ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter Sandgren.
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Syfte 3 Tillvägagångssätt 4 Resultat 5 Diskussion 5 Litteraturförteckning 6 Bilaga 1 7 Bilaga 2 8-9 Bilaga 3 10-11 2
Bakgrund Fem lärare och fyra assistenter arbetar på gymnasiesärskolans individuella program som ger yrkesträning eller verksamhetsträning det vill säga två separata verksamhetsformer med egna kursplaner och timplaner. Elevgruppen består av 11 elever i åldrarna 17 till 21 år och gruppen är mycket heterogen. Vi arbetar efter elevernas olika förutsättningar och intressen. Eleverna kommunicerar med tal, tecken och/eller pictogram. Pictogram är svart vita bilder som man kommunicerar med. Dessa bilder finns som klisteretiketter eller så kan man skriva med hjälp av ett flexibord som är kopplat till datorn. Flexibordet fungerar som ett tangentbord. Man lägger ett papper med infogade bilder på flexibordet och när man trycker på dessa bilder kommer de upp på skärmen. I dagsläget har vi 6 st. datorer, 2 st. digitalkameror och 1 st. scanner. Dessa hjälpmedel använder våra elever efter sina förutsättningar. Några elever jobbar självständigt vid datorn. Några andra elever kan starta ett program och titta på bilder från en diskett. Eleverna på tidig utvecklingsnivå använder sig av flexibord. I skolplanen står det: Dagens postindustriella samhälle utmärks av geografiska och kulturella gränsöverskridanden. Vardagen är global, vilket inte minst media visar. Dagens unga måste därför utveckla kunskap om och förståelse för förhållanden i andra delar av världen. Det innebär också ett arbete för tolerans och öppenhet mot sådant som kan verka udda och främmande. (Skolplanen 2002 sid.8) Vi har tagit fasta på detta i vår arbetsplan för läsåret 2001-2002. Syfte För att på ett förståeligt sätt få in ett internationellt tänkande hos våra elever, har vi skaffat ett fadderbarn i Sudan. För att eleverna ska få inflytande skapar vi diskussionsgrupper. I arbetet kring detta fadderbarn får vi in många arbetsmoment, som att söka information på Internet, bibliotek och i böcker. Vi avser att arbeta med digitalkamera och ett enkelt fotoprogram i datorn. Dokumentationen ska ske i ett ordbehandlingsprogram. I trä - textil keramikverkstad kommer vi att arbeta praktiskt. Vi kommer att träna post och bankärenden när pengarna vi samlat in till vårt fadderbarn ska sättas in på banken. Detta gör vi en gång i månaden. Allt detta ska mynna ut i en utställning om Sudan/Afrika. Vi vill med detta arbete utveckla kunskap och förståelse för förhållanden i andra delar av världen. 3
Tillvägagångssätt Vi har arbetat temainriktat både praktiskt och teoretiskt. Vi har haft två hela temaveckor och minst en timme i veckan fortlöpande. Vi inledde temaarbetet med att göra en brainstormkarta (se bilaga 1) med vårt fadderbarn Taha som utgångspunkt. Eleverna kom där med många olika idéer om vad och hur man kan arbeta med detta projekt. Alla arbetspass har börjat med att vi delat in eleverna i grupper efter intresse och förmåga. I vårt praktiska arbete har vi arbetat med trä, textil och keramik. Det har blivit hus, djur, människor, vatten, träd, berg, öken, båtar m.m. Allt detta har vi samlat på en karta över Sudan gjord i masonite. Under vår första temavecka arbetade vi mycket runt Sudansk mat och matkultur. Informationen hittade vi på Internet. Några elever översatte från engelska till svenska. (se bilaga 2) Eleverna deltog mycket aktivt i planering, inköp, matlagning, dukning inför vår sudanska måltid som var veckans höjdpunkt. Andra temaveckan kretsade arbetet mycket runt afrikansk batik, så kallad pastareservage. Idén till detta fick vi från en temalåda vi köpt från Afrikagruppen i Stockholm. (se bilaga 3) I vårt teoretiska arbete har vi arbetat mycket med informationen vi fått från PLAN International. En del av denna text har varit på engelska. En elev som läser engelska har översatt och muntligt redovisat detta för sina klasskamrater. Andra elever har hjälpt till att göra ett foto och bild collage av den text och de bilder vi fått skickade till oss. De har då scannat bilder och skrivit texter till dessa i ett ordbehandlingsprogram. De elever som har tecken och pictogrambilder som stöd i sin kommunikation har tränat på tecken som har anknytning till Afrika. De har också gjort små berättelser om Afrika. Under hela temaarbetet har vi lagt in musikpass där vi lyssnat på musik från Afrika och där eleverna själva fått tillverka instrument. Dessa musikstunder har varit mycket positiva och omtyckta. Vi har även tittat på videofilmer från Afrika lånade på AV- centralen. Vi har också tittat på diabilder som vår personal tagit när de varit i Afrika. Från dessa har vi fått nya idéer och mycket inspiration. En gång i månaden har två elever samlat in 10 kronor, som är fadderbarnsavgiften, från elever och personal som sedan dessa elever satt in på banken/posten. En del postärenden har det också blivit när vi skickat de brev och paket som skulle till Taha. Vid ett par tillfälle har vi lekt afrikanska lekar som vi hittat i en bok som vi köpt från SIDA. Dessa lekar har vi även lekt på idrottslektionerna. 4
Resultat Vi har sökt en del information på Internet, men där finns så mycket information och den är ganska avancerad. Följaktligen behöver eleverna ganska mycket hjälp och ingen av eleverna klarar det ensam ännu. Betydligt enklare har det varit för eleverna att hitta fakta i böcker. Ett av våra syften med projektet var att eleverna skulle lära sig digitalkameran. De flesta av våra elever klarar nu av att ta kort och titta på dessa i datorn, då använder vi ett bildvisarprogram som vi laddat hem från Handtiteks hemsida. Genom diskussionsgrupperna har eleverna fått stora möjligheter att påverka planeringen och genomförandet av temaarbetet. Vårt arbete i projektet har mynnat ut i en utställning. Där kan man se både teoretiska och praktiska resultat t.ex. afrikansk batik, matrecept från Afrika, vilka djur som finns i Afrika och en karta över Sudan. Elevernas deltagande i projektet har varit mycket aktivt och positivt. En del av arbetet är dokumenterat på video och kassettband. Diskussion Både elever och personal har varit mycket engagerade i arbetet. Samarbetet mellan personalen har alltid varit bra, men vi tycker att det har varit positivt att under temaveckorna arbeta gemensamt med samma sysselsättningar. Speciellt tema -veckorna har varit uppskattade av eleverna, särskilt veckan med vår sudanska måltid. Alla deltog i förarbetet och alla eleverna åt med god aptit, till och med de som i vanliga fall inte äter grönsaker tog dubbla portioner. I efterhand har vi dock kunnat konstatera att inte alla tyckte att det var så gott som dom gav sken av. Det var nog den exotiska stämningen som ökade aptiten. Vi har under den här tiden använt oss mycket mer av datorer, digitalkamera och scanner än vad vi brukar göra. Dessa hjälpmedel är numera ganska naturliga inslag i undervisningen och eleverna frågar självmant om de får fotografera under lektionerna. En annan positiv happening var musiken. Här är ett utdrag ur en loggbok. Började att titta på filmen Dansa till trummorna i Ghana för att bl.a. få idéer till att tillverka egna instrument. Det vi tog fram till eleverna var burkar, flaskor och plastspannar. Eleverna fick välja material från trä, textil och keramikverkstaden. En enorm kreativitet från eleverna med att skapa instrument. Det hela slutade med en hel orkester. Man trodde man var i Afrika. Helt fantastiskt! Det känns alltid positivt och utvecklande att lära sig nya saker och det tycker vi att vi har gjort, särskilt inom IT. Att arbeta temainriktat har varit ett bra arbetssätt för våra elever. Vi kommer även i fortsättningen att arbeta på detta sätt fast med andra projekt. 5
Litteraturförteckning. Stefan Lemke. Barnens Jätteatlas. Utg,- Corona. Sten Nilsson. Barnens första Atlas. Rebus. Afrikagrupperna Chiringa. En Afrikapärm. Sida. Temalåda om Afrika. Sida. Rolf Edberg. Skuggor över Savannen Bra Böcker. Lars Erik Berg. Finns det lim i Afrika Sida. Martin Ehrling. Finns det lim i Afrika. Sida. Harrit Axelsson. Som jord för oss. Sida och Naturskyddsföreningen. Junior Lexikon. Corona Ab. Kerstin Furubrant. Världens språk. Utrikespolitiska institutet. Fokus uppslagsverk. Afrikas barn Video. AV-centralen. Gatupojkar i Mocambique. Video. AV-centralen. Den Afrikanska elefanten. Video. AV-centralen. The Musik of Zimbabwe CD-skiva. World Music. Handiteks hemsida. www.handitek.se 6
7
8
9
10
11