Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015 FSKF-2016-1799 Datum: Författare: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Dnr: 2016-03-07 Kristina Westlund Ana Maria Deliv Förskoleförvaltningen Avdelningen för kvalitet och myndighet FSKF-2016-1799
Innehållsförteckning Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015 3 Beskrivning av kvalitetsbesöken... 3 Analys av kvalitetsbesöken... 3 Generella styrkor i förskoleverksamheten... 5 Generella utvecklingsbehov i förskoleverksamheten... 8 Avslutning... 11 2 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
Sammanställning av kvalitetsbesök septemberdecember 2015 Under höstterminen 2015 gjordes 36 kvalitetsbesök i Malmös kommunala förskolor. Följande rapport har som sitt syfte att ge en bild av generella styrkor och utvecklingsbehov i de förskolor som besökts. Detta görs med utgångspunkt i de framgångs- och utvecklingsområden som kvalitetsstödjarna uppmärksammat under kvalitetsbesöken. Styrkorna som beskrivs finns inom skattningsområdena 1) Omsorg, relationer och samspel, 2) Samverkan med vårdnadshavare, 3) Språk och kommunikation och 4) Miljö och material. Utvecklingsbehoven som beskrivs finns inom skattningsområdena 1) Uppföljning, utvärdering och utveckling, 2) Likabehandlingsarbete, 3) Tematiskt arbetssätt och 4) Miljö och material. Totalt har nu 161 förskolor fått kvalitetsbesök. Beskrivning av kvalitetsbesöken Kvalitetsbesöken är en form av kollegial granskning där kvalitetsstödjare från avdelningen Kvalitet och myndighet samarbetar med verksamma förskollärare (så kallade inlånade kvalitetsstödjare) från olika förskolor i Malmö. Kvalitetsbesöken genomförs på alla kommunala förskolor med ett intervall på ungefär tre år. Som indikator för kvaliteten används ett skattningsverktyg som tagits fram av kvalitetsstödjarna, med 16 olika skattningsområden. Detta verktyg används dels av förskolorna själva inför besöken (självskattning), dels av kvalitetsstödjarna under besöket. Efter kvalitetsbesöket sker en återkoppling, där kvalitetsstödjarna tillsammans med representanter från förskolan för en dialog om de framgångs- respektive utvecklingsområden som kvalitetsstödjarna uppmärksammat. Analys av kvalitetsbesöken Beskrivningen av förskoleverksamheternas styrkor och utvecklingsbehov baseras på de vanligast förekommande framgångs- respektive utvecklingsområden som valts vid kvalitetsbesöken. Vid en sådan jämförelse är det emellertid av betydelse att beakta att det är omöjligt att göra någon mätbar jämförelse mellan olika förskolors kvalitet med hjälp av förskoleförvaltningens skattningsverktyg. Verktygets och kvalitetsbesökets främsta syfte är att generera pedagogiska reflektioner inom och mellan förskolor, samt att erbjuda externt stöd i dessa reflektioner. En effekt av kvalitetsbesöken är samtidigt att förvaltningen får en översiktlig bild av kvaliteten i Malmös förskolor, vilket är vad som beskrivs i denna rapport. Vad som uppfattas som ett framgångsområde eller utvecklingsområde är dock alltid relativt utifrån varje enskild förskolas generella kvalitet, vilket gör att enskilda förskolors resultat inte kan användas för en jämförelse dem emellan. Med detta i åtanke, görs här en översiktlig beskrivning av generella styrkor och utvecklingsbehov med utgångspunkt i de förskolor som fått kvalitetsbesök mellan september och december 2015. Först redovisas de generella styrkorna. I avsnittet därefter presenteras förskolornas generella utvecklingsbehov. Tabellerna nedan visar samtidigt hur vanligt det är att ett skattningsområde utsetts till framgångs- respektive utvecklingsområde. 3 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
Vid en jämförelse med den rapport som gjordes utifrån de kvalitetsbesök som genomfördes under vårterminen 2015, har en viss förändring skett i vilka skattningsområden som oftast blir framgångsområden och utvecklingsområden. Likaså finns det en förändring i hur många skattningsområden som blivit valda som framgångs- respektive utvecklingsområde i så pass hög grad att de kan beskrivas som generella styrkor eller utvecklingsbehov. Vid en sådan jämförelse är det viktigt att ha i åtanke att det är helt andra förskolor som fått besök under höstterminen. Det rör sig således inte om förbättringar eller försämringar i förhållande till skattningsområdena, utan om helt skilda verksamheter. Däremot kan det vara intressant att titta efter gemensamma mönster eller avvikelser i sammanställningarna av framgångs- och utvecklingsområden. En kort diskussion om detta förs i slutet av rapporten. Tabell 1. Framgångsområden ht 2015. Tabell 2.Utvecklingsområden ht 2015. 4 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
Generella styrkor i förskoleverksamheten De skattningsområden, som har valts som framgångsområde vid tio kvalitetsbesök eller fler, beskrivs här som generella styrkor i förskoleverksamheten. Här ges en översiktlig beskrivning av vad det är inom respektive skattningsområde som kvalitetsstödjarna uppfattat som framgångsrikt. Omsorg, relationer och samspel Under höstterminens kvalitetsbesök har kvalitetsstödjarna vid 20 tillfällen valt Omsorg, relationer och samspel som framgångsområde för förskolan, vilket gör det till det vanligaste framgångsområdet. Inom detta skattningsområde blir olika aspekter belysta, bland annat hur personalen arbetar för att skapa trygghet och goda relationer i barngruppen och verksamheten och hur väl personalen svarar an till barnens behov. Detta handlar både om väl fungerande rutiner samt om personalens förhållningssätt mot barnen. När kvalitetsstödjarna valt detta framgångsområde är det ofta utifrån att förskolorna har skapat en god struktur i verksamheten där barnen kan skapa trygghet, till exempel genom att ha en tydlig modell för sin inskolningsperiod där det finns förutsättningar att skapa goda relationer till både barnen och deras familjer. Föräldraaktiv inskolning är en sådan modell som används. Ofta delas barngruppen i den dagliga verksamheten in i mindre grupper, bland annat för att barnen ska få bättre förutsättningar att skapa trygghet med ett fåtal vuxna och barn. När personalen delar upp barngruppen så att varje vuxen har ett särskilt ansvar för ett mindre antal barn, bidrar det att säkerställa att varje barn blir sedd. Det kan också bidra till att barnen i sin tur får färre vuxna som de behöver skapa nära relationer med. De förskolor där Omsorg, relationer och samspel upplevts som ett framgångsområde har också i de flesta fall lyckats skapa förutsättningar för goda relationer mellan barnen, inte bara mellan barn och personal. Återigen används de mindre grupperna som ett sätt att möjliggöra att barnen kan lära känna och bli trygga med varandra. Förskolornas miljöer utformas också ofta på ett sätt som skapar utrymme för barnen att i leken mötas i mindre grupper. Barnen uppmuntras att hjälpa och lyssna på varandra. Förhållningssättet hos förskolornas personal är en starkt bidragande faktor till när detta område väljs som ett framgångsområde. I dessa fall ser kvalitetsstödjarna personal som intresserar sig för barnet som individer, vilket bland annat kommer till uttryck i hur barnen blir mottagna på morgonen, eller i hur personalen samtalar med barnen. I de framgångsrika förskolorna visar personalen en nyfikenhet på barnen som personer. De är måna om och har uppmärksamhet för barnens sinnesstämning, samt är lyhörda för de behov barnen uttrycker. Samverkan med vårdnadshavare Vid 17 kvalitetsbesök valdes Samverkan med vårdnadshavare som ett framgångsområde. Gemensamt för majoriteten av förskolorna som fått området som framgångsområde är att vårdnadshavarna ges god information om verksamhetens innehåll. Många förskolor har arbetat med att ge information på varierade sätt, för att kunna anpassas till vårdnadshavares olika behov och önskemål. Exempel på detta är månadsbrev, skriftlig information i hallen i exempelvis en föräldrapärm eller på whiteboardtavla, utskrivna bilder eller digitala bildskärmar i hallen. Det finns även digitala verktyg för 5 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
kommunikation som blogg eller Mitt 24. Flera förskolor använder vid behov sin flerspråkiga personal för att ge vårdnadshavare information på modersmålet. Kvalitetsstödjarna har också uppmärksammat att många förskolor på olika sätt bjuder in och involverar vårdnadshavarna i verksamheten. Exempel på detta är insamlande av återbruksmaterial eller annat material som kan användas i barnens lek (till exempel utklädningskläder). I arbetet med modersmål och kulturell mångfald tas ofta vårdnadshavares kunskaper och erfarenheter tillvara. I flera fall utnyttjas även andra kompetenser i barnens familjer, till exempel när vårdnadshavarna genom sina yrken kan bidra till teman eller projekt som barnen arbetar med. En regelbunden kommunikation med vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande är något som läggs stor vikt vid i skattningen av detta område. Genom den dagliga kontakten utbyts information mellan vårdnadshavare och personal om sådant som rör barnet. I de fall Samverkan med vårdnadshavare upplevs som ett framgångsområde finns generellt en väl fungerande daglig kommunikation. Utöver den dagliga kommunikationen finns även regelbundna föräldramöten, utvecklingssamtal och forum för samråd. Andra samverkansformer kan vara trivselkvällar eller drop in-tillfällen där även barn deltar. Dock finns variationer, även inom de förskolor som har ett i övrigt väl fungerande föräldrasamarbete, när det gäller utformandet av underlag för utvecklingssamtal. Hur ett sådant underlag är utformat påverkar den inriktning samtalet med vårdnadshavarna får. Någon förskola har valt att ändra sitt underlag för utvecklingssamtal för att anpassa till vårdnadshavarnas upplevda förståelse, eller för att i högre grad rikta fokus mot hur verksamheten utformas för att möta det enskilda barnets behov och intressen. Flera förskolor har emellertid underlag som inte i tillräcklig grad motsvarar förskolans uppdrag utan snarare bidrar till en bedömning av barnets utveckling. Där riktas fokus ofta mot sociala förmågor och personlighetsutveckling i högre grad än mot barnets lärprocesser. Kvalitetsstödjarna har noterat flera exempel på att förskolorna har använt resultatet av förskoleenkäten. Ungefär 10 av de 17 förskolorna som fått området som framgångsområde har arbetat med att utveckla verksamheten utifrån resultat från förskoleenkäten. Många väljer att arbeta vidare med de frågor där vårdnadshavare uttryckt ett behov av förbättrad information, till exempel kring förskolornas arbete med matematik och naturvetenskap. Förutom förskoleenkäten används i flera fall egna metoder för att få in vårdnadshavares synpunkter och önskemål, som förslagslådor eller inskolningsenkäter. Språk och kommunikation När Språk och kommunikation väljs som ett framgångsområde, vilket var fallet vid 12 av höstens kvalitetsbesök, handlar det om barnens möjligheter att ingå i kommunikativa sammanhang där de får möjligheter att utveckla sitt språk. Vad som ofta bidrar till detta är samtalsklimatet, där det finns personal som lyssnar, anstränger sig för att förstå barnens intentioner och även för dialoger med barnen där samtalet utvecklas genom att personalen exempelvis ställer följdfrågor när barnen berättar något. I de förskolor som är framgångsrika inom Språk och kommunikation utnyttjas även 6 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
rutinsituationer för att samtala, och personalen visar intresse för att samtala både om det som rör situationen här och nu, saker som hänt tidigare eller kommer att hända, eller om mer abstrakta idéer och fantiserande. Det finns flera exempel på hur personalen är skickliga på att även skapa förutsättningar för kommunikation mellan barn, till exempel genom mindre grupperingar och språkstimulerande miljöer. Kvalitetsstödjarna har även sett hur personal anstränger sig för att kommunicera med barn som exempelvis på grund av sin ålder ännu inte erövrat verbalspråket i någon större utsträckning. Många förskolor har personal som utbildats i att använda tecken som stöd, användandet av detta varierar dock både inom och mellan förskolor. Berättande, sagor och litteratur förekommer i stor utsträckning i de allra flesta förskolor. Barnen har tillgång till böcker, och många använder även rim, ramsor och andra former av berättande och språklek. De flesta har regelbunden högläsning, även om kvalitetsstödjarna ibland upplevt att detta förekommer i något lägre grad för de yngsta barnen, då de äldre ofta läser efter maten när de yngre sover. Flera förskolor använder sagor som utgångspunkt för teman och projekt, och knyter på så sätt ihop litteraturen med barnens utforskande i andra områden. De pedagogiska miljöerna är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att ge barn möjligheter till en rik språkutveckling. Nästan alla förskolor har böcker tillgängliga för barnen i den meningen att barn själva kan ta dem utan att behöva be personal om hjälp. De flesta har även annat material tillgängligt så att barnen kan leka med språk och skrivande, som bokstavsklossar, bokstavspussel, pennor och papper, magnetbokstäver eller digitala redskap som datorer och lärplattor med språkutvecklande appar. Samtidigt finns det många som har material för språklek och lekskrivande utom barnens räckhåll. Särskilt gäller detta de yngre barnen. Miljö och material Skattningsområdet Miljö och material skiljer sig något från de tre föregående områdena som beskrivits som generella styrkor i förskoleverksamheten. Medan det inte under höstterminen är några förskolor som fått Omsorg, relationer och samspel eller Samverkan med vårdnadshavare som utvecklingsområden, och bara en förskola där Språk och kommunikation blivit ett utvecklingsområde, gäller det omvända för skattningsområdet Miljö och material. Kvalitetsstödjarna har utsett detta område som ett framgångsområde vid 11 tillfällen, och som ett utvecklingsområde vid 12 tillfällen. En möjlig förklaring till detta kan vara att det inom nutida pedagogiska utvecklingstrender pågår en betydande synvända gällande betydelsen av de pedagogiska miljöerna, vilket inte i lika stor utsträckning är fallet för de tre tidigare områdena, där det i högre grad finns en tradition av arbete som förskolorna haft tid på sig att bygga upp. Att området Miljö och material ändå är det fjärde vanligaste framgångsområdet kan förstås som ett tecken på att det pågår ett stort förändringsarbete i förskolorna i denna fråga, och förskolorna lägger generellt ner mycket arbete på att förbättra sina miljöer. I detta avsnitt beskrivs vad det är i detta arbete som kvalitetsstödjarna upplevt som framgångsrikt. Förskolorna som får Miljö och material som ett framgångsområde har generellt lyckats med att utforma miljöer som bjuder in och lockar barnen till lek och utforskande inom läroplanens olika målområden. Miljöerna är väl 7 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
omhändertagna och genomtänkta utifrån att de erbjuder barnen möjligheter att gruppera sig genom rum i rummen. Tydligheten är ofta en framgångsfaktor i och med att det underlättar för barnen att ta ansvar för att miljöerna hålls i ordning. Tillgängligt och varierat material för barn i alla åldrar bidrar till en ökad självständighet i barnens val av aktiviteter, där de får ett ökat inflytande över vad de har möjlighet att sysselsätta sig med. Flera förskolor där miljöerna varit ett framgångsområde erbjuder miljöer som är inspirerande och lockar till kreativitet och fantasi. Till exempel använder många förskolor olika former av utforskande material och återbruksmaterial för bland annat konstruktionslek eller skapande i olika estetiska uttrycksformer. Ytterligare en faktor som i några fall har bidragit till att Miljö och material valts som framgångsområden utifrån kvalitetsbesöken har varit förskolornas arbete med att erbjuda barnen IKT som en del av de pedagogiska miljöerna. Lärplattor, datorer, projektorer, digitala mikroskop, digitalkameror och annat används på ett antal förskolor på kreativa sätt för att ge barnen tillgång till möjligheter att kommunicera och utforska sin omvärld. Även utemiljöer har betydelse inom skattningsområdet. Flera förskolor arbetar aktivt med att skapa varierande och inbjudande pedagogiska miljöer ute, som samverkar med den verksamhet som sker inomhus. Barnen får även möjligheter att utforska förskolornas närmiljöer. Generella utvecklingsbehov i förskoleverksamheten De skattningsområden som valts som utvecklingsområde vid fler än fyra kvalitetsbesök beskrivs här som generella utvecklingsbehov. En redogörelse för respektive område syftar till att ge en inblick i vilka behov kvalitetsstödjarna har uppfattat finns inom dessa områden. Uppföljning, utvärdering och utveckling Under höstens kvalitetsbesök är det 26 förskolor som fått området Uppföljning, utvärdering och utveckling som utvecklingsområde. Men trots att det så ofta valts som utvecklingsområde, är det stora skillnader i vad förskolorna skulle behöva utveckla. Inom skattningsområdet ryms olika delar av förskolornas systematiska utvecklingsarbete. Det rör både att följa upp och utvärdera hur väl verksamheten stimulerar barns utveckling och lärande inom olika lärområden, och att följa enskilda barns intressen och lärprocesser för att både låta detta ligga till grund för utformningen av verksamheten och för att kunna kommunicera detta med vårdnadshavare. Skattningsområdet handlar också om etiska och demokratiska aspekter av uppföljnings- och utvecklingsarbetet. I princip alla förskolor dokumenterar sin verksamhet genom foton som illustrerar förskolans aktiviteter och utflykter. Dessa bilder används huvudsakligen för att synliggöra verksamheten för vårdnadshavare, men också som ett sätt för barnen att kunna minnas och samtala med varandra om vad man varit med om. Allt fler förskolor har för avsikt att börja arbeta digitalt via en power point-slinga, där förskolan gör upp en mall för hela terminen, ibland läsåret, för hur arbetslagen kontinuerligt ska följa upp och systematiskt utveckla sin verksamhet. Dokumentationen är då ofta tänkt att utgöra ett underlag för reflektion i syfte att utveckla verksamheten. Skillnaderna är dock stora mellan förskolorna i hur långt man kommit i detta arbete. Även inom samma förskola 8 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
kan det finnas stora skillnader mellan avdelningarna. Förutsättningarna för att kunna reflektera kring sitt arbete varierar. Flera förskolor har hög frånvaro bland personalen vilket hindrar kontinuitet i uppföljningsarbetet. För att komma in i fungerande rutiner fordras kompetens, kontinuitet och närvaro. Kvalitetsstödjarna upplever också att metoder för att följa enskilda barn i deras lärande och utveckling är en utmaning för förskolorna. Det är få förskolor som synliggör och fångar barns lärprocesser och lärstrategier i sina dokumentationer och utifrån dessa anpassar sin verksamhets innehåll. Det finns enstaka förskolor som har hittat sätt att involvera vårdnadshavare i uppföljning, utvärdering och utveckling, men det är få. Något fler har metoder för att involvera barnen. Överlag är barns och vårdnadshavares delaktighet i detta arbete emellertid ett stort utvecklingsbehov. Att reflektera över dokumentation av exempelvis barnens perspektiv och lärande samt att utveckla sitt arbete utifrån detta är något som ingår i alla skattningsområden. Att Uppföljning, utvärdering och utveckling är ett generellt utvecklingsbehov i förskolorna innebär således även att en kvalitetshöjning inom detta område, liksom det påpekades i förra terminens rapport av kvalitetsbesöken, skulle återspeglas i hela förskolans verksamhet. Likabehandlingsarbete Det näst vanligaste utvecklingsområdet, Likabehandlingsarbete, förekom vid 17 kvalitetsbesök. Det vill säga att kvalitetsstödjarna upplevde utvecklingsbehov inom detta område i ungefär hälften av de besökta förskolorna. Liksom inom Uppföljning, utvärdering och utveckling finns det flera olika aspekter som ryms inom detta område. I stort omfattar det hela det förebyggande och främjande arbetet för att motverka diskriminering och kränkande behandling. En del av detta är det normkritiska arbetet, det vill säga huruvida personalens förhållningssätt och förskolans miljöer öppnar upp för olika sätt att vara och motverkar stereotypa föreställningar om exempelvis kön, etnicitet eller ålder. Kvalitetsstödjarna upplevde vid ett flertal tillfällen att personalens bemötande av barnen förstärkte snarare än motverkade stereotypa föreställningar, framför allt om ålder och kön. Det handlar då exempelvis om hur barnen blir bekräftade, att flickor i större utsträckning bekräftas för sitt utseende eller att personalen använder formuleringar av typen du som är så stor. Hälften av förskolorna där Likabehandlingsarbete valdes som ett utvecklingsområde upplevdes också vara i behov av att bättre synliggöra kulturell mångfald och olika levnadsvillkor i sina miljöer. Detta handlar exempelvis om vilka karaktärer som representeras i böcker, pussel och illustrationer, vilka kulturer och levnadvillkor som representeras genom rolleksmiljöer och så vidare. Det blir dock allt vanligare att förskolorna har dockor med olika hudfärg och att litteraturen återspeglar en mångfald och ett normkritiskt perspektiv. Detta skattningsområde handlar också om att förskolorna behöver ha ett kontinuerligt värdegrundsarbete med alla barn. Majoriteten av förskolorna har detta, om än i varierande utsträckning. Några är i planeringsstadiet. En del förskolor har kompisteman eller arbetar med olika material som Snick och Snack, Hjärtestunder, Start/Stegvis, Tio små kompisböcker eller litteratur från Olika Förlag. Det finns även en variation i huruvida detta arbete är ständigt 9 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
pågående eller om det påbörjas när personalen upplever att det finns behov i barngruppen. Vid nästan alla kvalitetsbesök där Likabehandlingsarbete valts som ett utvecklingsområde har det funnits ett behov av att bättre förankra arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling i personalgruppen. Det finns även ett behov av att i högre grad involvera barn och vårdnadshavare i framtagandet av planen. Vid ett fåtal tillfällen har planen saknats helt. Det har även vid ett fåtal kvalitetsbesök förekommit att det finns personal vars bemötande av barnen strider mot innehållet i denna plan. Ett ytterligare utvecklingsbehov har i några fall handlat om att personalen inte har tillräcklig överblick för att kunna förebygga kränkande behandling mellan barn. Variationen mellan avdelningar och mellan enskilda medarbetares kompetens kan vara mycket varierande inom detta område. Även om det pågår mycket positivt arbete inom området, med värdegrundsarbete, litteratur och lekmiljöer som återspeglar olika sätt att vara, samt ett reflekterat förhållningssätt hos personal, är det endast vid ett fåtal tillfällen som kvalitetsstödjarna fått uppfattningen att detta arbetssätt förankrats i förskolan som helhet. Tematiskt arbetssätt 17 förskolor fick under höstterminen 2015 Tematiskt arbetssätt som ett utvecklingsområde. Ett tematiskt (eller projektinriktat) arbetssätt handlar om att skapa en röd tråd och ett meningsfullt sammanhang för barnens erövrande av kunskaper och förmågor, vilket då baseras på pedagogernas erbjudanden om ett innehåll tillsammans med barnens egen drivkraft att utforska det som är temats eller projektets kärna. Det tematiska arbetssättet förespråkas i förskolans läroplan som en möjlighet att skapa en helhet i arbetet med olika lärområden som matematik, naturvetenskap, språk och teknik. Lärandet inom dessa områden separeras då inte från varandra utan vävs samman, samt sker i samspel med rörelse, lek och estetiska uttrycksformer. De förskolor som fått detta skattningsområde som ett utvecklingsområde har ofta en eller flera avdelningar som inte arbetar tematiskt. I några fall handlar det om att personalen väntar in barnen för att se vad de är intresserade av, vilket i sig kan vara positivt men samtidigt kan det få till följd att barnen inte i tillräcklig utsträckning blir erbjudna miljöer och aktiviteter som inbjuder till ett utforskande innan arbetet med temat påbörjats. I vissa fall arbetar förskolorna med teman, men inte på ett sätt som möjliggör för barnen att utforska både på egen hand och tillsammans med andra vid olika tillfällen under dagen. Om temat är begränsat till vissa tillfällen i veckan, vilket styrs av när personalen planerat in det, kan detta bidra till att kvalitetsstödjarna ser detta som ett utvecklingsbehov hos förskolan. En tanke med det tematiska arbetssättet är just att barnen ska kunna möta innehållet på olika sätt och när de själva lockas av det, och det är då av betydelse att personalen iscensätter varierade möjligheter för detta, bland annat genom de pedagogiska miljöerna. I många fall skiljer arbetet sig åt mellan avdelningar på samma förskola. Då har personalen ofta olika uppfattningar om vad ett tematiskt arbetssätt innebär. Miljö och material De förskolor, där Miljö och material valts som ett utvecklingsområde (12 under höstterminen), har vanligen ett behov av att arrangera sina miljöer för att bli mer tillgängliga och inbjudande för barn i alla åldrar. I det förra avsnittet om generella styrkor i förskoleverksamheten beskrevs vad som varit framgångsrikt 10 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
i förskolors utvecklingsarbete kring de pedagogiska miljöerna, och de förskolor med ytterligare utvecklingsbehov har generellt en större avsaknad av tidigare nämnda framgångsfaktorer. Många gånger varierar utformningen av miljöerna mellan avdelningarna. Det är till exempel relativt vanligt att de yngsta barnen har sämre tillgång till material för utforskande kring ett tematiskt innehåll eller annat med koppling till läroplanens olika målområden. Det kan till exempel röra sig om material som stimulerar språkutveckling eller som möjliggör estetiska uttrycksformer. Ibland är det så att förskolorna satsat mer på vissa typer av miljöer medan andra är mer eftersatta. Kvalitetsstödjarna upplever ibland tydliga skillnader mellan hur olika barngruppers lek och relationer fungerar inom samma förskola, vilket ofta kan sättas i samband med de pedagogiska miljöer som barnen befinner sig i. Flera förskolor har behov att skapa tydligare, mer tillgängliga och bättre omhändertagna miljöer där barnen blir inspirerade att sysselsätta sig i olika grupperingar. Avslutning I huvudsak finns en stor överensstämmelse mellan vilka generella styrkor och utvecklingsbehov som kvalitetsbesöken påvisat under vårterminen respektive höstterminen 2015, även om det finns en viss förändring i att de valda framgångs- respektive utvecklingsområdena i högre grad är koncentrerade till färre skattningsområden. De sammanställningar av framgångs- och utvecklingsområden som redovisas i denna rapport bör inte uppfattas som förbättringar eller försämringar inom de olika skattningsområdena i en jämförelse med rapporten från föregående termin. Det kan dock ändå vara av intresse att analysera vissa likheter och skillnader. När det gäller Leken fanns det under vårterminen inte några förskolor där detta valdes som ett framgångsområde. Däremot fick ett antal förskolor Leken som ett utvecklingsområde. Under höstterminen är förhållandet det omvända. I stort sett är det samma områden som jämfört med tidigare utses som de vanligaste framgångs- respektive utvecklingsområden. Dock var spridningen mellan områdena större under vårterminen, både när det gällde framgångs- och utvecklingsområdena. Det finns några områden som blev valda som framgångsområden betydligt oftare under vårterminen än under höstterminen, som Modersmål och flerspråkighet, Estetiska uttrycksformer och Matematik. Eftersom det rör sig om skilda verksamheter i de olika terminernas sammanställningar kan inte direkta slutsatser dras utifrån detta, men när det gäller Modersmål och flerspråkighet är det ändå en trend värd att reflektera över då antalet förskolor som fick detta som framgångsområde under vårterminen var så pass stort att detta område beskrevs som en generell styrka i de förskolor som besökts. En faktor som gör detta särskilt intressant var att området under vårterminen fortfarande utgjorde ett kommungemensamt utvecklingsområde som alla förskolor därmed hade i sin kvalitetsplan. Det är inte ovanligt att de utvecklingsområden som förskolorna har i sin kvalitetsplan upplevs som framgångsområden av kvalitetsstödjarna vid kvalitetsbesöket, då det ofta pågår ett medvetet utvecklingsarbete och synliggörande av dessa områden. Under höstterminen 2015 har förskoleförvaltningen påbörjat arbetet med ett nytt kommungemensamt utvecklingsområde, Alla barns rätt till stöd. Det kan därför vara av intresse 11 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015
att fortsatt bevaka hur förskolorna arbetar med att främja barnens utveckling av sina olika språk. Liksom det betonades i rapporten av vårterminens kvalitetsbesök, är ovanstående redogörelse en generell beskrivning baserad på den feedback som förskolorna får i återkopplingen efter kvalitetsbesök. Återkopplingen sker genom dialog mellan kvalitetsstödjare, förskolechef, representanter från förskolans personal, utbildningschef samt teamledare från det pedagogiska utvecklingsteamet. Dialogen fokuserar på de skattningsområden som kvalitetsstödjarna upplevt vara förskolans framgångs- respektive utvecklingsområden, och det är en sammanställning av dessa som ligger till grund för den beskrivning som här gjorts av generella styrkor och utvecklingsbehov. Vilket även beskrevs i inledningen, syftar självskattningen och kvalitetsbesöket till kollegialt lärande, och kvalitetsstödjarna bidrar med ett utifrånperspektiv på verksamheten. Det innebär att kvalitetsbesöket ska betraktas som ett stöd till förskolechefen i utvecklingsarbetet, och det är förskolechefen som ansvarar för hur denne vill använda resultatet från självskattning och kvalitetsbesök i sitt fortsatta systematiska kvalitetsarbete. Som stöd i detta arbete finns även de pedagogiska utvecklingsteamen. Kvalitetsstödjarna har därmed inte i sitt uppdrag att följa upp det som uppfattats som utvecklingsområden. Däremot kan kvalitetsbesöken, vilket denna rapport är en del i, bidra till att ge huvudmannen insikter i vilka som är verksamheternas generella styrkor och utvecklingsbehov och på så sätt ge en fingervisning inför framtida insatser. 12 FSKF-2016-1799 Rapport Sammanställning av kvalitetsbesök september-december 2015