Förebygg Nu 29 Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande insatser 28% Ohälsa i Sverige 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Tumörer Ulla Kungur Samordnare för - och drogförebyggande arbete i Göteborg % 1% % Skador Övrigt Folkhälsorapporten, Socialstyrelsen (2) Förebyggande insatser Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer Vad är risk- och skyddsfaktorer? Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som påverkar barn och ungas livsvillkor. Bild hämtad från Skolan förebygger, FHI Bild hämtad från Skolan förebygger, FHI Riskfaktorer och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer i familjen Individ Familj Skola/Kamrater Närsamhälle Samhälle/Lagar/Regler Bristande anknytning Brist på kärlek, omsorg och stöd Brist på tillsyn och uppfostran Allvarliga konflikter i familjen Låga förväntningar Kommunikationssvårigheter Övergrepp och misshandel Föräldrar positiv till droger Anknytning Samhörighet, värme och intresse Tydliga normer Familjesammanhållning Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter Öppen kommunikation Utveckla kompetenser och förmågor Restriktiv drogpolicy 1
Risk- och skyddsfaktorer i skolan Otrivsel Brist på engagemang och stöd från vuxna Brist på struktur Låga förväntningar från vuxna Låg kunskapsnivå Dåligt skolklimat Skolk Dåliga betyg Bristande intresse för skolan Trivs i skolan Engagerade lärare Tydliga normer och regler Höga förväntningar från vuxna Utveckla kompetenser och förmågor Ett gott socialt och emotionellt klimat Känsla av tillhörighet och anknytning, hög närvaro Uppmärksamhet för positiva handlingar Risk- och skyddsfaktorer hos individen/kamrater Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Tidigt och långvarigt asocialt beteende, bråkig och aggressiv Sensation seeking Biologisk disposition Misslyckande i skolan Kamrater som uppmuntrar och accepterar missbruk, skolkar /begår brott Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer Välanpassade kamrater Kamrater som negativa till droger och normöverträdelser Delta i organiserad fritidsverksamhet Risk- och skyddsfaktorer i närområdet/ samhället Två viktigaste skyddsfaktorerna Lagar och normer som gynnar konsumtion av och droger Lågt pris och hög tillgång Bostadsområde som präglas av stor omflyttning, arbetslöshet, fattigdom och hög kriminalitet Småbrott som inte åtgärdas Få resurser till förebyggande arbete Restriktiv lagstiftning Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Bostadsområde som präglas av social kontroll och engagerade vuxna Vuxna som reagerar på t. ex cykelstölder, klotter och vandalism Meningsfulla fritidsaktiviteter Samhörighet Värme Struktur Gränser Risk- och skyddsfaktorer samspelar 8 Diagram 2. Intensivkonsumtion i relation till olika riskbeteenden. Anges i procent Årskonsumtion av ren hos elever i årskurs 9 1 A. Elever med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer drack väsentligen mer än övriga 7 6 68 12 8 6 2 B. Elever som både hade många riskfaktorer och många skyddsfaktorer drack endast något mer än de elever som saknade riskfaktorer 27 6 Har inte intensivkonsumerat Har intensivkonsumerat -2 6-8 -2 6-12 C. Elever med få eller inga riskfaktorer och många skyddsfaktorer drack minst 2 16 16 Sundell K. Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 22. Stockholm Stad, FoU-enheten. (FoU-rapport 2:2). Röker och/eller snusar Sniffat Brottsrelaterade problem 2
Föräldrars bjudvanor i relation till andra riskbeteenden. Anges i procent Föräldrar vet var barnet är på helgkvällar i relation till riskbeteenden. Anges i procent 6 7 6 61 1 2 18 Röker och/eller snusar 26 1 9 Skolk ett par ggr/mån 1 2 17 18 9 9 6 Nej blir aldrig bjuden hemma Ja, jag får smaka ur mina föräldrars glas Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka glas Alltid För det mesta Ibland För det mest inte Föräldrar vet vilka kamrater barnet umgås med i relation till riskbeteenden. Anges i procent Insatser för alla eller för de mest utsatta? 2 2 1 17 9 12 2 8 1 1 19 27 Skolk ett par ggr/mån En liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få Universella Selektiva Indikerade Ja, alla Ja, de allra flesta Ja, några Nej, ingen Här har vi en skola med elever ETT RÄKNE- EXEMPEL Normalgrupp 9 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp % Från Örebro preventionsprogram
Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet RR = % De flesta med problem finns i normalgruppen RR = 2% men de allvarligaste och mest RR = % svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen Varför föräldrastöd? Stärka föräldrar. Ge verktyg att använda i uppfostran Stärka familjebanden Förebygga -, narkotika- och tobaksanvändning Förebygga beteendeproblem Föräldrastödsprogram innehåller Föräldraprogram Delar som främjar ett positivt samspel och stärker familjesammanhållningen Delar som stöttar föräldrarna att sätta gränser och hantera konflikter Hantera problembeteenden: Regler Konsekvenser Förebygga negativt beteende: Samspel och kommunikation Stärka anknytning: uppmärksamma, uppmuntra och berömma hörnstenar för skolans arbete Traditionell ANT-undervisning Samarbete mellan skola och föräldrar Socialt och emotionellt lärande och ett gott skolklimat Meningsfull och strukturerad fritidsverksamhet Elevhälsan Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta
Viktiga utgångspunkter Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas Skolan en pusselbit bland flera. I klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Arbete mot mobbning Effektiva metoder/program Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual Ex. förebyggande program FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN Active parenting COPE De otroliga åren Komet för föräldrar Föräldrakraft Föräldrastegen Steg för steg/nya Steg ÖPP Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Lärarledarskap Komet för lärare Social och emotionell träning (SET) Stegvis Olweus mobbningsförebyggande program Motiverande samtal (MI)