Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö som ger plats för lek och lärande UR KURSENS INNEHÅLL: Stadsbyggandets konsekvenser för barn och unga vad innebär förtätningen för våra barns livsmiljöer? Så kan du föra in barnperspektiv och barns perspektiv i samhällsplaneringen metoder för datainsamling, dialog och delaktighet Konkurrensen om marken hur skapa förutsättningar för utemiljöer som fungerar på barns och ungas villkor i den täta staden? Att arbeta med begränsade ytor hur samutnyttjande av friytor kan kompensera för mindre gårdar Från beställning och gestaltning till byggande och förvaltning hur samordnar man flera olika intressen för att åstadkomma en god bebyggd miljö? Gården som pedagogiskt rum vilka funktionskrav ställer verksamheten? Krav på mark, vegetation och utrustning som ska tåla hårt slitage Lekvärdesfaktor och andra verktyg för att bedöma status och kvalité samt värdesätta utemiljöns funktion och utvecklingspotential Kursledare: Kursen genomförs i samarbete med: Agronomie doktor och landskapsarkitekt LAR/MSA Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet Anna Sohlberg Enhetschef, planavdelningen Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Kerstin Nordin Forskare, avdelningen för landskapsarkitektur Sveriges lantbruksuniversitet Maria Hernberg Landskapsarkitekt med lång erfarenhet av gestaltning av utemiljöer i förskolor och skolor TEMADAG 20 APRIL 2016: Förvaltning som utvecklar kvaliteten på förskole- och skolgårdar lekvärde, barnperspektiv och nöjda hyresgäster Temadagens kursledare:, agronomie doktor och landskapsarkitekt LAR/MSA, Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet Lena Jungmark, landskapsarkitekt LAR/MSA, med lång erfarenhet av att arbeta med lekmiljöer Peo Cronqvist, lokal- och miljöansvarig på utbildningsförvaltningen, Lidingö stad Jimmy Norrman, landskapsarkitekt LAR/MSA, Funkia AB Medlem i www.sauf.se www.sipu.se
Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö som ger plats för lek och lärande Temadag: Förvaltning som utvecklar kvaliteten på förskole- och skolgårdar lekvärde, barnperspektiv och nöjda hyresgäster Utemiljön i förskolan och skolan har blivit allt mer betydelsefull för barns utveckling, lärande samt fysiska och psykiska hälsa. När städer förtätas och barnens livsmönster förändras har förskolegården och skolgården blivit i stort sett de enda platserna där barn kan leka och vistas ute på egen hand. Aktuell forskning visar att utevistelse på mångsidiga gårdar stärker barnens hälsa och utveckling, men också att eleverna lär sig mer då undervisningen kan varieras mellan ute och inne. Mer än hälften av det kommunala fastighetsbeståndets totala yta utgörs av förskolor och skolor. I anslutning till lokalerna finns den viktiga utemiljön som planeras och förvaltas av kommunen. Just nu växer behovet i många kommuner av nya skolor och förskolor. Konkurrensen om marken blir på många håll en konflikt där exploateringsbehov ställs mot barns behov av tillräckligt stora, tillgängliga och utvecklande utemiljöer. De ställningstaganden som görs på t.ex. barn- och utbildningsförvaltning, plan- och exploateringsenheter och fastighetförvaltning är avgörande för utemiljöns kvalitet vid nyproduktion av förskolor och skolor. Under denna kurs får deltagaren kunskap om aktuell forskning kring barns utevistelse och betydelsen av utemiljön vid förskola och skola. Du får även ökad insikt och metoder för hur du integrerar barnperspektivet i planeringsarbetet. Vi går igenom hur man arbetar i tidiga skeden av planprocessen för att skapa goda förutsättningar för en utvecklande och mångsidig utemiljö vid skola och förskola. Vi tittar även på principer för utformning av mångsidiga gårdar som tillgodoser barns behov av utmanande aktiviteter. Under temadagen den 20 april, lär du dig mer om hur en aktiv förvaltning kan höja lekvärdet på gårdarna samt hur du utgår från ett barnperspektiv samtidigt som du uppfyller kraven på säkerhet och tillgänglighet i utemiljön. Vi utgår från Boverkets och Moviums nya vägledning Gör plats för barn och unga en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö och ser hur denna kan användas i det praktiska arbetet på kommunen. Vi diskuterar också hur Boverkets Allmänna råd om friytor vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet (BFS 2015:1 FRI) kan tillämpas i praktiken. Dessutom kommer flera goda exempel att lyftas från kommuner som samverkar över förvaltningsgränserna, skapar mångsidiga utemiljöer på begränsade ytor och involverar barnens kunskaper om sin miljö i både planering och utveckling av utemiljö vid förskolor och skolor. Varmt välkommen till kursen! Malin Ek Lara SIPU Målgrupp Alla som arbetar med att planera, utforma och förvalta utemiljöer för barn och unga.
PROGRAM DAG 1 09.00 Registrering och kaffe med smörgås 09.30 Kort introduktion till kursdagarna och presentation av deltagarna 09.45 Gör plats för barn och unga Hur planera för en god bebyggd miljö på barns och ungas villkor? Den täta stadens konsekvenser för barn och ungas rörelsefrihet, lek, lärande och motoriska och psykosociala utveckling Vilka är planeringsförutsättningarna för att åstadkomma en god bebyggd miljö på barns och ungas villkor?, agronomie doktor och landskapsarkitekt LAR/MSA, Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet. Movium har regeringens uppgift att utveckla och kommunicera frågor om utemiljöer för barn och unga. Petter ansvarar för det arbetet och har tillsammans med Boverket tagit fram Gör plats för barn och unga en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö under 2015. Movium har även tagit fram Skolgården - förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar, en inspirationsskrift från Sveriges Kommuner och Landsting, som även den publicerades 2015. 10.15 Regler och ansvarsfördelning för planering, utformning och förvaltning av skolgårdar och förskolegårdar Huvuddragen och kärnpunkterna i Boverkets vägledning Gör plats för barn och unga vad innebär de i praktiken? Genomgång av Boverkets Allmänna råd BFS 2015:1 FRI hur påverkar de bygglovshanteringen? Hur kan man ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden i skolans och förskolans utemiljö? Hur planera för goda sol- och skuggförhållanden? Friyta hur kan man arbeta med ytnormer i kommunen? Hur kopplas yta till kvalitet och värden i utemiljön? Hur kan plan- och bygglovavdelning påverka ytorna för utemiljön i förskola/skola? 10:45 Bensträckare 11.00 Hur arbeta med planering i tidiga skeden för att skapa ytor och ändamålsenligt innehåll på förskole- och skolgårdar? Strategiska ställningstaganden om hur man hanterar den kommunala servicens markbehov i Malmö stad Arbetet med lokala riktlinjer för utemiljön vid skolor och förskolor hur används dessa i planeringsprocesser för att bevaka ytor? Hur arbetar vi med att skapa ytor och innehåll på mångsidiga gårdar, från ÖP till detaljplan och bygglovsprövning? Hur arbetar man med små ytor? Hur kan man arbeta med den s.k. lekvärdesfaktorn för att kompensera för en liten yta? Praktiska exempel från genomförda och pågående projekt i Malmö stad förväntningar och gjorda erfarenheter Anna Sohlberg, landskapsarkitekt och enhetschef, planavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Malmö har under lång tid arbetat på ett systematiskt sätt från tidiga skeden i planprocesser med att hantera markbehovet för förskolor, med syfte att öka möjligheterna till att skapa utvecklande utemiljöer med högt lekvärde. 12.00 Lunch 13.00 Barnperspektiv eller planerarperspektiv? Metoder för att fånga upp barnens kunskap om sin egen miljö i fysisk planering För- och nackdelar med olika sätt att fånga barns och ungas kunskap om sin miljö Hur information från barn och unga kan hanteras i olika kommunala planeringsprocesser Vilka skillnader kan det finnas i planerarens syn på utemiljön jämfört med barnens? Exempel på hur 10-12-åringars syn på sin utemiljö kan visualiseras med hjälp av metoden Barnkartor i GIS Kerstin Nordin, lärare och forskare på Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitektur, Sveriges lantbruksuniversitet. Kerstins aktuella forskning handlar om att utveckla en metod som kan användas av planerare inom kommunal fysisk planering för att få kunskap om hur barn använder sin utemiljö. 14.00 Hur kan våra kommuner åstadkomma en god bebyggd miljö på barns och ungas villkor i praktiken? Reflektion och erfarenhetsutbyte 14.30 Eftermiddagskaffe 14.50 Studiebesök i Annedalsparken och Mariehällsskolan Hur kan man planera för ett storskaligt samutnyttjande av mark med tillgängliga friytor för alla? och Maria Hernberg 17.30 (Senast) Åter i centrala Stockholm
PROGRAM DAG 2 09.00 Utemiljön som arena principer för utformning för att skapa ett pedagogiskt rum och social mötesplats Hur kan gården och utemiljön spegla politiska mål, såsom miljökvalitetsmål, folkhälsomål, jämställdhetsmål och friluftslivsmål? Hur uppfyller man skollagen och läroplanens mål genom innehållet på en gård? Ekosystemtjänster, konst och andra faktorer som stimulerar till pedagogiska utomhusaktiviteter Skolgården som resurs för området på fritiden 10.00 Förmiddagskaffe 10.20 Kästaskolan och Glömstaskolan i Huddinge hur fick platsens förutsättningar och barnens behov styra utformningen av utemiljön? Hur såg samverkansprocessen ut från idé till genomförande? Hur arbetade vi med att bevara naturskog för att skapa en utmanande utemiljö? Barnens säkerhet och arbetsmiljökrav för transporter, hur går det ihop? Tekniska krav samordnades med barns behov av utmanande rastaktiviteter hur fick vi ihop olika intressen? Aktiva åtgärder för att pojkar och flickor leker med varandra Hur få med alla delar i en gård? Hur beaktar man de olika perspektiven samtidigt; vilt & kreativt, säkert & tryggt och tillgängligt? Hur kan Boverkets riktlinjer appliceras på gestaltningsförslaget som arbetades fram? 14.30 Från planering och gestaltning till genomförande och förvaltning hur arbetar man utifrån ett helhetstänk redan från idéstadiet? Från vision till verklighet hur blev det? Mariehällsskolan i den nya stadsdelen Annedal i västra Stockholm och Kästaskolan i Huddinge Var leker barnen och hur används gården? Vad säger ansvariga beställare om slutlösningen? Gjorda erfarenheter Modell eller gestaltningsverktyg för utemiljön bra eller likriktning? Hur bedöma och kvalitetsgranska en gestaltning? Check-lista Hur är elever, lärare och rektor delaktiga i utformningen av utemiljön? Hur kan utemiljön hänga ihop med innemiljön på ett bra sätt? Utomhuspedagogik vad kan man använda gården till? Hur omhänderta dagvattnet inom fastigheten? Beskuggning hur får man till en skuggig miljö vid nybyggnation? I vilken utsträckning ska utemiljön vara tillgänglig för alla? Hur skapar man en utemiljö som är säker, utmanande och tillgänglig? Maria Hernberg 15.30 Uppsummering och erfarenhetsutbyte vad tar vi med oss hem? 16.00 Kursen avslutas Maria Hernberg, landskapschef på ett större konsultföretag i Stockholm. Maria har de senaste 20 åren främst fokuserat på gestaltning av utemiljöer i förskolor och skolor samt de processer som krävs för att förverkliga en långsiktigt hållbar utemiljö för barn. Hon arbetar ofta i projektens alla skeden från förstudier till förvaltning, vilket gör att förvaltningsaspekterna kan tas med redan på idéstadiet. 12.00 Lunch 13.00 Workshop vad gör en bra skolgård bra? och Maria Hernberg 14.10 Eftermiddagskaffe
TEMADAG 20 APRIL 2016: Förvaltning som utvecklar kvaliteten på förskole- och skolgårdar lekvärde, barnperspektiv och nöjda hyresgäster All kommuner har befintliga förskole- och skolgårdar som ska driftas och underhållas. Hur kan man genom aktiv förvaltning höja lekvärdet och ha ett barnperspektiv på dessa gårdar? Kan säkerhet och trygghet gå hand i hand med barns behov av utmaningar? Under den här temadagen får du ta del av intressanta exempel där fastighetsorganisationen prövar nya vägar för att utveckla sitt uppdrag, till exempel via samverkan över förvaltningsgränserna där även den enskilda skolan deltar i planering av drift och underhåll. Vi diskuterar förvaltarens önskan om en lättskött utemiljö, skolans behov av en ändamålsenlig utemiljö för den pedagogiska verksamheten, men också barnens behov av en flexibel, tålig och tillåtande miljö för lek, naturkontakt, sociala möten och fysisk aktivitet. 09.00 Registrering och kaffe med smörgås 09.30 Kort introduktion till kursdagen och presentation av deltagarna 09.45 Regler och riktlinjer för trygga och säkra gårdar Verksamhetens behov och det nödvändiga risktagandet i barns utveckling Hur stimulerar utemiljön till lek, pedagogisk aktivitet och delaktighet? Fastighetsorganisationens ansvar för hållbarhet, ekonomi och säkerhet hur kan dessa frågor gå hand i hand med en utemiljö som utmanar barnen? agronomie doktor och landskapsarkitekt LAR/MSA Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet 10.15 Förvaltning med barnperspektiv vilka är de viktiga framgångsfaktorerna? I barnens ögonhöjd - hur anlägger man ett barnperspektiv på utformning och skötsel av förskole- och skolgårdar? Hur planera för drift och underhåll av förskole- och skolgårdar med ett barnperspektiv? Lekvärdet i olika typer av ytor, hur de kan kombineras med varandra samt vikten av mångfald Samverkan över förvaltningsgränserna som framgångsfaktor för en optimal utemiljö - exempel på hur förvaltningsövergripande styrdokument kan vara ett stöd Hur skapar man en ökad delaktighet i planering och utveckling av förskole- och skolgårdar tillsammans med elever och personal på skolan? Hur få överblick över de befintliga utemiljöerna på förskolor och skolor? Goda exempel UV-skydd på förskolegårdar och skolgårdar en allt viktigare parameter att ta hänsyn till Lena Jungmark, landskapsarkitekt LAR/MSA, har lång erfarenhet av att arbeta med lekmiljöer, både på offentliga platser och på förskolor och skolor. Hon var med i Boverkets referensgrupp för framtagande av Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Lena var även huvudförfattare till inspirationsskriften Skolgården - förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting 2015. Under åren 2011-2013 arbetade Lena som landskapsarkitekt i projektet Gröna skolgårdar i Malmö. Projektet syftade till att ta fram en fungerande arbetsmodell för hur man skapar stimulerande och gröna skolgårdar, genom bland annat stor delaktighet hos elever och personal på skolorna. 11.00 Funktionsprogram för utemiljön i skola och förskola i Lidingö stad exempel på framgångsrik samverkan mellan beställare och konsulter Därför tog vi fram ett funktionsprogram för utemiljön för kommunala grundskolor F-6 Hur utformas ett kunskapsdokument som stöd inför om- och tillbyggnader av befintliga skolor? Ansvarsfördelning och samverkan mellan flera förvaltningar kring frågor om utemiljöns drift, underhåll och barns och ungas utveckling Rudbodaskolan ett bra exempel på samverkan mellan fastighetsägare, utbildningsförvaltning och konsulter för att skapa en ändamålsenlig miljö för barns lek, lärande och välbefinnande Skolgården som resurs på fritiden så används utemiljön utanför skoltid Framtagandet av ett nytt funktionsprogram för förskolan Peo Cronqvist, lokal- och miljöansvarig på utbildningsförvaltningen Lidingö stad. Peo är bl. a. ansvarig för nya utemiljöer vid skolor och förskolor, där funktionsprogrammet ligger till grund för gestaltningen av utemiljöerna. Jimmy Norrman, Landskapsarkitekt LAR/MSA, med över 15 års erfarenhet av gestaltningsuppdrag i både små och stora komplexa uppdrag. Han har även en god teknisk kunskap kring mark och konstruktion i anslutning till landskapsuppdrag. Jimmy var ansvarig för gestaltningen av utemiljön på Rudbodaskolan, Lidingö stad. 11.50 Ta-med-lunch och buss till studiebesök på Rudbodaskolan 14.00 Workshop Hur planera för drift och underhåll av utemiljön vid skola och förskola som har barnperspektiv? (Inklusive paus för eftermiddagskaffe) och Lena Jungmark 15.30 Uppföljning och summering av dagen vad tar vi med oss hem? 16.00 Dagen avslutas
B Sverige Porto betalt Alla våra utbildningar kan skräddarsys och genomföras för just din organisation! Vi kan även utarbeta helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen som din organisation behöver inte finns i vårt ordinarie kursutbud. Mycket att vinna på att genomföra utbildningen på hemmaplan: Lägre kostnad Priset per deltagare blir betydligt lägre än för motsvarande öppna utbildningar. Skräddarsytt program Kursprogrammet upprättas i samråd med kursledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations behov. Stärker gruppkänslan Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet. Flexibelt Du bestämmer själv tid och plats för kursen. För förfrågan om upplägg och prisuppgift kontakta Birgitta Andreasen på telefon 08-698 06 22 eller mejla till birgitta.andreasen@sipu.se ANMÄLAN: PLANERING OCH UTFORMNING AV SKOLANS OCH FÖRSKOLANS UTEMILJÖ DATUM: se www.sipu.se för aktuellt datum PLATS: Centrala Stockholm KURSPRIS: Kurs 18-19 april 2016: 9 800 kronor exklusive moms, i priset ingår kursdokumentation, lunch, för- och eftermiddagskaffe. Temadag 20 april 2016: 5 900 kronor exklusive moms, i priset ingår kursdokumentation, lunch, för- och eftermiddagskaffe. Kurs och temadag 18-20 april 2016: 12 800 kronor exklusive moms. AVBOKNING: För avbokningsregler se www.sipu.se. Vi förbehåller oss rätten att göra justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare. ANMÄL DIG VIA: www.sipu.se info@sipu.se +46 8 698 06 01 FCG SIPU International AB, Box 45113, 104 30 Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, 104 30 Stockholm Tfn: 08-698 06 01, Fax: 08-698 06 10 E-post: info@sipu.se, Hemsida: www.sipu.se U3178-01