Kvalitetsdokument 2012, Grundskola Re 337 Kevingeskolan
Innehållsförteckning 1 Resultatrapportering och analys... 3 1.1 Resultat på nationella prov...3 1.2 Antalet elever som når kunskapsmålen i åk 6...4 1.3 Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3...4 2 Övriga frågor... 5 2.1 Hur har den nya läroplanen och skollagen implementerats för åk 1-9 under 2011?...5 2.2 Hur har den nya läroplanen och skollagen implementerats på fritidshemmen och i förskoleklassen under 2012?...6 2.3 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f- klassen och i åk 1-9?...6 2.4 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning?...7 2.5 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut i skolan?...7 2.6 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass?...8 2.7 Elevhälsofrågor...8 Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 2(9)
1 Resultatrapportering och analys 1.1 Resultat på nationella prov Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/100) 2012 2011 Svenska åk 3 40/49 Matematik åk 3 45/49 Svenska åk 6 49/54 Matematik åk 6 49/54 Engelska åk 6 49/53 Svenska åk 9 Matematik åk 9 Engelska åk 9 NO ämnen åk 9 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Åk 3 svenska: Uppgifterna A, B, C, D och E har alla elever klarat. En elev har missat två delprov, de övriga ett, varav fem har missat skrivuppgift F, tre har missat H och två har missat G. Resultaten var förväntade förutom i ett fall då eleven visade kunskaper som inte framkommit tidigare. Resultaten påverkar undervisningen i åk 4 där en del kraft kommer att ligga på det fria skivandet. Att eleverna har svårt med det visar att några elever har svårt att fantisera, vilket är ett område som behöver utvecklas genom läsning, skrivning och berättande. Åk 3 matematik: Alla elever klarade uppgift C, F och G. Två elever klarade inte A, en inte B, en inte D, tre elever nådde inte målen i uppgift E, vilket är skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion. Dessa tre elever har klarat alla delmål i svenska, medan de elever som missat något delmål i svenska har klarat alla delmål i matematik! Årets resultat är bättre än fjolårets. Detta kan ha flera orsaker. Lärarnas sätt att undervisa och följa upp samt matematiksatsningen "Att förstå och använda tal" är två faktorer som säkert påverkat resultaten. Nästa läsår kommer även eleverna på lågstadiet att i möjligaste mån möta ämneslärare bland annat i svenska och matematik. På det viset möter de lärare som har djupa ämneskunskaper i ämnet de undervisar i och dessutom ett stort intresse för ämnet i fråga. Detta tror vi kan öka elevernas intresse för och kunskap i de olika ämnena. Åk 6 svenska, matematik och engelska: Över lag anser vi att eleverna har bra resultat i de olika ämnesproven. De har under sin mellanstadietid bytt lärare flera gånger och studieklimatet i klassrummet har inte alltid Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 3(9)
varit så bra. Trots detta når nästan alla elever målen. De som har de största svårigheterna är de få elever som är nya i Sverige och en elev med grav dyslexi. Dessa tre elever har dock utvecklats mycket och klarat flera delprov. En av dessa elever fick dessutom "Sexornas pris" som personalen på avslutningsdagen ger till den elev som gjort stora framsteg i sitt lärande. Nästa års sexor har haft en betydligt stabilare skolgång och har samma lärare kvar i alla ämnen. Mycket kraft kommer att läggas på formativ bedömning samt elevernas inflytande. Om vi tittar ytterligare ett år framåt så kommer årets två stora fyror delas upp i tre undervisningsgrupper så att eleverna får större tillgång till lärarna under lektionstid. Vid gruppindelningen har vi tagit speciell hänsyn till vilka elever som stimulerar varandra i skolarbetet och som kan arbeta bra tillsammans. Naturligtvis har sociala frågor också vägts in i indelningen samt att eleverna varit delaktiga i hela processen. Vi hoppas att detta ska ge pedagogiska vinster och synas i elevernas resultat. 1.2 Antalet elever som når kunskapsmålen i åk 6 Antal elever som når kunskapskraven i åk 6 2012 flickor pojkar Bild 24/24 31/31 Engelska 23/24 30/31 Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa 23/24 31/31 Matematik 23/24 31/31 Musik 24/24 30/31 Biologi Fysik 23/24 (en elev har haft sva 21/24 (en elev har haft sva 31/31 31/31 Kemi 24/24 31/31 Geografi 22/24(två har haft sva) 31/31 Historia 24/24 31/31 Samhällskunskap 24/24 31/31 Slöjd 23/24 31/31 Svenska 22/22 30/31 Svenska som andra språk 2/2 Teknik 23/24 31/31 Analys av resultaten per ämne i åk 6 Resultaten i åk 6 är goda. Eleverna har bytt ett flertal lärare under mellanstadietiden men har ändå till nästan 100% nått kunskapsmålen. I några fall var resultaten inte väntade men då i positiv bemärkelse, vilket är glädjande. 1.3 Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 Antal elever som når kunskapskraven i åk 3 2012 2011 Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 4(9)
Antal elever som når kunskapskraven i åk 3 2012 2011 (målen 2011) flickor pojkar Svenska 28/28 20/21 Matematik 28/28 21/21 SO 28/28 21/21 NO 28/28 21/21 Analys av resultaten per ämne i åk 3 Se ovan Vi ska arbeta för att resultatet ska bli lika bra nästa år. Vårt utvecklingsarbete kommer att hnadla om att införa fler verktyg för eleverna. Bl.a. så har vi köpt I-pads som eleverna i de yngre åldrarna ska använda i sin läs- och skrivutveckling. 2 Övriga frågor 2.1 Hur har den nya läroplanen och skollagen implementerats för åk 1-9 under 2011? Beskriv kortfattat hur implementeringen har gått till I ett inledande skede arbetade vi med kap 1 och 2 i läroplanen. Vi förde diskussioner för att få en samsyn och för att koppla ihop alla läroplanens delar. Därefter har vi arbetat ämnesvis i grupper med läroplanens del 3 och skolverkets kommentarmaterial. Vi har fördelat det centrala innehållet över årskurserna och arbetat med hur vi skriver lokala pedagogiska planeringar. Under våren rättades nationella proven av alla behöriga lärare och då skedde ett aktivt arbete med hur man ser på elevarbeten och hur de motsvarar kunskapskraven i läroplanen. I den dagliga undervisningen arbetar vi med att medvetandegöra eleverna om hur de bedöms och vilka förmågor som vi tränar i respektive arbetsområde. Analys av implementeringen Vi känner oss förtrogna med den nya läroplanen men vi behöver utveckla bedömningen för att få en likvärdighet både inom skolan och kommunen. Eleverna har blivit medvetna om att det råder nya krav och att vi arbetar för att utveckla deras förmågor. Utvecklingsförslag och årgärder till nästa år Vi fortsätter att arbeta med pedagogiska diskussioner om formuleringar och likvärdig bedömning för att utveckla både vår förståelse och våra metoder. Vi behöver också arbeta med att utveckla våra arbetssätt för att hitta former som möjliggör elevernas utveckling av sina förmågor. Vi kommer att delta i de konferenser som anordnas av Skolverket och följa det som skrivs från Skolverket i form av allmänna råd m.m. Vi förväntar oss att vi ska känna att vi kan tolka och använda läroplanen som ett Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 5(9)
arbetsredskap som främjar likvärdigheten inom den svenska skolan. 2.2 Hur har den nya läroplanen och skollagen implementerats på fritidshemmen och i förskoleklassen under 2012? Beskriv kortfattat hur implementeringsarbetet har gått till Förskoleklassens lärare har deltagit i de implementeringsarbete som skett för övriga lärare i skolan. Fritidshemmets personal har haft diskussioner kring Skollagen och kap 1 och 2 i Läroplanen. Vi har använt oss av Skolverkets stödmaterial, "Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling." Analys av implementeringen Personalen arbetar för att väcka lust att lära hos barnen genom lek och samtal. Vi är mer medvetna om målet med verksamheten och använder den dagliga verksamheten i ett lärande syfte. T.ex.använder vi matematiska begrepp när vi är ute i naturen. Vi arbetar mer medvetet med EQ arbete genom olika övningar. Vi kommer att fortsätta implementeringsarbetet och föra diskussioner om hur vi kan konkretisera målen i del 1 och 2 i läroplanen. Vi ska synliggöra vår verksamhet för föräldrar och arbeta för en förståelse av att vår verksamhet grundar sig på våra styrdokument. 2.3 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till Vi har haft gruppläsning i åk 4 under en eller flera intensivperioder med syfte att stimulera läslusten. Ny skönlitteratur är inköpt med fokus på pojkars intressen. Vi mäter elevernas läsförmåga genom olika diagnosverktyg. I alla klasser arbetar vi med läsförståelse. Under lärarens ledning läser, tolkar och värderar man texterna tillsammans. Specialpedagogerna har stöttat pojkar med svagt läsintresse. Vi har startat upp ett projekt med i-pads som verktyg vid den första läsinlärningen. Analysera läsutvecklingsinsatserna för pojkar Pojkarna som deltog i den lilla gruppen tillsammans med specialpedagogen klarade nationella proven i svenska. Vi tror att pojkar kan lockas av att arbeta med i-pads som verktyg och vi kommer att följa utvecklingen i grupperna. Vi måste fortsätta arbetet med att göra medvetna val vid inköp av litteratur. Bokprat med bibliotekarie kan också locka fler att läsa. Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 6(9)
2.4 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Vi har deltagit i skolverkets konferenser om betyg och bedömning. Alla behöriga lärare rättade nationella proven tillsammans. Analys av arbetet med betyg och bedömning Vi behöver fler diskussioner om bedömning då det fortfarande råder en oklarhet i hur bedömningen ska gå till samt hur de ska förmedlas till eleverna och deras föräldrar. Vi ser brister och att det finns en ojämnhet i våra lokala pedagogiska planeringar. Vi kommer att utarbeta en mall för planering som lärarna ska använda. Detta kommer att innebära att elever och föräldrar känner igen mallen i alla ämnen. Det är viktigt att vi kan konkretisera kunskapskraven för eleverna för att de ska kunna vara delaktiga i sin utbildning och undervisning. Vårt mål är att eleverna själva ska kunna leda sina utvecklingssamtal. 2.5 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut i skolan? Beskriv kortfattat hur detta arbete gått under året Under året har vi arbetat med implementeringen av de nya styrdokumenten som prioriterat område. Vi har haft flera projekt under året som en stor del av personalen varit delaktiga i. Alla lärare som undervisar i matematik har varit delaktiga i en kompetensutvecklingssatsning. Vi har också fått medel från läsa, skriva, räkna satsningen. Inom den ramen har vi startat ett utvecklingsarbete med I-pads som verktyg för de yngre eleverna. Ett annat utvecklingsprojekt har handlat om att öka pojkars läslust. Vi har haft olika läsgrupper med samtal om läsningen för att öka läslusten. Analys av ert kvalitetsarbete Vi kan se att diskussionerna om matematikundervisning har ökat. I förlängningen kommer det också att märkas på undervisningen i klassrummet. Vi har ännu inte sett några resultat av inköpen av I-pads eftersom det skett under sommaren. Vi kunde se att alla pojkar som deltagit i läsgrupperna klarade nationella proven och de klarade också kunskapskraven för läsning. Vi skriver skrftliga omdömen på school soft. Vi använder inte ett gemensamt språk och det råder en osäkerhet i hur vi ska formulera oss. På grund av att ett rektorsbyte skulle ske under sommaren har inte den sedvanliga dokumentationen av utvärderingen skett i alla arbetslag. Utvecklingsförslag och åtgärder för nästa år Under läsåret 2012/2013 kommer vi att fortsätta implementeringen av Lgr 11 och diskutera hur skriftliga omdömen ska formuleras. Vi ska tillsammans skapa en mall för pedagogiska planeringar och vi ska arbeta fram rutiner för att skapa en likvärdig bedömning. Vi ska också diskutera hur vi kan formulera mål och kunskapskrav så Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 7(9)
eleverna får en förståelse för vad, hur och varför de ska arbeta med ett visst arbetsområde. Inom ramen för matematiksatsningen kommer vi att fortsätta arbetet och målet är att öka måluppfyllelsen i matematik genom att höja kompetensen hos lärarna. Vi kommer att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete med kartläggning, analys, uppföljning samt utvärdering som ska leda till verksamhetsutveckling. 2.6 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Förskollärarna i förskoleklass besöker förskolorna och får då en överlämning. Det handlar mest om den sociala utvecklingen men på grund av de särskilda sekretessreglerna som gäller för förskolan så blir det inte så mycket information som överlämnas. I början av höstterminen i förskoleklass görs tester för att se var barnen befinner sig kunskapsmässigt. Överlämningen mellan F-klass och åk 1 är lättare att genomföra och vi delger både den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen. Specialpedagogerna har också haft tillfälle att träffa eleverna i F-klass och känner till vilka utvecklingsområden som vi ska fokusera på. Både lärare och specilapedagoger genomför tester för att se var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Analys av arbetet Vi ser att grupperna kan bli väldigt ojämna då vi inte har tillräckligt med information från förskolan. Vår nya organisation innebär att F-klasserna och åk 1 inte samarbetar lika mycket som man gjort tidigare. Vi ska analysera om och hur det påverkar förförståelsen för var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling när de byter årskurs. Vi ska se över rutinerna vid överlämning för att säkerställa att vi faktiskt får den informaion som förskolan kan lämna över. Vi ska också ta in föräldrarna mer vid överlämningen för att få tydligare information om var barnen befinner sig i sin utveckling. Specialpedagogernas screening i F-klass ska ligga till grund för arbetet i åk 1. Diskussioner inom ramen för implementeringsarbetet skapar en förståelse hos åk 1 lärare för vad man arbetar med i F-klass. Önskemål finns från personalen att de ska få arbeta ytterligare ett år i samma arbetslag för att få tid att utvecklas som grupp. Personalen arbetar upp en materialbank som kan användas flera år framöver. 2.7 Elevhälsofrågor Personalkategori Tjänstgöring i timmar per vecka - därav anställda - därav köp av tjänst Skolläkare 2,5 2,5 Skolsköterska 30 30 Planerade personalförändringar 2012? Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 8(9)
Personalkategori Tjänstgöring i timmar per vecka - därav anställda - därav köp av tjänst Planerade personalförändringar 2012? Skolkurator Skolpsykolog 16 16 Lärare med specialpedagogisk kompetens 146 146 Speciallärare 45 45 56 tim (ferietjänst) av specialpedagogerna är fördelade till träningsskolan. Specialläraren arbetar i sjukhusskolan. Vi köper in kuratorsstöd vid behov. Analys Elevhälsoteamet träffas en gång per vecka tillsammans med skolledningen. Var och en bidrar till arbetet utifrån sin kompetens. Vid behov tillsätter vi en resursutredning där vi deltar utifrån behov och våra kompetenser. Vi kan också bjuda in kurator, logoped och socialtjänsten m.fl. I elevhälsoteamet finns både skolpsyklolog och biträdande rektor som också deltar i Trygghetsgruppens arbete. Elevhälsan är delaktig i utvärderingen och analysen av trivselenkäten som genomförs varje år inom ramen för revideringen av Likabehandlingsplanen. Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2012, Grundskola 9(9)