Läkemedelsinteraktioner. Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna

Relevanta dokument
Många läkemedel samtidigt:

EU-lagstiftning-nyheter

EU-definition. Farmakovigilans. Klinisk Farmakologi (WHO 2002) Biverkning WHOs definition (Eng: adverse drug reaction) Läkemedelsrelaterade problem

Försämrat allmäntillstånd Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Läkemedelsrelaterade problem

Läkemedelsrelaterade problem

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

LÄKEMEDELS- INTERAKTIONER

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsinteraktioner

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsinteraktioner med inriktning psykiatri

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning

Läkemedelsrelaterade problem

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Naturläkemedel/Växtbaserade läkemedel. Interaktioner. apotekare Jolanta Wågström Läkemedelsrådet Område Läkemedel

Rätt dos? Om läkemedel och njurar, lever, ålder etc. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Läkemedel och äldre. Doc Carl-Olav Stiller Klin farm Karolinska Universitetssjukhuset

Det här vill jag prata om: Klassificering i SFINX

Att följa upp läkemedelsbehandling

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Att dosera läkemedel vid njursvikt

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Att följa upp läkemedelsbeh.

Farmakogenetik/genomik

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

EXAMENSARBETE. Läkemedelsinteraktioner

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Kliniskt farmakologiska principer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller perfenazindekanoat 108 mg motsvarande perfenazin 78 mg.

Val av läkemedel och dos

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Xenobiotikas öde i organismen

Principer för rationell läkemedelsbehandling

Interaktioner del 1. Loka Brunn Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland

Rätt dos? Att börja behandla. Jonatan Lindh, avd. för klinisk farmakologi

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Farmakologi. Biverkning. Biverkningar till följd av läkemedelsbruk

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Val av läkemedel och dos HT Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?

Farmakogene*k/genomik

Principer för rationell läkemedelsbehandling

BILAGA III RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL. Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid

Läkemedelsbehandling och amning

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Antidepressiva läkemedel och farmakogenetik - Fokus på behandlingsstyrning. Equalis Uppsala nov-17

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Val av läkemedel och dos. Carl-Olav Stiller, Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel i klinisk vardag

Äldre och läkemedel LATHUND

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

SJSE11 Farmakologi Exampeltenta 3.0 hp

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

Allmän Farmakologi INTERAKTIONER. Läkemedelsrespons. Att samverka eller interagera är generellt en viktig förmåga.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Varje tablett innehåller 500 mg, 250 mg respektive 125 mg paracetamol. Beträffande hjälpämnen se 6.1.

4.1 Terapeutiska indikationer Opiodkänslig smärta när enbart perifert verkande analgetika inte räcker.

Rätt dos vid rätt tidpunkt

Läkemedelshantering i klinisk vardag

Läkemedelsbiverkningar

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

Farmakologins ABC. disposition

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Kod-ID: Tentamen

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Kodein Meda 25 mg tabletter

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

4.3 Kontraindikationer Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens,

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Klassificering av interaktionerna. Interaktionerna klassificeras vad gäller klinisk betydelse och dokumentationens art enligt nedan:

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Transkript:

Läkemedelsinteraktioner Doc. Carl-Olav Stiller Avd för Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset-Solna

Många läkemedel ökar risken för 1. Biverkningar Antalet läkemedel är den viktigaste enskilda riskfaktorn Risken ökar exponentiellt med antalet preparat. 2. Läkemedelsinteraktioner Ökad, minskad eller utebliven effekt 3. Nedsatt compliance Följsamheten sjunker drastiskt med antalet preparat. Källa: Äldres läkemedel. Fokusrapport 2005 Medicinskt programarbete

Läkemedelsbehandling av äldre på medicinklinik Patienterna hade i genomsnitt 8-10 läkemedel 1/10 hade läkemedelskombination som bör undvikas p.g.a. interaktion Granskning av Socialstyrelsen 2006 (12 medicinkliniker), publ. 2007 20 äldsta pat./klinik senaste 3 mån, totalt 236 patienter

Läkemedelsinteraktioner oväntad för stark eller för svag effekt p.g.a. kombination av minst två läkemedel Farmakokinetisk interaktion: Det ena läkemedlet ökar eller minskar plasmakoncentrationen av det andra. Farmakodynamisk interaktion: Det ena läkemedlet förstärker eller motverkar effekten av det andra.

Farmakokinetiska interaktioner Absorption Ökat gastrointestinalt ph Antacida, PPI, H2-blockerare Kan påverka joniseringsgraden minska absorptionshastigheten Exempel: Minskad absorptionen av ketokonazol och itrakonazol, ökad absorption av digoxin Minskad GI motilitet, ventrikeltömning Opioidanalgetika, antikolinerga läkemedel Följd: Fördröjt upptag av olika läkemedel Komplexbindning Antacida, kalcium (obs! mjölk) Följd: Sämre upptag av järn, tetracykliner, kinoloner, Levaxin

Farmakokinetiska interaktioner Absorption Absorption Tex: Kolestyramin Hämmar upptag av sura läkemedel, ex. : digoxin, warfain, tyroxin, pravastatin Påverkan på tarmflora Tex: Antibiotika (erytromycin, tetracykliner) Det enterohepatiska kretsloppet kan brytas, lägre konc av p-piller Toxiska effekter på tarmslemhinnan Tex: Cytostatika Sämre upptag av pga minskad upptagsyta

Farmakokinetiska interaktioner Absorption Hämning/induktion av transportproteinet P- glykoprotein ( PGP ) PGP Skydd mot främmande substanser, finns bl.a. i GI-kanalen, gallgångar, njurtubuli, BBB och placenta Efflux-pump kastar ut ämnen från cellerna PGP hämning: t.ex. verapamil (Isoptin) höjd digoxinnivå PGP induktion: t.ex. rifampicin, johannesört sänkt digoxinnivå

Farmakokinetiska interaktioner - Plasmaproteinbindning Ett läkemedels effekt beror av fri P-konc. av lm. Bortträngning/ displacement Kompensationsmekanismer: fri fraktion clearance konstant fri konc. Klinisk betydelse bristfälligt dokumenterad Observandum vid Läkemedel med snäv terapeutisk bredd Liten fri fraktion (sura läkemedel m. hög albuminbindning) Liten distributionsvolym Ex: fenytoin och valproat

Farmakokinetiska interaktioner - metabolism Bäst dokumenterat för oxidativa processer som katalyseras av cytokrom P450-systemet Individuell variation Interaktioner Omgivningsfaktorer Monogen kontroll (polymorfism) CYP 2D6 (7 % i Europa långsamma, ex: TCA, många SSRI, flera beta-blockerare) CYP 2C9 (1 % av svenskarna långsamma:warfarin) CYP 2C19 (3 % av svenskarna långsamma. ex. diazepam)

Proportion of drugs metabolised by the different CYPs CYP2D6 19% CYP3A4 36% CYP2C19 CYP2C9 CYP1A2 CYP2E1 CYP2B6 CYP2A6

Viktigaste läkemedelsmetaboliserande CYP-enzymer CYP1A2 CYP2D6 CYP2C9 CYP2C19 CYP3A4 Polymorf Polymorf Polymorf Induceras av Induceras rökning av antiepileptika

Polymorf läkemedelsmetabolism CYP2D6 CYP2C9 CYP2C19 7% långsamma 1% långsamma 3% långsamma antidepressiva S-warfarin omeprazol antipsykotika flera NSAID citalopram opiater fenytoin vissa TCA vissa antiarytmika tolbutamid proguanil tolterodin losartan diazepam tamoxifen

CYP2D6-polymorfism CYP2D6-aktivitet bimodalt fördelad i vita befolkningsgrupper och nästan helt genetiskt styrd indelning av populationen långsamma metaboliserare (7%) snabba metaboliserare (ca 90%) ultrasnabba metaboliserare (1-2%)

FDA NEWS RELEASE: Aug. 15, 2012 FDA warns of risk of death from codeine use in some children following surgeries Population UM Genotypes/Phenotypes ( Activity) Prevalence % (UM/Total n) African/Ethiopian 4 UM (active duplicate genes) 29% (35/122) African American 5, 6 UM (three duplicate genes) 3.4% (3/87) 6.5% (60/919) Asian 7, 8, 9 UM (active duplicate genes) 1.2% (5/400) 2% Caucasian 5, 6 UM (three duplicate genes) 3.6% (33/919) 6.5% (18/275) Greek 10 CYP2D6 * 2xN/UM 6.0% (17/283) Hungarian 11 UM (active duplicate genes) 1.9% Northern European 10, 12 UM (active duplicate genes) 1-2% Table 1. Prevalence of Ultra-rapid Metabolizers in Different Populations UM = ultra-rapid metabolizer; CYP2D6 = cytochrome P450 2D6

Läkemedel som metaboliseras av Antidepressiva CYP2D6 Antipsykotika amitriptylin fluoxetin haloperidol klomipramin fluvoxamin perfenazin imipramin paroxetin tioridazin nortriptylin mianserin zuklopentixol desipramin venlafaxin risperidon Betablockare Antiarytmika Övriga alprenolol enkainid kodein metoprolol flekainid dextrometorfan propranolol propafenon etylmorfin timolol tropisetron tolterodin

Enzyminducerare, ofta 2-3 v till maximal effekt Fenobarbital- fenemal (2B) Dexametason Karbamazepin - Tegretol Rifampicin Rifadin t.ex. (3A4) Johannesört Kolgrillad mat Tobaksrök (1A2) Kroniskt alkoholintag (2E1)

Enzymhämmare, t.ex. Ciprofloxacin (CYP 1A2) teofyllin Erytromycin; Flu-, itra-, ketokonazol; (CYP 3A4) warfarin, terfenadin, calciumantag. Fluoxetin (2C9, 2C19, 2D6) Paroxetin (2D6)

Farmakokinetiska interaktioner - Utsöndring Renal utsöndring: Spironolakton (Aldactone) tubulär sekretion av digoxin Probenecid (Probecid) tubulär sekretion av penicillin salicylater tubulär sekretion av metotrexat NSAID litium, metotrexat m.fl. utsöndring p.g.a hämmad PGE2 syntes ledande till minskat renalt blodflöde och sänkt GFR

TDM -Therapeutic Drug Monitoring Läkemedelsanalys för terapikontroll När kan det vara aktuellt att mäta? Läkemedlet har smal terapeutiskt bredd- viktigt att patienten ligger rätt Effekter eller biverkningar är svåra att kvantifiera med enkla och robusta kliniska metoder Terapisvikt kan inte tolereras, tex vid immunosuppression efter transplantation

TDM Läkemedel som ofta analyseras i plasma Immunosuppressiva Digoxin Antiepileptika Litium Antipsykotiska läkemedel Antidepressiva Teofyllin

TDM - förutsättningar Vedertaget terapeutiskt konc. intervall fastställt samband mellan S-konc & effekt / biverkningar Provet taget vid koncentrationsjämvikt Nås efter 4-5 halveringstider Provet taget som dalvärde Precis före nästa dos

Farmakodynamiska interaktioner Antikolinerga biverkningar Antipsykotika (fentiaziner): perfenazin (Trilafon), proklorperazin (Stemetil) Atypiska antipsykotika: klozapin (Leponex), olanzapin (Zyprexa) Tricykliska antidepressiva: amitriptylin (Tryptizol), klomipramin (Anafranil) Antihistaminer: klemastin (Tavegyl), hydroxizin (Atarax), prometazin (Lergigan)

Cytostatika o. likn. Farmakodynamiska interaktioner GI-blödning & ulceration Fluorouracil, metotrexat m.fl. ASA, NSAID, warfarin, SSRI Immunsuppressiva medel: Kortikosteroider, t.ex.

Farmakodynamiska interaktioner Läkemedel som kan ge hypotension Antidepressiva Nitrater Antihypertensiva Antipsykotika Antiparkinson-medel

Farmakodynamiska interaktioner Digoxin- hypokalemi/hyperkalcemi ökad risk för digitalis-intox Hyperkalemi: ACE-hämmare - kaliumsparande diuretika Hypoglykemi: Alkohol p.o. antidiabetika diuretisk, blodtryckssänkande effekt: NSAID - diuretika, -blockerare,ace-hämmare

Läkemedelsanamnesen ett arbetsverktyg Graviditet Läkemedel/naturläkemedel Överkänslighet Missbruk INTEraktioner

Klassificering av interaktioners kliniska betydelse (Sjöqvist 1997) A. sannolikt ingen klinisk betydelse B. klinisk betydelse ännu ej fastställd C..Kombinationen kan kräva dosanpassning. D..Kombinationen bör undvikas. (risk för utebliven effekt/allvarlig biverkan)

Hur undvika interaktioner? Kunskap om de viktigaste mekanismerna Kolla t.ex. www.janusinfo.se, www.fass.se Minimera antalet läkemedel Se över och ompröva terapin fortlöpande

www.janusinfo.se