finnskogarna.com Hållbar, kulturbaserad affärsutveckling

Susanne Andersson Lars Findahl Gunnar Ärnström PM 2010-02-21 (Ersätter tidigare versioner) finnskogarna.com Hållbar, kulturbaserad affärsutveckling Hållbar utveckling Entreprenörskap Skogsfinsk kultur och historia Foto: Lars Sjöqvist ute.se 1

INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Den skogsfinska invandringen...4 Marknaden för finnskogsturism... 5 Förstudier... 6 Regionalfondsförstudien...6 Socialfondsförstudien...9 Slutsatser av förstudierna...9 Vision... 10 Syfte och mål... 10 Målgrupp... 10 Projektets avgränsning och tre huvudområden... 11 Miljö- och kvalitetssäkring...11 Gröna Nyckeln ett koncept för logiverksamheter... 11 Naturens Bästa - ett koncept som är lämpligt för företag med arrangemang.... 12 Finnskogskunskap...13 Affärs- och produktutveckling...14 Organisation... 15 Geografisk indelning...16 Finnskogstinget...17 Huvudman... 18 Projektledare... 18 Projektkoordinator... 18 Kvalitetsledare... 18 Ordförande i Finnskogstinget... 18 Arbetsgrupp... 18 Koppling till och avgränsning mot andra projekt... 20 Resultatspridning, uppföljning och utvärdering... 21 Webben...21 Övriga media...22 Trycksaker, grafisk profil och mallar...22 Skyltning...22 Utvärdering...22 Tids- och aktivitetsplan... 23 Budget... 24 Verksamhet efter projekttiden... 25 Arbetet med horisontella kriterier... 26 Jämställdhet...26 Miljö...27 Integration...27 Bilaga 1 Förutsättningar för Finnskogsturism i Norra Mellansverige inkl Örebro län...28 Bilaga 2 KULTUR OCH TURISM PÅ FINNSKOGEN, Workshop i Malung 16-17/9 2008...32 Bilaga 3 Avsiktsförklaringar...38 Bilaga 4 Skogsfinska upplevelser...41 Bilaga 5 Riskanalys...42 Bilaga 6 Kursplan för seminarier/utbildningar i projektet...43 2

Sammanfattning Två förstudier har under år 2008-2009 undersökt möjligheterna att utveckla en områdesövergripande turism baserad på en kommersiell och lönsam utveckling av finnskogskulturen där ideella och kommersiella aktörer samverkar, något som förekommit mycket lite och där det gjorts mest skett lokalt. Förstudierna har syftat till att med fokus på finnskogskulturen, entreprenörskap och hållbar utveckling, utreda möjligheterna till utvecklad gränsöverskridande samverkan och marknadsföring av besöksmål i Mål 2 Norra Mellansverige och vissa angränsande områden. I förstudierna har det förts diskussioner med aktörer på finnskogarna, kommersiella, ideella och offentliga, genom enskilda möten, vid mindre och större träffar. Turistföretagen ser möjligheter att samverka både med andra turistföretag och ideella föreningar och att samverkan kan ge möjlighet att nå nya och mer lönsamma kundgrupper. Man är intresserad både av geografiska och verksamhetsmässiga områden för samarbete. Genom förstudierna har 19 företag gått samman och påbörjat produktutveckling och paketering av de första Skogsfinska Upplevelserna som nu är ute på marknaden. Projektets vision är att Finnskogarna år 2015 är ett etablerat kvalitetsvarumärke med hög miljöprofil och finnskogskulturen som kännemärke. Projektet vänder sig till företag som önskar utveckla nya affärer genom att profilera skogsfinsk kultur och historia. Projektet ska skapa lönsamt samarbete kring finnskogsturism genom att koppla ihop företagen med varandra och gentemot marknaden. Under projektperioden 2010-2012 ska Utvecklas 200 nya bokningsbara paket, Skogsfinska Upplevelser, därav 100 miljö- och kvalitetscertifierade 90 företag ha deltagit i projektet, av dessa ska 15 företag bli miljö- och kvalitetscertifierade 10 nya företag skapas, därav 5 miljö- och kvalitetscertifierade 6 spetsföretag skapas, vars Skogsfinska Upplevelser omsätter minst 500.000 kronor årligen 75% av de medverkande företagen fått för dem nya, idag existerande marknadsföringskanaler 2-3 nya internationella kontakter ha upparbetats för inkommande natur- och kulturturism baserat på entreprenörer i området med utländsk härkomst För att göra projektet hanterligt p g a av de stora avstånden, har efter utvärdering av förstudierna gjorts en indelning i tre geografiska områden. Bergslagen; södra Dalarna, Örebro län, Värmland och Västerdalarna. Norra Finnmarken (Ore och Orsa Finnmark) samt Finnskogsriket; östra Dalarna och Gävleborgs län. Vid ett årligt Finnskogsting som leds av en vald ordförande följs aktiviteter upp och sätts mål för arbetet. Projektledningen ger processtöd till de geografiska områdena och följer upp arbetet med affärsutveckling, miljö- och kvalitetscertifiering i de enskilda företagen. Projektet ska ej vara stödberoende efter projekttiden utan bygga på lönsam privat verksamhet i samverkan med befintliga destinationer med exempelvis en ekonomisk förening i botten som tar över projektverksamheten. För detta ändamål ska en affärsplan tas fram, vilket blir huvuduppgiften för det sista Finnskogstinget i projektet år 2012. Huvudman för projektet är Ludvika kommun. Projekttiden är 1 juli 2010 t o m 31 december 2012. Projektet omsluter totalt 8,3 milj kronor och omfattar ett 20-tal kommuner i fyra län med tonvikt på Region Dalarna och Gävleborg. 3

Bakgrund Den skogsfinska invandringen Med anledning av 200-årsminnet av Sverige och Finlands delning 1809, finns skäl att uppmärksamma skogsfinnarna, de finska svedjebönder som bosatte sig i Sverige under 1590-1640-talet. Skogsfinnarna kom till Sverige via bl a Gävle och spred sig sedan successivt in i landet för att slutligen nå norra Värmland, där finska talades långt in på 1900-talet, se nedanstående karta. Svedjebruket gav rikliga skördar men det behövdes stora markarealer. Det var en av många förklaringar till varför de svedjebrukande skogsfinnarna drog sig längre och längre västerut, ända in i Norge för att bilda egna hemman. De förde med sig en helt annan kultur än den som fanns i Sverige, först och främst svedjebruket och de speciella byggnaderna, men även mat, hantverk, språk, myter och sägner. Invandringen var betydande och var femte svensk anses enligt vissa bedömningar vara släkt med dessa skogsfinnar, som i grannlandet Norge har status av nationell etnisk minoritet. Kulturen, byggnader och traditioner hålls levande med hjälp av bl.a. Finnkulturcentrum, filial till Värmlands museum i Torsby och Finnskogsmuseet i Skräddrabo söder om Alfta, många hembygdsföreningar, forskning, föreningar och nätverk, bl a Solör-Värmlands Finnkulturförening, Finnsam och Finnskogsriket. Källa: Maud Wedin. Presentation vid workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung 080916. 4

Marknaden för finnskogsturism Befintlig statistik och aktuella marknadsundersökningar visar att natur- och kulturturism är en expansiv marknad där Mellansverige redan idag har en god position. Omfattande utbyggnader pågår av destinationer i området. Sammantaget finns goda förutsättningar att utveckla finnskogsturism i området. Antal övernattningar 2008 i Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro län jämfört med riket fördelat på ursprungsland. Hotell, stugbyar, vandrarhem o camping 1. Ursprungsland Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Nederländerna USA Övriga Totalt länder I % av riket Gävleborg 567 097 4 933 2 963 4 574 7 480 1 453 2 307 24 218 615 025 1,9% Dalarna 2 376 564 77 610 248 623 16 697 52 116 83 924 4 267 61 734 2 921 535 9,1% Örebro 536 460 13 184 6 202 6 564 12 925 2 449 2 489 34 837 615 110 1,9% Värmland 618 966 74 482 19 572 6 290 46 787 13 884 6 030 65 201 851 212 2,6% Summa 4 099 087 170 209 277 360 34 125 119 308 101 710 15 093 185 990 5 002 882 15,5% Riket 24 812 552 1 130 969 780 777 371 169 1 043 714 330 003 393 153 3 340 317 32 202 654 100% G D Ö V län i % av riket 16,5% 15,0% 35,5% 9,2% 11,4% 30,8% 3,8% 5,6% 15,5% De fyra län som denna ansökan omfattar, Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro, är jämnstora och har vart och ett c a 3% av landets befolkning. Dalarna är den överlägset populäraste destinationen av de jämförda länen både vad gäller svenska och utländska övernattningar. Värmland, som inte når upp till rikssnittet när det gäller svenska övernattningar, gör det för utländska övernattningar bl a tack vare goda siffror för Norge och Tyskland. Sist i jämförelsen ligger Örebro och Gävleborg med antal övernattningar klart under rikssnittet. Ett annat sätt att se på projektets målgrupper är VisitSwedens fyra sk positionsteman för Sverige som resmål. Positionsteman är ett nytt verktyg för att matcha Sveriges utbud mot målgruppernas efterfrågan. Det är också ett sätt att fokusera resurser på tydliga budskap som stärker Sverigebilden. Swedish Lifestyle - Svenska kulturupplevelser Natural Playground - Sverige som en naturlig lekplats Urban Nature Svenska storstadsupplevelser Vitalised Meetings Sverige som mötesdestination Av dessa teman är de två första relevanta för detta projekt. Enligt VisitSwedens marknadsundersökning i 10-talet länder, är intresset i utlandet störst för Sverige som natur/äventyrsdestination, därnäst följer kulturupplevelser. Undersökningen som bygger på enkäter bland personer i åldern 25-64 år visar att av de jämförda länderna, finns de största potentiella målgrupperna för inkommande svensk turism i USA. Inom tre år kan 6,6 miljoner amerikaner tänka sig att besöka Sverige för att uppleva natur/äventyr samtidigt som 3,0 miljoner är intresserade av kulturupplevelser i vårt land. Inom Europa finns de största målgrupperna för svensk natur/äventyrsoch kulturturism i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. 2. 1 Källa SCB. 2 Källa: VisitSweden. Modellen med positionsteman och marknadsundersökningen lanserades 19e september 2009 5

Förstudier Denna ansökan baseras på två samverkande förstudier som Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige prioriterat under år 2008 3. Regionalfondsförstudien Regionalfondsförstudien startade i april 2008 och avslutades i december 2008. Förstudien finansierades av de fyra regionförbunden, 17 kommuner, Sparbanksstiftelsen Nya och EU Mål 2 Norra Mellansverige, regionalfonden. Syftet var att med fokus på finnskogskultur, entreprenörskap och hållbar utveckling, se om det är möjligt att utveckla en turism baserad på den skogsfinska kulturen genom att koppla ihop ideella föreningar och företag inom besöksnäringen. Hållbar utveckling Projektfokus Entreprenörskap Skogsfinsk kultur och historia Vilka deltog i förstudien och hur många? Drygt 100 företag och personer inom besöksnäringen i Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Örebro län samt föreningar och organisationer som arbetar med att levandegöra den skogsfinska kulturen har aktivt deltagit i organiserade möten. Ungefär lika många har deltagit vid informationer och diskussioner på annat sätt. Hur har arbetet med förstudien lagts upp? Arbetet inleddes med att en styrgrupp bestående av verksamma aktörer på Finnskogarna bildades och att projektledaren rekryterades. Som första åtgärd togs Finnskogspasset 2008 fram. Det är en folder med 48 skogsfinska besöksmål i Sverige och Norge och som distribuerades till besöksmålen, alla turistbyråer i området och vissa andra platser. På projektets hemsidor 4 har löpande informerats om förstudien. 3 Regionalfonden juni 2008, projektägare Sandvikens kommun, socialfonden december 2008, projektägare Vansbro kommun. 4 Projektet har registrerat två domäner; www.finnskogspasset.se (kampanjsida för Finnskogspasset under 2008) samt www.finnskogarna.com den portal som fortsättningsvis kommer att vara projektets hemsida och där information om projektet tills vidare ligger via länkning till Sandviken kommuns hemsida. 6

Från förstudiens sida har kontakter i första hand tagits med målgruppen mindre och medelstora företag inom besöksnäringen i det skogsfinska området som har en skogsfinsk profil. Antalet verksamheter som identifierats i förstudien uppgår till totalt ca 200, merparten av dessa är familjeföretag och soloföretagare. Kontakter har tagits genom besök, telefon och mail samt vid olika möten. På den offentliga sidan har diskussioner förts med kommunerna, länsmuseerna, länsstyrelsernas kultur- och naturförvaltningsenheter, Skogsstyrelsen och Sveaskog. Fyra organiserade träffar på olika platser i området har genomförts. Som avslutning arrangerades en workshop i Malung under två dagar med föreläsningar och grupparbeten, se bilaga 2. Bilder från workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung 080916--17 Vad visade förstudien? Finnskogskulturen har använts mycket lite inom besöksnäringen och samarbetet mellan kommersiella och ideella aktörer har varit relativt outvecklat. Flera små turistföretag ser möjlighet att samverka både med ideella föreningar och med andra mindre turistföretag samt att samverkan kan ge möjlighet att nå nya och mer lönsamma kundgrupper. Företagen är små, har långa avstånd till varandra men har en vilja att samarbeta i både geografiska och verksamhetsinriktade noder som i sin tur samarbetar med varandra. Genom att använda finnskogskulturen som en kunskapsbank går det att utveckla mat, souvenirer, aktiviteter med mer guidning och framförallt som ett intressant kännemärke. Företagen vill utveckla varumärket Finnskogarna för att på sikt skapa en intressant turism baserad på den skogsfinska kulturen. En övergripande organisation som ser helheten är nödvändig för att hålla ihop varumärket. Det är viktigt att man värnar om den skogsfinska kulturen, den ska brukas men inte förbrukas. Strategier, kompetensutveckling och utbildning på olika nivåer är mycket viktigt. För företagen och blivande finnskogsguider är detta ett måste för att produkten ska bli trovärdig. Miljö- jämställdhets- och integrationsaspekterna bör därvid beaktas. De företag i området som kan bedömas ha en skogsfinsk profil, är verksamma som aktivitetsföretag och boendeanläggningar. 7

Till de större företag som kontaktats hör de idag huvudsakliga vinterdestinationerna Branäs/ Kungsberget och Sälenfjällen. Eftersom organisation, infrastruktur och faciliteter redan finns på plats, satsar dessa intensivt på s k barmarksutveckling för att minska säsongsberoendet. Förlängd säsong ger bättre underlag för grundläggande serviceutbud och möjligheter för mindre företag som kan ta rygg på de större företagen och gå ihop om paketerbjudanden till besökarna. Aktiviteter kopplade till den skogsfinska kulturen är inte säsongsberoende och kan med fördel bakas in i aktiviteter och paket alla tider på året. Avsiktsförklaring om medverkan i projektet har lämnats från Branäs Fritidscenter AB, se bilaga 3. Till de större företag som kontaktats hör även Sveaskog och Orsa Besparingsskog som arbetar för att utveckla natur- och kulturturism och är intresserade av samarbete med projektet. Foto: Lars Sjöqvist ute.se Finnskogarna är ett sammanhängande kulturområde och har ibland kallats Europas sydligaste vildmark. Här börjar taigan med sin unika fauna och flora som i norr övergår i Sápmi, det samiska kulturområdet. Där är det en självklarhet att den turistiska besökaren möts av mat, boende och aktiviteter som är kopplade såväl till områdets unika historiska kulturmiljö, som dess naturmiljö. Så skulle det också kunna vara i Finnskogarna. Naturresurserna har sedan länge varit basen för marknadsföringen av besöksnäringen i Finnskogarna och några få spetsföretag har nischat in sig på exklusiva segment. Den skogsfinska kulturen används av mycket få företag. Förutsättningar finns enligt förstudien för att utveckla ett projekt med lönsam affärsutveckling i små turistföretag i samarbete med ideella föreningar, markägare m fl i lokala partnerskap, för att erbjuda attraktiva aktiviteter baserade på finnskogskulturen. Föreningar, markägare m fl har kunskap och de materiella tillgångar, byggnader och naturområden som är basen för finnskogskulturen, en hittills i stort sett försummad resurs för utveckling av besöksnäringen. 8

Socialfondsförstudien Efter önskemål från ett antal av de närvarande företagen vid workshopen i Malung september 2008, inlämnade Vansbro kommun en förstudieansökan till socialfonden, som prioriterades vid partnerskapsmötet i december 2008. Denna kompetensutvecklingsförstudie har omfattat 19 mindre turistföretag: Stiftelsen Ersk-Matsgården, Tur o Ton i Hälsingland, Fågelsjö Kursgård, Skålsjögården, Svartnäsgårdens Pensionat och Konferens, Björn och Vildmark i Orsa, Saxenborg Pensionat & Konferens, Låsens Gård, Station Sågen, Ivars bo på landet, Fattigskogens Vildmarksby, Tyngsjö Vildmark, Malungs Äventyr, Abbas Stugby och Camping, Mattila Fritid, Camping 45, Packstation Högfall, Bredsjögården Kurs & Konferens, Finngården Rikkenstorp. Företagen fördelar sig länsvis enligt: Gävleborg (4), Dalarna (9), Värmland (4) och Örebro (2). Resultat av förstudien som pågick under januari-augusti 2009 Företagen är intresserade av att bilda geografiska delområden på Finnskogarna för samarbete inom och mellan de olika områdena. Minst 80 % av de deltagande företagen anser att de har vilja och möjlighet att gå vidare in i ett genomförande av kompetensutvecklingsplaner. Företagen identifierar gemensamma utvecklingsområden som ska ligga till underlag för kompetensutveckling som kvalitet och miljö, egna och gemensamma aktivitetspaket, mat och finnskogssouvenirer, gemensam strategi för att nå nya kundgrupper, samarbetsformer med ideella föreningar som värnar finnskogskulturen. Under förstudien har flera företag som inte kom med i förstudien hört talas om den och visat intresse för att haka på processen samtidigt som deltagande företag gärna vill att flera företag ansluter sig. Om målen uppnås, bedöms att företagen kommer att kunna utvecklas ekonomiskt, erbjuda arbetstillfällen i glesbygden, bli en pilotgrupp och dra med sig andra turistföretag samt erbjuda unika upplevelser med hög kvalitet som värnar natur, lokalsamhälle och kultur. Målen skall i ett längre perspektiv vara grunden för en Finnskogsturism där företag kan profilera sig och erbjuda unika upplevelser. Nio företag har inom ramen för förstudien tagit fram bokningsbara paket under rubriken Skogsfinska Upplevelser, exempel, se bilaga 4. Slutsatser av förstudierna Det finns ett intresse såväl från nuvarande offentliga finansiärer som de privata och ideella aktörerna, att gå vidare med dels ett fullskaligt projekt i regionala fonden, dels att gå vidare med genomförandedelen i socialfondsprogrammet. De bägge förstudierna visar att det finns förutsättningar att kommersiellt nyttja den skogsfinska kulturen i ett projekt som bygger på kombinerade insatser från EU:s sociala och regionala fond, vilket är ett mål i det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige. För att hålla ihop arbetet är alla överens om att det krävs kompetens- och produktutveckling samt en väl 9

förankrad samordnande organisation, ett paraply som håller ihop arbetet med att utveckla varumärket Finnskogarna (finnskogarna.com). Vision Finnskogarna i Mellansverige ska år 2015 vara ett etablerat kvalitetsvarumärke med hög miljöprofil och finnskogskulturen som kännemärke. Syfte och mål Projekt syftar till att med fokus på entreprenörskap och hållbar utveckling, med finnskogskulturen som gemensam nämnare, utveckla en kommersiell och lönsam gränsöverskridande samverkan och marknadsföring av besöksmål i Mellansverige under varumärket Finnskogarna. Syftet är även att hitta nya och alternativa användningssätt för befintlig turistisk infrastruktur som leder, byggnader, bokningssystem etc ur skogsfinskt perspektiv. För att hålla ihop de gemensamma frågorna och varumärket Finnskogarna krävs en övergripande organisation, ett paraply. För att bygga denna organisation stark skall det svenska finnskogsområdet samlas kring en gemensam sak, finnskogskulturen som i huvudsak arbetar via befintliga turistiska marknadsföringskanaler. Ett väl förankrat och organiserat kommersiellt grundat finnskogsturistiskt samarbete ska etableras där den nödvändiga kompetens- produkt- och affärsutvecklingen ska bedrivas i samverkan mellan större och mindre företag, offentliga och ideella aktörer. Under projektperioden 2010-2012 ska Utvecklas 200 nya bokningsbara paket, Skogsfinska Upplevelser, därav 100 miljö- och kvalitetscertifierade 90 företag ha deltagit i projektet, av dessa ska 15 företag bli miljö- och kvalitetscertifierade 10 nya företag skapas, därav 5 miljö- och kvalitetscertifierade 6 spetsföretag skapas, vars Skogsfinska Upplevelser omsätter minst 500.000 kronor årligen 75% av de medverkande företagen fått för dem nya, idag existerande marknadsföringskanaler 2-3 nya internationella kontakter ha upparbetats för inkommande natur- och kulturturism baserat på entreprenörer i området med utländsk härkomst Preliminär fördelning per region: Dalarna 60%, Gävleborg 25%, Örebro 10%, Värmland 5%. Målgrupp Projektet vänder sig till företag inom och utanför den traditionella besöksnäringen, som önskar utveckla nya affärer genom att profilera skogsfinsk kultur och historia. Genom förstudierna finns i utgångsläget ett 50-tal intressenter som förväntar sig ett fortsatt utvecklingsprojekt. Den primära målgruppen är företag, i huvudsak mindre men även större företag som skidanläggningar som ska utveckla året-runt-verksamhet, skogsbolag m fl. Projektet vänder sig även till föreningar, regionala och lokala turismorganisationer, regionförbund, kommuner, länsmuseer, länsstyrelser samt angränsande projekt. Dessa är viktiga för att synliggöra den skogsfinska kulturen. 10

Projektets avgränsning och tre huvudområden För att nå visionen och målen med projektet krävs förutom styrning och organisation, resurser för kompetens- produkt- och affärsutveckling. Projektet kommer att utveckla detta inom huvudområdena miljö- och kvalitetssäkring, finnskogskunskap och affärsutveckling. Miljö- och kvalitetssäkring Enligt det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige, behövs särskilda insatser för att utveckla miljöanpassning inom företagen. I detta projekt kommer mycket stor vikt läggas vid att mobilisera aktörernas intresse för kvalitetsoch miljöcertifiering. En målsättning i projektet är att både paket och företag ska vara så miljöanpassade som möjligt eftersom detta är av stor betydelse för om företagen ska klara konkurrensen på marknaden. Detta kan i sin enklaste form handla om att ta fram en miljö- och kvalitetsplan. Steget till att gå vidare mot certifiering kan upplevas som stort och generellt har intresset för att certifiera boendeanläggningar inte varit speciellt högt i Sverige. Det är speciellt hotellkoncerner och lite större anläggningar som gjort det och då i huvudsak använt ISO 14000, Svanen eller EUblomman. För mindre företag är dessa alltför besvärliga och dyra. Fördelen med en certifiering är att verksamheten blir mer strukturerad och styr upp verksamheten. Genomförandet av certifieringarna är inte speciellt komplicerat men innebär för de flesta att de behöver stöd under förberedelserna och anpassningarna. Det svåra med certifieringar är att hela tiden hålla intresset levande och utveckla mål och metoder. En certifiering innebär en strukturerad form av ständiga förbättringar. Den mest lämpade certifieringen för de flesta anläggningarna idag är Gröna Nyckeln. Möjligheten att kombinera med Naturens Bästa gör att även aktiviteter kan bli certifierade. Då Naturens Bästa under 2010 räknar med att kunna erbjuda certifiering även för boendeanläggningar, fås ett kvalitetsinstrument som blir det mest kompletta på den svenska marknaden för turistnäringen. Gröna Nyckeln ett koncept för logiverksamheter. I slutet av 1990-talet sökte dåvarande Hälsingetur ett sätt att certifiera turistanläggningar och därmed höja kvalitén på turismen i Hälsingland. Hälsingetur började i samarbete med Findahl Affärsutveckling AB kartlägga hur det såg ut i Europa. Det visade sig ganska snart att de flesta märken som var möjliga för mindre företag var mycket lokala och att de som hade rätten till dem inte var speciellt intresserade av att utvidga och marknadsföra dem. Den enda certifiering på den tiden som hade större utbredning var Green Globe. Tyvärr fanns det alltför mycket privata vinstintressen i detta märke och efter ett års förhandlande föll intresset för introduktion av detta regelsystem i Sverige. Istället kom man i kontakt med en enklare form av egenstyrt miljöarbete som utvecklats i Danmark. HORESTA, SHR:s danska motsvarighet, var intresserade av att anpassa sina regler för andra former av boende och göra dem möjliga att anpassa till andra länder och förhållanden. Efter att ha gjort om reglerna för svenska förhållanden genomfördes ett antal certifieringar i Hälsingland enligt konceptet Gröna Nyckeln och meningen var att Hälsingetur skulle spela en aktiv roll för att sprida märkningen i Sverige. Tyvärr upphörde Hälsingetur och HORESTA sökte efter någon annan rikstäckande organisation som kunde ta på sig ansvaret. Numera är Håll Sverige Rent ansvarig och har fått STF att börja certifiera sina anläggningar enligt Gröna Nyckeln. Konceptet har efter några år i glömska nu börjat få en större spridning. 11

Naturens Bästa - ett koncept som är lämpligt för företag med arrangemang. Denna certifiering har inte heller ännu nått någon större spridning i Sverige och finns idag bara på några få ställen i Mål 2 Norra Mellansverigeområdet (bl a Vargas Vildmarkslodge). Naturens Bästa kan bedömas, liksom Gröna Nyckeln, ha stor framtidspotential. Bakom Naturens Bästa står Ekoturismföreningen som huvudman i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen och VisitSweden. För flera arrangörer av upplevelseturism i svensk natur är Naturens Bästa på väg att bli en viktig marknadsföringskanal till både svenska och utländska kunder. Naturens Bästa sjösattes under FN:s Internationella Ekoturismår 2002 och ger naturupplevelsearrangörer möjligheten att kvalitetssäkra sina produkter och tillsammans skapa ett nätverk för en effektiv marknadsföring. Konceptet är skräddarsytt för att garantera hög kvalitet på deltagarens reseupplevelse, i kombination med ett aktivt ansvar för naturskydd, ett mer miljöanpassat resande och en omsorg om resmålets kulturvärden och människor. Naturens Bästa har sex grundprinciper: 1. Respektera resmålets begränsningar - minsta möjliga slitage på natur och kultur. Ekoturism är att bevara istället för att förstöra det som besökaren kommit för att uppleva. Varje områdes ekologiska och kulturella bärkraft måste respekteras. Detta kräver goda kunskaper om resmålet hos arrangören, lokal närvaro och nära samarbete med andra aktörer. 2. Gynna den lokala ekonomin. Ekoturism är att förankra turismen lokalt. Naturskydd blir lätt ett slag i luften om traktens människor är emot det. Att kunna dra nytta av turismen är ofta en positiv drivkraft. Varje arrangemang ska därför bidra till resmålets ekonomi - övernattningar på orten, lokala guider och lokalt inhandlade varor och tjänster. Ju mer desto bättre. 3. Miljöanpassa hela verksamheten. Ekoturismarrangörer ska ligga i täten när det gäller miljöanpassning. Därför ska godkända arrangörer aktivt minimera resandets miljöbelastningar. Bland annat ska kollektivt resande uppmuntras, logianläggningar miljöanpassas, avfall sorteras och miljöbränslen prioriteras. 4. Bidra aktivt till natur- och kulturskydd. Ekoturismen tar sitt ansvar för den biologiska mångfalden och unika kulturvärden. Det innebär att på något aktivt vis stödja naturskydd i olika former. Ekoturismarrangören samarbetar med en levande natur- och kulturskyddsopinion. Ett partnerskap till ömsesidig nytta. 5. Satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt. Ekoturism är att resa med en nyfiken och respektfull attityd. Godkända arrangörer är duktiga värdar och kunniga guider, som bjuder på matnyttiga introduktioner, goda råd, vägledning och värdefulla tips. Gott värdskap och väl förmedlade kunskaper är ofta nyckeln till minnesvärda reseupplevelser. 6. Kvalitet och trygghet på resan. Ekoturism är kvalitetsturism. Märkta arrangemang ska infria och gärna överträffa förväntningarna. Säkerheten tas på allvar och nöjda kunder är regel. Omvärlden ska veta att en godkänd ekoturismarrangör är en tillförlitlig partner. 12

Finnskogskunskap För att utveckla kärnkompetensen i projektet, kunskapen om finnskogskulturen, har överläggningar förts med bl a Länsmuseerna, forskare, lärcentra, studieförbund och de på finnskogarna verksamma kulturföreningarna om hur denna kunskapsuppbyggnad ska gå till. En inventering har gjorts av Länsmuseerna i Värmland, Dalarna och Gävle över aktiviteter som kan genomföras. Här har givits förslag om alltifrån skyltning, bokutgivning och vandringsutställningar till samverkan kring mässor, filmer, musik och konst. Utöver detta kan Länsmuseerna bidra med rådgivning om byggnadsvård och arkeologiprojekt. Under arbetet med nu genomförda förstudier har parallellt pågått ett arbete med att få till stånd högskoleutbildningar på det skogsfinska temat. Sedan hösten 2009 pågår vid Mälardalens Högskola med Falun som huvudort en 7,5-p kurs, Skogsfinnarna i Skandinavien. Kursen leds av fil dr Maud Wedin och har samlat ett 50-tal deltagare från ett stort upptagningsområde. Denna kurs går preliminärt i repris 2010-2011 respektive 2011-2012. Intresset för det skogsfinska är ökande och via Lärcentra och studieförbund drivs lokala kurser som kan utvecklas vidare. Sammantaget finns goda möjligheter att ge kvalificerade utbildningar och seminarier för företag och andra intressenter med intresse för det skogsfinska. Projektet kommer att både ge egen utbildning och vara en resurs och kontaktförmedlare i det regionala och lokala arbetet med att få till stånd den nödvändiga breda kunskapsuppbyggnaden om det skogsfinska kulturarvet. Rökstuga Flyttningsvägar Skogsfinska ortnamn Mulikka Pasainen Källa: Maud Wedin. Presentation vid workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung 080916. 13

Affärs- och produktutveckling Projektets överlevnad efter projekttiden är beroende av att det skapas lönsamma affärer i företagen. Projektet ska därför bygga på de enskilda företagens deltagande, egna mål och förutsättningar och att det bemannas med rätt kompetens. Flera av företagen i området har från början etablerat sig av andra orsaker än entreprenörskap och önskan att skapa ett växande företag. Med tiden har de insett att de måste utveckla sina företag för att kunna överleva och bo kvar i de områden de valt att leva i. Affärsutveckling i kombination med produktutveckling har därför blivit en viktig framtidsfråga. Företagen ligger spridda över ett stort område i verklig glesbygd vilket är både en förutsättning för deras verksamhet samtidigt som det gör möjligheterna till samarbete och utveckling svårt. En viktig del i affärsutvecklingen för dessa företag är samarbete. Samarbete är svårt och fordrar att de som ingår samarbete ganska snabbt ser ekonomiska fördelar i gemenskapen. Det innebär i sin tur att aktiviteter som är gemensamma är väl förberedda och genomgångna. Det är endast genom samarbete företagen kan utveckla en profil, kostnadseffektiv marknadsföring, attraktiva produkter och en logistik som ökar tillgängligheten. Företagens vision är att skapa en nisch där finnskogen är en bärande grund för aktiviteter inom natur, kultur, äventyr och upplevelser för familjen. Även om finnskogskulturen ger stora möjligheter att bygga intressanta produkter måste företagen utvecklas med affärsmannakunskap så att prissättning, kvalitet, logistik, långsiktig planering och finansiering fungerar så att nya kundgrupper kan nås. En kursplan har tagits fram mot bakgrund av de gjorda förstudierna. Seminarier och utbildning kommer att ges i samarbete med projektet Dalalyft. Särskild utlysning PO 1 Genomförande av projekt med insatser för Solo- och mikroföretagare 2009-5060010 (ESF). Se bifogad kursplan, bilaga 6 och aktivitetsplanen s 23. Till projektets partnerskap och dess arbetsgrupp kommer att knytas spetskompetens inom affärsutveckling, marknadsanalys och planering. I en benchmarkingprocess tvingas företagen att gå igenom sin egen kompetens och egna handlingsplaner samt konfrontera dem mot kundernas krav. Genomförandet av alla större åtgärder i projektet ska förankras i de enskilda företagen, de geografiska områdena och partnerskapet innan mixen av olika åtgärder fastställs. Finnskogstinget är det forum där projektets delmål beslutas och följs upp. Alla deltagande parter måste ha operativa mål att följa upp så att inte projektet flyter ut i en allmän diskussion och oprecisa åtgärder. Prioriterade områden är utveckling av skogsfinska särdrag inom Hantverksprodukter, mystik & magi och mat i form av nya eller återuppväckta produkter Finnskogsfestivaler med teman som musik, konst, teater som kraftsamling för att locka en bredare publik och samtidigt en träning i att samarbeta lokalt kring valda teman Kunskapscentra, finnskogsambassader i och utanför området 14

Organisation För att nå målen måste alla dra åt samma håll. I förstudierna har flera företag inom besöksnäringen i finnskogsområdet vittnat om att det finns många aktörer som var och en sköter sitt och att det är svårt att komma ut på marknaden. Konkurrens råder mellan enskilda företag, regioner och destinationer vilket leder till intern kapplöpning och tappade marknadsandelar. En av projektets största utmaningar ligger i att förankra projektet, enas om målen och att samverka. Den nödvändiga förankringen och samverkan har påbörjats i förstudierna. Mycket arbete har lagts ner på att träffa och sammanföra den primära målgruppen mindre och medelstora företag inom besöksnäringen med de ideella och offentliga organisationer som arbetar för och med finnskogskulturen, liksom de större företagen, kommuner, regioner, miljö- och naturvårdande organisationer, markägare och forskare. Förstudierna har visat att intressenterna vill gå vidare och att det finns ett relativt tydligt uppdrag om vad som ska göras. Arbetssättet innebär att deltagande företag hela tiden ska se en konkret och mätbar nytta för det egna företaget där mål och delmål sätts och att man själv tar ansvar för genomförandet med aktiv support och feedback från projektledningen. Vid projektstart kommer styrgrupp och projektledning att etablera kontakt med det nätverk bestående av ett 50-tal intressenter som byggts upp i anslutning till genomförda förstudier. Vid samlingar i de tre geografiska områdena, dras riktlinjerna upp för det fortsatta arbetet inklusive delmål och detaljerade handlingsplaner och budgetar. Fokus vid det första Finnskogstinget ska baseras på tidigare förstudier då en plan för resten av projektet ska läggas baserat på de individuella företagen och geografiska områdenas planer och ambitioner. Som ett exempel på det arbetssätt som kommer att tillämpas är hur projektet avser att arbeta med utlandsmarknadsföring. Där kommer kompetens och kontaktnät att nyttjas hos projektdeltagande entreprenörer från bl a Belgien, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen. Målet är att upparbeta 2-3 nya internationella kontakter för inkommande natur- och kulturturism med hjälp av projektdeltagare av utländsk härkomst som projektets ambassadörer för att nå ut på respektive hemmamarknader. 15

Geografisk indelning Projektets grund bygger som framhållits tidigare på samarbete mellan företag och mellan företag och ideella föreningar med finnskogskulturen som gemensam nämnare. För att göra projektet hanterligt p g a av de stora avstånden, har efter utvärdering av förstudierna gjorts en indelning i tre geografiska områden. Bergslagen; södra Dalarna, Örebro län, Värmland och Västerdalarna. Norra Finnmarken (Ore och Orsa Finnmark) samt Finnskogsriket; östra Dalarna och Gävleborgs län. Norra Finnmarken Finnskogsriket Bergslagen Indelningen är inte strikt och ger möjlighet till val i gränsområden samt ytterligare indelning i lokala undergrupper. Den geografiska indelningen och arbetssättet har uppskattats av både företag och föreningar. Vi tror att det är ett bra sätt att bygga upp strukturer som har förutsättningar att fortsätta att fungera efter projektets slut. Samarbete förutsätter delaktighet och att vinn/vinn situationer uppstår där arbetet i de geografiska områdena speglar dels den lokala strukturen, dels företag och personer som har visat intresse att arbeta tillsammans med finnskogskulturen som gemensam nämnare. Arbetssättet ger möjlighet att arbeta med aktiviteter och förutsättningar som redan finns. Vi tror också att det ger en bra grund för ett mer utvecklat samarbete. Områdena och de lokala undergrupperna sätter egna mål för sin verksamhet i samverkan med projektets centrala arbetsgrupp och projektledning som svarar för processtöd, projektadministration, -utveckling och -uppföljning. 16

Att arbeta med grupperingar som spänner tvärs över ett större område på det sätt vi arbetat i förstudierna kräver mycket resande men har fungerat. Förutom geografiska områden kommer vi också att arbeta utifrån tematiska grupperingar inom natur- och kulturturism som hantverksprodukter, mystik & magi, mat, musik, konst, teater, etc. Finnskogstinget Områdena skall sätta mål som är möjliga att utvärdera vid Finnskogstingen. Målen skall beröra arbetssätt, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling samt vilka kvalitets-, marknads- och ekonomiska mål som är möjliga att uppnå utifrån företagens och områdets möjligheter. Det första tinget planeras av projektledningen. Tingen hålls i Dalarna vilket innebär kortaste resor för deltagarna. Med hela partnerskapet samlat, väljs ordförande för tinget och utses samordnare för respektive område. Tinget har till uppgift att utvärdera genomförda aktiviteter och fastlägga arbetsplan för kommande år och är ett led i att skapa och träna samarbete och samverkan. Områdenas arbete leds av den på tinget valde samordnaren. Till Finnskogstinget bjuds alla intressenter in i hela området, företag, föreningar, finansiärer Här behandlas gemensamma frågor för finnskogarna.com av övergripande karaktär, ex. festival, varumärke, marknadsföring Tinget hålls en gång/år med viss årstidsvariation Platsen för tinget skiftar mellan områdena. I samband med tinget kan årets Finnskogsfestival gå av stapeln Vid tinget erbjuds ett antal föreläsningar, seminarier. Workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung 080916. 17

Huvudman Projektet bedrivs med Näringslivsenheten i Ludvika kommun som huvudman. Ludvika kommun har stor erfarenhet av ERUF-finansierade projekt, upphandlar underkonsulter och anlitar aukt. revisor för den ekonomiska uppföljningen. Projektledare Susanne Andersson, Fredriksberg. Susanne har mångårig praktisk erfarenhet av turistisk marknadsföring och utveckling inom såväl större som mindre privata turismföretag, ideell och offentlig sektor. Susanne har varit projektledare för de nu bedrivna förstudierna. Hon har tidigare varit anställd som verkställande tjänsteman vid Stiftelsen Säfsenskogarna, före det var hon ansvarig för aktiviteter vid Säfsen Fritid AB (Säfsen Resort AB). Projektkoordinator Gunnar Ärnström, näringslivsutvecklare och EU-samordnare, Österfärnebo. Gunnar har en mycket bred projekterfarenhet såväl nationellt som internationellt. Som EU-samordnare i Sandvikens kommun har han haft olika roller i strukturfondsprojekt och var initiativtagare till och ordförande i styrgruppen för den nu genomförda regionalfondsförstudien. Kvalitetsledare Lars Findahl, Gävle. Pionjär inom miljöcertifiering av svensk besöksnäring. Medverkat i utvecklingen av bl a Gröna nyckeln och Naturens Bästa. De första certifieringar som gjordes i Sverige genomfördes av Hälsingetur i samarbete med Lars Findahl. Han har genomfört uppdrag i Avimore, Skottland i samband med reaktivering av gamla turistorter. I samband med ett flertal utvecklingsprojekt inom turism i Skandinavien har Lars medverkat med att utveckla strategier och planer. Lars har ansvarat för affärsutvecklings och miljöcertifieringsavsnitten i ovannämnda förstudier. Ordförande i Finnskogstinget Ordföranden väljs vid Finnskogstinget. Som kandidat till det första tinget, mandatperioden är ett år, föreslås Olle Westling, Ockelbo. Olle har lång erfarenhet som kommunal förvaltningschef, god kännedom om och kontaktnät i området. Han har ett starkt intresse för det skogsfinska och egna skogsfinska rötter. Arbetsgrupp (preliminär) Ordf Finnskogstinget Projektledningen Representanter för de geografiska områdena Representant för Högskola/Universitet Representant för Ludvika kommun. 18

Figur: Projektorganisation Taigans fauna och flora Ekoturism Naturens bästa Finnskogskulturen Ideella föreningar, markägare, museer, forskare kultur- och naturmiljövårdande myndigheter -kunskap, fastigheter och aktiviteter Små företag inom besöksnäringen -entreprenörskap Bergslagen Norra Finnmarken Finnskogstinget 2010,-11,-12 Sätter mål och följer upp Finnskogsriket Projektledning Processen till miljö- och kvalitetscertifiering Samordning Förankring Stöd till områdena Paketering Kompetensutveckling Affärsutveckling Utbildning/seminarier finnskogarna.com Skyltning Turoperatörer Svenska och utländska -ingen ny organisation Marknadsföring på företagens egna villkor Större företag -dragare för de mindre företagen -barmarksutveckling 200 nya bokningsbara paket* 90 deltagande företag 10 nya företag 6 spetsföretag *50% miljö- och kvalitetscertifiering 19

Koppling till näringslivet Projektet har en mycket tydlig koppling och förankring i det lokala näringslivet och SME. I anslutning till de genomförda förstudierna har kontakt etablerats med ca 50 företag som efterfrågar projektet och personligen kommer att kontaktas i samband med projektstart. Genom att kontakta dessa företag och via kontakter med kommunernas näringslivskontor, är det fullt realitstiskt att nå målet minst 50 deltagande företag redan vid det första Finnskogstinget år 2010. För att nå målet 90 företag totalt i projektet skall ytterligare 40 företag tillkomma under projektets gång, vilket är fullt möjligt. Om projektet får en bra start i övrigt kommer fler företag att vilja ansluta sig, vilket i så fall är möjligt att hantera. En mycket viktig målgrupp bland företagen är de större företagen, där under förstudierna kontakt etablerats med bl a Sälenfjällen, Branäs och Kungsbergets Fritid, Sveaskog och Orsa Besparingsskog. Att få dessa aktiva i arbetet redan från projektstart och att få representanter från dessa att medverka vid det första Finnskogstinget är en prioriterad fråga för projektledningen. Projektet ska bygga på de enskilda företagens förutsättningar och de individuella mål som sätts upp för samverkan inom projektets ram med hänsyn till marknadens behov. Projektet initierar och styr kvalitets- och miljöcertifieringsprocesser i företagen vilket i sin tur underlättar för dem att skaffa sig nya och mer lönsamma kundgrupper. Projektet vidgar företagens nätverk genom att sammanföra företag utifrån gemensamma teman och geografiska delområden, vilket i sin tur kommer att skapa möjligheter till affärssamverkan där man levererar olika delar i värdekedjan gentemot kund. Vissa företag t ex kan ägna sig åt arrangemang, andra kan utveckla boende och mat etc. Processen säkras genom att ledande personer i projektet har relevant kompetens och processledarerfarenhet. Koppling till och avgränsning mot andra projekt Samarbete har inletts i samband med denna ansökans tillkomst med bla nedanstående parallella EUprojekt och -program. Projektavgränsningen till att endast omfatta besöksmål med tydlig profil mot det skogsfinska, entreprenörskap och hållbar utveckling, minskar risken för konkurrens om företagens uppmärksamhet. Avsiktsförklaringar se bilaga 3. Mål 2 Norra Mellansverige, socialfonden Dalalyft. Särskild utlysning PO 1 Genomförande av projekt med insatser för Solo- och mikroföretagare 2009-5060010. Mål 2 Norra Mellansverige, regionalfonden Bergslagssatsningen Kultur och Turism. Turismutveckling i Klarälvdalen. Destination Dalarna. En destination värd att investera i 2013 fas 1. IT rådgivarna Norra Mellansverige fas 2 2010-2012 Interreg IV A Sverige Norge En levande Finnskog - vårt felles ansvar. The Scandinavian Way. 20