Markus Björnström, leg logoped, Lemshaga akademi Dyskalkyli och matematiska möjligheter
markus.bjornstrom@gmail.com
Svårt att räkna? Dålig skolgång Matteskräck Flerspråkighet Dyslexi Svag begåvning Dyskalkyli
Vad vet vi om dyskalkyli? En medfödd svårighet att lära sig räkna Cirka fem procent av befolkningen (3,6-6,5%) Lika vanligt bland kvinnor som män? Ofta en ärftlig avvikelse Arv och miljö samverkar
Några kännetecken Normal intelligens Massiva svårigheter med de fyra räknesätten Tidig debut (årskurs 1-2 eller tidigare) Svag antalsuppfattning Stora visuella och spatiala svårigheter Response to intervention
Samsjuklighet Adhd Dyslexi
Riskgrupper Räknesvårigheter i den nära släkten Andra neuropsykiatriska störningar Mycket för tidigt födda Ovanliga syndrom: fragile X, Turners syndrom, 22q11, fetalt alkoholsyndrom
En första snabb bedömning Frågeformulär från Talkliniken, Danderyds sjukhus. www.ds.se
Bilaga till remiss Talkliniken Viktig information Använd underlaget som en hjälp och vägledning i era diskussioner om elevens räknesvårigheter. I samtalet bör flera olika personer delta såsom föräldrar, pedagog och personal från skolhälsovården. Våra erfarenheter är att det kan finnas många olika förklaringar till varför en elev har svårt med matematik. Samtalet kan utmynna i ett beslut om att andra åtgärder eller insatser är lämpligare att börja med än en dyskalkyliutredning. Om beslut tas att eleven bör genomgå en dyskalkyliutredning, är vi tacksamma för ett så fullständigt ifyllt formulär som möjligt. Vi behöver ett fullständigt personnummer för att kunna registrera remissen! Underlag inför utredning av räkneförmåga Barn och skolungdom Ort och datum: Elevens namn : Årskurs : Personnummer: Alltid 10 siffror!!!!!!-!!!! Skola: Har eleven genomgått andra utredningar? Ja/nej (Neuropsykiatrisk, psykolog, läs- och skriv- eller annan utredning) Typ av utredning År Bifogas ja/nej Förutom remittenten har följande personer diskuterat och besvarat nedanstående frågor: Namn Telefon Läkare/sjuksköterska: Föräldrar: Psykolog: Pedagog: Rektor: Annan: Copyright Talkliniken, Danderyds Sjukhus AB Version 2.0, 2012-10-26 Sida 1 av 4
Två förklaringsmodeller Modul System
Systemtänkande Arbetsminne Språklig förmåga Visuell förmåga och rumsuppfattning Exekutiv kapacitet
Modulär teori En särskild mekanism för antalsuppfattning Tydlig placering i hjärnan: sulcus intraparietalis
www.panamath.org
Första svenska avhandlingen Rickard Östergren, Linköpings universitet Antalsuppfattning och generella tankefunktioner En styrka kan kompensera en svårighet och tvärtom 01
Tidig upptäckt tidiga insatser Avvikande räkneutveckling syns redan i första klass Vänta och se? Nej! Avvakta med symboler och abstraktion Konkret material med mening och struktur
Anton (II) Starkare antalsuppfattning? Bygg taluppfattning! Catch Up Numeracy (Ann Dowker)
Anton (III) Träning ska vara intensiv, omfattande och systematisk Förståelse föregår färdighet Numicon Dator och surfplatta
Hur ska vi kompensera? Matteverktyg. Lathundar med talfakta. Smarta telefoner: navigering, kalender och tid, miniräknare. Lärobok vid prov. Lyckasboken
Åtgärder och behandling Medicinskt och neurovetenskapligt baserade metoder Pedagogiska metoder
Medicin och neurovetenskap Arbetsminnesträning Datorträning med mattefokus Transkraniell elektrisk stimulering Farmakologisk behandling
Pedagogiska åtgärder Intensiv undervisning i taluppfattning och basmatte (Catch Up Numeracy, Head Start) Hopp och stöd! Inse specialpedagogikens begränsningar
Dyskalkyli och dyslexi Två skilda processer: fonologi antalsuppfattning Gemensamma svårigheter: arbetsminne, visuell förmåga, flöde och automatisering
Dyskalkyli och språkstörning Samsjuklighet De generella tankeförmågorna: arbetsminne, visuell förmåga, exekutiv förmåga Språkförståelse grund för all inlärning i skolan
Vad gör vi nu? Se över elevstödets och undervisningens organisation Läs på om taluppfattning och tidig räkneutveckling Gör det ni är bäst på undervisa! Föräldrar: ge hopp och stöd!