Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1
Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Den pedagogiska personalen arbetar aktivt med respektive fokusområde och strategi under läsåret, dels i undervisningen och dels i pedagogiska fora så som pedagogiska möten och personalmöten. Fokusområden, målsättningar och strategier revideras och utvecklas, gemensamt av personalen, utifrån analyser av det gångna läsårets arbete samt kvalitetsredovisningen. 2
Fokusområden Kvalitet i undervisning Pedagogisk utveckling Goda elevrelationer Måluppfyllelse Motivation Sammanhang i undervisningen Delaktighet Individanpassning Kunskap för framtiden Handledande mentorskap 3
Arbetssätt Om vårt pedagogiska arbetssätt På Säkerhetsgymnasiet bedriver vi en elevaktiv och ämnesövergripande undervisning. Vi strävar efter praktiska och autentiska/verklighetsanknutna examinationsformer. Vi låter eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och utvärderar kontinuerligt undervisningen tillsammans med eleverna. Undervisningen genomsyras av läroplans- och programmål (infärgning) och utnyttjar de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång. Undervisningen utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och vi strävar efter att stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Vi utgår från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och organiserar undervisningen så att eleverna successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar. Vår strävan är att eleven ska utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vi organiserar arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. I undervisningen på Säkerhetsgymnasiet skiljer vi mellan information och kunskap. Att bygga upp kunskap innebär att införliva information i elevernas egen föreställningsvärld så att den sätts in i ett för individen meningsskapande sammanhang. Utvecklingen inom skolan har gått från att lärare har berättat för eleverna hur de ska förstå omvärlden till att läraren leder elevernas mer självständiga arbete med att söka och bygga upp denna kunskap. Denna förändring innebär att lärarrollen förskjuts från att vara kunskapsförmedlande till att vara handledande. Handledarrollen ställer höga krav på läraren att utgå från eller knyta an till elevernas erfarenhetsvärld samt att delta aktivt i elevernas problemlösningsarbete. Handledarskapet innebär inte att läraren håller sig i bakgrunden och finns tillgänglig för de elever som söker hjälp. Läraren ska istället delta aktivt i kunskapsprocessen, utmana elevernas föreställningar och bidra med kunskaper som hjälper dem att bygga upp nya föreställningar. Ett elevaktivt arbetssätt innebär inte nödvändigtvis en frånvaro av förmedlingspedagogik. Föreläsningar kan vara ett sätt att utmana elevernas föreställningsvärld och få dem att upptäcka att deras förståelse av ett visst fenomen inte räcker till för att förstå, förklara eller hantera situationen. Det viktiga är att kunskapsförmedlingen kommer in i ett problemskapande eller problemlösande sammanhang. Vid betygsättningen utnyttjas all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i ämnesplanen. Vi beaktar även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, liksom vi beaktar såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och gör en allsidig bedömning av kunskaperna. 4
Kvalitet i undervisning Strategier för pedagogisk utveckling Vi ska ha ett systematiskt arbetssätt Vi ska sträva efter elevdelaktighet i undervisningen Vi ska utveckla och implementera formativ bedömning Vi ska sträva efter en samsyn kring den dagliga verksamheten Vi ska ha planerad tid för utvärdering och reflektion Vi ska vika tid åt fortbildning och erfarenhetsbaserat lärande Strategier för goda elevrelationer Se och lyssna på eleverna Ge och få respekt Höga och positiva förväntningar Studiero säkerhet trygghet Mentorskap och elevinflytande Strategier för måluppfyllelse Vi ska arbeta för att bedriva en kreativ och varierad undervisning Vi ska utveckla ett kollegieråd Vi ska vika tid åt erfarenhetsbaserat lärande och pedagogiska reflektioner 5
Motivation Strategier för sammanhang i undervisningen Vi skall tydliggöra helheten i undervisningen, i utbildningen Koppla ihop delar i kurser för att tydliggöra progression och process Tydliggöra sambanden mellan kurser och kommande yrkesliv Strategier för elevdelaktighet Vi ska kontinuerligt utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna Vi ska kontinuerligt reflektera kring planering, innehåll och upplägg tillsammans med eleverna Strategier för individanpassning Vi ska så långt det är möjligt se till varje enskild elevs behov och förutsättningar Vi ska tillämpa olika arbets- och examinationsformer Strategier för kunskap för framtiden Vi ska lyfta fram syftet med att gå i gymnasieskolan (lära för livet) Vi ska så långt det är möjligt arbeta med autenticitet i undervisningen Strategier för handledande mentorskap Vi ska tillämpa ett aktivt och handledande mentorskap med regelbundna avstämningar där eleverna successivt övas i att ta eget ansvar Vi ska, vid mentorssamtal, instruera och uppmuntra eleven att kontinuerligt använda sin SchoolSoft-sida 6