Tågtrafik och stationer i Värmland



Relevanta dokument
1. Inledning och bakgrund

Oslo-Karlstad-Stockholm

TKAB:s avgångar. Visar vem som kör linjen: TKAB = Tågkompaniet AB TÅAB = Tågåkeriet i Bergslagen SJ=SJ En anmärkning förklaras alltid efter tabellen.

Stockholm-Karlstad-Oslo

Stockholm-Karlstad-Oslo

Bra att veta inför din tågresa

Stockholm-Karlstad-Oslo

TKAB:s avgångar. Visar vem som kör linjen: TKAB = Tågkompaniet AB TÅAB = Tågåkeriet i Bergslagen SJ=SJ En anmärkning förklaras alltid efter tabellen.

tågstrategi värmlandstrafik ab VERSION

Gäller 9 aug - 12 dec TÅGK SJ VTAB Tågab VTAB SJ VTAB TÅGK SJ VTAB SJ VTAB SJ SJ Uppdaterad 9 jul 2015

TKAB:s avgångar. Visar vem som kör linjen: TKAB = Tågkompaniet AB TÅAB = Tågåkeriet i Bergslagen SJ=SJ En anmärkning förklaras alltid efter tabellen.

Bra att veta inför din tågresa

Första korrektur tidtabell tåg, Värmlandstrafik Giltighet: 14 dec juni 2015

Bra att veta inför din tågresa

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

70 Stockholm-Hallsberg-Karlstad-Oslo

Region Värmland och SJ 4 sep -19

Oslo-Karlstad-Stockholm

Oslo-Karlstad-Stockholm

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Åtgärdsvalsstudie för stråket Stockholm Oslo

POST- LINJE ORT NUMMER

Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen Uppdrag

70 Charlottenberg - Karlstad - Kristinehamn - Degerfors - Örebro

Tåg i Värmland - Idéstudie. Ett kunskapsunderlag för framtida utveckling av Värmlandsbanan

Din resa En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015.

Tågstationer Värmland

70 Stockholm-Hallsberg-Karlstad-Oslo

Översyn av regionalt trafikförsörjningsprogram avseende trafikutveckling

Oslo-Karlstad-Stockholm

Stockholm-Karlstad-Oslo

Oslo-Karlstad-Stockholm

Bana väg för framtiden. Handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg med beskrivning av nödvändiga förändringar av infrastrukturen.

Regional persontrafik i Västsverige Möjliga strategier på längre sikt

Arkivcentrum, Almqvistsalen, Hööksgatan 2 Karlstad, kl.09:30-16:30

Stockholm-Karlstad-Oslo

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Bana väg för framtiden. Handlingsplan för trafikutveckling på bana och väg med beskrivning av nödvändiga förändringar av infrastrukturen.

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

VÄSTTÅGSUTREDNINGEN. Kortare sammanfattning om uppdraget Fokus NÄL Hur kommer vi vidare?

Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

70 Charlottenberg - Karlstad - Kristinehamn - Degerfors - Örebro

Mölnbackagatan 7A, Karlstad Karlstads kommun

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet

Kristinehamn upptäck kollektivtrafiken

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

S15041 Enskild motion

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Att resa med Värmlandstrafik

Förslag till regional transportplan för Värmland

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Arbetsförmedlingens månadsstatistik januari 2018

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 2

Framtida organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmland Remiss och inriktning fortsatt arbete

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

500 Örebro - Karlskoga - Karlstad

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

November September Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE

Remiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1

Yttrande över trafikverkets remiss av kapacitetsuppdraget , TRV 2011 / 17304

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Regional persontrafik i Västsverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional cykelstrategi

Konsekvensbedömning Åtgärdsalternativ Regional Port Västra Stambanan

REGION VÄRMLAND. Verksamhetsuppdrag för Värmlandstrafik AB 2016

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Företagsamheten 2018 Värmlands län

Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer

Företagsamheten 2017 Värmlands län

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Bra att veta inför din tågresa

Innehållsförteckning

Jämtlandsstråket Varför då?

Regler för resa med SJ Privatresekort 15 juni 13 december 2008

Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Trafikverkets förslag till Nationell plan

500 Örebro - Karlskoga - Karlstad

Bilaga 3 persontrafik

För kommentarer: Presskontakt: Ytterligare information: Karina Wrobel. Informatör. Telefon:

Stråk 1 Uddevalla Bengtsfors Årjäng Arvika

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Fossilfria transporter i Värmland hur lyckas vi med omställningen?

Kollektivtrafiken i Örebro län

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland

Transkript:

Tågtrafik och stationer i Värmland Ett arbete som ger förslag på förändringar av länets stationsstruktur och som ger underlag för modernisering av stationsmiljöer Datum: 2006-02-23

Sammanfattning Målet med Tågtrafik och stationer i Värmland har varit att se över stationsstrukturen i Värmland i samband med en planerad stationsuppgradering i länet. Med begreppet stationsstruktur menas fördelningen av stationer och hållplatser i Värmland. Rapportens huvuduppgift var att utreda vad som kan förändras och förbättras. Arbetet har genomförts med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) där värmlandskartan har försetts med befolkningsrutor från SCB (statistiska centralbyrån) för att kunna få en bild över stationernas upptagningsområden och därmed även hur många potentiella resenärer det finns i stationsområdena. Detta analysverktyg har dessutom kompletterats med en intern resandestatistik från Värmlandstrafik. Statistiken är en produkt av en resvaneundersökning som genomfördes hösten 2005. Arbetet är begränsat till stråken Kristinehamn Charlottenberg, Åmål Karlstad och Karlstad Torsby. Arbetet begränsar sig på de mindre stationerna och hållplatserna i länet. De andra, lite större stationerna som inte kan ifrågasättas vad gäller befolknings- och resenärsunderlag ingår inte alls eller bara som komplement där större stationer har något slags inflytande på mindre stationer. Dessutom förekommer ingen diskussion om ändstationerna på grund av deras speciella funktion vilken gör dem givna. En mycket viktig utgångspunkt för hela arbetet är att försöka framhäva tågets fördelar. De tydligaste fördelarna utöver miljöfördelar är dess snabbhet samtidigt som stora folkmassor kan transporteras över längre distanser. En åtgärd för att kunna stödja dessa fördelar på bästa sätt är att förbättra infrastrukturen, inte minst på Fryksdalsbanan. En annan, redan påbörjad åtgärd, är att förnya tågflottan så att man kan ta tillvara på de, i dag, bättre accelerations- och bromsegenskaperna. En tredje åtgärd, och samtidigt arbetets huvudinriktning, är att man ser till att stationsstrukturen är anpassad till just tågets fördelar. I dagens läge finns det ett trettiotal stationer och hållplatser i länet (inkl. Åmål). Deras fördelning är däremot inte jämn över länet, utan stationstätheten ser olika ut på olika linjer. Den mest täta stationsstrukturen uppvisar Fryksdalsbanan med drygt en station eller hållplats på var 5:e kilometer. Mellan Charlottenberg och Karlstad är stationerna glesare fördelade. Glesast är det mellan Åmål och Kristinehamn. Med tanke på tågets styrkor är naturligtvis en glesare stationsstruktur bättre för att få fram tågets fördelar men även med tanke på tillgängligheten och restiden vilka är viktiga för den regionala tillväxten. I arbetet har det tagits hänsyn till möjliga utvecklingschanser och tillgång till andra kollektiva färdsätt. För att kunna hålla kostnaderna för stationsmiljöuppgraderingen på en rimlig nivå och för att kunna framhäva tågets styrkor har det kommits fram till följande resultat: Nedläggning föreslås för följande stationer: Lene (Överlappning, befolknings- och resenärsunderlag) Brunsberg (Befolknings- och resenärsunderlag) Trångstad (Överlappning, resenärsunderlag) Frykåsen (Överlappning, befolknings- och resenärsunderlag) Öjervik (Överlappning, resenärsunderlag) (Kolsnäs (Överlappning, resenärsunderlag))* Ingmår (Överlappning, befolknings- och resenärsunderlag)

Edsbjörke (Befolknings- och resenärsunderlag) Ivarsbjörke (Befolknings- och resenärsunderlag) Badabruk (Befolknings- och resenärsunderlag) (* Kolsnäs är ett specialfall då det byggs ett vattenland och att det finns en campingplats samt två store konferenshotell där. En trafikering sommartid vore därför logisk) Färre turer per dygn och andra åtgärder föreslås för följande stationer: Fagerås (upptagningsområdesförstoring, stor potential) Högboda (upptagningsområdesförstoring, hög resenärsunderlag) Tolita (upptagningsområdesförstoring) Bäckebron (upptagningsområdesförstoring, mötesstation) Väse (potential) Värmlandsbro (ny station som ska etablera sig) Välsviken (ny station, universitetet) Ås och Lerot är inte med i någon av grupperna. Även där skulle man kunna tänka sig en lösning med att en station ska finnas kvar och gynnas genom den andra stationens förlorade uppgift (upptagningsområdesförstoring). Även en lösning med en nyetablering av en ny hållplats i stället för de två som finns idag verkar vara en möjlighet

Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund... 1 1.1 Arbetets bakgrund... 1 1.2 Syfte, frågeställningar och tillvägagångssätt... 1 1.2.1 Syfte... 1 1.2.2 Frågeställningar... 1 1.2.3 Tillvägagångssätt... 1 2. Ämnets bakgrund... 3 2.1 Definition av rural och urban... 3 2.2 Tågets fördelar... 3 3. Dagens utgångsläge... 5 3.1 Vilka linjer finns och hur ser stationernas standard ut?... 5 3.1.1 Högboda, Väse och Bäckebron... 5 3.1.2 Linjerna... 6 3.2 Charlottenberg Kristinehamn (Degerfors)... 6 3.2.1 Allmänt... 6 3.2.2 Fagerås... 7 3.2.3 Lene... 9 3.2.4 Högboda... 9 3.2.5 Brunsberg... 10 3.2.6 Ottebol... 11 3.2.7 Ås och Lerot... 12 3.2.8 Väse... 13 3.3 Torsby Karlstad... 15 3.3.1 Allmänt... 15 3.3.2 Tolita och Trångstad... 15 3.3.3 Frykåsen och Bäckebron... 16 3.3.4 Öjervik... 17 3.3.5 Kolsnäs... 18 3.3.6 Ingmår och Edsbjörke... 19 3.3.7 Ivarsbjörke... 20 3.3.8 Badabruk... 21 3.4 Åmål Karlstad... 21 3.4.1 Allmänt... 21 3.4.2 Värmlandsbro... 22 3.5 Avstigande passagerare... 22 3.6 Egna upplevelser... 24 3.6.1 Åsresa... 24 3.6.2 Torsbyresa... 24 4. Vad kan förändras respektive förbättras och hur?... 26 4.1 För många stationer... 26 4.2 Alternativa anknytningar av orter med ett för lågt resandeunderlag... 27 4.2.1 Vid nedläggning... 27 4.2.2 Förstoring av upptagningsområdet... 27

4.2.3 Färre stannande tåg... 28 5. Resultat... 29 5.1 Framtidens tågtrafik mellan Torsby och Karlstad?... 29 5.2 Framtidens tågtrafik mellan Charlottenberg och Degerfors?... 29 5.3 Framtidens tågtrafik mellan Åmål och Karlstad?... 31 5.4 Någon ny station?... 31 5.5 Framtidens stationer i Värmland?... 32 5.6 Är förändringen positiv eller negativ?... 32 6. Sammanställning... 34 7. Bilagor... 35 7.1 Tidtabeller... 35 7.1.1 Charlottenberg Degerfors... 35 7.1.2 Torsby Karlstad... 36 7.1.3 Åmål Karlstad... 37 7.2 Stationernas resenärsunderlag... 38 7.2.1 Åmål Karlstad... 38 7.2.2 Torsby Karlstad... 39 7.2.3 Charlottenberg Kristinehamn... 40 7.3 Teckenförklaring till kartorna... 41 7.4 Tabell över buffertarnas befolkningsunderlag... 42 7.5 Uppföljning efter den senaste resvaneundersökningen (mars 2006)... 43 8. Referenser... 47