Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna från socialstyrelsen. Minska väntetiderna till utredning. Giltighet From 15 mars 2015 Ansvarig för dokumentet Mona Lövmo processledare NP-processgrupp Revideras och följs upp Vid behov eller senast 1 mars 2016 Beslutsdatum 2015-03-03 Beslutat av Psykiatriförvaltningens ledningsgrupp
Rutin vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Inledning ADHD och autismspektrumstörning kan betecknas som funktionsnedsättningar som debuterar i barnaåren. ADHD kännetecknas av uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet. Autismspektrumstörning karaktäriseras av brister i social interaktion och kommunikation samt stereotypt beteende. Hos en del personer med ADHD eller autismspektrumstörning förekommer samtidigt någon form av samsjuklighet så som personlighetsstörning, ångest- och depressionstillstånd, tvång, bipolär sjukdom, Tourettes syndrom och missbruk- eller beroendeproblem. Samsjuklighet kan komplicera både diagnostik och behandling och måste tas i beaktande. Bakgrund Från att det år 2000 i stort sett inte alls fanns några vuxna patienter med ADHD eller autismspektrumstörning på de psykiatriska mottagningarna utgör de idag mellan 20-30 % av alla patienter. NP-processen är en av Landstinget i Kalmar läns sex prioriterade processer. Efterfrågan på NP-utredningar har de senaste åren ökat rejält med långa väntetider som följd. Denna utredningsrutin syftar till att få en likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Underlaget är framtaget av en tvärprofessionell arbetsgrupp under ledning av en processledare. Utredningsarbetet är uppdelat i basutredning och fördjupad utredning. Detta för att de ganska tydliga ADHD-patienterna och de med autismspektrumstörning ska kunna få en snabbare utredningsgång. De som kräver en mer djupgående psykologisk utredning kan komma snabbare till utredning. Utredning Eftersom prevalensen (förekomsten) av ADHD är betydligt högre hos den vuxna befolkningen jämfört med autismspektrumstörning, 4-5 % jämfört med 0.5-1 %, har processens tyngdpunkt varit på utredning av ADHD, men utredningsgången är även tillämplig på autismspektrumstörning. I Socialstyrelsens broschyr; Riktlinje för utredning och diagnostik förklarar man att utredning för ADHD är aktuell om en vuxen person har stora koncentrationssvårigheter och andra symtom som kan förknippas med ADHD och som skapar allvarliga problem i vardagen. Utredningen syftar till att öka förståelsen för personens svårigheter samt att ge underlag för adekvat bemötande, behandling och planering av stödinsatser. Vid utredningen samlar man in och värderar information från olika källor för att därefter ta ställning till om svårigheterna bäst kan förklaras med diagnosen ADHD eller om de har andra orsaker. Utredningen ska också belysa hur personen fungerar i olika vardagssituationer, personens kognitiva och
intellektuella förutsättningar, om det finns andra svårigheter eller tillstånd som behöver uppmärksammas samt vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i närmiljön. Utredningen kan få olika utformning och omfattning beroende på hur komplex problembilden är. Följande moment bör utgöra minimum vid en NP-utredning sjukdomshistoria genom intervju med personen som utreds intervju med föräldrar och andra anhöriga medicinsk undersökning samlad bedömning skriftligt utlåtande återföring av utredningen till personen själv, anhöriga och vid behov andra verksamheter som ansvarar för stöd Vid fortsatt utredning tillägg av följande moment kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter, arbetsterapeutbedömning psykologisk utredning Viktigt att tänka på! Innan en utredning startar ska ett nybesök ha ägt rum där man kartlägger individens symtom, suicidrisk och självskadeproblematik och om det finns skäl att starta en utredning. Om patienten redan är känd på mottagningen ska det finnas remiss/utförlig frågeställning i Cosmic. BASUTREDNING: Åtgärdskod: AA060 Sjuksköterska/kurator Får patientens godkännande att rekvirera handlingar och journaler från andra aktörer. Mallen finns på A-Ö-listan under N: NP godkännande ADHD Patientintervju enligt mall som tagits fram. Finns på A-Ö-listan. Åtgärdskod: AV018 Anhörigintervju enligt mall som tagits fram. Finns på A-Ö-listan. Åtgärdskod: AV018 Skattningsskalor: WURSS, ASRS, RAADS-80, AUDIT-C och DUDIT (samtliga formulär finns på A-Ö-listan).
Sjuksköterska Strukturerad hälsointervju enligt mall i Cosmic. Åtgärdskod: DV030 Puls, blodtryck, vikt och längd. Utfärda provtagningsunderlag i Cosmic, (tyroidea, leverprover, el-status och Hb) Läkarbesök hos psykiater Somatisk anamnes penetreras, ev fler somatiska undersökningar/ provtagningar ordineras för uteslutande av differentialdiagnoser. Psykiatrisk anamnes och bedömning. Teamkonferens Åtgärdskod XS008 Läkare, en psykolog och alla som deltagit i utredning sammanfattar resultatet och sätter diagnos. Finns oklarheter går patienten vidare till en fördjupad utredning, vilken leg. psykolog ansvarar för. Återföring av utredningsresultat till patient Åtgärdskod XS007 Muntlig genomgång görs av läkare/ssk/kurator av slutsatser från utredningen, en sammanfattning lämnas skriftligen (A-Ö-listan: NP Sammanfattning). Diagnos - vidare till behandling. Oklar diagnos till fördjupad utredning. Ingen diagnos avslutas. FÖRDJUPAD UTREDNING: Psykolog Åtgärdskod: AA085 ADHD: WAIS-4 CPT-test AUTISM: ADOS 2, modul 4 WAIS-4 Arbetsterapeut Funktionsbedömning, Åtgärdskod: AV118 PRPP m fl Teamkonferens Åtgärdskod XS008 Alla inblandade samt läkare, diagnos sätts och ev. behandlingsföslag.
Återföring till patient och ev. anhörig Åtgärdskod XS007 Muntlig och skriftlig sammanställning görs av läkare/psykolog (A-Ö-listan, N; NP sammanställning) BEHANDLING Enligt Socialstyrelsens bedömning bör följande insatser kunna erbjudas: Specialiststöd och behandling till vuxna. Psykopedagogik i form av utbildning om diagnosen till den vuxna själv och dennes närstående Relevant informationsmaterial Psykologisk behandling baserad på KBT Kognitivt stöd inklusive hjälpmedel Behandling av tillkommande svårigheter En fast vårdkontakt En skriftlig vårdplan och uppföljning Socialt stöd (kommunens ansvar): Följande insatser kan vara aktuella till individer med grava funktionsnedsättningar: Stöd i hemmet, t ex boendestödjare Ekonomiskt bistånd och budgetrådgivning Arbetsförberedande insatser Personligt stöd i form av kontaktperson, Case Manager eller personligt ombud Stöd och behandling vid missbruk och beroende ÅTERBESÖK/UPPFÖLJNING Åtgärdskod: XV007 För att underlätta kommande registrering i BUSA ska mallen Strukturerad uppföljning användas i Cosmic. (I framtiden kommer den att vara kopplad direkt till kvalitetsregistret, med en knapptryckning förs alla uppgifter över till BUSA). LÄKEMEDELSBEHANDLING Rekommendationer om läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna enligt Socialstyrelsen 2014-10-14. Socialstyrelsens dokument innehåller rekommendationer om erbjudande av behandling med centralt verkande sympatomimetika vid följande diagnoser: ADHD ADHD och samtidigt substansbruksyndrom
ADHD och samtidig autism ADHD och samtidig egentlig depression ADHD och samtidigt ångestsyndrom ADHD och samtidiga bipolära syndrom Vid ADHD och samtliga tillstånd ovan med två diagnoser rekommenderar Socialstyrelsen behandling med centralt verkande sympatomimetika (centralstimulantia) till vuxna med ADHD. Läkemedelsbehandlingen bör erbjudas som en del i ett behandlingsprogram. Beprövad erfarenhet talar för att individer med ADHD, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar ADHD-symtom och att behandlingen bidrar till en bättre livskvalitet. Vanliga biverkningar som bör beaktas vid uppföljning av medicinering är illamående, buksmärtor, nedsatt aptit, viktnedgång, muntorrhet, sömnproblem, huvudvärk och pulsökning. Hos vuxna män är erektil dysfunktion en vanlig biverkning vid behandling med atomoxetin. Erfarenhet talar för medeldosen hos vuxna som behandlas med metylfenidat är 1 mg/kg kroppsvikt. Insättning sker regelmässigt med lägsta dos ca 20 mg x 1. Dosen utvärderas efter 1 vecka och därefter ställningstagande till doshöjning, vilket sedan utvärderas på nytt efter 1 v, osv. Dosintervallet bedöms erfarenhetsmässigt att vara mellan 18-120 mg. När en dos på morgonen av långtidsverkande metylfenidat är otillräcklig, kan det vara aktuellt att pröva tvådos. De olika preparatens verkningstid behöver då beaktas. När det finns risk för sidomissbruk eller försäljning behöver medicineringen kontrolleras strikt och även kontroll av drogtester ske regelbundet. Vid återfall rekommenderas minst 2 veckors dokumenterad drogfrihet innan medicinering återupptas. Ifall det finns en aktuell missbruksanamnes, bevis eller starka misstankar på pågående missbruk, sidomissbruk eller försäljning ska patienten remitteras till beroendemottagning för delning av läkemedel och täta urinprov. På de enheter i länet som saknar subspecialiserade beroendemottagningar krävs lokala lösningar i samverkan med socialtjänst och primärvård. REFERENSER www.socialstyrelsen.se Utredning och diagnostik av ADHD, hos vuxna. Kort om ADHD hos vuxna. Stöd till barn, ungdomar och vuxna ett kunskapsstöd.
Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn och vuxna - stöd för beslut om behandling - remissversion. www.lakemedelsverket.se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer