ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH KRIMINALVÅRDEN

ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH KRIMINALVÅRDEN Delrapport av Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen om åtgärder för att främja dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden JU2012/3982/KRIM 31 maj 2013

Sida: 1 av 18

Sida: 2 av 18 Dnr: Af-2012/159518 Dnr: KV-10-2012-12551 Datum: 130531 Delrapport av Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen om åtgärder för att främja dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden Uppdraget inkom till Arbetsförmedlingen och Kriminalvården den 24 maj 2012, JU2012/3982/KRIM Uppdraget redovisas gemensamt för myndigheterna. Kriminalvården och Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att utveckla sin samverkan för att förstärka insatserna för dömda kvinnor i syfte att öka deras förutsättningar att efter verkställigheten få och behålla ett arbete. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingen och generaldirektör Nils Öberg, Kriminalvården. Ärendet har på Arbetsförmedlingen föredragits av Christina Rosengren Gustavsson och på Kriminalvården av Birgitta Persson. I den slutliga handläggningen har Henrietta Stein, direktör Avdelningen Rehabilitering till arbete, Arbetsförmedlingen samt Ulf Jonson, chef Klientenheten, Kriminalvården deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Nils Öberg Kriminalvårdens generaldirektör Föredragande Arbetsförmedlingen Föredragande Kriminalvården Christina Rosengren Gustavsson Birgitta Persson

Sida: 3 av 18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1 Målgrupp för uppdraget... 5 2. Bakgrund och utgångspunkter för samarbetet... 6 2.1 Krami... 6 2.2 Arbetsmarknadsutbildning... 7 2.3 Tidigare Regeringsuppdrag till Kriminalvården Ju2008/7300/KRIM... 7 3. Arbetet med uppdraget... 8 4. Samarbete kring dömda kvinnor... 9 4.1 Arbetsförmedlartjänster för uppdraget... 9 4.2 Enkät till dömda kvinnor... 9 4.3 Broschyr... 10 4.4 Gemensamt handläggarstöd... 10 4.5 Planering av ny/ombyggd kvinnoanstalt... 10 4.6 Arbetsmarknadsutbildning på kvinnoanstalter... 11 4.7 Uppdrag från Nationella Samarbetsgruppen till lokal anstalt och frivård... 11 4.8 Arbetsförmedlingens registrering av Kriminalvårdens klienter... 11 4.9 Samarbete med arbetsintegrerande sociala företag... 12 5. Resultat av första årets arbete... 13 5.1 Resultat av enkät... 13 5.2 Uppdrag från Nationella Samarbetsgruppen till anstalter och frivård... 14

Sida: 4 av 18 Sammanfattning Under hösten 2012 lades riktlinjer upp för arbetet. En person från respektive huvudkontor utsågs som ansvarig och en analysgrupp tillsattes som stöd i arbetet. Målgruppen för samarbetet är i första hand kvinnor dömda till fängelse, skyddstillsyn och villkorligt frigivna. Under 2013 inrättas för första gången arbetsförmedlartjänster på samtliga frivårdskontor och antalet arbetsförmedlartjänster på anstalter utökas. Kvinnorna har genom en enkät fått möjlighet att ge sin syn på behov av arbete och försörjning. Enkäten ska upprepas i februari 2014 för att visa på eventuella förändringar med anledning av gjorda insatser. År 2012 enades Nationella samarbetsgruppen om att ett myndighetsgemensamt handläggarstöd skulle tas fram. Det kommer i första skedet att användas i samarbetet kring kvinnor. Under 2013 ökas antalet arbetsmarknadsutbildningar på anstalt, vilket leder till att samtliga kvinnoanstalter kommer att kunna erbjuda utbildningar. Kriminalvården planerar sedan hösten 2012 en ombyggnad av kvinnoanstalten Sagsjön alternativt en flyttning av anstalten till orten Sätila i närheten av Borås (f.d. anstalten Smälteryd). För första gången har Arbetsförmedlingen bjudits in att medverka från start vid planering av en ny anstalt. Anledningen är att anstalten ska utformas med fokus på återanpassning i arbetslivet och lokalerna ska anpassas för att kunna bedriva yrkesutbildning. I oktober 2012 gavs uppdrag till anstalter och frivårdskontor att tillsammans med arbetsförmedlare, dels beskriva det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna, dels komma med förslag till utvecklingsområden i enlighet med regeringens intentioner. För att kunna följa upp samliga Kriminalvårdens klienter har en framställan om förordningsförändring lämnats till Arbetsmarknadsdepartementet om att inkludera även den stora gruppen skyddstillsynsdömda som möjliga att registrera på Arbetsförmedlingen. Sedan länge finns ett bra samarbete mellan arbetsintegrerande sociala företag (AISF), Arbetsförmedlingen och Kriminalvården Region Väst. Inom regeringsuppdraget har Sagsjön fått ett särskilt deluppdrag att i en aktivitetsplan ta fram en struktur och organisation för samarbete med arbetsintegrerande sociala företag och hur de kan sprida detta kunnande till övriga landet. Svaren i en enkät till berörda kvinnor visar att det finns en grupp av kvinnor som tydligt önskar Arbetsförmedlingens stöd för att nå målet arbete eller utbildning. Det kan därutöver finnas ytterligare kvinnor som har behov av gemensamma insatser. Samtliga anstalter har, förutom handläggarstödet, en aktivitetsplan för att utveckla samarbetet kring kvinnorna inom ett specifikt område samt hur resultaten ska spridas till övriga anstalter. Frivårdens uppdrag blir att fokusera på samarbetet utifrån implementeringen av handläggarstödet.

Sida: 5 av 18 1. Inledning Uppdraget inkom till Arbetsförmedlingen och Kriminalvården den 24 maj 2012. Uppdraget redovisas gemensamt för myndigheterna. Återrapportering ska ske vid två tillfällen; den 31 maj 2013 samt den 31 maj 2014. Myndigheternas insatser ska särskilt inriktas på att: - i ett tidigt skede av verkställigheten påbörja en gemensam kartläggning och planering av åtgärder som förbättrar dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden - gemensamt motivera kvinnorna till att ta del av sådana åtgärder - gemensamt ta ansvar för att planeringen genomförs och fullföljs - gemensamt stödja kvinnorna och följa upp vidtagna åtgärder under och efter verkställigheten. Uppdragets mål är att öka dömda kvinnors möjligheter att få del av Arbetsförmedlingens insatser i syfte att de ska vara bättre rustade på arbetsmarknaden efter verkställigheten. 1.1 Målgrupp för uppdraget Målgruppen för samarbetet mellan myndigheterna är i första hand kvinnor dömda till fängelse, skyddstillsyn och villkorligt frigivna. Den första oktober 2012* vistades 272 kvinnor på anstalt, 1 282 hade skyddstillsyn och 247 var villkorligt frigivna med övervakning. * Statistik från Kriminalvårdens klientadministrativa system-årsfil Enligt den enkät som beskrivs nedan har vid svarstillfället 1 008 kvinnor rapporterat sin sysselsättning före verkställighet i anstalt och under verkställighet i frivården. Av dessa bedöms större delen kunna vara målgrupp för samarbetet mellan myndigheterna. De resterande har pågående anställning/pågående eget företag/pension.

Sida: 6 av 18 2. Bakgrund och utgångspunkter för samarbetet Arbetsförmedlingen och Kriminalvården har en lång tradition av samarbete. År 2008, då även Arbetsförmedlingen blev en sammanhållen myndighet, tog samarbetet ytterligare fart och började få en mer enhetlig struktur. En nationell överenskommelse om samverkan skrevs mellan de två generaldirektörerna och Nationella samverkansgruppen bildades. Gruppen bytte namn 2012 till Nationella samarbetsgruppen. Samarbetet styrs idag av den nya nationella överenskommelsen om samarbete från 2012 samt de årliga regionala och lokala överenskommelserna. Arbetsförmedlingen har från 2008 avsatt medel nationellt, dels för arbetsförmedlartjänster på landets samtliga anstalter, dels för arbetsmarknadsutbildningar på de anstalter som så önskat och där det varit möjligt att genomföra dessa. Båda myndigheterna har avsatt medel nationellt för arbetsförmedlaroch frivårdsinspektörstjänster i Kramiverksamheterna. Från och med 2013 avsätter Arbetsförmedlingen även nationella medel för arbetsförmedlare på landets samtliga 34 frivårdskontor. Totalt avsätter Arbetsförmedlingen nationellt 98 årsarbetare (fördelat på ca 130 personer) till samarbetet med Kriminalvården under 2013. Till detta kommer Arbetsförmedlingen kundtjänst samt specialisttjänster 1 etc. som kan bli aktuella på lokalkontoren. För att underlätta samarbetet och få till ett enhetligt arbetssätt för både Arbetsförmedlingens och Kriminalvårdens personal beslutades att ett gemensamt handläggarstöd skulle tas fram för samarbetet på anstalterna. Detta färdigställdes 2011 och används i dag på landets anstalter. 2.1 Krami Krami är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården samt berörd kommun som syftar till att deltagarna ska finna, få och behålla ett arbete. Målgruppen är personer från 18 år och uppåt som är aktuella hos de tre aktörerna. Verksamheten bygger på ett konsekvenspedagogiskt förhållningssätt enligt dansk modell och är uppdelat på Krami för män och Krami för kvinnor. Det finns fyra Krami för kvinnor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. 1 psykologer, arbetsterapeuter, socialkonsulenter, sjukgymnaster samt specialister inom syn/döv/hörsel 1

Sida: 7 av 18 Inledningen av vistelsen på Krami är de så kallade vägledningsveckorna. Här ges deltagarna kunskap om kraven på arbetsmarknaden, yrkesvägledning och allmän information om samhällets uppbyggnad. De får även information om sina rättigheter och skyldigheter, budgetrådgivning och skuldsanering etc. Detta innehåll kommer till en del att innefattas i den planerade förberedande arbetsmarknadsutbildningen (se 4.6). En framgångsfaktor för Krami är att kommunen är en direkt part i samarbetet. Att skapa nätverk där även andra aktörer såsom Försäkringskassan ingår, kan vara nödvändigt för att lyckas i arbetet med kvinnorna. I de deluppdrag som getts till anstalterna (se 5.2) har anstalten Ljustadalen fått uppdraget att ta fram en modell för hur man ska få med alla aktörer i verkställighetsplanering för respektive kvinna. Modellen ska sedan spridas till övriga anstalter. 2.2 Arbetsmarknadsutbildning Under 2012 pågick 45 arbetsmarknadsutbildningar på 35 anstalter, finansierade och upphandlade av Arbetsförmedlingen. Fyra av dessa pågick på tre anstalter för kvinnor. De utbildningar som var aktuella på kvinnoanstalterna var storköksutbildning, förberedande svetsutbildning, plattsättarutbildning samt trädgårdsutbildning. Utbildningarna kan bedrivas på hel- eller halvtid. På ett par av anstalterna har kvinnorna tagit en aktiv del i planeringen av inriktning på arbetsmarknadsutbildningen. 2.3 Tidigare Regeringsuppdrag till Kriminalvården Ju2008/7300/KRIM I det nu aktuella uppdraget sägs följande; Myndigheterna ska vid uppdragets genomförande även beakta de rekommendationer beträffande arbetsmarknadsinriktade insatser som framgår av Kriminalvårdens slutredovisning av regeringsuppdraget (Ju2008/7300/KRIM)... Ovanstående uppdrag slutredovisades 2011 och i arbetsmarknadsdelen i projektet gavs följande rekommendationer till utveckling av samverkan för att förbättra stödet till kvinnorna - regelbundna besök av Arbetsförmedlingens kontaktperson - viktigt att anstalten utser kontaktperson till arbetsförmedlaren, för att underlätta kommunikationen - regelbunden gruppinformation av arbetsförmedlaren till nyintagna - anstalten ansvarar för att i förekommande fall samverka med arbetsförmedlaren i arbetet med de intagnas verkställighetsplaner (VSP) - trepartssamtal mellan intagen, arbetsförmedlare samt kontaktman - utveckla arbetsmarknadsutbildningen på anstalterna

Sida: 8 av 18 - viktigt att även utnyttja Lärcentrums kompetens som ett komplement till arbetsmarknadsutbildningarna - formerna för och innehållet i samverkan läggs fast i en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och anstalten. Förslagen resulterade i en tillfällig förstärkning av arbetsförmedlartiden på respektive anstalt Hinseberg och Sagsjön med 20 procent under sista året av projektet. Denna utökning gjordes för att motsvara de önskemål som fanns från både kvinnor och anstaltspersonal om tätare besök av arbetsförmedlare för att underlätta samarbetet kring kvinnorna. Mot bakgrund av det goda resultatet av förstärkningen beslutade Arbetsförmedlingen om en utökning av arbetsförmedlartiden på samtliga kvinnoanstalter. Rekommendationerna har utgjort grund för handläggarstödet och övriga samarbetsinitiativ i det nya regeringsuppdraget. 3. Arbetet med uppdraget Nationella samarbetsgruppen lade hösten 2012 upp riktlinjer för arbetet med uppdraget. En person från respektive huvudkontor utsågs som ansvarig och en analysgrupp tillsattes. Analysgruppen består av tre personer från Arbetsförmedlingen och sex personer från Kriminalvården. Två personer är adjungerade till gruppens möten, projektledaren för den planerade kvinnoanstalten utanför Göteborg samt representant från Sveriges Kommuner och Landsting. Gruppens uppgift är att vara ett stöd i uppdraget att öka kunskapen om kvinnornas behov avseende arbetsmarknadsinsatser, liksom att finna nya och annorlunda lösningar på dessa behov. För att få tillgång till olika infallsvinklar, kompetenser och olika närhet till klienterna består analysgruppen av personer från båda myndigheterna med olika funktioner och geografiskt spridda över landet. Gruppen kommer att vara med under hela uppdraget.

Sida: 9 av 18 4. Samarbete kring dömda kvinnor För kvinnor dömda till fängelse har ett strukturerat samarbete funnits på kvinnoanstalterna sedan länge. Samma strukturerade samarbete ska nu byggas upp inom frivården. 4.1 Arbetsförmedlartjänster för uppdraget Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården sker främst via de arbetsförmedlartjänster som finns på de sex kvinnoanstalterna. Under 2013 har antalet arbetsförmedlartjänster utökats i och med att tjänster även tillsätts mot frivården. Från och med 2013 fördelar sig tjänsterna enligt följande Anstalt/Frivård Antal platser i Arbetsförmedlartjänst säkerhetsklass 2 och 3 2 Ljustadalen 20 0,4 Färingsö 43+12 0,6 Hinseberg 91+22 0,9 Sagsjön 14+24 0,6 Ystad 65+14 0,7 Ringsjön 14 0,3 Totalt platser 193+106 3,5 årsarbetare kvinnoanstalter Frivård kvinnor + män totalt 34,5 årsarbetare Antalet årsarbetare från Arbetsförmedlingen har ökat med 35 procent på kvinnoanstalterna från 2012 till 2013. På varje anstalt har Kriminalvården en utsedd kontaktperson till Arbetsförmedlingen. Från och med 2013 finns även en utsedd frivårdsinspektör på varje frivårdskontor som kontaktperson till Arbetsförmedlingen. 4.2 Enkät till dömda kvinnor För att få kvinnornas syn på behov av arbete och försörjning ombads samtliga kvinnliga klienter inom frivård och anstalt att besvara en enkät. Enkäten besvarades under februari 2013 och analysen av svaren var klar i mitten av april. Enkäten är tänkt att upprepas i februari 2014, för att undersöka om fler har haft kontakt med Arbetsförmedlingen och fler deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser som en konsekvens av utvecklingsarbetet. (Se 5.2 ) 2 Kriminalvårdens anstalter har tre säkerhetsklasser, där klass 1 är den med högst säkerhet och klass 3 är den som tidigare benämndes som öppen anstalt. Kvinnoanstalter finns endast i säkerhetsklass 2 och 3. 2

Sida: 10 av 18 4.3 Broschyr Som stöd i informationsarbetet till kvinnorna har en broschyr tagits fram och delats ut till samtliga kvinnor i frivården och på anstalterna. I broschyren beskrivs uppdraget och kvinnorna uppmanas ta kontakt med arbetsförmedlaren på anstalten/frivårdskontoret om de har behov av stöd. 4.4 Gemensamt handläggarstöd Ett myndighetsgemensamt handläggarstöd för samarbetet kring frivårdens klienter är under framtagning och beräknas vara beslutat månadsskiftet maj/juni 2013. Handläggarstödet är praktiska anvisningar för det lokala samarbetet på anstalt och i frivård och beskriver exempelvis tillvägagångssättet för hur ärenden flyttas från anstalt till frivård och mellan frivårdskontor. Vid implementeringen av handläggarstödet kommer samarbetet på frivården under första halvåret att riktas till kvinnor och ungdomar, två målgupper som har hög prioritet på båda myndigheterna. Därefter implementeras arbetssättet för resterande klienter. 4.5 Planering av ny/ombyggd kvinnoanstalt Kriminalvården planerar sedan hösten 2012 en ombyggnad av kvinnoanstalten Sagsjön alternativt en flyttning av anstalten till orten Sätila i närheten av Borås (f.d. anstalten Smälteryd). För första gången har Arbetsförmedlingen bjudits in att medverka från start vid planering av en ny anstalt. Anledningen är att anstalten ska utformas med fokus på återanpassning i arbetslivet och lokalerna ska anpassas för att kunna bedriva yrkesutbildning. Arbetsförmedlingen ska bidra med expertis kring de olika delar av verkställigheten som knyter an till arbetslivet såsom arbetsdriften och möjligheter att få praktik i denna, arbetsmarknadsutbildning, lokalutformning etc. Utredning pågår bland annat angående eventuella utbildningar inom t.ex. storkök, truck samt djurskötsel. Eventuellt samarbete med Strömma Naturbruksgymnasium ska utredas närmare avseende möjlig djurskötsel på anstalten. Kriminalvården arbetar utifrån FN:s Barnkonvention och har därmed ett barnperspektiv i alla sina beslut. Alla kvinnoanstalter har möjlighet att låta kvinnorna ha med sina spädbarn under en kortare tid på anstalten. Anstalten Sagsjön har ett speciellt uppdrag att arbeta fram nya metoder för hur barnen ska omhändertas under tiden i anstalt och därför planeras en familjeavdelning för klienter som är gravida eller har medföljande barn. Kvinnornas huvudsakliga sysselsättning på familjeavdelningen är att ta hand om sina barn. Trots detta behöver en planering göras för frigivning och återgång till arbetsmarknaden.

Sida: 11 av 18 I de deluppdrag som getts till anstalterna (se 5.2) har anstalten Ringsjön fått uppdraget att ta fram en modell för hur kvinnor med medföljande barn ska kunna ta del av arbetsmarknadsinsatser. Modellen ska spridas till övriga anstalter. 4.6 Arbetsmarknadsutbildning på kvinnoanstalter Under 2013 ökar antalet utbildningar vilket leder till att alla kvinnoanstalter kommer att ha arbetsmarknadsutbildning. Befintliga utbildningar kommer att kvarstå och utökas med en lokalvårdsutbildning som kommer att starta under året. Gemensamt för samtliga anstalter i landet är en ny förberedande arbetsmarknadsutbildning Min väg till arbete som kommer att kunna avropas av de anstalter som så önskar från och med hösten 2013 (avser både mans-och kvinnoanstalter). Denna utbildning har under en tid önskats av flertalet kvinnoanstalter. Den förberedande utbildningen är fem veckor och uppdelad på fem moduler som kan avropas i sin helhet eller modulvis. Modulerna består av Information om arbetsmarknaden, Må bra, Kompetenser i arbetslivet, Information om studier och studievägar samt Företagande och entreprenörskap. 4.7 Uppdrag från Nationella Samarbetsgruppen till lokal anstalt och frivård I oktober 2012 gavs ett första uppdrag till anstalter och frivårdskontor med uppgift att tillsammans med arbetsförmedlare, dels beskriva det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna, dels komma med förslag till utvecklingsområden i enlighet med regeringens intentioner. Svar från anstalterna begärdes till den 15 december 2012 och från frivårdskontoren den 15 mars 2013 (detta då de nya arbetsförmedlartjänsterna inte antogs vara på plats tidigare än så). Svaren skulle avges gemensamt från de lokala myndigheterna och bilda grund för andra deluppdraget. 4.8 Arbetsförmedlingens registrering av Kriminalvårdens klienter Arbetsförmedlingen påbörjade under hösten 2012 ett utvecklingsarbete i syfte att kunna följa upp samarbetet kring Kriminalvårdens klienter. Detta utmynnade i en applikation i det administrativa systemet som används på Arbetsförmedlingen (AIS) där arbetsförmedlare från och med den 11 mars 2013 ska registrera de personer som avtjänar fängelsestraff eller är under utslussning samt de klienter som deltar i Kramiverksamhet. Arbetsförmedlingen har därmed möjlighet att följa hur många av Kriminalvårdens klienter som är aktuella för samarbetet, vilka insatser de får och vad insatserna resulterar i, dvs. om de leder till arbete/utbildning.

Sida: 12 av 18 Då nuvarande förordning inte tillåter Arbetsförmedlingen att dokumentera de personer som har en frivårdspåföljd, finns dessa inte med i applikationen. En framställan om förordningsförändring har i februari 2013 sänts in till Arbetsmarknadsdepartementet, för att inkludera även denna stora grupp av Kriminalvårdens klienter. 4.9 Samarbete med arbetsintegrerande sociala företag Sedan länge finns ett bra samarbete mellan arbetsintegrerande sociala företag (AISF), Arbetsförmedlingen och Kriminalvårdens Region Väst. Värt att nämnas är företaget Vägen Ut! som startade sin verksamhet med målgruppen kvinnor från Kriminalvården i sitt första företag Karins döttrar 2002 och har sedan utökat med bland annat Villa Vägen ut! Karin som också vänder sig till kvinnor. Hösten 2012 startade ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och Europeiska socialfondsprojektet Explosion. Syftet är att sprida kunskapen om arbetsintegrerande sociala företag till Kriminalvårdens personal och intagna på anstalt i Kriminalvårdens region Väst. Kvinnoanstalten Sagsjön deltar i projektet. Ökad kunskapsnivå och kontakt med arbetsintegrerandes sociala företag ska leda fram till att fler kvinnor blir anställda i arbetsintegrerande sociala företag. I regeringsuppdraget har Sagsjön fått ett särskilt deluppdrag att i en aktivitetsplan ta fram en struktur och organisation för hur man kan samarbeta med arbetsintegrerande sociala företag och hur de kan sprida detta kunnande till övriga landet (se 5.2).

Sida: 13 av 18 5. Resultat av första årets arbete Åtgärderna i det förra regeringsuppdraget(ju2008/7300/krim) har resulterat i en ökad medvetenhet om kvinnors behov av arbete och försörjning framför allt på anstalterna. Arbetsförmedlare på anstalt har också blivit ett naturligare inslag i verksamheten och är känd för både personal och intagna. De goda erfarenheterna från uppdraget underlättar utvecklingen av samarbetet och kommer till användning inte enbart för kvinnorna utan för samtliga klienter. 5.1 Resultat av enkät Kriminalvårdens FoU-enhet i Stockholm har tagit fram en enkät 3 som skickades till samtliga kvinnor både på anstalt och i frivård för att få kvinnornas egen syn på sina behov och förutsättningar. Varje enhet utsåg en person som skulle ansvara för att enkäten spreds och att så många svar som möjligt inkom. Enkäten innehöll både allmänna frågor om kvinnorna och specifika frågor runt arbete och försörjning. Undersökningspopulationen gällde den 1 februari 2013. 1 370 kvinnor tillfrågades om de ville vara med och 1 022 (75 procent) fyllde i enkäten. Rapporten Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden bifogas. Nedan visas ett utdrag ur nämnda rapport. I form av en tabell visas vilken typ av sysselsättning kvinnorna hade den senaste månaden före placering i anstalt och i februari månad 2013 för kvinnorna i frivården. 3 Yourstone & Wenander; Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden.

Sida: 14 av 18 Utdrag ur tabell 7 Sysselsättning för samtliga kvinnor uppdelat i anstalt och frivård. (Kvinnorna på anstalterna har svarat på frågan vad deras sysselsättning var en månad före starten av verkställigheten i anstalt. Kvinnorna i frivård har svarat på frågan vad de varit sysselsatta med den senaste månaden.) 1008 av 1022 möjliga respondenter svarade på denna fråga. Sysselsättning Anstalt (n= 148) Frivård (n= 860) Anställning 16 % (n=23) 22 % (n=186) Eget företag 7 % (n=10) 1 % (n=10) Utbildning 7 % (n=11) 9 % (n=72) Pension 11 % (n=16) 7 % (n= 59) Föräldraledig 5 % (n=8) 3 % (n= 27) Sjuk 13 % (n=19) 15 % (n=130) Arbetsförberedande insatser i kommun 1 % (n=2) 5 % (n=44) Daglig verksamhet 1 % (n=1) 1 % (n=10) Arbetssökande 30 % (n=44) 29 % (n=251) Övrig sysselsättning 9 % (n=14) 8 % (n=71) Totalt 100 % (n=148) 100 % (n=860) Det finns en tydlig målgrupp för Arbetsförmedlingen nämligen de arbetssökande. Av dessa har drygt hälften i sina enkätsvar sagt sig vilja ha stöd från Arbetsförmedlingen. Om övriga grupper i tabellen ovan anser att de har behov av stöd från Arbetsförmedlingen går inte att utläsa av enkätsvaren. En reflektion är att informations- och motivationsarbete kan behövas för att säkerställa att samtliga kvinnor har kunskap om de möjligheter till stöd och insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Gruppen med eget företag kan exempelvis ha svårt att återgå till det egna företaget om brottet är kopplat till detta varför även denna grupp kan behöva Arbetsförmedlingens insatser. 5.2 Uppdrag från Nationella Samarbetsgruppen till anstalter och frivård Det första deluppdraget bestod i att beskriva hur samarbetet ser ut i nuläget, för att ge en bild av det faktiska samarbetet lokalt. I uppdraget frågades också efter förslag på utvecklingsinsatser. Samtliga anstalter och frivårdskontor svarade gemensamt med respektive arbetsförmedlingskontor. Svaren från anstalterna analyserades och resulterade i ett andra deluppdrag till varje anstalt i linje med deras egna förslag. Förutsättningarna för anstalterna är olika, vilket ger anledning till specifika uppdrag. Detta förfarande för också med sig en större möjlighet att pröva olika utvecklingsinitiativ och att personalen känner att de är delaktiga och att uppdraget passar just deras anstalt. Samtliga anstalter fick i uppdrag att beskriva hur arbetssättet kan spridas till övriga kvinnoanstalter.

Sida: 15 av 18 Andra deluppdraget till respektive anstalt Ljustadalen Hinseberg Färingsö Ystad Ringsjön Sagsjön Hur få med alla aktörer - främst lokala frivårdsenheter och arbetsförmedlingar men också socialtjänst och Försäkringskassan i verkställighetsplaneringen? Hur kan de olika delarna i handläggarstödet appliceras även på behandlingsavdelningen? Hur kan psykolog och/eller annan specialist från Arbetsförmedlingen användas i arbetet med klienterna? Hur kan de olika delarna i handläggarstödet appliceras även på behandlingsavdelningen? Hur utveckla samarbetet med kvinnor som har korta straff och därför har svårt att t ex hinna gå en arbetsmarknadsutbildning? Hur kan kvinnor motiveras att delta i arbetsmarknadsutbildning på anstalt? Hur kan kvinnor med medföljande barn ta del av arbetsmarknadsinsatser? Hur kan samarbetet utvecklas med arbetsintegrerande sociala företag? Uppdragen har redovisats som en aktivitetsplan från respektive anstalt. Lägesrapporter om hur arbetet fortskrider ska lämnas till Nationella samarbetsgruppen vid tre tillfällen under uppdragsperioden. Det första deluppdraget till frivården visade att samarbetet har kommit olika långt och en hel del arbete återstår innan arbetsförmedlarnas närvaro på frivårdskontoren är en naturlig del av verksamheten. Det andra deluppdraget kommer därför för många kontor att fokusera på samarbetet utifrån implementeringen av det nya handläggarstödet.

Sida: 16 av 18

Sida: 17 av 18