Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Relevanta dokument
3.4 IDROTT OCH HÄLSA

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Idrott & Hälsa åk 6-9

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

Idrott & Hälsa åk 4-6

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Om ämnet Idrott och hälsa

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Slutrapport Skapande Skola

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Målkriterier Beskrivning Exempel

Rapport Skapande Skola

Dans och rörelse till musik

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Arbetshäfte År 7 Namn Klass

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Funäsdalens skola HT 2008 LOKAL ÄMNESPLAN IDROTT OCH HÄLSA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11

Lokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

För årskurs 1 50 poäng IDH

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Ny läroplan Föräldrainformation

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Idrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

KG 6-9 Mån V. 34

KG 6-9 Mån V. 34

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Strävansmålen för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för Förskoleklass

Särskild Utbildning För Vuxna

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

för samtalen och diskussionerna framåt

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

Arbetsplaner för förskoleklasserna

Transkript:

Sjöstadsskolan 1 Lokal kursplan Idrott och hälsa 2011-2012 Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska: Ha ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Ha en tilltro till sin egna fysiska, sociala och psykiska förmåga. Ha utvecklat en allsidig rörelseförmåga och ett intresse för fysiska aktiviteter inom- och utomhus. Ha kunskap om att fysisk aktivitet påverkar sitt välbefinnande. Fungera i grupp, oberoende av gruppens sammansättning. Ha lust till fysiska aktiviteter på sin fritid.

Sjöstadsskolan 2 Syftet med ämnet Idrott och hälsa Kursplanen i idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att: utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga, samt utveckla en tilltro till sin egen fysiska förmåga kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang. utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysisk aktivitet, samt öva på att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. planera, genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten

Sjöstadsskolan 3 av kunskapskvaliteter för Idrott och hälsa För elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa finns nationella kursplaner för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Betyg sätts i årskurs 6,7, 8 och 9. Nationella kunskapskrav finns för årskurs 6 och 9. Kursplanerna anger de mål pedagoger ska förhålla sig till när de planerar sin undervisning och när de bedömer elevernas kunskapskvaliteter. Lärare ska tillsammans med sina elever konkretisera vad detta innebär för eleverna i den årskurs de går i och synliggöra vilka kriterier för kunskaper och förmågor som kommer att bedömas. Detta görs i den lokala kursplanens delmoment och i lektionsupplägg. Det är av stor vikt att eleven redan tidigt är med och själv försöker bedöma hur väl han/hon uppfyller de undervisningsmål som sätts för lektioner och för årskursen. Eleven ska ha möjlighet att stämma av sin bedömning mot sin lärares bedömning. Eleven ska utifrån mognad och förutsättninga: visa den kunskapsnivå han/hon uppnått i idrott och hälsa visa förståelse för undervisningens innehåll. Eleven måste därför få möjligheter att utveckla sin förmåga att analysera undervisningsinnehållet och tillfällen att utveckla de förmågor och kunskapskvaliteter som krävs. Samt ha förståelse för att alla är olika med olika förutsättningar genom att uppvisa en positiv attityd. visa kunskapskvaliteter för att bearbeta undervisningens innehåll. Eleven ska visa förståelse för vad som är viktigt för ämnet idrott och hälsa genom att dra slutsatser, förklara, lösa problem, göra jämförelser, argumentera och motivera. visa att hon/han utifrån sin förutsättning och mognad utvecklar ett allt större ansvar för att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina resultat. Eleven ska träna sig på att ställa egen och andras bedömningar i relation till de egna prestationerna och förutsättningar. visa att hon/han tar ansvar för sitt lärande; för planering, för samarbete, för att arbeta utifrån instruktioner, för att slutföra sitt arbete, för att ta egna initiativ och för att arbeta självständigt och kreativt.

Sjöstadsskolan 4 Arbetsmetoder och arbetssätt Då kropp och knopp hör ihop är vårt motto här på idrotten att man alltid försöker sitt bästa och går in i aktiviteten med en positiv attityd och tankesättet att det här klarar jag. Genom fysisk aktivitet flera gånger i veckan mår man bättre samt har ofta både lättare att ta in kunskap och att koncentrera sig. För att ha goda förutsättningar att utveckla de förmågor som kursplanen anger försöker vi först och främst göra eleverna trygga med sig själva och varandra. Skapa en miljö där det är tillåtet att misslyckas genom att aktivt jobba med attityder, språk och beteenden. Vi börjar redan vid den första lektionen med de yngsta eleverna för att de tidigt skall lära sig de regler och rutiner som krävs vid idrottsundervisning och fortsätter påminna genom hela skoltiden. Vi arbetar brett och vill att eleverna ska ha testat på en mängd olika idrottsaktiviteter under sin skoltid. Vi försöker även göra det roligt och intressant att utveckla sina kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa. Vi betonar gärna leken som en ypperlig aktivitet till att lära sig bland annat motoriska färdigheter så som socialt samspel. Vår undervisning genomförs såväl inom- som utomhus. Vi börjar tidigt med att öva in grovmotoriska grundfärdigheter för att skapa en trygghet med den egna kroppen, ofta genom lek och redskapsbanor. När de behärskar grunderna stegras svårighetsgraden för att aktiviteten ska stimulerande och utmana eleven. Med ökad ålder blir den också inriktat mer mot idrottens/motionsformens specifika teknik. Eleverna ska utifrån deras förutsättningar och mognad delta i planering, genomförande och utvärdering av lektionsinnehållet. Vi vill också individanpassa undervisningen i möjligaste mån. I exempelvis lagspel delar vi ibland in eleverna i vana ovana lag, de erbjuds olika svårighetsgrader i redskaps- och orienteringsbanor m.m. Vi vill att alla elever ska känna att de har blivit sedda efter en lektion samt att eleven har fått möjlighet att utveckla sin förmåga att bedöma sina färdigheter. Elever ska också under sin skoltid få möjlighet att öva sig på att leda aktiviteter. Vi kommer att arbeta dels praktiskt men även till viss del teoretiskt med olika moment. Se gärna vår årscykel för varje årskurs. Om det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg i ämnet erbjuds möjligheter att få riktat stöd, t ex extra tillfälle att öva.

Sjöstadsskolan 5 Lokala kursplanens delmoment Innehåll, bedömning. Moment rörelse Utveckla grovmotoriska grundformer, t ex springa, hoppa och klättra, och deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, inomhus och utomhus och i vattnet. Lekar Att i lekens, dansens och rörelsernas form ha roligt och därigenom förbättra sin egen rums- och kroppsuppfattning och sina relationer till andra. ( Våga göra bort sig ) Detta sker genom olika uppmärksamhetslekar, tafattlekar, stafetter, bollekar, parlekar, samarbetslekar, kamratövningar/banor, terränglekar mm. - Samspel - Social förmåga - Teknik - Regelkunskap Bollspel Bollspel har vi för att med olika delar av kroppen och med olika redskap öva olika bolltekniska färdigheter och samarbete. Dessutom tränas med fördel fysik, hänsynstagande, ärlighet, taktik och ansvarstagande. Vi försöker även påvisa likheter och skillnader mellan de olika spelformerna lag- /nät-/träff- och slagspel. Ofta har vi bollspel i lekform eller spelformer i mindre lag, mer eller mindre lika färdiga idrotter. De äldre eleverna övar även speluppbyggnad och enklare taktiska övningar. - Samspel - Social förmåga - Teknik - Taktik - Regelkunskap Friidrott Ser vi främst som medel för att uppnå och bibehålla en motorisk, koordinativ och teknisk färdighet. Olika formers träning av grundövningarna: gå, springa, hoppa och kasta. Dessutom tränas hjälpsamhet, hänsyn och regelefterlevnad vid ex. mätning, passning och tävling. Eleverna får med stöd självständigt öva på egen vald nivå och ska efter egen ambition redovisa sina framsteg. - Teknik

Sjöstadsskolan 6 - Motorik - Styrka - Kondition - Koncentration Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning Här visar vi på hur och varför man tränar sin styrka, kondition, rörlighet ex genom lek/spel, kontinuerlig -/intervallträning m.m. Vi lär oss varför och hur hur man tränar styrka med sin egen kropp och vilka olika redskap som kan användas i salen, gymmet och hemma. Även ergonomi. Undervisningen kommer att bedrivas både inne och ute i olika former, ex. stationsform, rundbanor, lekar och stafetter m.m. och integreras med de teoretiska avsnitten. - Teknik - Redskap - Ergonomi och anatomi Dans och rytmik Här övas förmågan att känna igen och röra sig till olika takter samt åldersanpassade danser i olika kulturella och tidstypiska sammanhang. Vi arbetar med allt från enkla rytmer till färdiga sällskapsdanser. Våga dansa med kamrat av det motsatta könet. Vi övar också på olika former av motionsgymnastik, musikstilar, hur man bygger upp egna uppvärmningar samt redovisning av egna rörelseprogram inför grupp. - Samspel - Social förmåga - Teknik - Koordination Vattenvana och simning Vi tränar på lekar och rörelse i vattnet till olika simsätt i mag- och ryggläge. Även livräddning i vatten med dels den förlängda armen-principen och bogsering utan livboj eller dylikt. - Samspel - Social förmåga - Vattenvana - Simfärdigheter - Livräddningsmomentet

Sjöstadsskolan 7 Moment hälsa och livsstil Vid de teoretiska momenten hoppas vi att alla elever skall få en grundläggande insikt om träningslära och hur man tar hand om sin kropp. Vi arbetar som sagt både praktiskt och teoretiskt för att kunna uppfylla kursplanens kunskapskrav. I undervisningen ska ges möjlighet till samtal om deras upplevelser av fysiska aktiviteter och träningsformer kopplade till deras levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Undervisningen anpassas efter elevens förutsättningar och mognadsgrad. - Sätta upp mål för sina fysiska aktiviteter - Känna till vilka möjligheter till fysisk aktivitet som närmiljön erbjuder - Förebygga skador - Förstå samband mellan rörelse, kost och hälsa - Reflektera över kroppsideal inom idrott och samhälle lagar och regler när det gäller ex doping, om hur val av fysiska aktiviteter påverkas av genus. - Första hjälpen och hjärt- och lungräddning Friluftsliv och utevistelse Friluftsliv och utevistelse Detta delmoment har främst betoning mot rekreation och allsidig träning utomhus. Här genomförs lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur och utemiljöer. Här får eleverna kännedom om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller enligt allemansrätten. Eleverna får lära sig vilken säkerhet och hänsynstagande som krävs vid aktiviteter utomhus, t ex badvett, säkerhet vid vatten vintertid och hur man hanterar nödsituationer. Friluftsdagar förekommer såväl på höst- som vårterminen. Ibland finns möjlighet för eleverna att välja bland olika aktiviteter. Äldre elever ska också ha möjlighet att få kunskap om hur friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. - Samspel - Social förmåga - Säkerhet - Allemansrätt

Sjöstadsskolan 8 Orientering Vid orientering övas förmågan att förstå och kunna använda en karta, kartecken och skala med och utan hjälp av en kompass. Eleverna får öva på nivåanpassade banor med vissa minimikrav som skall nås under lektionstid eller på fritiden. De får med stöd efter egen färdighet och ambition öva och redovisa sina framsteg och resultat. Orienteringsperioden avslutas med en orienteringsdag med åldersanpassade banor där de som vill även får delta i tävling. Eleverna ska få en god orienteringsförmåga, rumsuppfattning och känna sig trygga inför vistelse i okänd natur. - Rumsuppfattning - Kartkunskaper - Säkerhet - Allemansrätt Våren i årskurs nio gör eleven en uppsats där de väver samman alla dessa delar utifrån t ex en aktivitet som intresserar dem och som kommer att främja deras hälsa i framtiden.

Sjöstadsskolan 9 Rörelse Årskurs 1-3 Nationell kursplan Arbetssätt Krav Grundmotoriska grundformer, tex springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i Lekar som tränar den motoriska grundformerna, samarbete, rumsuppfattning, Samspel Social förmåga Regelkunskap redskapsövningar, lekar, danser och kroppsuppfattning Teknik rörelser till musik, såväl inomhus bollkänsla, rytmkänsla. Taktik som utomhus. Olika banor (redskap, motorik, Koordination fantasi, äventyr) Vattenvana Enkla idrottsaktiviteter Simfärdigheter Enkla lekar och danser och deras regler. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Dans- och sånglekar. Rim och ramsor Ord och begrepp Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i magoch ryggläge Friluftsliv och utevistelse Vattenvaneövningar Simträning Märkestagning Nationell kursplan Arbetssätt Krav Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. Klassrumsorientering, gymnastiksalsorientering, skolgårdsorientering, plocka fram Samspel Social förmåga Rumsuppfattning redskap efter skiss, promenader i Kartkunskaper närmiljö Säkerhet Allemansrätt Lekar och rörelse i natur- och Ord och begrepp utemiljö. Allemansrättens grunder Skogs- och terränglekar med naturinslag, följa snitslad bana, gå på stig I utemiljö prata om rättigheter och skyldigheter Åk 1 Eleven deltar i enkla lekar och rörelser, som innefattar motoriska grundformer och i rörelse till musik. Eleven deltar också i lekar och rörelse i vattnet. Åk 2 Eleven deltar i lekar som innefattar motoriska grundformer i olika miljöer. Eleven deltar i rörelse till musik. Eleven deltar också i lekar och rörelse i vattnet och tränar på att balanser, flyta och simma i mag- och ryggläge. Åk 3 Eleven deltar aktivt i lekar som innefattar motoriska grundformer i olika miljöer tränar på att varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten. I rörelse till musik och danser deltar eleven aktivt tränar på takt och rytm. Eleven kan balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Åk 1 Eleven lär sig att orientera sig i sitt klassrum. Eleven tränar sig att ta sig från sitt hem till sin skola. Eleven leker på skolgården Åk2 Eleven kan leka i natur och utemiljö tillsammans med sina klasskamrater. Eleven orienterar sig i gymnastiksalen. Åk3 Eleven kan ge några enkla regler gälland allemansrätten. Eleven kan i grupp gå efter enkel kartskiss.

Sjöstadsskolan 10 Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vi natur- och utevistelse. I samband med utevistelse samtala om de säkerhets- och hänsynstagande som motsvarar barnens mognad Eleven kan följa regler som är förknippade med de lekar och spel som utövas för årskursen. Dessutom har eleven kännedom var han/hon kan söka hjälp vid nödsituation. Hälsa och livsstil Nationell kursplan Arbetssätt Krav Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelse. Samtala om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelse. Ord och begrepp Samtal Åk 1 Delta i samtalen om upplevelser av lek, hälsa, naturoch utevistelse. Åk 2 Delta aktivt i samtalen om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelse Åk 3 Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och om hur eleven upplever att aktiviteterna påverka hans/hennes hälsa. Rörelse Årskurs 4-6 Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 6 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Hinderbanor, motorikbanor, äventyrsbanor Redskapsgymnastik Samspel Social förmåga Regelkunskap Teknik Olika lekar, spel och idrotter, Lekar, friidrott, boll- och racketspel, Taktik inomhus och utomhus, samt danser rörelse till musik, uppvärmning, Koordination och rörelser till musik. dans Vattenvana Takt och rytm i lekar och danser och Simfärdigheter rörelser till musik. Ord och begrepp Simning i mag- och ryggläge. Vattenlekar Simträning Märkestagning E Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelse till musik och danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm. Eleven kan även simma 200 m varav 50 m i ryggläge. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är. C Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser

Sjöstadsskolan 11 Friluftsliv och utevistelse Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 6 Att orientera i den närliggande natur- och utemiljö med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Enkla karttecken Träna kartläsning Väderstreck Rumsorientering Samspel Social förmåga Rumsuppfattning Kartkunskaper Kartpromenader Säkerhet Plocka fram redskap efter skiss Allemansrätt Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Ord och begrepp Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Genom praktik och teori ge eleverna kunskaper gällande allemansrätten. Genom praktik och teori säkra för att eleverna får kunskaper i hur hon/han agerar för att göra de fysiska aktiviteterna säkra och trevliga för alla deltagande. relativt väl till aktiviteten. I rörelse till musik och danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm. Eleven kan även simma 200 m varav 50 m i ryggläge. B Kunskapskraven för C och till övervägande del A är A Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelse till musik och danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm. Eleven kan även simma 200 m varav 50 m i ryggläge. E Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är C Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativ god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med relativ god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Sjöstadsskolan 12 Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Genom praktik och teori säkra för att eleverna får kunskaper i badvett och isvett.. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är A Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Hälsa och livsstil Nationell kursplan Arbetssätt Krav Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. I grupparbete arbeta med olika träningsformer kroppsliga och Social förmåga Rumsuppfattning mentala effekter. Kartkunskaper Säkerhet Kulturella och geografiska Undersöka vad närmiljön inbjuder Allemansrätt förhållanden i närmiljön som till för fysiska aktiviteter. Grupparbete påverkar och möjliggör val av Ord och begrepp fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Olika sätt att värma upp på. Fram och borttagning av idrottsredskap på ett ergonomiskt riktigt sätt. E Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är. C Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och för då välutvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan

Sjöstadsskolan 13 Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. B Kunskapskraven för C och till övervägande del A är A Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan Rörelse Årskurs 7-9 Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 9 Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Uppvärmning, lekar, hinderbanor, motorikbanor, redskapsgymnastik, bollspel, friidrott, vinteridrotter, boll Samspel Social förmåga Teknik och racketspel Regelkunskap Teknik Styrketräning och konditionsträning, Kondition, rörlighet ex genom Taktik rörlighetsträning och mental träning. lek/spel, kontinuerlig - Koordination Hur dessa aktiviteter påverkar /intervallträning m.m. Ergonomi och anatomi rörelseförmågan och hälsan. Träningslära Redskapskännedom Redskapsträning som kan användas i Vattenvana salen, gymmet och hemma. Stretching Simfärdigheter Ord och begrepp Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. Olika simsätt i mag- och ryggläge. Dans och rörelse till musik Simträning E Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelseoch träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 50 m i ryggläge. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är. C Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 50 m i ryggläge. B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är

Sjöstadsskolan 14 Friluftsliv och utevistelse Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 9 Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Arbeta med karta, karttecken, skal, vägval Kompassträning Samspel Social förmåga Rumsuppfattning Orienteringsövningar Kartkunskaper Kompasskunskaper Hur olika friluftsaktiviteter kan Elever i de sista årskurserna får Säkerhet planeras, organiseras och insikt i eller möjlighet att delta i Allemansrätt genomföras. panering, organisering och Ord och begrepp genomförande av fritidsaktiviteter Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. Genom praktik och teori ge eleverna goda kunskaper gällande allemansrätten. Friluftsdagar Genom praktik och teori säkra för att eleverna får goda kunskaper i badvett och isvett. A Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelseoch träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 50 m i ryggläge. E Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är C Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med relativ god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är A Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Sjöstadsskolan 15 Hälsa och livsstil Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 9 Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. I undervisningen ska ges möjlighet till samtal om deras upplevelser av fysiska aktiviteter och träningsformer kopplade till deras levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Sätts upp mål för sina fysiska Sätta upp mål för sina fysiska aktiviteter Känna till vilka möjligheter till fysisk aktivitet som närmiljön erbjuder Förebygga skador aktiviteter. Förstå samband mellan Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Doping och vilka lagar och regler som reglerar detta. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer till exempel kön. I samband med fysiska övningar samtala om arbetsställning och belastning. Samtala om sambandet mellan kost och hälsa, beroendeframkallande medel och ohälsa. Samtala om kroppsideal inom idrotten och samhället och om doping. Utbilda eleverna i första hjälpen och hjärt- lungräddning. Samtala om elevens val av idrotter. Våren i årskurs nio gör eleven en uppsats där de väver samman alla dessa delar utifrån t ex en aktivitet som intresserar dem och som kommer att främja deras hälsa i framtiden. rörelse, kost och hälsa Reflektera över kroppsideal inom idrott och samhälle lagar och regler när det gäller ex doping, om hur val av fysiska aktiviteter påverkas av genus. Första hjälpen och hjärtoch lungräddning Ord och begrepp E Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är C Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är A Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider

Sjöstadsskolan 16