2016 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS/ Italiengatans Grb och Stora Norregatans Sb



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Värjans LSS-boende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Provita AB.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ektorps Gb

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nattsländans gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Furuvikens sjukhem AB

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Hedens Omvårdnadscenter

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för vårdgivare Frestavägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ingelstad LSS

Patientsäkerhetsberättel se för Ragnvallagården

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare: Smedjans dagliga verksamhet

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Opplunda HVB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Ruagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Vårdgivare Berglunda.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lillälvsgården

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Skogalundsklippans GB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Träningsboendet Odlargränd

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Björkbacka SÄBO

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Breared

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Dallotsen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2017 års patientsäkerhetsberättelse plan för 2018 för Vårdgivare boende Kalvhagen 1 och 2

Patientsäkerhetsberättelse för Sjättetvärgatan 26

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Navigatorn

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Höstfibblans vårdboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Broby Gård

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Höstfibblans vårdboende

Patientsäkerhetsberättelse för Strandhemmet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript:

2016 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS/ Italiengatans Grb och Stora Norregatans Sb Datum och ansvarig för innehållet 20160229 Lisbeth Zätterberg/ssk Solweig Palm /VC Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Kvalitetsavdelningen LF 2014-09-29

Sammanfattning Nytida bedriver omsorg för personer med bl.a. funktionsnedsättning, missbruk och hemlöshet. De personer som bor och vistas på Nytidas verksamheter har biståndsbeslut enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och/eller Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser sker enligt dessa lagstiftningar. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. De viktigaste åtgärderna som gjordes under 2015 är kommunens kvalitetskontroll, Nytidas egenkontroll i Qmaxit samt samrådsmötena mellan kommunen och verksamhetschef, där boende och eller anhörigas synpunkter och klagomål tas upp. Riskanalys hos boende görs löpande samt vid nyinflyttning och vid upprättande av genomförandeplaner. Boendestödjare gör enligt riktlinjer avvikelsehanteringar i Qmaxit samt Omsorg 2000 uppmanas även kontinuerligt att dokumentera sociala avvikelser i de olika systemen. Ovanstående åtgärder resulterar i ett öppet klimat mellan boende, personal och anhöriga. Boendestödjare ser inte en avvikelse som något negativt utan som en åtgärd för att hela tiden förbättra och kvalitetssäkra Nytidas arbete. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.

Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen. I de fall Nytida har uppdraget som MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar Nytidas MAS för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård, behandling av god kvalitet och att det medicinska omhändertagandet tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet. MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs. När kommunen ansvarar för MAS funktion efterlevs kommunens riktlinjer. Där Nytida inte ansvarar för MAS funktionen är det företagets kvalitetsutvecklare som följer upp verksamhetens kvalitet. I Landskrona är det kommunen som har Mas ansvar, därav efterlevs kommunens riktlinjer. MAS upprättar och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. Vilket görs vid nyinflyttning, när uppförande av genomförandeplaner upprättas samt löpande. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Hälso och sjukvårdsuppgifter signeras efter utfört arbete på avsedda signeringslistor dessa gås löpande igenom av DSK. Måluppfyllelse och utvärderingar diskuteras och dokumenteras på regelbundet återkommande APT. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytida rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälsooch sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare.

Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. Vid inflyttning och över tid genomförs relevanta preventions- och riskbedömningar av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år. Alla boende har en individuell omvårdnadsplan som görs en gång per år samt följs upp och revideras vid behov. Boende avgör själv vem som ska närvara vid upprättandet av omvårdnadsplanen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 MAS har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. MAS har genomfört systematisk uppföljning av de avvikelser som inkommit och återkopplat till verksamhetschefen för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll har genomförts två gånger under året. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. DSK har till största delen läkarkontakterna när den boende har behov av det. Boendestödjare har vid behov kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast. Verksamheten nyttjar även medicinsk vårdplanering i hemmet om detta behövs. Boende i de två olika verksamheterna är knutna till olika vårdcentralen vilka de får hjälp med att kontakta och besöka vid behov. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. Verksamhetschef har samrådsmöte varje månad tillsammans med kvalitetssamordnare för Landskrona Stad. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Vid behov kontaktar boendestödjare ssk för att diskutera eventuella hälso och sjukvårdsinsatser. Ssk finns tillgänglig en dag i veckan vilken är fördelat jämnt mellan de två boendeenheterna som Nytida ansvarar för i Landskrona Stad. Övrig kontorstid går det bra att kontakta DSK per telefon för rådgivning och stöd. Obekväm arbetstid kontaktar boendena Care team. En gång i månaden diskuteras alla boendes hälsotillstånd samt eventuella uppföljningar. Detta dokumenteras därefter i befintligt journalsystem. Boendestödjare kontaktar även arbetsterapeut och sjukgymnast vid behov. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. Avvikelser rapporteras i Qualimax samt Omsorg 2000. Kontakt tas med kvalitetsavdelningen samt uppdragsgivare vid allvarligare tillbud. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. Synpunktshantering samt synpunktsbroschyr finns lätt tillgängligt som gäller för Landskrona Stad, finns även i en lättläst version. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Alla avvikelser gås igenom och i de fall man ser ett mönster så läggs de över i förbättringsloggen för uppföljning på personalmöten och för revidering av den lokala rutinen. Samverkan med patienter och närstående/legala företrädare SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående/legala företrädare Verksamheten har kontinuerligt träffar med närstående/legala företrädare. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående/legala företrädare och är oberoende från våra verksamheter.

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit Frågeställning 2015 Läkemedel Utebliven dos 2 Dubbel dos 1 Felaktigt iordningsställande 0 Förväxling 0 Utebliven signering 15 Synpunkter och klagomål Ej HSL

2016 års patientsäkerhetsplan för Landskrona LSS /Italiengatans Grb och Stora Norregatans Sb Datum och ansvarig för innehållet 20160229 Solweig Palm/VC och Lisbeth Zätterberg/SSK Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Patientsäkerhetsplan för Nytidas verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter Nytida ska aktivt under 2016 arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i Patientsäkerhetslagen, PSL, Föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. Företagets satsning för ökad patientsäkerhet Basala hygienrutiner Minska antalet smittspridningar och infektioner genom att följa basala hygienrutiner. Alla verksamheter ska utföra egenkontroll av följsamheten av basala hygienrutiner. Alla medarbetare ska 2016 uppdatera sig och förnya E-utbildningen i basala hygienrutiner. Minska antalet smittspridningar och infektioner genom att följa basala hygienrutiner. Alla verksamheter ska utföra egenkontroll av följsamheten av basala hygienrutiner. Alla medarbetare ska förnya E-utbildningen i basala hygienrutiner. Verksamhetens mål för 2016 är att fortsätta minska spridning av förkylningar och magåkommor genom att informera alla nyanställda vikten av en god hygien främst då handhygienen. All personal går igenom den webbaserade utbildningsfilmen om Basala Hygienrutiner under ett APT och deltagandet protokollförs. GC ser till att de som inte sett filmen kan göra det under arbetstid. Rutiner finns på att allmänna ex handtag i hissar, ytterdörrar mm ska spritas kontinuerligt för att minska smittspridningar. Dokumentation Alla som bor i Nytidas verksamheter ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation genom att följa gällande styrdokument för dokumentation. Eftersom boendestödjare inte kan läsa DSK:s dokumentation ska DSK på begäran skriva ut relevant information från sin dokumentation och delge boendestödjare. Nytt dokumentationssystem ska införas under 2016 tillsammans med kommunen där vi hoppas att läs tillgängligheten blir bättre för boendestödjare att se vad DSK dokumenterat. Verksamhetens mål för 2016 är att främja en säker läkemedelshantering och minska antalet avvikelser. Avvikelser gås igenom på Apt, det diskuteras om vi kan göra annorlunda. Det mesta av läkemedelshantering sköts av DSK, ju mindre personal som är inblandad desto mindre risk för fel. Avvikelsehanteringen dokumenteras i Qmaxits datorsystem samt Omsorg 2000.. 10/12

Läkemedel Formulera dina verksamhetsmål för att minska antal läkemedelsfel för kunden genom att följa gällande styrdokument för läkemedelshantering. Verksamhetens mål för 2016 är att minska antalet avvikelser vad det gäller läkemedelshanteringen. Dsk fortsätter att dela dosetter för att minska antalet läkemedel som tas ur originalförpackning. DSK beställer även läkemedel från Pascal och kontaktar läkare för förlängning av ordinationer. Dsk skriver signeringslistor varje månad utifall förändringar sker i läkemedelslistan på detta vis är signeringslistor alltid aktuella. Försöka utöka Apodosanslutna boende av de som står på kontinuerlig läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgångar Genomföra läkemedelsgenomgångar för att minska antalet läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem. Verksamhetens mål för 2016 Är att i större mån och när behov finns ha medicinsk vpl i hemmet hos den boende och att DSK medverkar. Rapportering av händelser - Avvikelsehantering Minska antalet tillbud och negativa händelser genom att identifiera, analysera och begränsa risker för den boende i den dagliga omvårdnaden. Alla medarbetare ska rapportera in händelser avvikelser i gällande system som bearbetas av verksamhetschef och utreds av MAS vid behov. Verksamhetens mål 2016 Informera både nyanställda samt ordinarie personal vikten av att skriva avvikelser för att hela tiden förbättra verksamheten och göra verksamheten säkrare ex när det gäller läkemedelshantering. Diskutera uppkomna avvikelser på APT samt ha uppföljning av dessa. Synpunkter och klagomål Vi uppmuntrar boende och närstående att lämna synpunkter och klagomål så att verksamheten ständigt kan förbättras. Det finns ett gott klimat mellan boendestödjare och anhöriga samt förstås boende. Vill anhöriga eller boende klaga på något eller berömma något gör de det genom en rak kommunikation muntligt. Boende och närstående är väl informerade om broschyren för klagomål och synpunkter. Verksamhetens mål 2016 är att fortsätta främja och uppmuntra boende samt dess anhöriga att göra sig hörda när det gäller synpunkter och klagomål. Boende känner sig trygga med att säga vad de tycker eftersom vi vet att det förekommit inlämnade synpunkter och klagomål från dom till kommunen (Dock ej HSL synpunkter) Fortsätta att informera om vår broschyr för klagomål på anhörigträffar boendemöte samt att denna broschyr är lättillgänglig. Denna broschyr finns även i en form av lättläst. 11/12

Övriga planerade aktiviteter inom företaget för 2016 Egenkontroll Egenkontroll ska genomföras två gånger per år, med delaktighet med medarbetarna, i maj och november. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med medarbetaren. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn från Kvalitetsavdelningen på Nytida Tillsyn genomförs av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Att säkra processer kring samverkan för att förebygga vårdskada hos patienten. Patientsäkerhetsberättelsen Varje år den 1 mars ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas med beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år utifrån den upprättade patientsäkerhetsplanen. 12/12