Sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer vid vård av Multipel Skleros (MS) och Mb Parkinson Kunskapsseminarium i samverkan med Socialstyrelsen
445 661 invånare 3 akutsjukhus och 43 VC, (varav 9 privata) 347 837 invånare 3 sjukhus och 47 VC, (varav 16 privata)? 237 679 invånare 3 sjukhus och 39 HC, (varav 10 privata)
Diagnoser per 100.000 invånare Antal patienter med Mb Parkinson per 100.000 invånare Antal patienter med Multipel skleros per 100.000 invånare 156 144 189 152 153 148 153 152 134 141 136 144 150 131 137 157 172 176 JÖNKÖPING KALMAR ÖSTERGÖTLAND 2013 2014 2015 JÖNKÖPING KALMAR ÖSTERGÖTLAND 2013 2014 2015
Fördelning i antalet kontakter per 100.000 mellan länen SjukvårdskontakterförMb Parkinson per 100.000 invånare Sjukvårdskontakter för multipel skleros per 100.000 invånare 822 818 396 477 365 372 321 400 377 383 344 724 552 656 649 633 694 684 JÖNKÖPING KALMAR ÖSTERGÖTLAND 2013 2014 2015 JÖNKÖPING KALMAR ÖSTERGÖTLAND 2013 2014 2015
Vårdtid i dagar /100.000 invånare Mb Parkinson, slutenvård, vårdtid i dagar/100 000 Socialstyrelsens statistikdatabas 2016-03-09 Multipel skleros, slutenvård, vårdtid i dagar/100 000 Socialstyrelsens statistikdatabas 2016-03-09 262,9 231,9 276,6 223,8 733,2 708,2 661,1 196,3 136,1 152,1 96,7 91,1 19,7 74,8 40,2 64,7 44,1 31,1 ÖSTERGÖTLAND JÖNKÖPING KALMAR 2012 2013 2014 ÖSTERGÖTLAND JÖNKÖPING KALMAR 2012 2013 2014 Vårdtid per 100000 invånare Jönköping exkl. Neurorehabavdelning i Nässjö 2012 102 dagar, 2013 63 dagar, 2014 64 dagar
Medelvårdtid år 2014 Socialstyrelsens statistikdatabas 2016-03-09 Parkinson,medelvårdtid, dagar 2014 Multipel skleros, medelvårdtid, dagar 2014 0,4 5,1 5,8 Östergötland 3 Östergötland Jönköping Jönköping Kalmar Kalmar 11 8,4
Sjukvårdsregional konsekvensanalys
Metod Socialstyrelsens remissversion som underlag Sammanställt tillstånd/åtgärds -par (TÅ-par) Ranking med utgångspunkt i Socialstyrelsens prioritering Ej diskuterat redan införda Videomöten med RMPG (regionens neurologiansvariga läkare)+ inbjudna experter Identifierat TÅ där det finns ett gap mellan högprioriterad riktlinje och befintlig rutin/resurs Vissa återkopplingar till Socialstyrelsen (definitioner, rimligheter) Rehabs regionala organisation och arenor?
Multipel skleros
Socialstyrelsens rekommendationer Sammanfattning: Sammanställer/fastställer rekommenderade behandlingar Riktlinjer kring diagnostik av RIS/CIS/MS Neurologiska expertbedömning RIS Årliga kliniska uppföljningar för RIS/CIS/MS Radiologiska uppföljningsintervall för RIS/CIS/MS (årliga MR) MS-sköterska Multidisciplinära team Sammanhållen teamrehabilitering Fokus på specifika rehabiliteringsåtgärder (gångträning, konditionsträning, maxstyrketräning, sväljförmåga)
Gapanalys MS
Tre kluster av gap Diagnostik Personella resurser Behandling
Gapanalys diagnostik Ökade krav på MR-uppföljningar Gap: tillgång på MR-kapacitet på vissa orter Gap: neuroradiologisk kompetens, hela regionen
Gapanalys personella resurser Teamarbete/teamrehabilitering Gap: finns på vissa orter men saknas sjuksköterskeresurs på flertalet orter Ej egen/specialiserade logoped/at/fysioterapeutresurser på flertalet orter. Delvis en resursfråga, delvis en organisationsfråga Uppföljning CIS/RIS Gap: läkarresurs (medskick: definitionen RIS, rimligt med alla dessa uppföljningar?)
Gapanalys behandling Stamcellstransplantation Gap: finns för närvarande inte i regionen (Metodrådet utreder) Alemtuzamab Gap: ssk behövs tillföras på vissa orter
Parkinsons sjukdom
Multidisciplinärt teamomhändertagande Multidisciplinära team Resursförstärkning behövs på flertalet orter Specialistsjuksköterska Resursförstärkning och utbildning behövs 17
Radiologi Enligt Europeiska riktlinjer finns expertkonsensus för att MRT bör användas för uteslutande av sekundär parkinsonism (Lakunära infarkter) MRT kan utföras men resursbrist avseende neuroradiologisk kompetens (extern tolkning) 18
Undersökning av glukosmetabolism med 18F-FDG-PET PET-undersökning vid parkinsonism saknas i SÖ sjukvårdsregionen De publicerade studierna visar att FDG-PET är en metod som kan vara av värde i differentialdiagnostiken av svårbedömda parkinsonistiska tillstånd. Bristande tillgänglighet till metoden och brist på expertis för bedömning av undersökningar torde vara viktiga begränsande faktorer. Den bästa diagnostiska metoden vid misstanke om atypisk parkinsonism. 19
Presynaptisk dopaminerg undersökning med SPECT Åtgärden erbjuder ett mycket stort stöd i differentialdiagnostiken mellan Parkinsons sjukdom och annan parkinsonism (exempelvis sekundär parkinsonism, essentiell tremor). Metoden har ett stort värde när kliniska symptom är svåra att bedöma. 20
Läkarbesök hos specialist Återkommande 2 gånger/år Kraftig förstärkning av neurologer i SÖ sjukvårdsregionen krävs 21
Undersökning av neurofilament i ryggmärgsvätskan Åtgärden erbjuder ett stort stöd i differentialdiagnostiken mellan olika sjukdomar med parkinsonism. 22
Parkinsonskola Utbildningar anordnas, men har låg evidensgrad Nationell strategi för e-hälsa? 23
Komplikationer vid Parkinsons sjukdom Rehabiliteringsinsatser av sväljförmåga Svår sialorré Gastrostomi Kompensatoriska strategier Behandling med botuliniumtoxin Svår ortostatism Depression Infört utom på ViN Behandling med läkemedel mot ortostatism Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) Finns inte i SÖ-sjv. Nationell strategi för E-hälsa? Behandling med antidepressiva läkemedel 24
Komplikationer vid Parkinsons sjukdom, forts Påverkad gångförmåga Träning på gång/löpband Delvis infört (periodvis träning) Cueing Demens Behandling med acetylkolinesterashämmare Psykotiska symtom Behandling med atypiska antipsykotika Överaktiv blåsa Behandling med perifera antikolinergika Behandling med botulinumtoxin i blåsvägg 25
Parkinsons sjukdom med otillfredsställande effekt av oral, transdermal eller intermittent subkutan läkemedelsbehandling Behandlingskonferens inför beslut om avancerad parkinsonterapi Åtgärden möjliggör ett behandlingsval som ger störst patientnytta Behandlingskonferens lokalt eller sjukvårdsregionalt. Behöver förstärka med videokonferens. Gap ang regional behandlingskonferens innan utredning 26
27 Parkinsons sjukdom med otillfredsställande effekt av oral, transdermal eller intermittent subkutan läkemedelsbehandling Behandling med apomorfinpump Åtgärden har stor effekt på motorisk funktion men det vetenskapliga underlaget har lägre evidens för effekter än DBS och levodopacarbidopa gel. Klinisk erfarenhet talar för risk att behöva avbryta behandlingen i förtid pga biverkningar eller bristande effekt Kalmar, Jönköping sköter enstaka Behandling med levodopa/carbidopa-pump Åtgärden har mycket stor effekt på viktiga effektmått som motorisk funktion och aktiviteter i dagliga livet. Den höga kostnaden per QALY medför en lägre prioritering än DBS Behandling med djupelektrodstimulering Åtgärden har mycket stor effekt på viktiga effektmått som motorisk funktion och aktiviteter i dagliga livet. Åtgärden är kostnadsbesparande jämfört med fortsatt tablettbehandling