1 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Omfattning och resultat... 4 5. Kopplingar till och beroenden av andra projekt... 7 6. Plan för genomförande... 7 Bilaga 1 Detaljerad projektdefinition Steg A Initiering... 10
2 1. Bakgrund Forskning och utveckling rörande BIM handlar mycket om informationssamverkan mellan projektörer och byggare. Krav ställs på BIM-modellers uppbyggnad så att exempelvis mängder kan erhållas för kalkylering. Dessa modeller skall kunna leva från programarbete till färdig byggnad. Rationaliseringsoch kvalitetsvinsterna anses vara betydande. Cad-verktyg är centrala system i en BIM-modell, men i förvaltningsskedet är inte dessa modeller lätta att använda eftersom förvaltarens viktigaste verktyg är av mer administrativ art. Behovet av tillgång till den information som gömmer sig i en välstrukturerad BIM-modell är däremot stort i förvaltningen. Av detta kommer att stort behov föreligger om informationsöverföring mellan BIM och förvaltning på ett standardiserat sätt. I de olika skedena nyttjas olika standarder (läs exempelvis ifc resp. Fi2xml). Informationssamverkan mellan dessa måste skapas genom klassificering av objekts egenskaper. När man benämner ett objekts egenskap i projekteringen (cad-verktyget) måste denna egenskap kunna tolkas av förvaltningens informationssystem. För att kunna utvärdera Byggherrens krav i tidiga skeden mot den byggda produkten krävs även att krav på egenskaper och redovisning av objekts faktiska egenskaper kan jämföras. En avgörande skillnad mellan projekteringsinformation är att den uttrycker ett BÖR-värde medan förvaltningsinformationen uttrycker något som ÄR. Detta kan endast ske om egenskaperna i de olika skedena har samma klassificeringsgrund. Inom ifc-sfären läggs alltmer energi på att skapa bibliotek med objektsegenskaper (ifd) utifrån behovet att kunna kommunicera denna information under projektering och byggande. Dessa termbibliotek måste fås att samverka med förvaltningens termer för att informationsleveranser till förvaltningen över huvud taget skall kunna ske elektroniskt. Building Smart Sweden, BEAst och Föreningen för Förvaltningsinformation har under flera år följt varandras verksamheter och har nu på ett praktiskt plan genomfört en förstudie med syfte att få Fi2xml och ifc att samverka. I denna studie har ett diskussionsunderlag för klassificering av utrymmesegenskaper skapats.
3 Det är nu viktigt att aktörer i de olika skedena (projektering, bygg och förvaltning) gemensamt enas om gemensamma klassificeringar för objekt. Detta måste ske både på nationell och på internationell basis. 2. Syfte Syftet är att klarlägga och skapa en genomarbetad metod avseende klassificering av objektsegenskaper vid informationsleveranser av förvaltningsinformation till och från BIM-modeller upprätta en prioriteringslista avseende objekt vars egenskaper bör klassificeras Genomföra klassificeringar enligt upprättad prioriteringslista 3. Mål Projektets mål är att genom gemensamegenskaps klassificering skapa förutsättningar för ett informationsutbyte till och från fastighetsförvaltning. Effekter för byggherren Byggherrens möjligheter att ställa krav på strukturerad byggnadsinformation ökar och möjligheten att kontrollera att dessa krav uppfyllts ökar. Effekter för projektören Om exempelvis en projektör känner till krav på information kan sådan levereras för transformering från Bim-modellen till förvaltningsinformationssystemet Effekter för byggaren En ökad standardisering minskar antalet ÄTA och rationaliserar därmed byggprocessen. Effekter för förvaltaren Genom väldefinierade leveransspecifikationer kan relevant information levereras som beskriver byggd miljö. Fastighetsägaren och därmed dess förvaltare får tillgång till detaljerad information om byggnaden och kan integrera denna information i sina förvaltningssystem. Effekter för branschen och föreningarna I och med att beslut tas för genomförande av en gemensam förstudie signaleras ett budskap till fastighetsbranschen att mångårig forskning och utveckling nu kommer till praktisk användning. Föreningarnas egen utveckling rationaliseras och möjligheterna till övrig branschsamverkan ökar. Föreningarnas trovärdighet ökar. Ekonomiska effekter I och med att en informationssamverkan blir praktisk möjlig skapas positiva effekter i alla led från tidiga skeden till förvaltning.
4 Besparingar uppstår inom områden som En samordnad begreppsvärld där den byggda produkten uppfyller brukarens önskemål om funktionella utrymmen, vilket bl a medför att antalet ÄTA minskar dvs man skapar förutsättningar att göra rätt från början Byggnadsinformation kan föras över till förvaltning och ökar möjlighet till en kostnadseffektiv förvaltning. Kostnader vid DueDilligence minskar eftersom detaljerad information kan sammanställas digitalt. Köparens risk minskar och därmed kan en rättvisande köpesumma sättas. 4. Omfattning och resultat Projektet avser 1. Utarbetande av en genomarbetad metod avseende klassificering av objektsegenskaper vid informationsleveranser av förvaltningsinformation till och från BIM-modeller 2. Branschsamtal syftande till samstämmighet om termer och begrepp 3. Samordning med internationella termprojekt exempelvis ifd 4. Upprätta en prioriteringslista avseende objekt vars egenskaper bör klassificeras 5. Genomföra klassificeringar enligt upprättad prioriteringslista Omfattning och innehåll Projektet ska fastställa en vedertagen metod för klassificering av objektsegenskaper. I pilotprojektet har egenskaperna klassats enligt figur nedan. Figur 1 Exempel gruppering av egenskaper
5 Figur 2 Exempel klassificering av utrymmesegenskaper En huvudfråga är ju gränsdragning och samverkan mellan de olika standarderna. Och den måste ta avstamp i processernas behov av information och information som skapas i processerna. Utgångspunkt är de branschgemensamma processerna som definierats i ITBOF-projektet Förvaltningsinformation 2002 och som ligger till grund för defacto-standarden fi2xml. Nedan visas exempel på dessa branschgemensamma processkartor.
6 Styrprocesser Affärsidé, vision 01 Utveckla affärsstrategi Affärsstrategiaffärsmål 02 Planera, styra verksamhet Affärsplan, verksamhetsplaner 03 Planera, styra ekonomi Ekonomiska planer 11 Finansiell fastighetsförvaltning Primärverksamhet Kundbehov Finansiellt resultat Utrymme med service FM-resultat 13 Upplåta, hyra ut Kundanpassat utrymme Hyresavtal 12 Planera och genomföra förändring Förvaltningsinformation 21 Tillhandahålla fastighetsanknuten service 22 Tillhandahålla funktionella verksamhetsplatser Förvaltningsresultat 23 Tillhandahålla verksamhetsanknuten service Serviceresultat Stödprocesser Stödja, utveckla personella resurser Hantera finansiella resurser Hantera informationsresurser Hantera, upphandla produktionsresurser Kunskapsstöd (administration, juridik etc) Hantera ekonomiska resurser (redov., hyror etc) Figur 3 Övergripande processkarta Planera nyttjande och förändring Styrande information Avvikelser Kundens primärverksamhet Kundbehov Styrande information Avvikelser Ägerens/ byggherens primärverksamhet FM-processen Ägarspecifika krav 1211 Beskriva verksamheten Stödjande information 1212 Verksamhetens krav på utrymmen 1213 Kontrollera utvärdera (121) Verksamhetsbeskrivning Utrymmesprogram Verksamhetsbeskrivning Förvaltar/FMleverantörskrav Stödjande information Utrymmesprogram Figur 4 Process Planera nyttjande och förändring Processerna kräver och resulterar i information vilken skall levereras till nästa process (informationsleverans). Leveransspecifikationer enligt BH 90 del8 upprättas för de olika informationsleveranserna.
7 IDM-arbetet, Information Delivery Manual [är numera ISO-standard ISO 29481-1:2010 Building information modelling -- Information delivery manual -- Part 1: Methodology and format], i buildingsmart tar fram metodik för leveransbeskrivningar i IFC. IDM bör tillämpas för att precisera leveranserna med avseende på modell-innehållet." Arbetsgrupper med olika spetskompetenser (ex vis vent, el, förvaltning) skall bildas. Dessa arbetsgrupper skall ta fram förslag till dels prioriterade objekt och dels specifika klassificeringar inom sina specialområden. Arbetsgrupperna skall även ansvara för förankring inom sina respektive branschsegment. Det är viktigt att överenskommen klassificering även redovisar taggning till annan branschs klassificering av samma objekt. Dialog skall öppnas mot IFD och andra definierade termprojekt på internationell nivå. Påbörja arbetet med varudatabaser i Sverige genom att använda IFD parallellt för definitionen av egenskaperna." Funktionalitet/tekniska egenskaper Publicerade klasslistor dels som office-dokument och som fi2xml-klasslistor samt dels som IFDdefinitioner på svenska. Avgränsningar Redovisningen skall upprättas oberoende av tekniskt format. 5. Kopplingar till och beroenden av andra projekt Projektet skall upprätta en förteckning över andra kända projekt som berör detta sakområde. Klart är att IFD skall noga analyseras och att resultatet skall jämkas mot detta format. 6. Plan för genomförande Arbetsmetod Projektet genomförs i fem steg A. Initiering B. Planering och metoder/processer C. Klassificering D. Samjämkning med andra projekt och redovisning Steg A syftar till att klargöra och fastställa förutsättningar för projektet Projektets intressenter Avgränsningar och kända förutsättningar Arbetssätt Organisation Informationsplan Skedet avslutas med beslut om steg B.
8 Steg B syftar till att planera genomförandet av projektet förankring av metoder Aktivitetsplan Krav på resultat Detaljerad budget Finansiering För klassificering Detaljstudier av processernas informationsleveranser Steg B har möjlighet att genomföras under en begränsad tidsperiod och avslutas med beslut om plan för genomförande Steg C Syftar till att genomföra klassificering Enligt överenskommen prioritering Prio 1 skall genomföras i projektet och övriga prioriterade objekt skall klassificeras genom att arbetsgrupperna etableras för ett långsiktigt arbete Steg D syftar till att säkerställa att resultatet harmoniseras med internationella termprojekt och nationella begreppsvärlden IFD EU-projekt exempelvis INSPIRE m fl BSAB Aff m fl Plan för implementering Projektredovisning Verifiering Projektet verifieras genom dels en referensgrupp och dels genom publicering på www.openbim.se, www.siai.se och www.fi2.se. Varje förening utser varsina två representanter för deltagande i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har regelbundna möten. Uppföljning, rapportering och styrning Projektledaren ansvarar för styrning, uppföljning och rapportering till projektets styrgrupp. Delprojektledare för varje arbetsgrupp ansvarar inför projektledaren för arbetets genomförande enligt projektplan.
9 Informationsplan Under projektet informeras projektets styrgrupp genomregelbundna möten och via skriftlig rapportering. Projektresultat sänds på remiss till företag och personer som styrgruppen enligt styrgruppens bedömande. Överlämnande och godkännande Förstudien överämnas till styrgruppen för verifiering i openbim, buldingsmart och Föreningen för Förvaltningsinformation. Tid-och aktivitetsplanering Beslut om projektdefinition 2010-08-01. Projektstart 2010-09-01. Organisation, roller och ansvar Styrgrupp: FFi tekniskt råd, representant från buildingsmart och openbim Arbetsgrupper: bildas under steg A Referensgrupp: Representanter för fastighetsägare, projektörer och byggare Ekonomi En detaljerad budget skall upprättas innan 2010-06-10 Finansiering Finansplan utarbetas i samverkan mellan FFI, buildingsmart och openbim. Risker och konsekvenser Risk med projektet är att klassificeringen ej accepteras av projektörer och av kravställande fastighetsägare/byggherrar.
10 Bilaga 1 Detaljerad projektdefinition Steg A Initiering Omfattning Detta inledande steg syftar till att: Definiera projektets intressenter Klargöra förutsättningarna för projektet Ange avgränsningar och kända förutsättningar Beskriva kopplingar och beroenden till andra projekt (kontinuitet) Beskriva arbetssätt Beskriva projektorganisation Ta fram presentationsmaterial och informationsstrategi för projektet Projektets intressenter De organisationer och företag som kan ha nytta av projektresultatet definieras och grupperas. Exempel på gruppering är: Fastighetsägare Byggherrar Projektörer o Arkitekter o Konstruktörer o VS o Anläggning Myndigheter Organisationer Syftet är bland annat att: skapa underlag för informationsspridning om projektet och dess resultat utgöra grund för fortsatt finansiering skapa underlag för bildande av arbetsgrupper med olika specialkompetens Projektets förutsättningar och avgränsningar Det är väsentligt att noggrant undersöka och definiera vad andra projekt med som berör klassificering och strukturering av informationshantering syftar till och vilka resultat som dessa projekt redovisar. För att undvika att parallella spår skapas etableras kontakt med dessa projekt samt överenskommes om respektive projekts avgränsningar. En gemensam plan för kontinuerlig informationsspridning mellan projekten skapas även. Exempel på projekt med angränsande inriktning är:
11 Information system, BIM labb och pilottillämpningar. Detta projekts syfte är enligt openbim att Integration IFC/IFD - BSAB. Innehäller bl.a. Nomenklatur på objekt för bättre funktion av IFC, Gemensamt system för namngivning av objekt och attribut. Översyn av BSAB med avseende på förvaltningssystem. Vilken information används under förvaltningsprocessen? Komplettering av BSAB för att se till så att samma kodsystem kan användas genom hela byggprocessen. IFD. I sin enklaste form IFD är en mekanism som möjliggör skapande av flerspråkiga lexikon eller ontologier. IFD-biblioteket är en av de viktigaste komponenterna i buildingsmart tekniken. IFD-biblioteket är ett referensbibliotek som är avsedda att stödja förbättrad interoperabilitet inom bygg-och anläggningsindustrin. Projektet bedrivs på internationell nivå med starkt norskt engagemang. IDM Marknadens behov av projektresultatet undersök genom enkät till de olika intressentgrupperna och en prioriteringslista upprättas för genomförande av klassificering. Andra avgränsningar föranledda av marknadens behov definieras. Arbetssätt och organisation Projektorganisation: Styrgrupp: FFi tekniskt råd, representant från buildingsmart och openbim Arbetsgrupp: Bo Tyrefors (FFI), Väino Tarandi (buildingsmart) och Bo Johansson (FFI). Referensgrupp: Representanter från varje intressentgrupp Projektledare: Projektledare Bo Tyrefors. Ansvarar för hel projektet. Rapporterar till styrgrupp. Under steg A definieras arbetsgrupper med olika fackkunskaper för det fortsatta arbetet och delprojektledare utses som skall rapportera till huvudprojektledaren Informationsstrategi En väsentlig faktor för projektets framgång är att information om projektet och dess resultat kan kommuniceras på ett kraftfullt sätt. I steg A läggs stor vikt vid att fastställa kommunikationsstrategi samt att skapa presentationsmaterial med olika detaljeringsnivå för olika typer av mottagare. Ekonomi Budget för genomförande enligt denna projektdefinition är 100 000:- fördelat på arbete med Samordning, rapportering och möten Intressentanalys Kontinuitetsanalys Kommunikationsplan och strategi Rapport