TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM Del 1 Olycksstatistik och problembeskrivning 1

för Jönköpings kommun Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 2012-06-14 Del 1 Olycksstatistik och problembeskrivning Text: Gunnel Onselius Layout: Kerstin Olsson Statistik: Lisa Stalin Foto: Smålandsbilder, Stadsbyggnadskontoret, Miljökontoret och Räddningstjänsten Stadsbyggnadskontoret, maj 2012 2

Förord met är kommunövergripande och ligger även till grund för underliggande dokument till Jönköpings kommuns handlingsprogram för Trygghet och säkerhet. För att få en aktuell bild av trafikolycksläget på det kommunala vägnätet, en kartläggning av vilka trafiksäkerhetsproblemen är och var de finns samt förslag på åtgärder för ökad trafik-säkerhet har arbetet med ett nytt för Jönköpings kommun tagits fram. Denna rapport, som utgör första delen av programmet innehåller olycksstatistik och problembeskrivning. Del 2 innehåller åtgärdsförslag för att förbättra trafiksäkerheten. Som underlag till trafiksäkerhetsprogrammet gjordes en trafiksäkerhetsrevision. Syftet med revisionen var att få ett så bra underlag som möjligt eftersom det nuvarande programmet är från 1995. met har arbetats fram av trafiksäkerhetssamordnaren på stadsbyggnadskontoret i samverkan med arbetsgruppen Skydd mot olyckor Trafiksäkerhetsgruppen där följande aktörer ingår: Stadsbyggnadskontoret Räddningstjänsten Tekniska kontoret Stadskontoret Utbildningsförvaltningen Trafikverket, region syd Landstinget Polisen NTF 3

4

Innehåll Del 1 Olycksstatistik och problembeskrivning Sid 6 Sammanfattning 7 Inledning 8 Bakgrund 9 Övergripande mål 10 Beteenden och attityder 12 Arbetssätt i Jönköpings kommun 16 Förbättringsområden 18 Olycksanalys 19 Lokala mål 5

Sammanfattning Dödsfall och personskador genom trafikolyckor utgör ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige. Olycksrisk och otrygghet påverkar också vår vardag. Många föräldrar låter inte sina barn röra sig på egen hand, då man är orolig för trafiksäkerheten. Detta påverkar barnens hälsa och utveckling. Ett ökat bilåkande och skjutsande av barn påverkar även miljön negativt, och därmed den lokala luftkvaliteten i Jönköpings kommun. En bättre trafikplanering ökar livskvaliteten för kommunens invånare. Det finns ett antal faktorer som i hög grad påverkar trafiksäkerheten. Den som är av störst betydelse är hastigheten i krockögonblicket. Användning av bilbälte och skyddsutrustning för barn är också av stor betydelse för hur allvarliga konsekvenser en olycka får för de inblandade trafikanterna. Risken för att en olycka ska inträffa ökar vid intag av alkohol och droger i samband med bilkörning. Användning av cykelhjälm reducerar skadeföljderna för cyklister som råkar ut för en trafikolycka. Även synbarheten är en viktig faktor för ökad trafiksäkerhet 6 liksom gators drift och underhåll. Att gatumiljön fungerar och är tilltalande är viktigt för alla olika slags resor som vi gör dagligen. Oavsett om vi väljer cykel, buss, bil eller att gå ska vi på ett så säkert sätt som möjligt nå vårt mål. För att påverka beteenden är samarbete mellan Trafikverket, andra kommuner, polis och frivilligorganisationer oerhört viktiga. Trafiksäkerhet är i grunden en fråga om attityder, omdöme och beteende. Under perioden 2007-2009 inträffade totalt 774 trafikolyckor på Jönköpings kommuns vägnät. Olyckorna har resulterat i 833 lindrigt skadade personer, 71 allvarligt skadade och tre som omkom i trafikolyckorna under den aktuella perioden. Under samma period har 453 olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandade inträffat. Av dessa är 201 fotgängare och 262 cykel/mopedolyckor. 400 skadades lindrigt, 61 var allvarligt skadade och två personer omkom. Trafikolyckor innebär inte bara sorg och lidande för de drabbade och deras anhöriga utan kostar också samhället pengar.

Inledning Jönköping är en expansiv och ekonomiskt stark kommun med drygt 127 000 invånare. Jönköping är en av Sveriges 10 största kommuner. met för Jönköpings kommun har Nollvisionen som utgångspunkt. Visionen strävar efter en vägtrafik där ingen människa skall dödas eller skadas allvarligt och strategier för hur vi ska uppnå säker trafik enligt visionen. Nytt etappmål när det gäller nollvisionen innebär att antalet dödade i trafiken skall halveras mellan åren 2007-2020. Det motsvarar högst 220 dödade år 2020. Regeringen har beslutat att antalet allvarligt skadade i trafiken skall reduceras med en fjärdedel under samma period. För att nå de nya etappmålen stärks samarbetet mellan aktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Målstyrning präglar samarbetet genom konkreta, verksamhetsnära mål som formuleras och följs upp regelbundet. Syftet med trafiksäkerhetsprogrammet är att få ett så bra underlag som möjligt för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet i Jönköpings kommun kopplat till Nollvisionen. Trafikverket, kommunerna och polisen har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning. Trafikverket har ett övergripande ansvar för målet och ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa. Kommunen har ett helhetsansvar för trafiksäkerheten inom kommunens gränser. Andra rapporter och policys som är antagna i Jönköpings kommun och som anknyter till trafiksäkerhetsarbetet är bilpolicyn och alkohol- och drogpolicyn. I stort sett är trafiksäkerhetskulturen i Jönköpings kommun mycket god. Det bedrivs ett aktivt samarbete mellan olika organisationer och med externa aktörer. I kommunen finns planerings- och styrdokument, men de börjar bli gamla och inaktuella och behöver därför uppdateras. Det finns även en väl fungerande organisation i gruppen Skydd mot olyckor Trafiksäkerhetsgruppen. Bra arbete utförs i skolornas trafiksäkerhetsarbete och med skolskjutsar. Måloch planeringsdokument följs upp. Trafikolyckor med personskador följs upp med rapporteringssystemet STRADA. 7

Bakgrund Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen ökat. Ansvaret för samordningen åvilar kommunstyrelsen och räddningstjänsten leder det operativa samordningsarbetet. I dokumentet Trygghet och säkerhet, fastställt av kommunstyrelsen 2008-05-14, anges följande inriktningsmål för säkerhetsarbetet (se nedan). Syftet med inriktningsmålen är att tydliggöra de värderingar som skall ligga till grund för verksamhetens bedrivande. Kommunens inriktningsmål för trygghet och säkerhet: Alla skall ha en trygg och säker miljö Utsattheten för bränder, olyckor och brott skall fortlöpande minska Ett säkert och robust samhälle Kommunens arbetssätt för säkerhetsarbetet Inriktningen är att förhindra, förebygga och begränsa Den enskildes behov och ansvar ska vara utgångspunkt Varje förvaltning ska ha ansvaret inom sitt verksamhetsområde Kommunens säkerhetsarbete ska bedrivas systematiskt Kommunen ska ta initiativet till och leda samverkan med andra aktörer Inriktningsmålen kompletteras med mer konkreta mål och åtgärder för vilket resultat kommunen avser att uppnå inom de olika säkerhetsområdena. Detta trafiksäkerhetsprogram redovisar vad kommunen avser åstadkomma inom trafiksäkerhetsområdet. Varje nämnd har ansvar för sina respektive delar i programmet och stadsbyggnadsnämnden har ett särskilt samordnande ansvar. 8

Övergripande mål Nationella mål Etappmål Nollvisionen beslutades av riksdagen 1997. Den är både en vision om vägtrafik där ingen människa skall dödas eller skadas allvarligt och strategier för hur vi ska uppnå säker vägtrafik enligt visionen. Trafiksäkerhetsarbetet enligt nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. Riksdagen beslutade i juni 2009 om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten. Det innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minska med en fjärdedel från 2007 till 2020. Trafikverket tog fram förslaget våren 2008 på uppdrag av regeringen. Det tidigare etappmålet innebar att högst 270 personer skulle dödas till följd av vägtrafikolyckor år 2007, vilket var en halvering räknat från 1996 års nivå. År 2007 dödades 471 personer, alltså långt över etappmålet. Under 2010 har antalet omkomna minskat ytterligare jämfört med 2009, från 358 till ca 270 (290 inklusive självmord). Fr.o.m. 2010 särredovisas självmord i enlighet med internationell praxis. Oavsett om självmord räknas in eller inte så innebär det en kraftig minskning från en historiskt sett redan låg nivå. Antalet allvarligt skadade har beräknats till 4 700, vilket också det är en minskning jämfört med föregående år och utgångsläget från 2007, då antalet allvarligt skadade beräknades till 5 500. 9

Beteenden och attityder Nedan beskrivs resultat från 2010 års trafiksäkerhetsenkät som Trafikverket årligen genomför. I stort sett ställs samma frågor varje år vilket gör att trafiksäkerhetsenkäten är en utmärkt källa för att studera förändringar av allmänhetens attityder till viktiga trafiksäkerhetsfrågor över tid. Det har också visat sig att det i många frågor finns skillnader i attityder mellan kön och ålder. Trafikbeteenden En stor majoritet har angivit Inte köra rattfull som allra viktigaste för trafiksäkerheten när de fått välja bland åtta viktiga beteenden. Därefter följer Inte köra mot rött ljus, Använda bilbälte och Hålla hastighetsgränserna. Trafiknykterhet Sex procent av de tillfrågade uppger att de under det senaste året kört bil efter att ha druckit alkohol, män i större utsträckning än kvinnor. 10 Hastighet Mer än varannan person, betydligt fler kvinnor än män, tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten. De främsta förespråkarna finns bland personer som är 65 år eller äldre. Bilbälte 99 procent av kvinnorna och 95 procent av männen uppger att de alltid eller nästan alltid använder bilbälte i framsätet i tätortstrafik. Bältesanvändningen är något lägre bland män i åldersgruppen 20-24 år. Cykelhjälm Var sjunde cyklist bland såväl kvinnor som män uppger att de alltid eller nästan alltid använder hjälm. Hjälmanvändningen är högst bland äldre personer och lägst i åldrarna 15-24 år. Lagen säger att fr.o.m. 1 januari 2005 ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade med cykel. Cykelhjälm eller annan hjälm med jämförbara skyddsegenskaper ska användas.

Synbarhet 28 procent uppger att de använder reflexer om vägen är belyst, medan 37 procent om belysning saknas. Kvinnor använder reflexer i högre utsträckning än män. Reflexanvändningen ökar med stigande ålder. Bland barn är tendensen det motsatta. Användningen minskar med stigande ålder. För barn i åldrarna 0-6 år har föräldrarna uppgivit att 87 procent av barnen använder reflex. I åldern 7 år eller äldre är användandet betydligt lägre. Användandet av reflexväst har ökat både bland barn och vuxna. Mer riskfylld trafik Närmare 2/3 har gjort bedömningen att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år. Kvinnor i högre grad än män och personer som fyllt 55 år. Mobiltelefon och bilkörning Ungefär två av tre personer anser att det borde vara förbjudet. Det är främst kvinnor och äldre som vill ha ett förbud. Övergångsställen Ungefär var tredje person, fler kvinnor än män, har svarat att bilarna sällan stannar när de ska gå över gatan på övergångställe. Andelen är störst i den äldsta åldersgruppen. Trygghetsundersökning i Jönköpings kommun 2010 Hur ofta känner du dig otrygg när du åker bil? (otrygg mer än sällan) Jönköping 28 % Riket 31 % Har du varit med om en trafikolycka senaste fem åren? Jönköping 13 % Riket 12 % Hur ofta känner du dig orolig för att drabbas av trafikolycka? (mer än sällan) Jönköping 66 % Riket 63 % Hur ofta använder du bilbälte? (alltid eller nästan alltid) Jönköping 95 % Riket 93 % Hur ofta respekterar du hastighetsgränserna? (alltid eller nästan alltid) Jönköping 54 % Riket 50 % Hur ofta använder du cykelhljälm? (alltid eller nästan alltid) Jönköping 26 % Riket 17 % Hur ofta använder du cykelbelysning? (alltid eller nästan alltid) Jönköping 48 % Riket 46 % Hur ofta använder du reflexer/reflexväst? (alltid eller nästan alltid) Jönköping 37 % Riket 34 % 11

Arbetssätt i Jönköpings kommun Trafik- och miljömedveten skola (TMS) Arbetet med TMS riktar sig till elever och pedagoger i Jönköpings och Habo kommun. Det övergripande målet för TMS är att trafiksäkerhetsfrågorna ska vara en del av skolornas ordinarie verksamhet. På sikt ska detta bidra till att öka trafikmedvetandet hos eleverna. Skolan upprättar en handlingsplan för trafikundervisning i skolan och varje skola bör ha ett eller flera trafikombud som ansvarar för trafikfrågorna. På sikt är målet att trafiksäkerhetsarbetet i förskolan ingår i TMS. För elever i åk 8 görs en särskild mopedsatsning som består av två aktiviteter, en under höstterminen och en under vårterminen. Under höstterminen inbjuds föräldrar till ett informationsmöte då försäkringsbolag och polisen informerar om mopedfrågor. Under vårterminen genomförs Nya Mopedmästarna av personal från MHF (Motorförarnas HelnykterhetsFörbund). Eleverna får då genomgå ett teoripass. Därefter kommer Räddningstjänsten till skolan och beskriver konsekvenserna kring olika trafikbeteenden och polisen gör spontanbesök på skolorna för att kontrollera att mopedförarna följer regelverket. I tabellen nedan beskrivs utbildningen som sker i de olika stadierna i skolan. Gymnasiet Don t Drink and Drive NTF och skolan Don t Drink and Drive Utbildningstrappa Årskurs 7-9 Trafiklåda Trafik och alkohol, ungdomars attityder och värderingar, förälders ansvar. MHF, Räddningstjänst, Försäkringsbolag, Polis och skolan Årskurs 4-6 Trafiklåda skolskjuts, säker cykel, cykelhjälm, reflexer-synbarhet, skolvägen, attityder, förälders ansvar. Skolan Årskurs 1-3 Trafiklåda skolskjuts, synbarhet, skolvägen, trafikmiljön vid skolan, närmiljön, cykelhjälm, förälders ansvar. Skolan Trafik- och Miljömedveten Skola (TMS) Förskola Skolvägen, trafikmiljön kring förskolan. Grönt spänne på cykelhjälm. Förälders ansvar för säkerhet i bil. Förskolan Trafik- och Miljömedveten Förskola (TMF) 12

Gå och cykla till skolan Don t Drink and Drive Med kampanjen Gå och cykla till skolan vill kommunen verka för att fler barn på ett tryggt och säkert sätt skall kunna gå och cykla till skolan. Att skjutsa sitt barn till skolan kan kortsiktigt kännas som en smidig, trygg och bra lösning, men i själva verket bidrar föräldrarna då till en farlig och otrygg trafikmiljö runt skolan. Trafiken till och från skolorna är ett betydande miljö- och trafikproblem i Jönköping. Genom att fler barn går eller cyklar minskar biltrafiken vid skolorna och på så sätt blir vägen säkrare. För att ytterligare öka säkerheten vid skolorna skall inriktningen vara att anordna särskilda platser för lämning/hämtning vid minst två skolor varje år. För elever på gymnasieskolan erbjuds fr.o.m läsåret 2009/10 Don t Drink and Drive i ett grundkoncept innehållande utbildning, aktivitet och uppföljning. Målgruppen är andra året på gymnasiet. Aktiviteterna genomförs i samarbete med NTF och MHF. Det övergripande målet med DDD-undervisning är att förmå ungdomar mellan 15-24 år att inte köra påverkad av alkolhol och/eller droger vägra att åka med förare som är påverkad av alkolhol och/eller droger hindra andra från att köra påverkad av alkohol och/eller droger 13

Skolskjutsverksamhet Den modell för skolskjutsverksamhet som utvecklats i Jönköpings kommun bygger på en målmedveten satsning och en helhetssyn, där alla viktiga komponenter som påverkar trafiksäkerheten och miljön har fokuserats och kravsatts. Modellen bygger på att man har utarbetat strategier utifrån fem områden: elever, förare, fordon, transporternas genomförande samt den fysiska miljön. Nya krav och lösningar diskuteras ständigt. Nedan redovisas exempel på vad det fortlöpande utvecklingsarbetet medfört och vad som gett upphovet till den så kallade Jönköpingsmodellen. Fordon Med hjälp av polisen genomförs årligen en extra besiktning av de ordinarie fordon som kör skolskjutsarna. Samtliga skolbussar är utrustade med alkolås. Fem skolbussar är i ett försök utrustade med ISAsystem. Detta är ett varningssystem som känner av aktuell hastighetsgräns. Säkerhetsbälten finns på alla platser. Föraren ansvarar för att eleverna är bältade. 14 Skolbussarna har också försetts med breda reflekterande band, tejper, både på sidorna samt fram och bak. I skolbussarna finns en krishanteringspärm och en handlingsplan om en olycka inträffar. Särskilt avtal med SOS Alarm finns också. Förare Alla förare som kör skolskjutsar genomgår kontinuerlig fortbildning. Eleverna Elever som åker skolskjuts genomgår årligen en trafiksäkerhetsutbildning. Eleverna har också utrustats med en speciell reflexbricka som både fungerar som skolbusslegitimation och reflex. Fysisk miljö Den fysiska miljön ingår också som ett viktigt led i arbetet med att trygga elevernas säkerhet.

Cykel I cykelplanen för Jönköpings kommun redogörs det för hur cykeltrafiken ska öka och hur cyklisternas miljö ska bli säkrare. Cykelplanen skall vara ett dokument som anger riktlinjer och stimulerar användandet av cykel som fortskaffningsmedel inom Jönköpings kommun. Planen innehåller förslag till fysiska åtgärder på cykelvägnätet och beskriver hur man kan främja människors cykelåkande. Målsättningen är att planen skall vara ett levande dokument som revideras återkommande. Cykelplanen berör i första hand åtgärder för cykeltrafiken. Dessa åtgärder medför även fördelar för gående och mopeder klass 2. Hela cykelplanen kan läsas på Jönköpings kommuns webbsida www.jonkoping.se Cykelplanen i sig är en satsning på trafiksäkerhet men ökad cykling medför också risker. Dessa måste motverkas genom ett fortsatt målinriktat arbete med att höja säkerheten för oskyddade trafikanter. Trafiksäkerhet är en viktig parameter när åtgärder genomförs och prioriteras. Cykelplanen skapar förutsättningar för att fortsätta arbetet med att höja säkerheten för cyklister och skall förhoppningsvis motverka att ett ökat antal cyklande innebär fler skadade cyklister. Hjälmanvändning Den cykelhjälmsmätning som gjordes i september 2009 visar att hela 33 % använder cykelhjälm i Jönköpings kommun. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet på 24%. Den höga andelen tros ha flera orsaker. Ett starkt påverkansarbete har pågått i många år och detta tillsammans med att det införts lag om att använda cykelhjälm för barn har säkert bidragit till att även fler vuxna har börjat använda cykelhjälm. Det är viktigt att arbetet med att öka användningen av cykelhjälm fortsätter. Cykelkedjan, som är en Cykla till jobbet kampanj som tidigare ingått i Smart Trafikant, har också bidragit eftersom hela 80 % av deltagarna använder cykelhjälm. Kampanjer med bl.a. cykelhjälmsförsäljning på Högskolan varje höst bidrar också. En orsak kan också vara att när man ser fler och fler som använder cykelhjälm så påverkas också fler att börja använda hjälm. Cykelhjälmsmätning sker varje år. Drift och underhåll Drift och underhåll av gång- och cykelbanor sköts av tekniska kontoret. Tekniska kontoret har genomfört en översyn av vinterväghållningsstandarden. Följande gång- och cykelvägar är prioriterade vid snöröjning: Vätterstranden sträckan Huskvarna Jönköping Bankeryd Utmed Herkulesvägen Mellan Råslätt Ljungarumsskolan Jordbron Torpa Vinterväghållningen av gång och cykelbanor utförs vid tre cm snödjup. Halkbekämpningen utförs med tumlat krossat grus. Sandupptagning sker varje vår och de högtrafikerade sträckorna (både vägar och gc-vägar) prioriteras. Sandupptagningen sker även någon/några gånger under vintern när vädret tillåter det. Då körs de prioriterade gc-vägarna samt vägarna och gc-banor/trottoarer i centrala Jönköping. För att säkerställa att huvudstråk och prioriterade cykelvägar håller god standard finns även behov av att inventera cykelvägnätet för att se över kvalitén på de befintliga gång- och cykelvägarna. Vart efter inventering sker och brister identifieras ska dessa åtgärdas. Bristerna kräver att ordinarie årsanslag för drift och underhåll utökas. 15

Förbättringsområden Genom analys som avser tiden 2007-2009 är dessa sträckor mest olycksdrabbade i kommunen. E4:an Hela E4:an genom Jönköpings kommun är av motorvägsstandard med en hastighetsbegränsning på 90 km/tim inom tättbebyggt område på sträckan mellan Råslätt och Huskvarna norr som är 11,6 km. Vägen utgör en vital led för nationell genomfartstrafik samtidigt som den tvingas fungera som fördelare av lokal trafik eftersom Jönköping saknar alternativa parallella vägar eller har reglerat dessa med hänsyn till trafiksäkerheten. E4:an är mycket hårt belastad med såväl genomfarts- som lokaltrafik. Vid Ekhagen/ A6 är trafikflödet 75 000 fordon/dygn. Publikdragande ställen som Elmia och Kinnarps arena orsakar under vissa dagar mycket stor belastning på E4:an. Detta gör sträckan till kommunens i särklass mest olycksdrabbade vägavsnitt. Under de senaste två åren har två personer omkommit i lastbilsolyckor på den aktuella sträckan. De mest olycksdrabbade avsnitten är vid Österängen, Ljungarums trafikplats och A6/Ekhagen. 16 Östra Storgatan Gäller sträckan mellan Saturnusplan och Hamnkanalen som är 2,3 km. Med närmare 15 000 fordon/dygn vid järnvägsundergången och totalt 25 olyckor under perioden gör sträckan till en av de mest drabbade. Här är det främst fotgängare, moped- och cykelolyckor som dominerar. På del av Östra Storgatan är det fordonstrafik förbjuden. Kortebovägen Avser sträckan från Bankeryd till korsningen vid Juneleden som är 10,5 km. Här har det skett 21 olyckor under perioden och sträckan trafikeras av 14 000 fordon/dygn vid mätpunkten Vätterslund. Med sina långa köer morgon och kväll är det främst upphinnandeolyckor men även fotgängare, cyklister/ mopedister finns med i statistiken. Munksjöbron Under perioden har enligt STRADA över 15 trafikolyckor inträffat. Det är nästan uteslutande upphinnandeolyckor. Trafikflödet på bron, som är 0,5 km, ligger på 24 400 fordon/dygn.

Huskvarnavägen Odengatan Redovisningen avser sträckan mellan Saturnusplan och Huskvarnaån, som är 3 km. Del av Huskvarnavägen trafikeras av 10 000 fordon/dygn på mätpunkten Huskvarnavägen/Elmiavägen. Totalt 16 trafikolyckor under perioden på hela sträckan. Här är det såväl avsvängningsolyckor och konflikter med cykel/moped eller fotgängare som dominerar. Redovisningen avser sträckan från E4:an till Museirondellen, som är 2 km. 21 000 fordon/dygn vid mätpunkten Odengatan/Änkhusgatan. 12 olyckor under perioden på sträckan. Det är främst upphinnandeolyckor som dominerar. Barnarpsgatan Gäller sträckan mellan Klostergatan och Järnvägsgatan, som är 2 km. 14 500 fordon/dygn på mätpunkten Barnarpsgatan/Myntgatan. Det har skett 15 olyckor under perioden på sträckan. Fotgängare, cykel/mopedolyckor dominerar. Herkulesvägen Sträckan, som är 2,8 km, trafikeras med närmare 16 000 fordon/dygn vid mätpunkten Herkulesvägen/ Bangårdsgatan. Det har skett totalt 13 olyckor under perioden på sträckan. Här är det främst olyckor och kollision mellan bilar och cykel/moped som dominerar. Järnvägsgatan Gäller sträckan från Hotellplan till Västra Storgatan, som är ca 1 km. 16 000 fordon/dygn vid mätpunkt Hotellplan. 11 olyckor under perioden på sträckan som främst är upphinnandeolyckor. Solåsvägen Gäller sträckan mellan Fridhemsrondellen till Solåsrondellen som är ca 1,5 km. 13 000 fordon/ dygn vid mätpunkten Solås Center. 11 olyckor under perioden och här är det främst avsvängningsolyckor samt konflikter med cykel/moped mot motorfordon. 17

Olycksanalys Olycksrapportering Olycksstatistik i Jönköping STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Från och med 2009 har huvudmannaskapet för STRADA övergått till Transportstyrelsen. Systemet bygger på inrapportering från polis och sjukvård till en gemensam databas. I databasen matchas de olyckor som är kända av både polis och sjukvård. Registreringen är rikstäckande sedan årsskiftet 2003 och från och med 2007 registrerar även Jönköpings länssjukhus skador i STRADA. Syftet med systemet är att skapa ett bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet genom att minska bortfallet av antalet skadade. Detta gäller framförallt oskyddade trafikanter som inte alltid kommer till polisens kännedom. Genom sjukvårdsrapporteringen får man också en bättre bild av skadans svårighetsgrad. Genom sjukvårdens klassificering av skadegraden får vi en bättre bedömning än den tidigare subjektiva gränsdragningen mellan lindrigt och allvarligt skadade. Under 2009 rapporterade polisen in 147 personskadeolyckor i STRADA med sammanlagt 182 skadade personer inom det kommunala vägnätet i Jönköpings kommun. En person omkom, 18 personer skadades allvarligt och 163 skadades lindrigt enligt polisen. Av de allvarligt skadade var fem fotgängare, tre cyklister, tre mopedister, två motorcyklister samt fem i personbil. I STRADA har sjukvården (Länssjukhuset Ryhov, akutmottagningen) under 2009 registrerat personer som skadats i trafikmiljö. Under 2009 registrerade sjukvården 171 skadade personer i 164 olyckor. Sjukvården bedömde 15 personer som allvarligt och 156 lindrigt skadade. Vissa personskador är rapporterade av både polis och sjukvård. Räknas totala antalet personer som skadats i trafiken under 2009 blir siffran 299 i totalt 261 olyckor. 18

Lokala mål Trafiksäkerhetsarbetet i kommunen bygger på en bred samverkan mellan olika aktörer såsom Räddningstjänsten, Landstinget, Polismyndigheten, Trafikverket region syd, MHF (Motorförarnas HelnykterhetsFörbund), NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) och de olika förvaltningarna inom kommunen. Beteendemål För att förstärka effekten av åtgärder i vägmiljön, fordon och lagstiftning spelar beteendepåverkan en viktig roll. I följande mål har beteendepåverkan en avgörande roll. Förslag på åtgärder inom insatsområdet Betendepåverkande åtgärder fördelat på sex fokusområden som även stämmer överens med de nationella målen. Hög hjälmanvändning Hög bältesanvändning Trafiknykterhet Hög hastighetsefterlevnad Barns trafiksäkerhet Synbarhet Fysiska mål Inventering av stråk där äldre och barn rör sig. Stråkinventering kan göras i samarbete med frivilligorganisationer och i samband med tillgänglighetsinventeringar. Bra vinterväghållning samt bra barmarksunderhåll på GCM-stråk ska prioriteras. Fortsatt arbete för säkra korsningspunkter i biltrafiknätet, korsningspunkter mellan biltrafik och GCM-trafik och säkra GCM-stråk. Fortsatt arbete med hastighetsöversyn. Översiktliga riktlinjer utarbetas för hur trafiksäkerhetsarbetet ska beaktas och prioriteras i plan- och tillståndsärenden t.ex. när det gäller befintliga och nya etableringar av skolor, förskolor och friskolor. Checklistor för egenkontroll för att säkerställa att trafik- och trafiksäkerhet behandlas i alla ärenden. Checklistorna ska ingå som bilaga i beslutsunderlag. 19

STADSBYGGNADSKONTORET 551 89 Jönköping Tfn 036-10 50 00, Fax 036-10 77 75 stadsbyggnad@jonkoping.se www.jonkoping.se