Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Lokal arbetsplan 2010/2011

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Innehå llsfö rteckning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Sid 1 (6) Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bromstensskolan

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Skolplan för Tierps kommun

Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Lokal arbetsplan 2010/2011

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Kronbergsskolans rektorsområde

Senast ändrat

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan Fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

2. Övergripande mål och riktlinjer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Arbetsplan. Killingens förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2003-2004 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Skolans namn: Bojarskolan Inlämnad av: Gerd Källströmer

Innehållsförteckning Inledning 3 Organisation 3 Demokrati Delaktighet Medansvar 4 Kunskapsutveckling 6 Miljö Hälsa - Livsstil 8 Samverkan för utveckling 10 Verksamhetskort Bojarskolan skolår 1-6 14 2

Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en bedömning av i vilken mån verksamhetsmålen i ett 1-20 årsperspektiv har uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för de mål som ej uppnåtts. Målen är de nationella målen för skolan (anges i skollagen, läroplanen och kursplanerna), Strömstad kommuns skolplan, skolledningens prioriterade område Språkets betydelse i alla ämnen samt arbetslagsplanerna. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Organisation Organisationen på Bojarskolan har under läsåret 03/04 bestått av fyra arbetslag förskolan 1-5 med 48 inskrivna barn fördelade på tre avdelningar, förskoleklass/grundskoleverksamhet samt fritidsverksamhet bedrevs i tre arbetslag varav två med verksamhet för barn 6-12 år och ett med verksamhet för barn 8-12 år, sammanlagt 189 barn. Kvalitetsredovisningen avser i första hand förskoleklass- och grundskoleverksamheten samt fritidsverksamheten. Ett särskilt avsnitt ägnas förskoleverksamheten. 3

Demokrati Delaktighet Medansvar Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildnings-förvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Kursplanearbetet skall intensifieras, i första hand i kategorier äldre/yngre elever och senare över gränserna för att få till den röda tråden. Detta skall också ligga till grund för de individuella utvecklingsplanerna. Alla bör sträva efter att utvecklingssamtalen ligger bra till i tiden på terminen. Åtgärder som har genomförts Kursplanearbetet i svenska och matematik är i stort sett genomfört för skolår F-6. Syftet med detta har varit att synliggöra och konkritisera målen, så att eleverna får förståelse för Varför och således kan ha delaktighet i arbetet med sina utvecklingsplaner. Under utvecklingssamtalen pratar man om de nationella målen och dess betydelse. Utvecklingssamtalen har under vårterminen utvärderats och en jämförelse kan göras från förra utvärderingen 2002. Eleverna tycker att de har relativt gott inflytande och är delaktiga i planering. Detta märks mer ju äldre barnen är. Utifrån enkätsvar så trivs eleverna bra, om någon känner sig rädd eller blir retad pratar man med kamratstödjarna eller med någon vuxen. Resultat och måluppfyllelse Arbetslagen anser att de flesta äldre elever nått långt i eget ansvar för lärandet och arbetet med utvecklingsplaner och dokumentation utvecklas hela tiden. Eleverna känner också delaktighet i planeringen av sitt lärande och klassråd och elevråd är väl fungerande. Där kan de se resultat som t ex förändringar och förbättringar på skolgården och också få insikt i att större förändringar tar tid speciellt de av ekonomisk karaktär! Matrådet ingår i elevrådet. Det som diskuteras är mat och miljö. Skolråden sammanträder en gång per termin och ur skolrådet har bildats en arbetsgrupp med inriktning mot förbättringar på skolgården. Rektors bedömning är att det är önskvärt med än större aktivitet av skolrådet. 4

Mål Att arbeta för att utvecklingssamtalen förbättras på områden med låga betyg. Att skolråden sker oftare och med mer aktivitet. Att alla elever utifrån mognad har större delaktighet i arbetet med sina utvecklingsplaner. Att än mer utveckla elevens val. Åtgärder för utveckling Mer tydliggöra för eleverna HUR de kan vara delaktiga, VAD kursplanemålen står för och VARFÖR de skall uppnås. Mer ta tillvara och bygga på elevernas intressen och åsikter och få in dessa i sammanhang mot måluppfyllelse. Fortsätta med Snäckans arbete att utveckla elevens val genom mer samarbete mellan lärarna och utnyttja varandras kompetenser. 5

Kunskapsutveckling Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Ytterligare satsningar på kompetensutveckling som Språkets betydelse för kunskapsinhämtande i alla ämnen. Att än mer medvetandegöra pedagogernas möjligheter att utveckla sin kompetens i förhållningssätt och bemötande med hjälp av MarteMeo- pedagoger. Att ytterligare poängtera för pedagogerna det viktiga i att använda alla sinnen i kunskapsinhämtandet. Utveckla dokumentationsmodellen, individuella utvecklingsplaner och skrivning av åtgärdsprogram så att dessa blir tydliga och förståeliga för elever och föräldrar. Åtgärder som har genomförts Personalen har under höstterminen 2003 påbörjat kompetensutveckling inom skolledningens prioriterade område Språkets betydelse i alla ämnen med LUS LäsUtvecklingsSchemat ett bedömningsinstrument som utgår från lärares samlade bedömarkompetens. Bedömningarna görs i det dagliga arbetet, då lärarna lyssnar och ger akt på elevernas läsning för att avgöra var respektive elev befinner sig i sin läsutveckling. Detta blir tydligt för eleverna och de kan tillsammans med lärare och föräldrar planera för hut nästa steg skall nås och som dokumenteras i utvecklingsplanerna och i eventuella åtgärdsprogram. I lärandet stimuleras elevernas sinnen genom musik och rörelse, drama, dokumentation i skrift och bild, i vissa grupper daglig motorisk träning. Regelbundna besök på stadsbiblioteket stimulerar till läsande. I Sjöstjärnans arbetslag tar man ofta naturen till hjälp vid inlärning. Vid lärandet i matte används språket mycket. Drama används för inlärning. Skutans och Snäckans arbetslag arbetar regelbundet med loggböcker/tankeböcker för att stimulera språk och tankar, utvärderar veckans arbete vilka mål som nåtts. 6

I Skutans arbetslag har olika temaarbeten varit igång under året med tyngdpunkt på naturvetenskap. I de äldre åldrarna har man arbetat med processkrivning bl a i temaarbetet Titanic. Drama och massage används i undervisningen. De äldre eleverna i Snäckan arbetar med tankekartor, forskningsböcker och lösning av matteproblem med hjälp av språket. Regelbunden gitarrträning med de äldre eleverna. Alla arbetar med drama. Arbetslagen arbetar med dokumentationsmodellen Portfolio där man har kommit olika långt. En kompetensutvecklingskväll i denna modell har getts under året. Resultat och måluppfyllelse Skola Antal elever Antal elever som nått målen i svenska Antal elever som nått målen i matematik Antal elever som nått målen i engelska 2003 2004 2004 2003 2004 2004 2003 2004 2004 2003 2004 2004 Bojar 33 31 p f 33 p f 33 p f 33 p f Sjöstjärnan 11 5 6 5 6 4 6 5 6 Skutan 10 5 5 5 5 5 4 4 4 Snäckan 10 3 7 3 7 3 6 3 6 100% 100% 100% 97% 93% 90% 100% 93% 90% Analys av resultaten av de nationella proven i skolår 5 Av de tre elever som ej nått målen i matematik är två på god väg, en arbetar utifrån mål i annan skolform. Av de tre elever som ej nått målen i engelska har man sett framgångar under slutet av vårterminen och det är viktigt att detta fortsätter. Tidigare läs- och skrivsvårigheter kan vara en bidragande orsak och mycket av tiden har ägnats åt svenskan. Åtgärdsprogram finns. Speciallärare är inkopplad. Mål Att alla skall klara de nationella proven i svenska, matematik och engelska. Att dokumentationsmodellen Portfolio utvecklas. Att utveckla musikundervisningen med hjälp av musikskolan. Att vidareutveckla elevens val. Att återuppbygga skolans bibliotek. Åtgärder för utveckling Personalen får ytterligare kompetensutveckling i LUS för att kunna göra det till ett verktyg i den dagliga verksamheten och med regelbundna uppföljningar. De pedagoger som har större erfarenheter av Portfolio delar med sig av detta till övriga. Med hjälp av musiklärare från musikskolan kommer ett projekt att bedrivas med en klass, skolår 4. Önskvärt är också att viss ny kompetens kan ges till övriga musikintresserade! I samarbete vidareutveckla elevens val där kompetenser utnyttjas och att verksamheten bygger på meningsfullhet för eleverna. Kan ske periodvis för att avslutas med någon form av redovisning innan ny period påbörjas. Skolans bibliotek måste återskapas. Detta skall ske med insats från en fritidspedagog. 7

Miljö Hälsa - Livsstil Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att på Skolverkets rekommendation titta på Vad händer sedan? i handlingsplanen. Att tillsammans med föräldrar och Strömstads lokaler AB arbeta med utemiljön så att den blir inspirerande och lockar till rörelse. Att arbeta med Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitténs arbetsmaterial Vår arbetsmiljö. Åtgärder som har genomförts Handlingsplanen mot kränkande behandling har i liten mån reviderats och då med tanke på uppföljning. Denna är undertecknad av elevrådet och skolrådet. Antimobbninggruppens arbete och tillika kamratstödjarverksamheten fungerar mycket bra. Elevenkäten visar på trivsel och att inte någon känner sig kränkt eller på annat sätt utsatt. Uppstår detta arbetar antimobbninggruppen omedelbart med de inblandade och vid behov med hjälp av föräldrar. I arbetslagen arbetar man aktivt med arr stärka den sociala och empatiska kompetensen hos eleverna. En arbetsgrupp inom skolrådet arbetar med utemiljön där också Strömstadsblokaler AB i viss mån är behjälpliga. En grillplats och några lekredskap har kommit på plats. Skolan har också sett till att ett staket ut mot parkeringen längs fotbollsplanen finns på plats för att trygga elevernas säkerhet. En för kommunen gemensam arbetsmiljöenkät har genomförts. Denna visar att trivseln är mycket god men att en del åtgärder i den fysiska miljön måste till. Handlingsplan kring detta upprättas tillsammans med Strömstads lokaler AB. 8

Resultat och måluppfyllelse För att stärka samhörigheten mellan grupperna i arbetslagen har man haft gemensamma teman och tvärgruppsdagar. Detta sker ofta kring högtider och i samband med FN-dagen då ett mer intensivt arbete kring barns rättigheter pågår. Rektors bedömning är att Bojarskolan aktivt arbetar med allas trivsel och trygghet och motarbetar varje form av kränkning, dåligt språk och beteende. Under vårterminen har personal samt skolråd fått information om fluortillgång i skolan av representanter från Folktandvården. Badhuset nyttjas ofta och regelbundet, därmed goda resultat i simkunnighet. Gemensamma aktiviteter för alla elever såsom Bojarkampen. Mål Fortlöpande arbete med elevernas sociala kompetens för att försöka bibehålla det lugn och den goda stämning som råder. Att alla skall bli medvetna om hur man når en god hälsa. Att få en miljöanpassad skola. Åtgärder för utveckling Att alla använder arbetsmaterialet Stegvis helt eller i tillämpliga delar för socialt och emotionellt lärande. Att praktiskt arbeta med hälsa genom motorisk träning av olika slag, genom att servera nyttig mat, att ha tillgång till fluortabletter i arbetslagen för att motverka sämre tandhälsa och att ha återkommande temaveckor i hälsa. Att få alla barn och vuxna att arbeta för en miljöanpassad skola, att börja med sig själv och i det lilla kunna bidra till något större. Källsortering. Utveckla samarbetet med Strömstads lokaler AB både med den inre och yttre miljön. 9

Samverkan för utveckling Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att ytterligare utveckla pedagogträffar av olika slag tillsammans med Nordby skola. Arbete med kursplanerna och den röda tråden 1-12 år och senare bygga vidare uppåt. Åtgärder som har genomförts Pedagogräffar har under året skett tillsammans med Nordby skola, dels i grupper med F-3 och 4-6-pedagoger i arbetet med kursplanerna, dels i gemensamma träffar med all personal. Arbetet med Attraktiv skola har blivit mer synligt och därmed fått en mer positiv genomslagskraft. Kursplanearbetet uppåt i åldrarna har ej kommit till. Strömstiernaskolan har inbjudit till pedagogiska träffar i olika ämnen men detta har ej prioriterats av alla, då de infallit under tid med många andra aktiviteter. Ytterligare åtgärd som genomförts, i samverkan med resurscentrum, är att under två läsår har en pedagog arbetat med liten grupp för att främja den sociala utvecklingen och lärandet. Resultat och måluppfyllelse Kursplanerna i svenska och matematik är i stort sett klara och kan användas inför kommande läsår. Attraktiv skola har arbetat med den övergripande arbetsmiljöenkäten, anordnat Aha-mässa och fortlöpande arbete med skolutveckling såsom introduktion för nyanställda och mentorskap för nyutbildad personal. Samverkan sker med Folktandvården och Folkhälsorådet. Inför kommande läsår är den lilla gruppen borttagen, eleverna har under tid mer och mer kunnat ingå i sin klass och rektors och pedagogers bedömning är att eleverna skall klara detta. Samarbete har skett med Högskolen i Östfold fyra lärarstuderande hade sin praktik här under fyra veckor. Bojarskolan har haft studiebesök från närliggande kommuner i Norge, ett par varje termin och med mycket god respons efteråt! 10

Mål Rektor prioriterar fortsatt arbete med kursplanerna i övriga ämnen och i förlängningen mot skolår 7-9. Att göra elevens val attraktivt. Eftersom Bojarskolans personal inför höstterminen 04 kommer att ingå i förändrade konstellationer måste de kommande lärlagen arbeta ihop sig och samverka och samordna för måluppfyllelse. Nordby skolas personal ingår i arbetet ibland för möjlighet till större sammanhang. Utveckla samarbetet med Strömstads lokaler AB utifrån den fysiska miljön, som i arbetsmiljöenkäten fick de lägsta betygen. Synliggöra kompetenser. Åtgärder för utveckling Att bättre utnyttja konferenstiden till pedagogiska diskussioner som skall leda till större måluppfyllelse och bättre fördelning av arbetsuppgifterna. Att organisera elevens val så att detta blir en kontinuerlig verksamhet. Fortsätta samarbetet med Folkhälsosamordnare och Folktandvården. Att bygga vidare på att ta tillvara personalens kompetenser av olika slag som gjordes under en kväll med "stationsssystem" där man gav och fick. 11

Förskolan Förskolan bedrivs i tre avdelningar en med barn 1-3 år och två med barn 3-5 år. Antalet inskrivna barn är 48. Öppettiderna är 06.30-18.30 där man samordnar med fritidsverksamheten med stängning. Till grund för förskoleverksamheten ligger Lpfö 98. Mål fungerande barngrupp med nya och gamla barn erbjuda en trygg och stimulerande miljö goda förutsättningar till ett rikt och omfattande språk för all slags kommunikation stärka självkänslan och ge en bra självbild Måluppfyllelse På grund av omorganisation och byte av personal upplevde personalen ht 03 som rörig. Då prioriterade man arbetet med att få fungerande barngrupper i trygga och stimulerande miljöer. Detta har man uppnått. När det gäller språket så har barn och personal arbetat med känslor, hur man på olika sätt kan uttrycka dem verbalt, genom dramatiseringar, etc. Stegvis, ett material för socialt och emotionellt lärande används. Med satsning på språket har arbetet skett genom sagor som tema, samtal, drama, musik, rim och ramsor samt lek. Resultatet av detta ser man hos vissa barn då de fått en tydlig positiv utveckling. Genom massage ges god kroppsuppfattning och lugnare/tryggare barn. Åtgärder för utveckling Vidareutveckla arbetet med Stegvis. Tillsammans med föräldrar diskutera utvärderingen och göra handlingsplaner till förbättringar. Områden man speciellt behöver titta på är förskolemiljön, främst utomhus. Två avdelningar har flyttat till större lokaler och då finns också större möjlighet till lugn och ro, som många upplever är svårt att få. Att sätta upp delmål för tydlighetens skull. 12

Utvärderingar vt 04 Bojarskolan och Nordby skola Simkunnighet skolår 3 Arbetslag Antal elever skolår 3 Antal elever med simkunnighet Nordby 12 10 = 84% Snäckan 10 10 Sjöstjärnan 15 13 Skutan 9 9 Bojar totalt 34 32 = 95% Rektors bedömning av simkunnigheten är att den regelbundna satsningen på badtillfällen för skolans verksamhet i badhuset ger goda resultat. Dessutom tillkommer att fritidsverksamheten är mycket aktiv i detta. Utvecklingssamtal Bedömning Jag är totalt sett nöjd med utvecklingssamtalet Arbetslag Antal svar Resultat 2004 Resultat 2002 Nordby 14 (av 30) 85,7% 100% Snäckan 37 (av 54) 89,2% 90% Sjöstjärnan 47 (av 78) 74,5% 96,8% Skutan 30 (av 60) 83,3% 100% Bojar snitt 82,3% 95,6 Rektors bedömning Det sämre resultatet 2004 måste noga analyseras i arbetslagen. Eftersom det 2002 var ett mycket gott resultat totalt av utvecklingssamtalet, så har man kanske "vilat" i detta och inte diskuterat hur man kan göra samtalen ännu bättre kring de faktorer som fick lägre resultat. 13

Verksamhetskort Bojarskolan skolår 1-6 Brukare 2001-02 2002-03 2003-04 Medarbetare 2001-02 2002-03 2003-04 Index nöjd elev/förälder (skala 1-10) Index nöjd förälder Utvecklingssamtal (Nöjd =4-5, på skala 1-5) 7,45 Index nöjd medarbetare 87,8 % 92,6% (ett arbetslag) 82,4% Ekonomi 2001 2002 2003 *Undervisn.kostn/ elev 20 462 :- 22 629 :- 25 043:- Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. Verksamhet och processer Godkänt i Nat. prov i åk 5. Alla basämn. sv, eng, ma 14,4/16= 90% 12,9/15,2= 85% 2001 02 2002-03 2003-04 96 % (av 24 elever) 100% (av 33 elever) 94,3% (av 31 elever) *Lärom.kostn. / elev 719 :- 851 :- 765:- Simkunnighet skolår 3 95% Lokalkostnad / elev 16 462 :- 17 519 :- 20 230:- Totalkostnad / elev 37 643 :- 40 999 :- 46 039:- Totalkostnad skola 7 491 000:- 7 666 800:- 7 458 300:- Ant. elever skolår 1-6 199 st 187 st 162 st Ekonomikostnaderna gäller endast elever skolår 1-6. 14