlingsstrategier för HbA1c, blodtryck och lipid s e Motala Grupp 2 medicinklinik Bra med kallelse brev och förberedande frågor Registrera on line för att kunna använda diabetesprofilen Arbeta med vårdprogram diskutera egna mål och delmål Informera kollegor regelbundet Alla har blivit mer medvetna om HbA1c och arbetar mer agresivt bara genom att vara med i projektet
Guldkorn förbättringsidéer IQ3 Grupp 1 Pv Blodtryckstitrering och lipider sköts av diab ssk, tydliga mål och trappa känd av alla Grupp 2 pv Arbetslunch varje vecka med hela diab teamet Öronmärkta läkartider för diabetspatienter på vårdcentralen som diabssk kan boka på Diab ssk och alla läkare träffas 15 min varje vecka där ssk tar med sig fall som inte är optimalt behandlade likt en rond.
Guldkorn förbättringsidéer IQ3 Grupp 3 pv Medicinska fotvården borde vara med i projektet att de också är med och registrerar i NDR Blodtryck arbeta med upptitrering av blodtrycksmedicin plan finns diabssk kan sköta det själv. Grupp 4 pv Vikten av besöksmätning och registreringen i NDR Diabetsprofilen är intressant att jobba med tillsammans med patienten. Behov av behandlingsstrategier för HbA1c, blodtryck och lipider Motalamodellen
Varför r registrera? Hälso och sjukvårdslagen: Inom hälso och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Hälso och sjukvårdspersonalen skall medverka i systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete (SOSFS 1996:24)