Föreläsning Vetenskapsteori III Henrik Fürst
Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapens förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska positivismen Den kritiska rationalismen Paradigm och vetenskapliga revolutioner Föreläsning 2 Förklaringstyper Att göra slutledningar Hypotesprövning Föreläsning 3 Hermeneutik: förståelse och mening Metodologisk individualism och kollektivism Rationalitet Värdefrihet och vetenskapens etos Vetenskap, personlighet och samhälle 2
Hermeneutik, förståelse och mening Hermeneutik är en central vetenskapsfilosofisk tradition inom samhällsvetenskap och humaniora. Hermeneutik som vetenskapsfilosofisk tradition 1. Klargöra vad förståelse och tolkning är. 2. Klargöra hur förståelse är möjlig. 3. Klargöra vilka speciella problem som uppstår vid tolkning av meningsfulla fenomen. 3
Hermeneutik: utgångspunkt i meningsfulla fenomen Ett fenomen är meningsfullt när de uttrycker en mening eller att det har betydelse. Vi måste tolka meningsfulla fenomen för att de ska förstås. Utgångspunkt för hermeneutik gällande meningsfulla fenomen: 1. Meningsfulla fenomen är exempelvis texter, bilder och andra mänskliga produkter. Dessa antas (ofta) ha en mening, vilket behöver tolkas för att dess mening ska förstås. 2. En förutsättning är att människor tillskriver sina egna handlingar mening. 3. Kunskap uppnås genom att tolka dessa meningsfulla fenomen, som handlingar, texter, bilder och andra mänskliga produkter. 4
Hermeneutik: som begrepp, traditionell/modern hermeneutik Begreppet hermeneutik hänvisar till: 1. Själva konsten att förstå och tolka någonting. Grekiska ursprungsorden betyder förklaringskonst och utläggningskonst. 2. Eller till en teori om förståelse av språkliga och icke-språkliga uttryck. Den traditionella hermeneutiken hur man tolkar texter, särskilt texter inom litteraturen, religionen och juridiken. Den moderna hermeneutiken utgörs av: 1. Försök att skapa en metodlära för tolkningen av meningsfulla fenomen. 2. Beskrivningar av de villkor som gör det möjligt att förstå mening. 5
Hermeneutik: centrala figurer Centrala figurer för den moderna hermeneutiken: Friedrich Schleiermacher (1768-1834) Wilhem Dilthey (1833-1911) Hans-Georg Gadamer (1900-2002) Paul Ricoeur (1913-2005) Charles Taylor (1931-) 6 Gadamer
Hermeneutik: tillskriven mening och problem Ett särdrag hos människor, till skillnad från (andra) djur, är att de tillskriver sina egna handlingar och andra fenomen mening. Humaniora och samhällsvetenskapen måste förhålla sig till en redan tolkad värld. Deltagare i världen har redan givit den mening, gjort sina handlingar meningsfulla. Självuppfyllande och självupphävande profetia 7
Hermeneutik: objektivt och subjektivt synsätt samt dubbel hermeneutik 1. Objektivistiskt synsätt Forskaren har företräde. (ex. Èmile Durkheims uppfattning) 2. Subjektivistiskt synsätt Aktörens egna tolkningar är det centrala (ex. Max Webers uppfattning) 3. Dubbel hermeneutik Både forskarens och aktörens egna tolkningar ges utrymme. (ex. Anthony Giddens uppfattning) 8
Hermeneutik: den hermeneutiska cirkeln 1. Forskaren utgår från en förförståelse/för-dom 2. Sammanhang Förkunskaper, ex. innan en intervju eller observation. Men forskaren är beredd att modifiera sin förförståelse. Ett konstverk (text, bild, handling etc) förstås bara genom att sätta in den i dess sammanhang. Den hermeneutiska cirkeln Den hermeneutiska cirkeln pekar på sambanden mellan det vi ska tolka, förförståelsen och det sammanhang som det måste tolkas i. Pendling mellan del och helhet Delen förstås bara i förhållande till sin helhet. Vi motiverar tolkningen av delen genom att hänvisa till tolkningen av helheten. Helheten kan bara förstås i förhållande till dess delar. Vi motiverar tolkningen av helheten genom att hänvisa till tolkningen av dess delar. Den hermeneutiska cirkeln som spiral? 9
Hermeneutik: tre olika perspektiv på mening Utifrån Quentin Skinner (1940 -) Tre olika perspektiv på mening: 1. Man kan fråga efter vad de enskilda orden och uttrycken betyder. Ex. vad innebär förekomsten av ordet ett dockhem i Henrik Ibsens drama Ett dockhem. 2. Man kan fråga efter vad texten betyder för oss som uttolkare. Ex. vilken relevans har texten, som Henrik Ibsens drama Ett dockhem, i vår tidsepok, för vår livssituation m.m. 3. Man kan fråga efter vad författaren avser med det som den skrivit. Ex. Vad ville Henrik Ibsen uppnå genom sitt drama Ett dockhem? 10 Sätta texten i sitt historiska sammanhang och få ut en historisk mening.
Hermeneutik: kriterier för korrekt förståelse holistiska kriteriet och aktörs-kriteriet Tolkningspluralism det kan ges flera tolkningar för texter och handlingar. Två kriterier för korrekt förståelse: 1. Det holistiska kriteriet (Gadamer) Alla detaljernas harmoni med helheten är kriteriet på korrekt förståelse (koherens). Textorienterad Problem: 1. Kan finnas flera möjliga helhetliga tolkningar. 2. Förutsätter att texter är sammanhängande och harmoniska helheter. 2. Aktörs-kriteriet (Skinner) Tolkning överensstämmer med aktörens avsikt eller poäng med det den gjorde Fokus på historiska meningar. Problem: 1. vi kan bara tolka författarens/aktörens avsikter när vi tolkar dess texter/handlingar 2. Ibland är författarens/aktörens avsikter av underordnad betydelse. 11 Kombinera det holistiska kriteriet och aktörs-kriteriet.
Hermeneutik: hur säkra kan tolkningarna vara? Tolkningar baserade på personliga erfarenheter och omdömen Finns ingen punkt utanför den hermeneutiska cirkeln som forskning kan bedömas ifrån Utöva metodologisk tolerans (andra tolkningar kan råda). Innebär att vi: 1. Ser till flera tolkningar, lyfter fram andra seriösa forskare. 2. Tillåter att nya tolkningar måste skyddas ett tag. 3. Får visst skydd mot för stor självsäkerhet över våra tolkningar. 12
Samhällsvetenskapliga förklaringar Hur förklarar vi sociala fenomen? Vilka faktorer ska vara utgångspunkten? Individ eller struktur? Metodologisk individualism Förklaring utifrån individen: Dess handlingar, påståenden, uppfattningar, attityder, tro, preferenser och/eller kunskap Metodologisk kollektivism Förklaring utifrån struktur: Kultur, klass, byråkrati, senkapitalism, institution, organisationer och/eller samhället 13
Metodologisk kollektivism Metodologisk kollektivism (exempelvis Émile Durkheim) Sociala fenomen är något överindividuellt. Mer än summan av individerna. Det individuella förklaras utifrån det kollektiva (kollektiv individ) Här har vi således en sorts [sociala] fakta [, som är sociologins studieobjekt], som har mycket speciella egenskaper: de består i sådana sätt att handla, tänka och känna, som finns utanför individen och som har en tvingande makt, varigenom de utövar påtryckning på honom. Eftersom de utgörs av föreställningar och handlingar, kan de följaktligen inte förväxlas med organiska fenomen, ej heller med psykiska fenomen, som existerar endast i och genom det individuella medvetandet. De utgör alltså ett nytt slags fenomen och det är uteslutande dem man bör ge beteckningen sociala. Denna beteckning passar mycket bra. Eftersom underlaget för dessa fenomen inte är individen, är det nämligen tydligt att det måste vara samhället, antingen [samhället i sin helhet eller någon del av den] 14 (Durkheim, 1978 s. 22)
Varför metodologisk kollektivism? 1. Individerna kan inte vara grunden för sociala fenomen. Individerna formas av de sociala system i vilka de är en del av. 2. För att kunna beskriva enskilda individers beteende måste vi hänvisa till sociala fenomen eller institutioner. 3. Förmår att förklara sådant som regler och normer. 15
Metodologisk individualism Metodologisk individualism Utifrån det individuella uttalar forskaren sig om det kollektiva (individ kollektiv) 16
Varför metodologisk individualism? 1. Motstånd mot pseudovetenskap, att förklara utifrån kollektiv blir något abstrakt. (demarkation från psuedovetenskap) 2. Sociala fenomen är skapade av människor, därför ska individer studeras (ontologisk motivering) 3. Enklare att nå kunskap om individer än om kollektiv (epistemologisk motivering) 4. Ett socialt fenomen är summan av delarna (ontologisk motivering) 17
Metodologisk kollektivism och metodologisk individualism i jämförelse Exemplet universitetet Metodologisk kollektivism Förklaringar av hur människor tänker och beter sig på universitet/organisationen utifrån särskilda drag i universitetet/organisationen. Metodologisk individualism Förklara hur universitetet/organisationen fungerar genom att hänvisa till hur enskilda individer handlar och tänker i denna. 18
Rationalitet: översätta och förklara människors beteende Rationalitet som utövandet av förnuftet. Vi antar att människor är rationella för att... 1. Viktigt när vi ska ringa in människors handlingar och yttringar för att förstå dessa. 2. Viktigt när forskaren vill förklara människors beteende (ex. rational choice) 19
Barmhärtighetsprincipen: för att förstå vad någon menar Donald Davidson (1917-2003) Barmhärtighetsprincipen: 1. Utgå från att en person är förnuftig 2. När en persons handlingar tolkas, måste vi tolka dem så att de framstår som så förnuftiga som möjligt. Varför barmhärtighetsprincipen? 1. Respekt för andra människor 2. Ger intellektuell öppenhet 3. Antagande om förnuftighet har förklaringskraft och ett antagandet varar längre. 4. Vi kan välja mellan bra och dåliga tolkningar 20
Ideologikritik och misstankens hermeneutik Att närma sig de studerade personernas utsagor: 1. Informationsanalys Personer tolkas utifrån vad aktörerna berättar för oss genom de fenomen de försöker säga något om. Ta reda på om det är sant eller falskt. 2. Perspektivanalys Få tag på de perspektiv som finns inom de grupper eller kategorier som personerna tillhör. Yttringar som symptom på tankestilar inom gruppen. Misstankens hermeneutik finna de underliggande förklaringarna 21
Artikeldiskussion Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv http://www.dn.se/ekonomi/halsoexperter-sjuk-ekonomi-tar-liv 1. Vilken typ av förklaring baserar sig artikeln på? 2. Vad är det för kunskap som förmedlas i artikeln? 3. Är artikelns resultat trovärdiga? 22
Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv En grupp hälsoforskare, som arbetar med stöd av WHO, går till rasande angrepp mot Europas krispolitik. Den kostar människoliv och vållar spridning av farliga sjukdomar medan politikerna struntar i konsekvenserna, anser de. Människor mår allt sämre och fler tar livet av sig på grund av arbetslöshet i krispolitikens spår, anser gruppen European Observatory on Health Systems and Policies, och tar Grekland som exempel i en artikel i senaste numret av den medicinska tidskriften Lancet. Vi spårar ursprunget till den ekonomiska krisen i Europa och regeringarnas gensvar, undersöker effekterna på hälsovårdssystem och återblickar på tidigare ekonomiska nedgångar för att förutsäga konsekvenserna av den pågående, skriver de.: Spridning av livshotande infektioner ökar till följd av Greklands drastiska budgetnedskärningar, skriver forskarna under ledning av professor Martin McKee vid London School of Hygiene and Tropical. Hans grupp har stöd av FN-organet WHO. Vi jämför sedan våra förutsägelser med tillgängliga bevis för krisers effekter på hälsan. 23 En lång, nedåtgående trend i Greklands självmordsstatistik har brutits efter 2007 på grund av budgetnedskärningar och växande arbetslöshet, skriver gruppen som oroar sig för bland annat hiv- och malariautbrott. [...]
Förslag på orsaksförklaring 1. Universal lag: Om ett samhälle vid ekonomisk kris gör budgetnedskärningar så kommer folkhälsan att försämras. 2. Rambetingelser: Grekland befinner sig i ekonomisk kris 3. Utlösande orsak: Grekland har gjort budgetnedskärningar (och låter besparingarna gå ut över hälsovård och arbetstillfällen) 4. Slutsats: Folkhälsan i Grekland har försämrats 24
Typer av forskning Forskning systematiskt sökande efter kunskap. 1. Grundforskning utan direkt tillämpning i åtanke 2. Tillämpad forskning direkt tillämpning i åtanke 2.1 Uppdragsforskning finns en beställare 25
Vetenskapens värdefrihet? Vetenskapen vilar på många förutsättningar som inte testas under forskningen. Kan vetenskapen vara värdefri? 26
Tillvägagångssätt Kvantitativa metoder Generell kunskap baserat på statistiska slutledningar. Kvalitativa metoder Kunskap baserat på djup förståelse av ett fenomen eller människors erfarenheter. Skillnaderna ska inte överdrivas! 27
Artikeldiskussion Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv http://www.dn.se/ekonomi/halsoexperter-sjuk-ekonomi-tar-liv 1. Vad har artikeln för tillvägagångssätt? (kvantitativa metoder eller kvalitativa metoder) 2. Gör artikeln några förutsägelser? Rimliga? 3. Vad är det för typ av forskning? (grundforskning, tillämpad forskning eller uppdragsforskning) 4. Är forskningen värdefri? 28
Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv En grupp hälsoforskare, som arbetar med stöd av WHO, går till rasande angrepp mot Europas krispolitik. Den kostar människoliv och vållar spridning av farliga sjukdomar medan politikerna struntar i konsekvenserna, anser de. Människor mår allt sämre och fler tar livet av sig på grund av arbetslöshet i krispolitikens spår, anser gruppen European Observatory on Health Systems and Policies, och tar Grekland som exempel i en artikel i senaste numret av den medicinska tidskriften Lancet. Vi spårar ursprunget till den ekonomiska krisen i Europa och regeringarnas gensvar, undersöker effekterna på hälsovårdssystem och återblickar på tidigare ekonomiska nedgångar för att förutsäga konsekvenserna av den pågående, skriver de.: Spridning av livshotande infektioner ökar till följd av Greklands drastiska budgetnedskärningar, skriver forskarna under ledning av professor Martin McKee vid London School of Hygiene and Tropical. Hans grupp har stöd av FN-organet WHO. Vi jämför sedan våra förutsägelser med tillgängliga bevis för krisers effekter på hälsan. 29 En lång, nedåtgående trend i Greklands självmordsstatistik har brutits efter 2007 på grund av budgetnedskärningar och växande arbetslöshet, skriver gruppen som oroar sig för bland annat hiv- och malariautbrott. [...]