Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm Tel: 08 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se Kurskod: UQ152F Specialpedagogik II: Sociala problem, diskriminering och mobbning (15 hp) Våren 2013 Kursansvarig: ulf.sivertun@specped.su.se
Schema: Specialpedagogik II: Sociala problem, diskriminering och mobbning (15 hp) UQ152F Våren 2013 Kursansvarig: ulf.sivertun@specped.su.se Datum Lokal Innehåll Litteratur Tors 24/1 108 Frescati hage 9 Skolans sociala problem kartläggning/diagnos Kursintroduktion, kursbeskrivning och kursplan. Studiegruppernas arbete med ett kurskompendium med fokus på skolans sociala problem. Ulf Sivertun Assarson, I (2009) Läses inför kursstart Studiegruppsträffar: Planering av gruppens gemensamma arbete med en litteratur- och verksamhetsundersökning. Vilka förutsättningar ser ni som viktiga för en god samverkan i arbetet med kompendiet? Vad - hur ska ni genomföra uppgiften vad kommer ni inledningsvis överens om? Boken Sahlberg & Leppilampi (1998) är ett bra stöd för diskussionen. Samtliga studiegrupper formulerar någon litteratur/diskussionsfråga till kommande träff den 7/2. Social rapport (2006) Sahlberg & Leppilampi (1998) Helldin, R (2007) Tors 7/2 108 Frescati hage 9 Specialpedagogiskt arbete. Kompensatoriska insatser och/eller förändringsarbete med fokus på sociala rättvieproblem och demokratiska möjligheter. Lillemor Anér Atterström & Persson (2000) Forts. studiegruppsträffar: Litteraturbearbetning och planering av studiegruppens tillvägagångssätt vid undersökandet av skolans sociala problem? Hur undersöker, analyserar och redogör gruppen för resultatet av diagnosen? (se fältarbete) Vecka 9 Läs och reflektionsvecka (v9). På basis av deltagarnas individuella läsning och reflektioner förbereder studiegrupper ett muntligt inlägg till den 11/3 med utgångspunkt från litteraturen: Skegg (1999) talar om kulturell skam vad har det med skolan att göra? Vad kan normkritiskt arbete (Martinsson & Reimers) innebära i skolans verksamhet? Hur menar Leon (2010) att vi kan arbeta med sociala rättvisefrågor i en flerkulturell skola? Skeggs, B (1999) Martinsson & Reimers (red) (2008). Leon, R (2010
Måndag 11/3 108 Frescati hage 9 Studiegruppernas inlägg från uppgiften v9. Tema utsatthet, diskriminering och mobbning Litteraturstudier: Utstött - en bok om mobbning. Brister och olikheter. Fråga: Vilka paralleller kan ses mellan skolans bristfokus och mobbning? Kan vi prata om strukturell mobbning i verksamheter? Hur kan verksamheter utvecklas och förändras för att motverka utslagning, mobbning, diskriminering? Specialpedagogik och solidaritet - som omsorg & erkännande alternativt välgörenhet? Ulf Sivertun Thors (2007) Skolverket (2009) Sivertun (2006, del av, s. 113-140) Liedman (1999) Forts. Studiegrupperna: Diskutera litteraturen: Sivertun (2006), Liedman (1999): Vilka uttryck för solidaritet har gruppen sett i sina verksamhetsstudier? Vilka beröringspunkter finns mellan likvärdighetsbegreppet och solidaritetsbegreppet? Vilka former av solidaritet bör utvecklas i arbetet för social rättvisa? Vilka konsekvenser får det i planeringen och utförandet av verksamheten? Sivertun (2006, del av, s. 113-140) Liedman (1999) Tors 18/4 222 Frescati hage 10 Skolan och samverkan med föräldrar. Kan erkännanden och förtroendefulla relationer mellan skolan och dess olika föräldragrupper utvecklas? Magnus Waller Ekerwald, H. & Säfström, C.-A (2012). Levd demokrati? Skola, mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber. Studiegrupperna: Arbeta med framställande av gruppens kompendium. Fokus ligger nu på vilka möjligheter som kan skissas för en verksamhet som motverkar utslagning och verkar för samarbete, social rättvisa och solidaritet. Tors 2/5 111 Frescati hage 9 Sociala problem och demokratiska möjligheter. Med fokus på social rättvisa och förändringsarbete. Ulf Sivertun Sivertun (2006) del av) Amnå. E (red)(1999) Helldin & Sahlin (red) (2010) Studiegrupperna: Sammanställer ett kompendium och förbereder presentation av arbetet i helgrupp. Tors 30/5 14-17 E397 Södra huset E Presentationer av Kompendier. Personliga reflektioner. Inlämning av personlig reflektion till gruppens arbete. Utvärdering Ulf Sivertun
Studiehandledning Kursen är en fristående kurs inom ämnesfältet specialpedagogik. Kursen vänder sig till deltagare som arbetar eller ämnar arbeta med barn, ungdomar och vuxna. Kursen har som mål att uppmärksamma och diagnostisera sociala problem, pedagogiska möjligheter och dilemman inom olika verksamheter. I litteraturen och föreläsningar är det framförallt skolans och förskolans sociala problem som står i fokus. Det ses dock som mycket givande om deltagares erfarenheter av andra typer av verksamheter kan berika kursens innehåll. På så vis kan vi lära av varandra och få möjlighet till vidare perspektiv på kursens innehåll. Ojämlika samhälls- och skolförhållanden anlägger olika betingelser för verksamheten. I kursen analyseras, jämförs och diskuteras ungdomars, barns och vuxengruppers ojämlika tillgångar av dominerande socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital i samhället och dess utbildningssystem. I en individualistisk skolsituation riskerar sociala rättviseproblem att omformuleras till att betecknas som elevers privata problem. Detta kan gynna vissa elevgrupper medan andra missgynnas. Några av de övergripande frågor kursen behandlar är: Vad kan ses som sociala och kulturella problem - i exempelvis skolan? Kan verksamheten utformas så att den motverkar och förebygger utslagning, diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdom i pedagogiska sammanhang? Hur kan pedagogiska och specialpedagogiska verksamheter utvecklas så att ett solidariskt och demokratiskt gemensamhetsskapande innehåll stärks? Kursuppgifter och examinationer Studierna bygger på att de studerande i stor utsträckning planerar och genomför arbetet i studiegruppen inför de kursgemensamma träffarna. I studiegruppen sker den förberedande gemensamma behandlingen av litteratur osv. inför de gemensamma kursseminarierna. Studiegruppens läsning och diskussion av litteratur, samt det fältarbete (se nedan) som ska genomföras, bearbetas genom framställandet av ett med gemensamma krafter framarbetat dokument. I detta kompendium på ca 10-15 sidor redogör gruppen för sina litteraturstudier, samt reflekterar över dessa i relation till de verksamhetsobservationer som ingår i fältarbetet. Slutligen summerar gruppen hur man ser på möjligheterna att motverka utslagning, samt formulerar förslag till hur verksamheter kan förändras och utvecklas med avseende på olika tolkningar av social rättvisa och demokratiskt innehåll. Kompendiet läggs in på Mondo senast den 27 maj, och presenteras muntligt den 30 maj. På kursens gemensamma seminarier leder och ansvarar respektive studiegrupp för ca 15 minuters diskussion. Grupperna berättar om sitt arbete med kompendiet och väcker där någon diskussionsfråga till litteraturen. Som avslutande kursuppgift ska varje studeranden skriva ett paper om ca 5-7 sidor med personliga kommentarer till litteratur och den egna studiegruppens
arbete. En papperskopia med den individuella reflektionen lämnas vid seminariet den 30/5. För att den individuella reflektionen skall kunna återsändas till deltagarna lämnas ett adresserat och frankerat kuvär vid inlämningen. Kursen examineras i två moment; 1) medverkan i framställande och presenterande av ett kompendium i vilken studiegruppen redogör för kurslitteratur och andra uppgifter (graderas U/G), och 2) lämnar in en skriftlig examinationsuppgift/reflektion vid kursens slut. Den skriftliga examinationsuppgiften/reflektionen ska behandla ovanstående kompendium, genom att utgöra en individuell reflektion och kritisk bearbetning av genomförda aktiviteter, kursinnehåll och diskussioner (betygsättning av den avslutande examinationsuppgiften sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala, se separat beskrivning). Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen ska studenten kunna: översiktligt beskriva och reflektera över sociala problem i aktuell verksamhet samt dess pedagogiska konsekvenser ha vidgat sin förmåga att identifiera elevgruppers olika livsvillkor och de ojämlika betingelser som skolsystem och lokala verksamheter kan erhålla olika barn- och elevgrupper. analysera, jämföra och diskutera gruppers olika tillgångar av dominerande socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital i samhälle och utbildning, och utforma förslag till målsättningar för att motverka utslagning, diskriminering och kränkande behandling i pedagogiska sammanhang
Specificering av kursens uppgifter: Arbetsformer I kursen ingår föreläsningar, seminarier, studiegrupper, IKT-användning, litteraturstudier och integrerad praktik i form av fältstudier. Observationer av varandras arbetsplatser kan här vara en form Litteraturstudier (se förslag på reflektionsfrågor, bl.a i schemat) Kompendium gruppuppgift redogörelse av litteraturens olika definitioner av centrala begrepp/områden i kursen (bildar även underlag åt den teoretiska bakgrunden i den slutliga examinationsuppgiften.) Kompendiet (10-15 sidor) ska innehålla: Undersökning av verksamhetens sociokulturella problem Teorigenomgång Redogör för centrala begrepp. Reflekterande diskussion Sammanfatta avslutningsvis vilka problem, möjligheter och/eller dilemman ni tycker er uppfatta. Kompendiet läggs ut på Mondo den 27/5 samt presenteras vid seminarietillfälle den 30/5. En kopia lämnas till seminarieläraren. Fältarbetsobservation Syftet med observationerna är att se på vilka sätt olika pedagogiska sammanhang ger olika utrymme för olika barn- och elevgruppers skilda livserfarenheter och världsbild. Förslag till fokus: Hur visar sig dominans och maktförhållanden i verksamheten? Visar sig sociala problem, diskriminering och mobbning i verksamheten? Med vad och hur- arbetar man i aktiviteten för att utveckla solidaritet? Ang delaktighet: Hur görs överenskommelser i och om verksamheten angående dess innehåll och genomförande (ex.vis mellan pedagoger och barn/elevgrupp)? Tänk på när ni leder diskussionen: Alla i studiegruppen ska vara aktiva. Dela gärna upp ledarskapet. Ni ska försöka få så många som möjligt att bli delaktiga under diskussionen. Hitta en bra metod för detta.
Den individuella examinationen Den skriftliga examinationsuppgiften ska utgöra en individuell reflektion och kritisk bearbetning av kursinnehåll och arbetet med kompendiet. Uppgiften är en vidareutveckling av de igare uppgifterna. Den röda tråden i uppgifterna innebär att reflektera över hur olika betingelser och förhållningssätt i verksamheten bidrar till att öka eller minska barns/elevers möjligheter till delaktighet och social rättvisa. Uppgiften ska innehålla: reflektioner till kursens olika delar: litteratur, observationer, seminarier och studiegruppens kompendieresultat. Beskrivningar/analyser på samhälls-, organisations-, grupp-, och individnivå ska finnas med. En sammanfattande avslutning där några viktiga punkter från arbetet lyfts fram Korrekta källhänvisningar när du refererar (var sparsam med citat) och korrekt referenslista Arbetet bör omfatta 5-7 sidor exklusive titelsida och referenslista (skriven med 14 punkter i typsnittet Times och 1,5 radavstånd.) Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom grupprapporter, muntliga examinationer i grupp och en individuell skriftlig examinationsuppgift. Slutuppgiften, det vill säga den individuella, skriftliga examinationsuppgiften bedöms enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att få slutbetyg på hela kursen krävs medverkan i: genomförda fältarbeten som redovisas muntligt och skriftligt grupprapport/kompendium
godkänd närvaro en individuell skriftlig examinationsuppgift. Vid betyget Fx kan komplettering av examination lämnas inom 30 dagar. Vid betyget F görs en ny examination. Examination som kommer in senare än överenskommet får betyget F i rättningsprotokollet och examineras vid nästa tillfälle.