Grovplanering och verksamheten Hösten 2010 Mossängens förskola avdelning Grodan

Relevanta dokument
Grovplanering och verksamheten. våren Mossängens förskola avdelning Grodan

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Verksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Ängen,

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Mjölnargränds förskola

Verksamhetsplan 2017

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Solglimtens verksamhetsplan

Arbetsplan Violen Ht 2013

Logens handlingsplan 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

2015 ARBETSPLAN & MÅL

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Arbetsplan läsåret

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Välkommen till avd Bävern

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Orange Centrals Förskola

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

2.1 Normer och värden

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Välkommen till vår förskola Grimsta

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Brummelisas månadsbrev mars 2015

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

IGELKOTTENS Arbetsplan

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

IGELKOTTENS Arbetsplan

Välkommen till vår förskola Karamellen

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Östers förskola. Arbetsplan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsplanering HT-VT

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Förskolan Solstrålen Tenstavägen 101

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Kvalitet på Sallerups förskolor

Förskoleklassens verksamhetsplan

Transkript:

Grovplanering och verksamheten Hösten 2010 Mossängens förskola avdelning Grodan Den viktiga vardagen och Den medvetna leken Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen Lpfö 98 1

Vår verksamhet Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som arbetar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på som t ex alla människors likavärde, rättvisa och jämställdhet och omsorg och hänsyn till andra människor. Lpfö 98 För oss är det innehållet i varje dag som är viktig. I vardagen kan vi använda oss av läroplanen och andra styrdokuments olika innehåll på ett naturligt sätt. Det är genom leken och vardagssituationerna som barnen får sitt språk, lär känna sig själva och sin omgivning. Stommen i vår vardag är våra rutiner som med sina klara och tydliga stukturer ger barnet trygghet som i sin tur ger glädje. Vid måltiderna sitter vi vid tre bord, en vuxen vid varje. Vi vill ha en lugn behaglig stund där vi får tid att prata med varandra. Vi tränar på att ta själv och skicka vidare, att dela maten själva. Vi har A tid med barnen. Barnen får duka av själva och skrapa av tallrikarna. När vi pedagoger äter med barnen kan vi på ett naturligt sätt entusiasmera barnen och väcka deras nyfikenhet på att smaka olika mat. I samtal under måltiden om vad vi äter och vad som sker lär sig barnen vad som är kallt, varmt, sött, surt, hårt, mjukt osv. Under måltiden tränas många begrepp som att glaset står framför tallriken och tallriken står på bordet. Vi börjar och avslutar med en ramsa. På vår avdelning arbetar vi aktivt med att just i vardagen och i leken tydliggöra språket och innehållet i det vi gör. Vi arbetar dagligen med språk och matematiklekar. Hos oss kommer barnen att ta del av olika aktiviteter som: Temaarbete, olika lekar, utflykter, rörelse/gymnastik, sång/sagostund, skapande verksamhet, teaterbesök och naturvetenskap. Språket Barns språkutveckling startar vid födseln men det är inte allt som upplevs som kan uttryckas med ord. Hos oss ges barnen tillfälle att uttrycka sina känslor och upplevelser i skapande verksamhet, musik och rörelse. Att stödja barns språkutveckling är ett spännande arbete. Barn utvecklar sitt språk i samspel med vuxna och andra barn. Genom att vi leker, målar, sjunger, berättar sagor, läser rim och ramsor och gör rytm och rörelselekar stimulerar vi språkutvecklingen. 2

Matematik Att intressera och medvetandegöra barnet i att det är kul att räkna är ett av våra uppdrag inom förskolan. Utdrag ur läroplanen för förskolan (Lpfö-98). I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum, Detta gör vi genom att leka fram förståelsen och intresset för antal, siffror, mängder, mer än och mindre än osv. Att dela en frukt så att det kan räcka till många, eller bara till två, kan bli en rolig lek. Räkna antalet barn på samlingen och att barnen visar med fingrarna hur många år man fyllt är också kul. Hur många öron har vi tillsammans i gruppen? Eller duka bordet, hur många ska vi duka till? Vi använder oss av olika material i vårt räknande. Det kan vara naturmaterial vi ser eller hittar på våra promenader, vi räknar hur många träd det står på ängen. Pinnar plockas och kan också skapas till siffror och bokstäver. Snäckor på stranden, kottar i skogen/parken och annat kan man sortera efter färg, form och storlek. I olika aktiviteter och lekar mäter vi mängd och längd. Barnen kan trä pärlor eller knappar på snöre i förhållande till antalet år barnet är. Att bygga och konstruera är också en del av matematiken vi använder oss av klossar, lego eller naturmaterial Naturvetenskap Naturvetenskap är en naturlig del av vår verksamhet Naturvetenskap förklarar vår omvärld. I förskolan utgår vi från barnets vardagsvärld i arbetet med naturvetenskap och skapar där med en naturlig förståelse. Barn i förskolan är fyllda av nyfikenhet, de är kreativa och funderar kring naturfenomen och ställer frågor och söker svar på dessa. 3

Utdrag ur läroplanen för förskolan (Lpfö-98) I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Detta gör vi genom att intressera och medvetandegöra barnen i att själva vilja undersöka, uppleva och upptäcka. Det leder så småningom till kunskaper hos barnen som hjälper dem att själva ställa en hypotes/fråga och testa den. Det finns många roliga och tokiga frågor att hitta svar på och vi tänker utgå så mycket som möjligt från barnens intressen och nyfikenhet. Att se det ur barnens perspektiv är viktigt. Sen får man inte glömma att naturen är full med spännande saker och tillräckligt intressant i sig. Ofta räcker det att prata om och titta på det vi ser och upptäcker. Barn utforskar och undersöker hela tiden naturvetenskap i sin närmiljö. Vatten och luft är alltid intressant, småkryp likaså och det är roligt att titta närmare och undersöka stenar och annat naturmaterial. Det gäller att hitta intressanta och undersökningsbara material och givetvis fånga tillfällena! Den forskande förskolan Förskolan Mossängen har naturvetenskap som sin inriktning och är med i Lunds universitets projekt naturvetenskap i förskolan. Med syfte att intressera och lära barn om de naturvetenskapliga fenomen som finns omkring oss i vår vardagliga miljö. Vi arbetar med temat vatten/luft, varmt /kallt och ljus/skugga. Även andra naturvetenskapliga fenomen kommer vi att ta upp genom de teman och aktiviteter vi gör i dagligverksamheten. Leken Leken är viktig för barn, den är rolig och socialt utvecklande men också till hjälp längre fram i livet. Genom lek och utan krav på att lära sig t ex läsa, får barnen nyckelfärdigheter som gör att läs och skrivutvecklingen går lättare. Barn som kan organisera sin lek blir också bra på att t ex organisera sitt skolarbete! För att tydligöra vår verksamhet och lyfta fram hur viktig leken är för barns utveckling arbetar vi med: Den medvetna leken Den medvetna leken är inget nytt tänkande utan ett medvetet tänkande, den är ett redskap som tydliggör förskolans verksamhet. Vi har ett medvetet bruk av leken för att främja utveckling och lärande. Man delar in leken i fyra områden: gul rörelse, röd matematik, blå socialt samspel och grön språk. Vi skriver på informationstavlan vad som hänt idag och lägger till de färgprickar som visar vad som primärt arbetats med. Det kan t. ex vara röd eftersom vi lekt mycket räknelekar under dagen. Det material som finns framme på avdelningen ska inbjuda till lek! 4

Att stärka självkänslan genom lagom svåra utmaningar. Vi jobbar för att barnet ska klara av saker själva och att de får mycket beröm för detta. Barnen ska ställas inför rimliga krav. Vi bekräftar dem och ger dem lagom uppgifter, så att barnen får känna succe. När barnen ofta får göra det de redan kan stärks deras självkänsla och de känner sig stolta. De ska även få utmaningar och möjlighet att undersöka och prova sig fram för att få nya erfarenheter detta ger bra självkänsla och självförtroende. Att barnen ska uppleva, utforska och ha roligt hos oss. Att barnen ska vara nyfikna, kreativa och självsäkra när de slutar hos oss. Att åstadkomma ett medvetet och konstruktivt föräldrasamarbete. Vi har föräldramöte under höstterminen och utvecklingssamtal i november. Utöver det kommer vi att ha en julpysselkväll tillsammans med föräldrar och barn. Så här ser det ut hos oss Varje dag har vi samling och den ska vara rolig och väcka barnens nyfikenhet och intresse. Vi sjunger tillsammans, gör rörelselekar, ramsor, pratar om olika saker och en gång i veckan har vi muntligt framförande då barnen visar och berättar om en sak. Vi har även språk och räknelek på våra samlingar. Varje samling startar vi med vår startsång, barnen vet då att det är dags för något roligt och spännande! Att sjunga och hålla varandra i handen ger oss glädje och gemenskap. Att varje dag hälsa på varandra och se vem som är här idag och tillsammans prata en stund om dagen och vad vi ska göra idag ger oss lugn, bekräftelse och trygghet. Vi avslutar med vår avslutningssång för att göra ett tydligt slut på samlingen. Barnen vet nu att det är dags för nästa aktivitet. Några dagar delar vi upp barnen i två grupper, efter ålder och mognad. Stora gruppen heter Bamse och lilla gruppen heter Nalle Puh. En del aktiviteter gör vi tillsammans, i andra delar vi upp oss beroende på vad vi ska göra. Vilan, en lugn stund på dagen.de stora barnen hör saga och sen olika lugna aktiviteter. De små barnen somnar till lugn musik. 5

Varje månad skickar vi ut månadsbrev via mail till föräldrarna. Där berättar vi om vad vi har gjort, vad vi gör och ska göra den närmsta tiden. Plus lite annan information om verksamheten m.m. Utöver läroplanen så arbetar vi efter Djupadals rektorsområdes lokala handlingsplan. Det gemensamma temat i rektorsområdet 2010 är DELAKTIGHET! Vi arbetar aktivt varje dag med delaktighet. Någon gång under dagen har barnen valmöjlighet att göra egna val, tex genom kort få välja material som de vill leka med. Vid planerade lekar är det demokrati som gäller. Barnen har ett antal lekar att välja mellan. Varje barn får lägga en kaplastav vid den leken de helst vill leka. Flest kaplastavar vinner! Veckans hållpunkter: Måndag: Gemensam samling med muntligt framförande. Barnen visar och berättar om en sak. Tisdag: Vi arbetar i grupper Onsdag: Utedag. Vi går iväg på promenad till t ex någon lekplats i området. Torsdag: Vi arbetar i grupper. Boktipset: varje vecka tar ett barn med en favorit bok. Fredag: Hela huset sjunger. Rörelse och lek. Detta händer under hösten Nalle tema: Börjar i oktober. Se bilaga för mer information. Dinosaurier forts Vi leker lekar, sjunger sånger och lär oss ramsor inom temat. Avslutas i slutet av September. Vår vän trädet Cirkusbesök för de äldsta barnen Samarbete med Avd Stjärnan, Pilängen 6

Miljöarbetet en del av vår vardag Vi har ett aktivt miljöarbete med barnen, vi går till återvinningscentralen med barnen och lämnar in pappkartonger, glas och annat material som kan återvinnas. Hittar vi skräp på våra promenader pratar vi om vad man ska göra med det och ser till att det kommer till rätt plats. Vi har bilder med olika sopkärl och pratar med barnen på t ex samlingen vad som ska kastas var etc. Vi främjar ett miljötänk hos barnen. Det behöver inte vara så stora saker i sig men tillsammans blir det mycket. Släck lampan när du går ut ur rummet, stäng av elementet när du öppnar fönstret och stäng av vattenkranen när du är klar etc. Traditioner Vi firar och uppmärksammar de olika högtiderna under året på traditionellt vis. Påsken firar vi med pyssel, äggmålning, lekar och påskmat. Vi firar midsommar med dans, lek och traditionell midsommarmat tillsammans med de andra förskolorna i området. Vi firar Lucia med luciatåg och fika på eftermiddagen med föräldrar och syskon. Julstök och pysselkväll med knytkalas i december med föräldrar och syskon Födelsedagar firas med att födelsedagsbarnet får en guldkrona/ tårthatt på huvudet och sitter på guldstolen, vi sjunger Vi gratulerar och Happy birthday to you. Vi tar fram födelsedagståget och sätter tillsammans på lika många vagnar som barnet fyller. Födelsedagsbarnet får sen välja en sång och en lek. Födelsedagsbarnet bjuder de andra barnen i gruppen på blandad frukt som avslutning. Viktiga datum.m.m. Oktober/November: Föräldramöte November: Utvecklingssamtal December: Lucia, Julstök och pysselkväll Målsättningen med vår verksamhet är att vi ska få: glada, trygga, nyfikna och forskande barn! Olivia, Camilla och Emma 7

Bilaga 1 Aktiviteter som vi kommer att göra inom våra teman Dinosaurier, Vi kommer att forska och söka fakta om dinosaurier på olika sätt. Vi sjunger sånger och lär oss ramsor om dinosaurier. Varje barn över 2 år får ett eget dinosauriehäfte med lekar, bilder, sånger och ramsor m.m. som vi gjort. Nalle tema: Nallar och gosedjur betyder mycket för oss när vi är barn. De sover hos oss på natten och tröstar oss när vi är ledsna. De följer med till förskolan och ger glädje och trygghet långt upp i åldrarna. Det vill vi ta vara på och utnyttja för ett lustfyllt lärande! I vårt Nalle(gosedjur) tema kommer vi att arbeta med: Lek och rörelse, matematik, skapande, språk, sång och saga. Vi avslutar med en hejdundrande nallefest! Vår vän trädet, Vi har träffat ett stort och pampigt växande träd! Varje gång vi besöker vår vän klappar vi på stammen, precis som när vi tar i hand. Vi tittar på trädet och ser vilken frisyr har det idag, är det skalligt, har det knopp, blommor eller frukt i håret? Vi planerar att besöka vår vän många gånger och bygga upp en relation. Vi kommer att måla ett höstträd samt att plocka löv för att använda i vårt skapande. Genom dessa teman /aktiviteter upplever barnen naturvetenskap,, socialträning, språkträning, matematiskt tänkande, sortering, färger och skapande verksamhet 8