Tillämpning av nya PBL-bestämmelserna 2015

Transkript

1 Tillämpning av nya PBL-bestämmelserna 2015 Hur skapa en enklare planprocess och effektivare plangenomförande i praktiken för ökat bostadsbyggande? maj 2015 Stockholm UR KONFERENSENS INNEHÅLL: ä Nya PBL-bestämmelser för en enklare planprocess, men blev det enklare? ä Enkelt planförfarande blir standard vad innebär det i praktiken? ä Hur skapar vi tillväxt och utveckling med den fysiska planeringen som verktyg? ä Kräver ändrad lagstiftning och ändrad planprocess en ny organisation och nya roller i kommunen? ä Hur rustar sig Länsstyrelsen för att möta kommunerna och skapa enklare och effektivare planprocesser så att fler bostäder kan byggas? ä Hur skapa förutsättningar i detaljplan för ett effektivare plangenomförande? ä Nya riktlinjer för exploateringsavtal vad kan regleras i exploateringsavtal i dag som inte kunde regleras tidigare? ä Tyngdpunktsförskjutning från granskning av plan till granskning i byggprocessen hur har bygglovsenheten och tillsynsarbetet påverkats? TALARE: Yvonne Svensson Rättschef, Boverket Patric Åberg kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinge kommun Patrik Faming verksamhetssamordnare, Boverket Tatjana Joksimović planchef, enheten för planfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms län Johan Hjalmarsson PBL ämnessakkunnig vid avdelningen för Bostäder och transporter, Näringsdepartementet Tomas Vesterlin Jurist och civilingenjör lantmäteri Mari von Sivers Byggnadsinspektör, tekniskt sakansvarig, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad

2 Tillämpning av nya PBL-bestämmelserna 2015 Hur skapa en enklare planprocess och effektivare plangenomförande i praktiken för ökat bostadsbyggande? maj 2015 Stockholm Behovet av bostäder och lokaler är stort i Sverige, framförallt i växande storstadsregioner. Det sker en snabb urbanisering i Sverige och en god tillgång till bostäder och lokaler är en förutsättning för tillväxt. Det råder i dag en akut bostadsbrist i stora delar av Sverige, Boverket bedömer att i 126 av landets kommuner är det brist på bostäder. Brist på bostäder hindrar människor från att ta jobb där de finns, företag från att expandera, och ungdomar att flytta till jobb och utbildning. För att minska hindren i plan- och byggprocessen tillsattes utredningen En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34) och förslagen som utredningen lämnade i mars 2014 ligger till grund för propositionen En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) som Riksdagen beslutade om i juni Huvuddelen av ändringarna i lagstiftningen började gälla den 1 januari 2015, och de sista ändringarna börjar gälla från och med den 1 juli Hur tillämpa de nya PBL-bestämmelserna i praktiken för en enklare planprocess och effektivare plangenomförande? Under denna konferens får du möjlighet att gå igenom alla förändringar som sker i PBL under Du får en ökad förståelse för hur du kan använda nya möjligheter som uppstår i och med ändringarna i lagstiftningen, för att kunna skapa en effektivare planprocess, plangenomförande och byggande. Dessutom får du många konkreta förslag på hur man kan organisera sig i kommunen och skapa rutiner och riktlinjer för att kunna tillämpa förändringarna i PBL i praktiken, från olika kommuner som arbetat strategiskt med dessa frågor redan innan lagändringarna trädde i kraft. Varmt välkommen! Malin Ek Lara Projektledare, SIPU Målgrupp: Alla som arbetar med planering och byggande. T.ex. handläggare och chefer på plan-, exploatering-, och bygglovsenheterna, samt politiker i kommunstyrelse och bygg- och miljönämnd

3 DAG 1, TORSDAGEN DEN 28 MAJ 2015: Varför byggs det inte bostäder efter behov idag? Vad ger ändringarna i PBL för nya möjligheter? Varför byggs det inte bostäder och lokaler idag efter behov? Vad är problemet? Var byggs det mest idag? Hur mycket och var ökar bostadsbyggandet? Framtida utmaningar kring särskilda grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden Hur väl kommer den nya lagstiftningen att lösa problemen kring bostadsförsörjning och skapa en bättre fungerande bostadsmarknad? Kräver ändrad lagstiftning och ändrad planprocess en ny organisation och nya roller i kommunen? Nya ändringar i Boverkets byggregler den 1 juli 2014 för att det ska kunna byggas fler studentbostäder och mindre bostäder hur ska de nya reglerna tillämpas i praktiken? Yvonne Svensson är rättschef på Boverket och ingår i Boverkets ledningsgrupp. Hon har tidigare varit huvudsekreterare i betänkande av byggprocessutredningen Bygg helt enkelt, SOU 2008: Bensträckare Nya PBL bestämmelser för en enklare planprocess, men blev det enklare? Bakgrund och syfte med ändringarna i PBL varför ändras lagstiftningen igen? Översiktlig genomgång av alla förändringar i PBL 1 januari samt 1 juli 2015 Hur kan kommunen använda nya möjligheter som uppstår i och med ändringarna i lagstiftningen? Hur skapas en planprocess som är enkel, effektiv och mer transparant för att öka bostadsbyggandet? Tyngdpunktsförskjutning från granskning av plan till granskning i byggprocessen vad innebär det för kommunen? Yvonne Svensson Hur skapar vi tillväxt och utveckling med den fysiska planeringen som verktyg? Att arbeta strategiskt från översiktsplan till plangenomförande för regional tillväxt Hur arbetar vi i en liten kommun med fysisk planering som verktyg för utveckling? Varför ska politiken leda arbetet med översiktsplanering och fördjupad översiktsplanering? Hur skapar vi medborgarinflytande i planprocesser? Lunch Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinge kommun. Patric har varit kommunstyrelsens ordförande sedan Han har arbetat med att utveckla en tydlig vision och ett nytt arbetssätt i kommunen, där den strategiska planeringen har varit i centrum Strategisk översiktsplanering, enklare planprocess och hållbar stadsutveckling hur går det till i praktiken? Hur planerar man strategiskt för en mer hållbar stadsutveckling? Hur kan översiktsplanerna bli genomförbara och kopplas till bostadsförsörjningen? Enkelt planförfarande blir standard vad innebär det i praktiken? Vilken typ av planer går enligt vilket förfarande? När ska man använda vilket förfarande? Hur väljer man förfarande? Boverkets allmänna råd för planbestämmelser vad kan du reglera i en detaljplan? Patrik Faming, verksamhetssamordnare, Boverket. Patrik arbetar med verksamhets- och utvecklingsfrågor i Boverkets ledning, och han har tidigare arbetat som expert inom översiktsplanering, projektledare samt enhetschef för strategisk planering, på Stads- och regionenheten samt Planering- och bygglovenheten. Patrik har även 15 års tidigare erfarenhet av arbete med kommunal planering och stadsutveckling. Han är utbildad planeringsarkitekt på Blekinge Tekniska Högskola Eftermiddagskaffe Hur rustar sig Länsstyrelsen för att möta kommunerna och bidra till enklare och effektivare planprocesser så att fler bostäder kan byggas? Länsstyrelsens förbättringsarbete för att detaljplaneprocessen ska bli enklare och effektivare De första erfarenheterna av nya detaljplaner enligt senaste PBL-ändringar Hur ska Länsstyrelsen arbeta med rådgivning till kommunerna kring tillämpningen av PBL under planprocessen? Hur kan kommunen arbeta effektivt med undersökningar och utredningar innan detaljplanen antas? Goda exempel

4 Tatjana Joksimović, Planchef, enheten för planfrågor, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tatjana är utbildad arkitekt SAR/MSA på Belgrads Universitet med teknologimagisterexamen i tillämpad IT på Chalmers. Tatjana har bred erfarenhet av arbete med kommunal stadsplanering och effektivisering av processer, bl.a. i Nynäshamns kommun, Göteborgs stad, Malmö stad och Belgrads stad där hon arbetade tidigare. Tatjana är också engagerad som delad ordförande för Kvinnors Byggforum Aktuella lagstiftningsfrågor inom plan- och byggområdet Johan Hjalmarsson, arkitekt SAR/MSA. Johan arbetar som PBL ämnessakkunnig på Näringsdepartementet, vid avdelningen för Bostäder och transporter. Han var tidigare biträdande länsarkitekt på Länsstyrelsen i Stockholm. Johan har lång erfarenhet av utbildning i PBL-frågor samt har medverkat i flera olika statliga utredningar, senast som utredningssekreterare för Plangenomförandeutredningen (S 2011:11), som bl.a. ledde fram till propositionen En enklare planprocess Konferensens första dag avslutas DAG 2, FREDAGEN DEN 29 MAJ: Hur skapa förutsättningar i detaljplan för ett effektivare plangenomförande? Fastighetsrättsliga frågor och samarbete mellan lantmäterimyndighet, plan- och bygglovhandläggare Vad är möjligt att styra kring genomförandet i detaljplan? Plankarta och planbeskrivning Hur kan samverkan mellan lantmäterimyndighet, bygglovs- och planhandläggare förbättras i praktiken? Vad innebär den utökade samrådsrollen för lantmäterimyndigheten i planprocessen? Vilka är fördelarna? Hur kan man reglera fastighetsindelning i detaljplanen? Hur skriva in användnings- och egenskapsbestämmelser, men samtidigt uppnå flexibilitet i planerna? Hur påverkas bedömningen av mindre avvikelser av de nya lagändringarna? Bestämmelserna för huvudmannaskap för allmänna platser tydliggörs hur ska allmänna platser finansieras och vad gäller för gatukostnader? Hur hantera frågor kring huvudmannaskap och delat huvudmannaskap? Lantmäterimyndigheternas roll att förelägga sakägare att inhämta tillstånd, vad innebär det? Tomas Vesterlin, jurist och civilingenjör lantmäteri. Tomas har lång erfarenhet av plangenomförandefrågor, bland annat som utbildare och fastighetsrättslig expert på Lantmäteriet, i regeringsuppdrag samt som konsult och partsföreträdare Förmiddagskaffe Nya riktlinjer för exploateringsavtal och ny lag kring markanvisning vad innebär förändringarna och hur påverkar detta planprocessen? Ökade krav på exploateringsavtal, vad innebär det för plangenomförandet? Vad kan regleras i exploateringsavtal i dag som inte kunde regleras tidigare? Nya riktlinjer för exploateringsavtal vad ska finnas med i avtalet? Vilka nya förfaranderegler gäller när exploateringsavtal ska ingås? Vad händer med exploatörsbestämmelserna? När kommunen inte får ställa egna tekniska egenskapskrav, innebär det att man inte får ställa några villkor alls? Hur ska kommunens riktlinjer för markanvisning se ut? Vad ska de innehålla? Statsstödsregler och olagligt statsstöd vid försäljning av offentligt ägd mark Vad händer när kommunen inte uppfyller de nya kraven? Tomas Vesterlin Lunch

5 13.30 Tyngdpunktsförskjutning från granskning av plan till granskning i byggprocessen hur har bygglovsenheten och tillsynsarbetet påverkats? Hur ska de nya bestämmelserna om bygglov tillämpas för en enklare hantering? Hur har organisationen anpassats efter den nya lagstiftningen? Ökat utrymme för avvikelser från en detaljplan hur bedöms vad som är accepterade avvikelser? Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk och fastigheter Hur hanteras ett planvillkor som ett villkor för att ge startbesked? Även andra huvudmän än det allmänna kan godtas inom s.k. A-tomter Möjlighet till justering av lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser Mari von Sivers, civilingenjör väg- och vatten, arbetar sedan tio år med bygglov på Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad. Hon arbetade tidigare som konsult i den privata sektorn och har totalt över 25 års erfarenhet inom byggbranschen. Mari är delaktig i arbetet med att implementera ny lagstiftning i verksamheten och att utarbeta riktlinjer och rutiner för stadsbyggnadskontoret Vilka konsekvenser har beslutet om bygglovsbefriade åtgärder fått i kommunerna? Erfarenheter från lagändringarna som trädde i kraft 1 juli 2014 Vad blev resultatet av genomförd lagstiftning som lättar på kravet på bygglov? Hur har fastighetsägarna reagerat på förändringen? Hur har kommunens tillsynsarbete påverkats? Goda exempel på hur kommunen har informerat medborgare och fastighetsägare Bygglovsbefriade åtgärder gäller inte betydande kulturmiljöer vad är det? Hur kan man styra bevarande av gröna områden i t.ex. fritidshusområden? Ska man göra om detaljplanen för att bevara karaktären i området? Erfarenheter från övriga lagar som trädde i kraft 1 juli små lägenheter på befintliga vindar utan tillgänglighetskrav samt tidsbegränsade lov upp till 15 år. Mari von Sivers Konferensen avslutas Eftermiddagskaffe

6 B Sverige Porto betalt KURSANMÄLAN TILLÄMPNING AV NYA PBL-BESTÄMMELSERNA 2015 TID: maj 2015 PLATS: SIPU:s kurslokal, Dalagatan 7, Stockholm PRIS: kronor, exklusive moms. I kurspriset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation. AVBOKNING: För avbokningsregler se Sipus hemsida Vi förbehåller oss rätten att göra eventuella justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och talare. ANMÄL DIG VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, TP, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: U