Telemeddelande Carl Jensfelt Praktikant Amnr SING20130424 Ekonomisk rapport april 2013 Sammanfattning har en alltjämt god ekonomi som dock är fortsatt känslig för svängningar i världsekonomin, vilket ledde till minskad tillväxt under 2012 (+1,3 %). står också inför flera utmaningar framöver, bl.a. eftersträvas en mer kvalitativ, produktivitetsdriven tillväxt, med mindre beroende av utländsk arbetskraft. Landet har också en hög inflation driven av framförallt ökade lönekostnader och bostadspriser. : ekonomiska basfakta Valuta: dollar, 1 SGD = ca 5,2 SEK BNP: SGD 345,6 mrd (2012) BNP/capita: SGD 65 048 (PPP) (2012) BNP-tillväxt: 1,3 % (2012) Inflation: 4,6 % (2012) Arbetslöshet: 2,0 % (2012) Valutareserv: SGD 316,7 mrd (2012) Export: SGD 510,3 mrd (2012) Import: SGD 474,6 mrd (2012) är högt industrialiserat med en framgångsrik marknadsekonomi. Största ekonomiska sektorn är tillverkningsindustrin följt av handelssektorn samt den finansiella tjänstesektorn. Landet har en av världens största hamnar. Jordbruk saknas nästan helt. Viktigaste tillverkningsindustrin är elektronik, följt av den petrokemiska industrin. Utländska multinationella storföretag dominerar tillverkningsindustrin. Ett fåtal inhemska storföretag finns, flertalet statsägda. Beroendet av omvärlden är mycket högt, omfattning på export och import är stor. Andelen reexport är hög. Största handelspartners är Malaysia, EU, Kina, Indonesien, USA och Hong Kong.
Sveriges Ambassad Promemoria 2(7) Bakgrund är ett välmående land med en BNP per capita (PPP) som är bland de fem högsta i världen. Landet har en av världens mest öppna ekonomier med transparanta och affärsvänliga regelverk och man rankas mycket högt i listan över de mest konkurrenskraftiga länderna i världen. Korruptionen är också mycket låg, konkurrerar med de nordiska länderna om förstaplatsen i världsrankingen. Många internationella företag har valt att etablera sig i landet. Kontoren i har ofta ett stort regionalt ansvar som ofta inkluderar hela Sydostasien och ibland även Oceanien och andra delar av Asien. har en strategisk geografisk position, omkring hälften av all handel till havs passerar sundet utanför landet vilket har gjort det till en viktig knutpunkt och logistikcentrum för hela regionen. har världens näst största hamn för containertrafik och en av världens största raffinaderikapaciteter. Flygplatsen är av världsklass med utmärkta förbindelser. Allt detta genererar viktiga inkomster. Landet saknar nästan helt naturtillgångar vilket gör ekonomiskt beroende av omvärlden för import och export. Det stora omvärldsberoendet gör landet sårbart och utvecklingen styrs i hög grad av vad som händer i världsekonomin. De ekonomiska problemen i Europa och USA har i viss mån kunnat kompensera genom ökad handel i närområdet, särskilt med Kina. När Kinas tillväxt nu avmattats får det genomslag även i. BNP & Tillväxt År 2010 2011 2012 2013* 2014-2020** 2020-2030** BNP per Capita 59,813 64,451 65,048 N/A N/A N/A Tillväxt 14,5 % 5,2 % 1,3 % 1-3 % 3-4 % /år 2-3 % /år Produktivitetsökning 10,7% 1,3 % -2,6 % N/A 2-3 % /år 1-2 % /år *prognos, **målsättning Det senaste decenniet har tillväxten i genomsnitt legat på 5-6 % årligen. Den biomedicinska sektorn (BMS) och tillverkningsindustrins framgång har varit en starkt bidragande faktor till detta. En ökad efterfrågan på bl.a. läkemedel har möts av en expansion av BMS-klustret. Nya kemiska industrianläggningar har gynnat tillverkningsindustrin. Även byggnadssektorn, finanssektorn och
Sveriges Ambassad Promemoria 3(7) turistindustrin har gått bra. s goda ekonomiska tillväxt de senaste åren har också till stor del åstadkommits genom befolkningsökning. Tillväxttakten accelererade under de år då tog emot stora mängder utländsk arbetskraft. Under 2012 bromsade tillväxten dock in kraftigt. Detta ses till stor del som ett resultat av en ekonomiskt orolig omvärld vilken i sin tur lett till negativa resultat inom framförallt elektronik-, tillverkning- och transportsektorn. Trots detta fokuserar 2013 års budget inte på kortsiktiga åtgärder för att få fart på tillväxten. Istället prioriteras strukturreformer som på längre sikt skall ge en mer kvalitativ tillväxt där produktivitetsökningar i större utsträckning skall driva tillväxten, istället för import av billig utländsk arbetskraft. Åtgärder som stöd till låginkomsttagare, skattelättnader och subventionerade lönehöjningar kommer sannolikt ha en positiv inverkan på tillväxten. Dock kommer den minskade arbetskraftsinvandringen agera dämpande på tillväxten den närmsta tiden, innan de eftersträvade produktivitetsökningarna får genomslag. Tillväxtprognosen för 2013 ligger på 1-3 %. Tillverkningsindustrin, finansoch försäkringsbranschen och byggsektorn förväntas agera drivkraft medan detaljhandeln spås sämre tillväxt. Prognosen bygger på modesta nedskärningar i den amerikanska ekonomin och en någorlunda stabil utveckling i eurozonen, där framförallt det senare är ett stort orosmoln för den singaporianska ekonomin. I samband med omställningen till en mer kvalitativ, produktivitetsdriven tillväxt räknar med att denna i framtiden kommer vara lägre än det senaste decenniet. Målsättningen är att ha en tillväxt på mellan 3-4 % under åren fram till 2020 och därefter mellan 1-2 % fram till 2030. Förhoppningen är att denna bara till hälften ska drivas av ökad arbetskraft och att produktivitetsökningar ska stå för resten. En förutsättning för att uppnå detta är dock att man lyckas bibehålla och utveckla redan gjorda landvinningar inom en rad sektorer (t.ex. den biomedicinska), samtidigt som man är öppen för förändringar och nyskapande. Därför läggs stor energi på att stimulera nytänkande och attrahera utländska aktörer till "nya" näringssektorer och affärsidéer. Kreativa yrken, kultur och livsstil, miljö/ clean tech, transport och utbildning är
Sveriges Ambassad Promemoria 4(7) områden där man ser stor framtidspotential. Målet är att fortsätta utveckla landet till en stark kunskapsbaserad ekonomi. Regeringen önskar också bibehålla s attraktionskraft som bas för multinationella företags regionala aktiviteter. Samtidigt varslas det om att statens kostnader för att behålla dessa företag i landet kan stiga med tiden och att den ekonomiska strukturen på sikt måste ge större plats åt inhemska småoch medelstora företag med lönsamhetspotential. Därför satsas mer på entreprenörskap och stöd till småföretagare. Arbetsmarknad År 2010 2011 2012* 2013 2014-2020** 2020-2030** Befolkning (milj) 5,077 5,184 5,312 N/A 5,8 6 6,5 6,9 Arbetskraft (milj) 3,136 3,237 3,362 N/A +1-2% /år +1% /år Arbetslöshet (%) 2,2 2,1 2,0 N/A N/A N/A Utl. arbetstillstånd 871,200 908,600 952,100 N/A +1% /år +1 % /år *preliminära siffror, **prognos En åldrande befolkning tillsammans med mycket låga nativitetstal ställer den singaporianska ekonomin inför stora utmaningar framöver. Man talar om en silver tsunami och beräkningar visar att om nuvarande trend håller i sig kommer endast 2,1 medborgare i arbetskraften försörja en pensionär år 2030. Förutom olika åtgärder för att öka barnafödandet är därför fortsatt beroende av den arbetskraftinvandring som hittills drivit en stor del av den ekonomiska utvecklingen. Att regeringen nu söker reformera den singaporianska ekonomin till mer kvalitativ, produktivitetsdriven tillväxt beror till stor del på ökat missnöje från den singaporianska befolkningen över den stora arbetskraftsinvandringen. Man upplever dels att billig utländsk arbetskraft håller nere lönenivån och att högutbildad utländsk arbetskraft stjäl arbeten från Singaporianer. Dessutom upplevs en överbelastning i landets infrastruktur, ökat trängsel och stigande bostadspriser. Regeringen har svarat med att strama åt beviljandet av arbetstillstånd och man har även stramat åt de kvoter som finns för antal utländska anställda på företagen. Den stramare policyn, kombinerat med s redan låga arbetslöshet, har dock lett till att vissa företag upplever brist på arbetskraft och ökade
Sveriges Ambassad Promemoria 5(7) kostnader. Situationen är något av ett dilemma för då attraktionskraften för utländska företag är en viktig del av ekonomin. Löner, inflation & växelkurs År 2010 2011 2012 2013* 2014-2020* BNI per capita 57,603 63,921 64,310 N/A N/A Inflation 2,8 % 5,2 % 4,6 % 3-4,5 % 3-4,5 % Växelkurs mot Euro 1,71(dec) 1,68(dec) 1,62(dec) 1,61(apr) N/A *prognos Den strypta arbetskraftsinvandringen kommer sannolikt pressa lönerna uppåt, speciellt i tillverkningsindustrin. Prognosen pekar dock på att en allt större del av arbetskraften i framtiden kommer arbeta i högutbildade sektorer, s.k. PMET-arbeten (Professional, Managerial, Executive and Technical jobs). Prognoserna för löneutvecklingen i dessa sektorer är mer osäkra och beror delvis på i vilken utsträckning de eftersträvade produktivitetsökningarna infrias. I budgeten för 2013 lanserade regeringen en Wage Credit Scheme. Genom att subventionera 40 % av löneökningarna inom de närmsta tre åren vill regeringen hjälpa företagen att ställa om till den nya kvalitativa tillväxten. De senaste åren har känt av en hög inflation jämfört med de senaste decennierna, en nivå som sannolikt också kommer bestå under de närmsta åren framöver. Den strypta arbetskrafttillgången med löneökningar som följd är en viktig orsak till detta, ökade bostadspriser en annan. bedriver en ovanlig form av penningpolitik där växelkursen, inte räntorna, är centralbankens huvudsakliga styrmedel. Denna policy är ett resultat av landets stora handelsberoende där nästan alla konsumtionsvaror och livsmedel importeras. Penningpolitiken fungerar effektivt mot importerad inflation men sämre mot inhemsk, som löner och bostadspriser. Inflationsläget gör att den singaporianska centralbanken (Money Authority of ) troligtvis fortsätter låta den redan starka dollarn appreciera under 2013.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(7) Handel År 2010 2011 2012 2013 Import 18,8 8,6 3,2 N/A Export 20,7 7,5-0,9 N/A Import från Sverige 27 5,5 2,7 N/A Export till Sverige 19 7,2-42 N/A Förändring mot föregående år i % s ekonomi är starkt exportberoende. De ekonomiska problemen i Europa och USA avspeglas tydligt i exportsiffrorna, som har en nedåtgående trend. Speciellt är det elektroniksektorn som går trögt och den starka dollarn gör att trenden ser ut att bestå. Grannlandet Malaysia är s viktigaste handelspartner, tätt följt av EU och Kina. och EU lyckades i december 2012 nå enighet om ett frihandelsavtal, till vilket kopplas ett partnerskaps- och samarbetsavtal. Sedan 2010 finns även ett frihandelsavtal mellan ASEAN och Kina och det finns en politisk vilja att ytterligare stärka handelssamarbetet i regionen. I november 2012 lanserades avsikten att uppnå en Regional Comprehensive Economic Partnership, på sikt ett frihandelsområde som skulle omfatta ASEAN+6 (Kina, Korea, Japan, Australien, Indien och Nya Zeeland). tillhör också kretsen stater som förhandlar ett frihandelsavtal inom ramen för det USA-drivna frihandelsprojektet TPP ( Trans Pacific Partnership ). är Sveriges största exportmarknad i Sydostasien och sjätte största i Asien. Under 2012 ökade Sveriges export till marginellt men trenden är nedåtgående. Totalt omfattade Sveriges export till 8,618 miljoner SEK under 2012, dvs. 0,7 % av Sveriges totala export. Den svenska företagsnärvaron i är betydande. Omkring 250 svenskrelaterade företag finns i landet, vilka har över 7,000 personer anställda. Försäljning och service är inriktningen för de flesta företagen men några har även tillverkning (ABB, Tetra Pak, Perstorp och Berg Propulsion). Andra företag har regionala centrallager i landet (SKF, Sandvik och Seko Tools). De svenska bankerna SEB, Handelsbanken och Nordea har större regionkontor i och Svensk Exportkredit har sitt kontor i.
Sveriges Ambassad Promemoria 7(7) som finansiellt centrum År 2010 2011 2012 2013 Fixed Asset Investments, SGD (mdr) 12,9 13,7 16 N/A rankas högst på Världsbankens lista över var det är enklast att göra affärer och landet är ett viktigt regionalt finanscenter med ca 700 lokala och utländska finansiella institutioner. s börs, som leds av svensken Magnus Böcker, har ca 800 listade företag och växer stadigt. Börsen har en hög representation av internationella företag och har på senare tid bl.a. sett en kraftigt växande obligationsmarknad. I januari 2013 fick Industrial & Commercial Bank of China klartecken till att börja bedriva valutahandel med kinesiska Renminbin (RMB) i, något som tidigare endast Hong Kong och Taipei haft tillstånd att göra utanför kinesiska fastlandet. Möjligheten stärker ytterligare s status som ett av de främsta finansiella naven, inte minst vad gäller valutahandel. Investeringarna ökar också kraftigt i landet och förra året noterades nytt rekord av Fixed Asset Investments. Utländska företag erbjuds konkurrenskraftiga villkor, skatten för företag är 17 % och skatten för varor och tjänster (GST) är 7 %. är en framgångsrik marknadsekonomi men har också starka inslag av statliga ekonomiska intressen i flera sektorer. De två stora statliga investmentbolagen Temasek Holdings och Government Investment Corporation (GIC) hör till de största statliga investmentbolagen i världen. DOLFE