Socialnämndens årsredovisning 2014 Socialnämnden, 2015-02-24, 21 1
Socialnämndens årsredovisning 2014 Socialnämnden ansvarar för kommunens verksamheter för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. Inom dessa områden ger socialnämnden insatser i form av råd, service och stöd till barn, ungdomar och vuxna, enskilda och familjer. Nämnden arbetar med myndighetsutövning som styrs av flera lagar, t.ex. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Året i korthet Steg har tagits för att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten. Många ungdomar har erbjudits feriearbete, 420 att jämföra med 230 år 2013. Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat från 22,3 mnkr till 21,7 mnkr. Nämndens ekonomiska resultat är + 4,9 mnkr. Arbete med att lägga en grund har påbörjats inom förvaltningen vad gäller styrning och ledning, dokumenterade rutiner m.m. 2
Måluppfyllelse och verksamhet Socialnämnden har 2014 haft följande åtaganden och prioriterade verksamhetsområden: Kommunfullmäktiges prioriterade mål I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Socialnämndens åtagande / prioriterat verksamhetsområde Uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten 2014-2016 Införa Lagen om valfrihetssystem i minst två verksamheter Socialnämnden ska bidra med insatser för att minska arbetslösheten bland unga Socialnämnden ska aktivt bidra till kommunens samhällsplanering Socialnämnden ska minska avvikelsen från strukturjusterad standardkostnad inom individ- och familjeomsorgen Socialnämnden ska verka för samverkan och samordnade insatser både internt och externt Socialnämndens verksamheter ska vara fysiskt tillgängliga I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Socialnämnden ska driva BUS för att ge alla barn och ungdomar en bra uppväxt Då socialnämnden upphandlar ska den ske i enlighet med Alingsås kommuns miljöpolicy 3
Åtaganden Uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten 1 2014-2016 Under 2014 har förvaltningen genomfört en målgruppsanalys. Denna målgruppsanalys och en kartläggning av beroendeverksamheten (myndighetsutövningen och utförarverksamheten) som gjordes hösten 2013 visar att verksamheten behöver utvecklas för att bättre motsvara brukarnas behov. Under 2014 har förvaltningen arbetat med att ta fram fakta, kartlägga samverkansforum och startat ett arbete för att fastställa den framtida inriktning på beroendeverksamheten. Förvaltningen har i närvårdssamverkan drivit frågan om att det behövs en beroendemottagning. Förvaltningen har också drivit frågan att ungdomsmottagningen ska ha verksamhet för ungdomar med beroendeproblematik, vilket ligger i ungdomsmottagningens uppdrag men som idag saknas. En brukarundersökning har genomförts vid individ- och familjeavdelningen, med gott resultat där 96 procent av de som svarade på enkäten var mycket eller ganska nöjda i sin kontakt med verksamheten. Ett arbete som behöver utvecklas för att brukaren ska få rätt vård och omsorg, för planering av verksamhet och för att rätt instans ska bära rätt kostnader är upprättandet av individuella samordningsplaner (SIP). Arbetet med att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten är ett åtagande på lång sikt och finns med som ett åtagande även 2015. Då det finns en stor samsjuklighet för beroendeproblematik och psykisk ohälsa arbetar förvaltningen med framtida inriktning på verksamheten av beroende verksamhet och psykisk ohälsa integrerat. Samordnade individuella planer (SIP) Utfall 2014: 14 st Utfall 2013: antal SIPar mättes inte under 2013 Brukare är nöjda med beroendeverksamheten, andel Utfall 2014 2 : 56 % anger att de är mycket nöjda 40 % anger att de är ganska nöjda Utfall 2013: ingen brukarundersökning genomfördes under 2013 1 Med god kvalitet inom beroendeverksamheten innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. I de fall den enskilde har behov av tjänster som bedrivs av olika verksamheter eller olika utförare och professioner är dessa samordnade. Våra insatser utförs enligt gällande regelverk och ärenden handläggs och dokumenteras på ett rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning. 2 Sammanställning av svar på frågan Är du nöjd med hur socialsekreteraren bemöter dig en av frågorna som utformats för den brukarenkätundersökning genomfört bland brukare som varit i kontakt med Individ- och familjeavdelningen. 4
Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21 + år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel Utfall 2014: 82 % Utfall 2013: 81 % Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år Utfall 2014: 65 dagar Utfall 2013: 95 dagar Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Utfall 2014: utfallet för 2014 redovisas under 2015 Utfall 2013: 293 Utfall 2012: 380 Utfall 2011: 349 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Utfall 2014: utfallet för 2014 redovisas under 2015 Utfall 2013: 141 Utfall 2012. 133 Utfall 2011: 139 Införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) i minst två verksamheter Under våren 2014 gjordes en utredning med förslag på vilka verksamheter som var möjliga för införande av LOV. Socialnämnden beslutade vid oktobernämnden 2014 att LOV ska införas i två verksamheter; daglig verksamhet och ledsagarservice. Socialnämnden har inte infört LOV under 2014. Under 2015 finns införandet med som ett åtagande i nämndens flerårsstrategi. Antal verksamheter som har infört LOV Utfall 2014: 0 5
Prioriterade verksamhetsområden Socialnämnden ska bidra med insatser för att minska arbetslösheten bland unga Förvaltningen arbetar med att öka möjligheterna för bland annat ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten 3 har minskat med cirka 4,5 procentenheter till 12 procent, mellan december 2013 december 2014, vilket är den största relativa förändringen i GR-regionen. Ett förebyggandearbete har startats mellan skola - Arbetsförmedlingen - och studieyrkesvägledare vid Arbetsmarknadsenheten. Arbetet med att fortsätta uppmuntra socialt företagande i kommunen fortgår. Ett 15-tal inspirationsföreläsningar har hållits med deltagarna i de arbetsmarknadspolitiska programmen som målgrupp. Föreläsningarna har delvis hållits av egen personal, men även av företrädare för det lokala näringslivet. T.ex. har Länsförsäkringar och MacDonalds presenterat vilka arbetsuppgifter som finns i deras verksamheter och hur kompetensbehovet ser ut framöver. Även Le Mat och Companion, båda sociala företag, har presenterat möjligheterna att starta egen verksamhet med sociala förtecken. Under 2014 har antalet hushåll och antalet ungdomar med försörjningsstöd minskat i jämförelse med föregående år. Utbetalt försörjningsstöd i kronor har minskat jämfört med 2013. År 2014 hade 420 ungdomar kommunalt sommarjobb, vilket är 190 fler än 2013. Ungdomarna som har haft sommarjobb fick svara på en enkät. Svaren visade att 89 procent av ungdomarna anger att de har fått god inblick i arbetet och 57 procent vill arbeta i kommunen igen. Kostnader för försörjningsstöd Utfall 2014: 21,7 mnkr Utfall 2013: 22,3 mnkr Utfall 2012: 27,3 mnkr Utfall 2011: 27,6 mnkr Kostnader för försörjningsstöd, unga vuxna 18-24 år Utfall 2014: 4,4 mnkr Utfall 2013: 5,5 mnkr Utfall 2012: 6,4 mnkr Utfall 2011: 7,9 mnkr 3 Gruppering utgår från SCB:s definition av ungdomar 15-24 år 6
Unga vuxna, 18-24 år, som har försörjningsstöd, andel Utfall 2014: utfall 2014 blir tillgängligt under 2015 Utfall 2013: 7,2 % Utfall 2012: 8,3 % Utfall 2011: 8,7 % Kommunala sommarjobb Utfall 2014: 420 Utfall 2013: 230 Förvärvsarbetande ungdomar, 16-19 år, andel Utfall 2014: utfall 2014 blir tillgängligt under 2015 Utfall 2013: 20 % Utfall 2012: 18,9 % Utfall 2011: 17,4 % Förvärvsarbetande unga vuxna, 20-24 år, andel Utfall 2014: utfall 2014 blir tillgängligt under 2015 Utfall 2013: 64,8 % Utfall 2012: 65 % Utfall 2011: 64,3 % 7
Socialnämnden ska aktivt bidra till kommunens samhällsplanering Nämnden har yttrat sig över planprogram då tillfälle har getts och nämnd och förvaltning lyfter också i olika sammanhang upp behovet av billiga bostäder för kommunens invånare och för socialnämndens målgrupper. Förvaltningen deltar aktivt i projekt Stadsförnyelse Noltorp. Socialnämnden ska minska avvikelsen från strukturårsjusterad standardkostnad inom individ- och familjeomsorgen Alingsås kommun har i jämförelse med andra kommuner höga standardkostnader inom individ- och familjeomsorgen. Jämför vi Alingsås kostnader med andra liknande kommuner är kostnaderna för köpt vård höga. En åtgärd för att minska kostnaderna är det ungdomsboende som startat i januari 2015. Ett utvecklingsområde för nämnden är uppföljning och utvärdering av öppna insatser. Minskade försörjningsstödskostnader gör att standardkostnaden minskar. Förvaltningens arbete fortgår med att identifiera de mest kostnadsdrivande insatserna. Sättet att beräkna standardkostnaden för individ- och familjeomsorgen har ändrats mellan 2012 och 2013, vilket är en del av förklaringen till den minskade avvikelsen i standardkostnader. Standardkostnader för IFO 2013, kronor/invånare Skillnad Alingsås liknande kommuner, kr Skillnad Alingsås liknande kommuner, procent Liknande Alingsås kommuner Barn- och ungdomsvård 1 787 1 369 418 23 Försörjningsstöd 868 927-59 -7 Missbruksvård vuxna 643 536 107 17 Avvikelse från strukturårsjusterad standardkostnad inom individ- och familjeomsorgen Utfall 2014: utfall 2014 blir tillgängligt under 2015 Utfall 2013: 11,0 % Utfall 2012: 24,5 % Utfall 2011: 22,6 % 8
Socialnämnden ska verka för samverkan och samordnade insatser både internt och externt Nämnden har prioriterat arbetet med samordnade individuella planer utifrån den överenskommelse som har tecknats mellan Sveriges kommuner och landsting och regeringen. En stor del av detta arbete kanaliseras via Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Det finns lokala arbetsgrupper bestående av representanter från bland andra kommun, primärvård och öppenpsykiatrin som ska arbeta med frågan. Arbetet med samordnade individuella planer behöver utvecklas och att utveckla SIPar finns med i nämndens flerårsstrategi 2015-2017. Samordnade individuella planer för barn och unga Utfall 2014: 16 4 Utfall 2013: antal SIPar mättes inte under 2013 Varav samordnade individuella planer för barn och unga som är placerade Utfall 2014: 5 Utfall 2013: antal SIPar mättes inte under 2013 Varav samordnade individuella planer som är placerade enligt LVU Utfall 2014: 2 Utfall 2014: antal SIPar mättes inte under 2013 Socialnämndens verksamheter ska vara fysiskt tillgängliga Nämndens arbete har genomförts enligt plan. En inventering har gjorts av enkelt avhjälpta hinder i/utanför förvaltningsbyggnaderna på Sidenvägen. Planering och prioritering av vilka åtgärder som ska vidtas pågår i dialog med fastighetsägaren. 4 Enheten för barn- och unga bedömer att 24 barn ha haft behov av SIP under 2014 varav 16 stycken har fått 9
Socialnämnden ska driva BUS för att ge alla barn och ungdomar en bra uppväxt Flera aktiviteter har genomförts inom områdena föräldrastöd och Home Start. På uppdrag av BUS förvaltningschefsgrupp har en nulägesbeskrivning av förhållandena i Bjärke gjorts. Vidare har förvaltningen arbetat med ungdomars alkohol- och drogvanor genom olika aktiviteter. Manualbaserat föräldrastöd i grupp (typ COPE) Uppföljning saknas för 2013 och 2014 Insatser Home Start Utfall 2014: 16 familjer, 48 barn Utfall 2013: 10 familjer, 29 barn Ungdomar som intensivkonsumerar alkohol ska minska 5 Utfall Alingsås 2013: årskurs 9: 11 % årskurs 2 gymnasiet: 31 % Utfall övriga riket 2013: årskurs 9: 10 % årskurs 2 gymnasiet: 29 % Ungdomar som blir bjuden på alkohol av sina föräldrar 6 Utfall Alingsås 2013: årskurs 9: 31 % årskurs 2 gymnasiet: 46 % Utfall övriga riket 2013: årskurs 9: 28 % årskurs 2 gymnasiet: 35,1 % Då socialnämnden upphandlar ska den ske i enlighet med Alingsås kommuns miljöpolicy Kommunens miljöpolicy är inte aktuell och behöver revideras. 5 Statistik är tagen från de s.k. CAN-undersökningarna som senast genomfördes 2013 6 Statistik är tagen från de sk CAN-undersökningarna som senast genomfördes 2013 10
Riktade uppdrag till nämnden Socialnämnden har fått följande riktade uppdrag från Kommunstyrelsen: Ytterligare intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna främst för unga Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat successivt och var 2014 21,7 mnkr. Kostnader för försörjningsstöd år 2011-2014, mnkr. 30 27 27 23 22 20 10 0 2011 2012 2013 2014 Kostnader för försörjningsstöd för ungdomar 18-24 år 2011-2014, mnkr 10 7,9 8 6,4 5,5 6 4,4 4 2 0 2011 2012 2013 2014 År 2013 var Alingsås kommuns kostnader för försörjningsstöd 868 kr/invånare att jämföra med liknande kommuner vars kostnader i genomsnitt var 927 kr/invånare. Kartlägga de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen Se kommentar under avsnittet Prioriterade verksamhetsområden. Införa valfrihet inom ramen för Lagen om valfrihetssystem inom minst två verksamheter under 2014. Se kommentar under avsnitt Åtaganden. 11
Öka insatserna inom Home Start Home-Start är ett föräldrastöd där utbildade volontärer, familjekontakter, ger medmänskligt stöd till barnfamiljer i deras vardag. Förvaltningen arbetar aktivt med att öka insatserna inom Home Start. Under våren utbildades åtta nya familjekontakter, varav sex är aktiva i insatser. Totalt är sjutton familjekontakter aktiva i insatser. Utöka antalet kommunalt finansierade sommarjobb Under sommaren har 420 ungdomar erbjudits kommunalt finansierade sommarjobb, en ökning med 82 % jämfört med 230 år 2013. 12
Bidrag till samhällsutvecklingen Socialnämnden ska i korthet redogöra för hur nämnden bidragit till god samhällsutveckling för alla som främjar god folkhälsa, skapar tillgängliga miljöer, bidrar till hållbar utveckling samt välkomnar nyanlända in i Alingsåssamhället. Socialnämndens grunduppdrag handlar om folkhälsa, på så sätt arbetar varje medarbetare inom förvaltningen dagligen med att stärka folkhälsan. Specifikt har nämnden haft vissa nyckeltal som indikerar förbättrad (/försämrad) hälsa: 2013 2014 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21 + år ett år efter avslutad utredning eller insats 81 % 82 % Kostnader för försörjningsstöd 22,3 mnkr 21,7 mnkr Unga vuxna med ekonomiskt bistånd 5,5 mnkr 4,4 mnkr Kommunala sommarjobb 230 420 Ungdomars alkoholvanor, se avsnittet Prioriterade verksamhetsområden. Under 2014 har socialnämnden och förvaltningen påbörjat den inventeringen av enkelt avhjälpta hinder som ska göras i alla verksamheter. Hittills har förvaltningsbyggnaderna på Sidenvägen/Kolavägen inventerats. Planeringen är att fortsätta med förvaltningens öppna verksamheter för att avslutningsvis inventera förvaltningens boenden. En broschyr har tagits fram, "Leva som andra". Materialet sammanfattar på lättillgänglig svenska de insatser som kommunen erbjuder funktionsnedsatta. Vidare har socialnämnden och förvaltningen startat upp regelbundna öppna informationsmöten om rättigheter enligt LSS dit kommunens invånare är välkomna för att ställa frågor. Arbetsmarknadsenheten ger stöd till de som står långt från arbetsmarknaden t.ex. genom språkundervisning samt att hjälpa till arbete. Under 2013 och 2014 bedrivs ett arbetsmarknadspolitiskt projekt inom etableringsuppdraget på ACTUS. Projektet skapades för att täcka behovet av meningsfulla aktiviteter för nyanlända. Ett stort antal av deltagarna i arbetsmarknadsprogrammen är nyanlända flyktingar. Det handlar både om personer med försörjningsstöd och om personer med jobb- och utvecklingsgaranti (Arbetsfömedlingsuppdrag). 13
Andra viktiga händelser under året som inte nämns ovan är: Under 2014 har Socialnämnden och förvaltningen ökat kunskapen och beredskapen för frågan om EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga. Socialnämnden har tagit initiativ till en informationsträff i oktober med interna och externa föreläsare. Ett nätverk inom Alingsås har skapats och socialförvaltningen bjöd under hösten in bland andra frivilligorganisationer till en träff, en träff som fick stor uppslutning med närmare 30 personer. Förvaltningen har upprättat en handlingsplan i syfte att ha en beredskap för olika situationer som kan uppstå. Den 1 juli 2014 fick Socialnämnden ansvaret för ensamkommande barn/ungdomar, ett ansvar som överfördes från Utbildningsnämnden. Antalet ensamkommande barn/ungdomar ökar successivt. Första halvåret 2014 tog vi emot 6 barn/ungdomar och andra halvåret 24 barn/ungdomar. Socialförvaltningen är inne i ett skede där mycket arbete läggs på att lägga en grund. Förvaltning har ett behov av att förbättra styrning och ledning, beslutsunderlag, internkommunikationen och dokumentera arbetssätt, riktlinjer och rutiner. Detta arbete har påbörjats 2014 och kommer att fortsätta de kommande åren. Förvaltningen har påbörjat en satsning på att ge cheferna förutsättningar att vara chef. Detta görs bland annat genom utbildning i samverkan, införande av en chefsöverenskommelse, ledaregenskaper viktiga vid rekrytering av avdelningschefer och översyn av administrativt stöd. 14
Internkontrollplan Nämndens internkontrollplan 2014 har bestått av fyra kontrollmoment: Att genomförandeplaner är uppdaterade i verksamhetssystemet Då inte socialförvaltningen i något styrdokument fastställt att genomförandeplaner ska dokumenteras i verksamhetssystem (Magna Cura eller Procapita) är det inte av värde att genomföra den tänkta kontrollen. Det förvaltningen kan konstatera med bakgrund av bland annat Lex Sarah-utredningar är att upprättande och uppdateringar av genomförandeplaner samt efterlevnad av dessa bör förbättras, så detta är ett utvecklingsområde. Att riktlinjer och rutiner för sekretess finns och används av chefer och medarbetare En Lex Sarah-utredning under 2014 konstaterade att det finns brister i såväl kunskaper om sekretesslagstiftningen som rutiner och arbetssätt. Förvaltningen kommer under 2015 att arbeta med dels att öka kunskapen bland annat genom en utbildningsinsats, dels förbättra tillgängligheten och öka kunskapen om befintliga rutiner i kommunen och förvaltningen. Att riktlinjer och rutiner för Lex Sarah finns och används av chefer och medarbetare Riktlinjer för Lex Sarah finns och informationsinsatser har genomförts under 2014. Detta område kvarstår som ett område att förbättra och finns med i nämndens internkontrollplan 2015. Att efterlevnad finns för inköp av varor och tjänster Inköp 2014 av kontorsmaterial och livsmedel har granskats. 73 procent av kontorsmaterialen är inköpta hos leverantör med avtal. När det gäller livsmedel saknas avtal för många livsmedelsgrupper. Vid granskningen framkommer att köp av varor som är upphandlade köps in av leverantörer utan avtal, i vilken omfattning framgick dock inte i granskningen. Avtalstroheten inom förvaltningen bör förbättras och kontrollmomentet finns med i nämndens internkontrollplan 2015. 15
Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2014 Årsbokslut 2014 Avvikelse årsbokslut/budget 2014 Årsbokslut 2013 Verksamhetens intäkter 149 829 158 820 8 991 142 617 Personalkostnader -324 600-332 438-7 838-319 753 Lokalhyror -29 419-27 126 2 293-27 355 Köp av tjänster -46 353-67 472-21 119-58 749 Övriga kostnader -102 435-79 409 23 026-76 155 Verksamhetens kostnader -502 807-506 445-3 638-482 011 Avskrivningar -1 150-1 519-369 -1 585 Verksamhetens nettokostnader -354 128-349 144 4 984-340 980 Kommunbidrag 354 128 354 128 0 348 444 Finansnetto 0-89 -89-118 Årets resultat 0 4 895 4 895 7 347 Kommentarer till resultatet och prognosen vid delårsrapporten Socialförvaltningen redovisar ett positivt resultat för 2014 på 4,9 mnkr. I augusti prognostiserades att överskottet skulle bli 2,5 mnkr beroende på förändrad hyressättningsmodell och momskompensation (Ludvikamoms). Att resultatet blev 2,4 mnkr bättre än augusti-prognosen beror bland annat på högre intäkter från Migrationsverket än vad som beräknades vid augusti-prognosen (1,0 mnkr) och lägre nettokostnad för våra fastigheter än augusti-prognosen (1,2 mnkr). 16
Kommentar till avvikelser mellan budget och utfall Verksamhetens intäkter (9,0 mnkr högre än budget) Verksamheten för personlig assistans har 3,4 mnkr högre intäkter än budgeterat, bland annat på grund av att tre assistansärenden var okända vid budgeteringstillfället och att intäkterna för förhöjd ersättning från Försäkringskassan är högre än budgeterat. En annan orsak till att intäkterna är högre än budget är att vissa intäkter inte var budgeterade som intäkter (bland annat återkrav av försörjningsstöd och intäkter får återbetalning av moms, s.k. Ludvikamomsen), 4 mnkr. Kommunen får ersättning från Migrationsverket för extra ordinära kostnader för ensamkommande barn/ungdomar. Dessa kostnader är 1 mnkr högre än budgeterat. Personalkostnader (7,8 mnkr högre än budget) Assistansärenden står för +4,6 mnkr av avvikelsen mot budget. Dels har ett specifikt ärende blivit 1,5 mnkr dyrare än budgeterat i personalkostnad. Sedan finns det även nya ärenden som inte var med i budget. Köpta placeringar 7 (5,4 högre än budget) Kostnaden för placeringar 2014 är 5,4 mnkr högre jämfört med budget, där kostnaderna för korttidsplaceringar inom funktionsstöd står för den största avvikelsen bland annat på grund av att det i slutet av året uppstod kostnadskrävande placeringar (+3,7 mnkr mot budget). Fler LVM-placeringar (13 personer 2014 jämfört med 5 personer under 2013) har också varit en del i att kostnaden är högre. Socialförvaltningen återsökte 3,5 mnkr från Migrationsverket för extraordinära kostnader som rör flyktingar och deras placeringskostnader. Det beviljades 2,5 mnkr jämfört med 1,5 mnkr budgeterat och 70 procent av våra kostnader för dessa placeringar täcktes. Ungdomsboendet som var tänkt att starta upp under 2014 som ett alternativ till köpta placeringar startades upp först i januari 2015. 2014 fanns det en budget för ungdomsboendet på 1,5 mnkr. Försörjningsstöd (nettokostnaden 3,3 mnkr lägre än budget) Socialförvaltningen budgeterade en kostnad på 25 mnkr och utfallet blev 21,7 mnkr under 2014. 7 Exklusive ensamkommande barn/ungdomar 17
Arbetsmarknadsenheten (nettokostnaden 6,4 mnkr lägre än budget) Arbetsmarknadsenheten har haft lägre personalkostnader än budgeterat på grund av att enheten under året inte haft full bemanning, 1 mnkr. Den främsta orsaken till att arbetsmarknadsenheten har lägre nettokostnad än budget är felbudgetering utifrån det uppdrag som enheten har haft. Personlig assistans (nettokostnaden 3,0 mnkr högre än budget) Assistans har ett utfall på 3 mkr högre nettokostnader än budget. Ärenden där brukaren har ett beslut om assistans som privata utförare utför men där inte Försäkringskassan har tagit beslut om assistans har en kostnad på 4,8 mnkr högre än budget. Vår assistans i egen regi har gått 2 mnkr bättre än budgeterat. Det finns alltid en viss osäkerhet kring vilka beslut Försäkringskassan tar om vår ersättning, sent in i 2014 fick verksamheten besked om ersättning i ett större ärende som gav ett överskott på cirka 1 mnkr mer än vad prognosen för 2014. Fastigheter (nettokostnaden 3,7 mnkr lägre än budget) Nettokostnaderna för våra fastigheter var under 2014 3,7 mnkr lägre än budgeterat. Konsekvensen i form av vilka intäkter den nya hyressättningsmodellen (maj 2014) gav fanns inte fullt ut med i budgeten. Utfall 2014 jämfört med utfall 2013 Mellan 2013 och 2014 kan vi se följande kostnadsutveckling för olika poster: Kostnaden för köpta placeringar är år 2014 50,6 mnkr, vilket är en ökning på 3,2 mnkr jämfört med 2013. Fastigheter, där vi införde en förändrad hyressättningsmodell under 2014, har ett utfall på 4,6 mnkr lägre än 2013. Försörjningsstöd har 2014 ett utfall på 21,7 mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än 2013. Personlig assistans, för ärenden där brukaren har ett beslut som privata utförare utför men där Försäkringskassan inte tagit beslut om assistans, har ett utfall på 8,7 mnkr 2014. Det ger en ökad kostnad jämfört med 2013 på 4,6 mnkr. 18
Ett av socialnämndens prioriterade verksamhetsområden under 2014 var att minska avvikelsen från strukturårsjusterad standardkostnad inom individ- och familjeomsorgen. En stor påverkan på dessa standardkostnader är kostnader för köpt vård. Dessa har dock varit fortsatt höga under året, stor påverkan har bland annat fler LVM-placeringar haft. Ungdomsboendet som är en del i att arbeta mot lägre placeringskostnader var tänkt att starta upp under 2014, men startade upp först i januari 2015. Investeringar Belopp i tkr Budget 2014 Årsbokslut 2014 Avvikelse årsbokslut/budget 2014 Årsbokslut 2013 Expansionsinvesteringar 0 0 0 0 Imageinvesteringar 0 0 0 0 Reinvesteringar 1 500 953-548 723 Anpassningsinvesteringar 0 0 0 0 Summa investeringar 1 500 953-548 723 Ungdomsboendet hade en budget på 0,5 mnkr och det var tänkt både i budget 2014 och vid delårsrapporten att boendet skulle starta upp under 2014. Det startade dock upp först i januari 2015. 19
Personalredovisning Personalsammansättning och löner Socialförvaltningen har 642 anställda. Antal personer Antal anställningar Socialförvaltningen har generellt en hög genomsnittlig sysselsättningsgrad, även bland de grupper som i andra organisationer ofta arbetar deltid, främst inom kommunals avtalsområde (personlig assistans och boende för funktionsnedsatta). Medelåldern har ökat något, från 44,7 år 2013 till 45,2 år 2014. Antal årsarbetare Medelålder Tillsvidare Sysselsättningsgrad (snitt) AID-struktur 642 642 608,8 45,2 95% Administration 54 54 52,8 48,8 98% Administratörsarbete 12 12 10,8 53,7 90% Handläggar- och administratörsarbete 16 16 16,0 44,8 100% Ledningsarbete 26 26 26,0 49,1 100% Socialt och kurativt arbete 105 105 100,6 46,3 96% Socialsekreterare 60 60 56,3 44,9 94% Övrigt socialt och kurativt 45 45 44,3 48,2 98% Teknikarbete 2 2 1,5 42,0 75% Vård- och omsorgsarbete m m 481 481 453,9 44,5 94% Personlig assistent 258 258 243,9 42,9 95% Rehabilitering och förebyggande arbete 1 1 0,5 62,0 50% Undersköt, skötare 1 1 1,0 41,0 100% Vårdbiträde vårdare m fl 221 221 208,6 46,4 94% Medianlöner Medianlönen 2014-12-31 för kvinnor var 980 kr högre än för män. Att de anställda männen är yngre än kvinnorna kan inte vara en orsak då medelåldern är ganska lika 45,5 år för kvinnor och 43,3 år för männen. Sedan 2013 har skillnaden i medianlön ökat - 2013 var den 550 kr till kvinnornas fördel. Nöjd-Medarbetar-index Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarenkät i kommunen. Svarsfrekvensen för förvaltningen var 76,5 procent, vilket var något lägre än kommunen totalt som hade en svarsfrekvens på 81,7. I medarbetarenkätens resultat finns ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) som är en sammanvägning av flera frågor. Socialförvaltningens NMI var densamma som kommunen totalt 3,7 (på en skala 1-5). Medarbetarenkätens resultat har analyserats 20
på enhetsnivå och under våren 2015 ska analys göras på förvaltningsnivå. Arbetsmiljö Arbetsskador 2014 anmäldes 29 arbetsskador. Av dessa ledde 3 till frånvaro från arbetet. Motsvarade siffra 2013 var 37 arbetsskador där 7 innebar sjukfrånvaro. I de flesta anmälningarna hör händelserna samman med brukararbete. Det är ibland svårt att definiera vad som är arbetsskada och tillbud och i flera av anmälningarna liknar händelserna det som andra definierat som ett tillbud och rapporterat på det sättet. Vid förvaltningens skyddsrond, tillsammans med de fackliga representanter, framkom att det finns anledning att tro att tillbud och arbetsskador inte rapporteras fullt ut och förvaltningen kommer att arbeta med att öka rapporteringen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro år 2014. Sjukfrv %, ack valt år Kort sjukfrv < 59 dagar, % av ord arbetstid ack valt år Åldersintervall 7,34% 3,74% <=29 6,22% 4,13% 30-49 7,79% 3,56% >=50 7,04% 3,87% Sjukfrånvaron har ökat från 6,88 procent år 2013 till 7,04 procent år 2014. För gruppen 30-49 år har sjukfrånvaron ökat från 6,3 procent 2012 till 6.8 procent 2013 och 7,8 procent för 2014. I denna grupp återfinns många medarbetare som är mitt uppe i familjelivet med små och större barn, husköp och kanske också föräldrar som behöver hjälp. Under 2014 har en KBT-kurs startat där kommunen erbjuder hjälp för att hitta vägar att balansera livet när det man känner att kraven finns på många håll. Kursen kommer att utvärderas under våren 2015. Kvinnornas sjukfrånvaro är högre än männens både vad gäller den korta och den totala sjukfrånvaron. Under 2014 har förvaltningen börjat använda mätstickan en månatlig avstämning av den upplevda arbetsbördan och hur man mår. Denna subjektiva bedömning görs av alla medarbetare och sammanställs per enhet och en dialog kring resultatet förs på enheten. Denna mätning ger en möjlighet att tidigt uppfatta signaler på hur personalen mår och ger arbetsgivaren en chans att agera tidigt för att förhindra att dålig arbetsmiljö och ohälsa uppstår. 21
Personal och kompetensförsörjning Pensionsavgångar Socialförvaltningen fördelade på yrkesområde 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Socialförv. Totalt 6 7 15 16 8 13 27 29 15 14 18 Administration 3 2 1 4 3 2 2 1 Socialt och kurativt arbete 1 1 4 2 2 1 4 6 5 3 1 Vård- och omsorgsarbete m m 5 6 8 12 6 11 19 20 8 9 16 Åren 2017-2018 och framför allt från 2021 blir antalet pensionsavgångar fler och förvaltningen kommer att stå inför utmaningar att rekrytera rätt person till rätt plats. Förvaltningen bör också identifiera var dessa personer arbetar för att planera hur man ska ta tillvara deras kunskap och erfarenhet när de slutar och på strategisk nivå planera för hur rekrytering av kompetens säkras. Socialförvaltningens utmaning de senaste åren har varit den höga personalomsättningen vid Arbetsmarknadsenheten, för chefer och för socialsekreterare. Vid Arbetsmarknadsenheten har kartläggningar av bland annat arbetsmiljön genomförts. Under 2014 har enhetschef slutat och en ny enhetschef börjar våren 2015. Förvaltningen bedömer att den höga personalomsättningen vid enheten inte kommer att fortsätta 2015. Bland cheferna kan en viss stabilitet skönjas, även om det under 2014 har rekryterats flera avdelnings- och enhetschefer. En utbildningssatsning på enhetscheferna för att stärka dem i deras roll pågår liksom en översyn av stöd till chefer. 22
Efterfrågan på socialsekreterare är stor i hela landet och även Alingsås kommun har fått känna på att det är svårt att rekrytera och att duktiga socialsekreterare lämnar oss för nya utmaningar. För att vända trenden har ett arbete startat för att förbättra arbetsmiljön, bland annat genom att förstärka med 1:e socialsekreterare, arbetstyngdsmätning för att säkerställa rimlig arbetsbelastning, förbättra introduktion och översyn av löneläget (ingångslöner såväl som löner för befintlig och erfaren personal). Ett arbete pågår dessutom med att ta fram en strukturerad och kommunövergripande praktikplan som gör att förvaltningen på ett bra sätt kan ta emot praktikanter från socionomprogrammet. Att ha en praktikplan gör att handledaransvaret för praktikanten blir lättare och fler kan tänka sig att vara handledare och praktikanten får en bättre tid hos oss. Projekt arbetsgivarmärke kommer framöver att visa hur vi kan bättra på Alingsås kommuns rykte som arbetsgivare. 23
Sammanfattande analys för året Under 2014 har en grund lagts i att skapa en god kvalitet inom beroendeverksamheten. Detta är ett långsiktigt arbete och under 2015 fortsätter arbetet med att bestämma inriktning för den framtida beroendeverksamheten. Att utveckla beroendeverksamheten är ett prioriterat område och ett av nämndens två åtaganden 2015. Ett målinriktat arbete under flera år har gjort att kostnaderna för försörjningsstödet minskat varje år sedan 2011. År 2014 redovisar nämnden ett ekonomiskt överskott på 4,9 mnkr. Överskottet hänger bland annat samman med lägre kostnader för fastigheter, och denna lägre kostnad kvarstår 2015, vilket gör att dessa pengar kan användas i budget 2015 för att bedriva verksamhet. En av förvaltningens utmaningar framöver blir att rekrytera och behålla kompetens. Delar i detta är att ta tillvara på den arbetskraft som står utanför arbetsmarknaden och locka våra unga att utbilda sig till yrken inom vår verksamhet. Socialförvaltningen är inne i ett skede där mycket arbete läggs på att lägga en grund. Förvaltning har ett behov av att förbättra styrning och ledning, beslutsunderlag, internkommunikationen och dokumentera arbetssätt, riktlinjer och rutiner. Detta arbete har påbörjats 2014 och kommer att fortsätta de kommande åren. 24