Lärande för hållbar utveckling - mellan människor för miljön INGEN KAN BÄRA ALLT Foto: Mehdi Barakat Lärande för hållbar utveckling är en tillgång för våra barn, men än mer en förutsättning för att deras barn och alla kommande generationer ska kunna färdas väl på jorden. Mikael Karlsson ordf. i Naturskyddsföreningen Styrdokument Livsstil hälsa Livsstil miljö/natur Demokrati Delaktighet och inflytande Jämställdhet Mångfald allas lika värde Likabehandlingsplan - bilaga Läsåret 2011/2012
2 (16) Ögonstenens verksamhetsbild Ögonstenens verksamhetsbild Lärande för hållbar utveckling (hälsa-miljö-demokratiska värden) Hagadeklarationen, FNs mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, Agenda 21, Skollagen, Lpfö98, Kalmar kommuns förskole- och skolplan Vad? När? svenska svenska - andra språk matematik omvärld & natur milö & biologi fysik, kemi & teknik estetiska ämnen idrott, hälsa & kost Gemensam värdegrund leksituationer vardagssituationer tema & projekt reflektioner barn /barn reflektioner barn/vuxen olika aktiviteter skapande situationer Förutsättningar: Tydlig ledning och organisation Kompetenta pedagoger Gemensamt förhållningssätt - Gemensamma mål Förankrad profil God pedagogisk miljö Föräldrasamverkan Mod att sätta vår förskola under lupp Systematiskt kvalitetsarbete Hållbar utveckling hållbart även i framtiden En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 1 Tidsperspektivet omfattar flera generationer och i begreppet finns ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling har tidigare förknippats endast med miljöfrågor. I dag är begreppet större och omfattar förutom en uthållig fysisk miljö även värdegrundsfrågor. Barns lärande för hållbar utveckling i förskolan handlar om att arbeta utifrån läroplanen. Vi ska skapa möjligheter för barnen att utveckla värden, normer, förståelse, färdigheter, kompetenser och redskap för utveckling av en värld som är hållbar. I vår verksamhetsbild huset finns Lärande för hållbar utveckling placerat i taket vilket ska symbolisera att miljöfrågor och värdegrundsfrågor skall genomsyra all vår verksamhet. I vårt fortsatta arbete kommer vi att tydliggöra de olika begreppens innehåll/mål och hur vi ska arbeta för att nå målen. 1 Brundtlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid 1987
3 (16) Styrdokument att luta sig emot Uppdraget finns tydligt formulerat i internationella överenskommelser som Barnkonvention, Agenda 21 och Hagadeklarationen samt i nationella och kommunala styrdokument som skollag, läroplan och förskole- och skolplan. Barnkonventionens artiklar om icke-diskriminering, barnens bästa, barnets rätt till liv och utveckling och inte minst barnets rätt att komma till tals och respekteras är det centrala i arbetet för hållbar utveckling. Kapitel 25 i Agenda 21 handlar om barns och ungdomars roll för hållbar utveckling och vikten av att föra in ett barnfokus i arbetet. Portalparagrafen i skollagen uttrycker följande: Var och en som är verksam inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. Vision i Förskole- och skolplan: Redo för framtiden genom ett hållbart lärande. Vår förskole- och skolplan uttrycker att det globala perspektivet ska uppmärksammas och att barn och ungdomar ska få kunskap som bidrar till en hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling. Verksamheterna ska ha ett pedagogiskt förhållningssätt, där grundläggande demokratiska värden och sociala färdigheter genomsyrar verksamheten. I Förskolans uppdrag ingår att medverka till att barnen tillägnar sig ett nyfiket och utforskande förhållningssätt till natur och miljö och förstår människans delaktighet i naturens kretslopp. Förskolan ska präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och medverka till att barnen utvecklar en positiv framtidstro och en känsla av att det är möjligt att tillsammans med andra påverka framtiden.
4 (16) Målet med hållbar utveckling och detta arbetets innehåll Ur hållbarhetssynpunkt skall förskolan vara en miljö som möjliggör för barnen att utveckla sina förmågor och kunskaper inom en rad områden enligt bilden nedan. 2 Förmågor och kunskaper Förmågor att och kunskaper utveckla att utveckla Innehållet i arbetet med hållbar utveckling beskriver vi enligt nedan. Innehållet i de olika delarna är vad vi vill ge barnen möjlighet att lära sig och utvecklas kring. Allt hör ihop och vi vill skapa en god, utvecklande och stimulerande miljö för barnen. Med denna struktur blir värdegrundsfrågorna synliga och konkreta och kan användas som redskap i vardagsarbetet. 3 Jämställdhet Livsstil - hälsa Mångfald Delaktighet/ inflytande Hållbar utveckling Livsstilmiljö/ natur Demokrati 2 Ögonstenen hösten 2009 3 Styrgruppen för lokal arbetsplan - 2009
5 (16) Livsstil hälsa/att må bra Hälsa beskrivs som Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. 4 Förskolan skall erbjuda barnen, i förhållande till deras ålder och vistelsetid, en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förståelse/insikt i vad som behövs för att må bra. 5 Lusten att lära och förutsättningar att utvecklas har en stark koppling till hälsa och välbefinnande och gynnas av samma faktorer: trygghet och trivsel, upplevelser av sammanhang, helhet, delaktighet, inflytande, en god självkänsla samt möjlighet att få använda alla sinnen, att utveckla kreativitet och att få återkoppling på det man gör. I en alltmer globaliserad värld är det nödvändigt att alla har kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa och framtida liv. Det är viktigt att förstå sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö 6. Alla individer har vissa grundläggande behov för att må bra, t.ex. mat, vila o.s.v. Intresset av att tillhöra en grupp, vara en del i ett sammanhang, få uppskattning och bekräftelse är andra behov som alla har. Detta beskrivs utifrån Maslows behovstrappa, en modell för mänskliga behov utvecklad av psykologen Abraham Maslow (1908-1970) 4 Världshälsoorganisationens definition 5 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98 6 Kalmar kommuns förskole- och skolplan för läsåren 2008/2009-2010/2011
6 (16) Fysiologiska behov Mål att sträva mot är att 1. tillgodose varje barns dagliga behov av mat, vila, rörelse och frisk luft, 2. ha en trygg, säker och åldersanpassad miljö för barnen, 3. utveckla varje barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Så här gör vi för att nå målen följer kostpolicyn 7 och erbjuder varierad frukost, lunch, mellanmål och fruktstund på bestämda tider, skapar en positiv och lugn stund under måltiden - avsätter tillräckligt med tid för att äta och samtala vid bordet, sovstund för de små när behov finns. De äldre barnen erbjuds vila/avkoppling, promenerar och erbjuder rörelse på andra platser än på förskolan, ex gympasal, skogen och lekplatser i närområdet, barnen vistas utomhus en längre stund varje dag, varje år genomförs besiktning av både inom - och utomhusmiljön, rutiner vid utflykter, ex använda säkerhetsvästar, förbandslåda och lista på medföljande barn, stimulerar och uppmuntrar barnen på olika sätt för att utveckla grov- och finmotorik. Gymnastiksalen 2010 7 Kostpolicy från 060621 som bilaga
7 (16) Psykosociala behov Mål att sträva mot Varje barn skall ges rika tillfällen att 1. utveckla en god självkänsla jag vet att jag duger, 2. våga lita på sin egen förmåga självförtroende jag kan, 3. känna glädje och samhörighet i gruppen vara accepterad och ha roligt tillsammans med sina kompisar, 4. utveckla sin förmåga att hantera konflikter, förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 5. utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra, 6. uppleva kultur i olika former. Så här gör vi för att nå målen ser till att alla barn blir sedda, bekräftade och respekterade genom att ta tillvara på tillfällen att samtala med barnen, visa intresse för dem, tar oss tid att lyssna, låter barnen vara delaktiga, vara med och bestämma, barnen får ta ansvar utifrån sin mognad, uppmuntrar, bekräftar, berömmer och stärker barnen Du kan och du är bra, tillåter och uppmuntrar barnen att försöka och våga misslyckas. Vi ger utmaningar och möjlighet att pröva på nya saker, ger barnen den tid de behöver för att känna att de kan, ingen stress, gör saker tillsammans med barnen för att skapa vi-känsla, stärka gruppkänslan och ha roligt tillsammans tröstar när det behövs, skapar tydlighet genom att vi har gemensamma normer och regler i barngruppen, diskuterar tillsammans med barnen de konflikter som uppstår i gruppen. Vi uppmuntrar barnen att själva hitta lösningar och kompromisser, men agerar då barnen behöver vårt stöd, uppmuntrar barnen när de hjälper andra, lär barnen respektera ett nej vänta på sin tur, uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och att säga vad de tycker, hjälper barnen att sätta ord på deras känslor, utvecklar deras empati och fantasi, bjuder in lediga barn att delta vid olika kulturaktiviteter som vi erbjuder, vilket också omfattar Ögonstenens gemensamma firande av olika traditioner, tar vara på kollegors kompetenser att spela teater, sjunga och spela genom att göra det för varandra inom huset, även barnens skapande tas tillvara inom huset. Tänkvärt! Barn påverkas av våra attityder, värderingar och handlingsmönster i olika situationer, även sådant som vi inte avsett att förmedla.
8 (16) Livsstil miljö/natur Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en hållbar miljö både i nutid och framtid. 8 I vår strävan att nå ett ekologiskt hållbart samhälle skall miljötänkandet genomsyra alla delar av vår verksamhet. Vi skall ge barnen en ekologisk grundsyn för att utvecklas till ansvarsfulla och miljömedvetna medborgare. Barnen skall stimuleras till att aktivt delta i miljöarbetet och personalen skall fungera som goda förebilder. 9 Tänkvärt! Tänkvärt! I vårt samhälle idag talas det mycket om miljöproblem och detta hör våra våra våra barn. Därför är en av förskolans viktigaste uppgifter att förmedla att saker och ting ä och ting är positivt påverkbara. Vi måste erkänna att miljöhoten finns men att vi ständigt s ständigt söker och tror på lösningar så att barnen får en positiv framtidstro. Mål att sträva mot Varje barn skall ges rika tillfällen att 1. utveckla ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö, 2. utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, 3. utveckla sitt kunnande om växter och djur, 4. förstå hur egna handlingar kan påverka miljön. 5. stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Så här gör vi för att nå målen lär barnen om allemansrätten vi får vara i naturen men inte förstöra eller skräpa ner, erbjuder barnen upplevelser och kunskaper om naturen genom att besöka olika naturmiljöer, besöker Skälby för att se olika djur, följer årstidsväxlingarna och väder, ser att naturen lever, barnen är delaktiga i källsortering och kompostering, gör enkla experiment, exempel planterar, sår frön och smälter snö, artbenämner djur och växter, har städ och miljödagar, släcker lyset, stänger kranar, återanvänder material och talar med barnen om varför vi inte ska slösa med resurserna, har alltid ett miljötänk vid inköp av material. erbjuder ett varierat konstruktionsmaterial, ute som inne, och ger barnen tid att vidareutveckla leken under en längre tid. alla använder sig av den Idébank som finns på hemsidan. Vi är positiva förebilder i miljöarbetet 8 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98 9 Barn- och ungdomsförvaltningens miljömål
9 (16) Demokrati Demokrati för oss innebär att - kunna påverka och ha inflytande, samtidigt som vi respekterar varandra och är solidariska. 10 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. 11 Demokratiuppdraget består av olika delar. En del handlar om att utveckla kunskap om demokrati och värdegrund. En andra del innebär att verka genom demokratiska arbetsformer, där såväl barn och ungdomar som personal har ett reellt inflytande över sitt arbete och sin livsmiljö. Detta inflytande ska både vara formellt, till exempel genom olika råd, och informellt genom möjligheter att diskutera och påverka arbetssätt och innehåll i verksamheten. Den tredje delen av uppdraget handlar om att fostra samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär ett arbete med demokratiska värden som solidaritet, människors lika värde och jämställdhet. 12 Alla dessa tre delar i det demokratiska uppdraget bidrar till att utveckla demokratisk kompetens hos barn och ungdomar. Följande demokratiska värden har vi målformulerat : Delaktighet och inflytande, Jämställdhet, Mångfald alla likas värde. Vi är medvetna om hur viktig vår roll är som förebild när det gäller att åskådliggöra ett demokratiskt förhållningssätt. 10 Ögonstenen 2010 11 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98 12 Kalmar kommuns förskole- och skolplan 2008/2009-2010/2011
10 (16) Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande för oss innebär att - alla har rätt att få vara med, komma till tals, uttrycka sina åsikter i tal, skrift och bild samt bli lyssnade på. Vi bestämmer tillsammans men majoritetsbeslut gäller. 13 I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten 14 Demokratins grundtanke är att alla i ett samhälle ska ha lika stort inflytande över gemensamma beslut. För detta behöver barnen redan i förskolan få möjlighet att utveckla förmågor och kunskap. Alla behöver ett rikt språk för att kunna uttrycka sig. Förmågor som att kunna reflektera och värdera, tänka kritiskt, argumentera och ta ställning är viktigt att få möjlighet att utveckla. I vårt dokument finns preciserat vilka ytterligare förmågor som vi anser att barnen ska få möjlighet att utveckla hos oss på förskolan. 15 Mål att sträva mot Varje barn skall ges rika tillfällen att utveckla sin förmåga att 1. uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 2. kritiskt granska fakta och inse konsekvenserna av olika alternativ, 3. ta ansvar för sina egna handlingar efter förmåga, 4. förstå och att handla efter demokratiska principer lyssna på varandra, ta till sig varandras argument och att försöka resonera sig fram till en gemensam förståelse och lösning. Så här gör vi för att nå målen ger valmöjligheter i olika situationer ex. lek och samlingsstunder både ute och inne, efter ålder och mognad låter vi barnen inse konsekvenserna av sina val och handlingar, ex. vantar när det är kallt, plocka undan innan nya leksaker tas fram, lyssnar på alla barns åsikter, tankar, förslag och idéer, genom samtal, diskussioner, experiment och drama ger vi barnen möjligheter att uttrycka tankar och känslor och de får möjlighet att bearbeta information och lösa problem, förstärker positivt när barnen påvisar att någon kompis behöver hjälp eller något är tokigt, uppmuntrar barnen att själva säga Nej, jag vill inte, lär barnen förhandla, lär barnen att vänta på sin tur, barnen turas om att bestämma ex. aktiviteter, utflyktsmål mm, visar varandra hänsyn och lyssnar på varandra, talar om för barnen och förklarar när de haft inflytande, utvärderar och analyserar när barnen är delaktiga och har inflytande. 13 Ögonstenen 2010 14 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98 15 Ögonstenen 2010 se solen sid. 4
11 (16) Jämställdhet Jämställdhet beskrivs som: Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller till exempel Makt och inflytande ekonomiskt oberoende företagande, arbete, arbetsvillkor utbildning och utveckling ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld. 16 Syftet med jämställdhetsarbetet är att vi på sikt kunna bryta förlegade könsroller och könsmönster. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 17 Tänkvärt! Jämställdhet handlar alltså om förhållanden mellan könen och inte om att flickor ska bli pojkar och att pojkar ska bli flickor, eller att vi ska bli lika. Mål att sträva mot 1. att pojkar och flickor får samma utrymme, och inflytande i vardagen, 2. varje barn bli bemött utifrån intressen och behov. 3. att miljöer och material är utformade så att pojkar och flickor har samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Så här gör vi för att nå målen vågar se oss själva och de traditionella könsmönster vi har. Allt arbete börjar med oss själva för att vara medveten om eget sätt och inställningar, därmed ökar vår medvetenhet om hur vi gör. ger alla barn samma möjligheter att uttrycka känslorna glad, arg, ledsen och rädd, bekräftar alla barn på ett positivt sätt varje dag, tilltalar alla barn som individ med sitt namn, utgår alltid från barnen och inte från könet, visar att allas åsikt är lika mycket värda, är noga med att ge samma tal- utrymme till flickor och pojkar och är medvetna om vilka metoder vi använder för att fördela tal- utrymmet till flickor och pojkar, utgår från att allt material är till barnen och inte till speciellt kön, uppmuntrar flickor att leka med pojkar och pojkar med flickor, uppmuntrar pojkar att leka med dockor och andra omhändertagande lekar, uppmuntrar flickor att brottas, eller på annat sätt ta fysisk plats, vi har en dialog med barnen och frågar om intressen, observerar barnen för att få veta vad de leker och med vilket material osv., gör analys på det vi ser i observationer och samtal, samt åtgärdar efter detta, är medvetna om den barnlitteratur vi lånar, vad den står för och diskuterar med barnen om bokens könsroller, alla barn har ett namn på sitt könsorgan, snippa/snopp, som alla pedagoger använder, diskuterar och informerar om förskolans uppdrag vad gäller Jämställdhet på föräldramöten. 16 http://www. Jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet 17 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98
12 (16) Mångfald allas lika värde. Mångfald för oss innebär att - alla människor är unika och lika värda oavsett kultur, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. 18 Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. 19 Att arbeta med mångfald innebär att ta till vara på allas olikheter och erfarenheter och där igenom öka förståelsen för att vi är olika. Det är inte olikheterna i sig utan alla spännande möten och samspel som gör mångfalden till en naturlig värdefull del i vår verksamhet. 20 Mål att sträva mot Varje barn ges möjlighet att utveckla 1. förståelse för att alla människor är lika värda oavsett kultur, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning, 2. förmågan att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 3. sin känsla av delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer, Så här gör vi för att nå målen arbetar medvetet med sagor, sånger och material som speglar mångfalden av de familjebildningar som finns i vårt samhälle, allas åsikter är lika mycket värda, alla blir sedda och får komma till tals, stimulerar och ger särskilt stöd till de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl är inskrivna i förskolan, vi vuxna är goda förebilder, visar respekt för alla och anpassar miljön utifrån alla barns olika behov, uppmärksammar högtider och traditioner från olika kulturer utav våra svenska traditioner firar vi alla hjärtans dag, tranan, påsk, valborg, nationaldagen, midsommar, FN-dagen, lucia och jul, använder oss av de modersmålslärare som finns i förskolan, uppmuntrar barnen att prata på sitt modersmål i barngruppen, lär oss enklare uttryck på olika språk för att förstå barnen lättare och för att de ska förstå oss, följer kursplanen i nätet för 1-5 år So omvärld och kultur följer Likabehandlingsplanen 18 Ögonstenen 2010 19 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö98 20 Ögonstenen 2010
13 (16) Tänkvärt! Om klimatet i förskolan är varmt och tillåtande är det möjligt att ta emot alla sorters barn. Olikheterna blir en tillgång istället för hinder. Likabehandlingsplan Syfte Att främja barns lika rättigheter. Motverka diskriminering, indirekt eller direkt, på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning samt motverka annan kränkande behandling. Ansvar Det är rektors ansvar enligt lag att: - se till att all personal, alla barn, och vårdnadshavare känner till att diskriminering, direkt eller indirekt, och annan kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. - se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barnens rättigheter. - årligen utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med barn, vårdnadshavare och personal. - om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer se till att utredning görs enligt Kalmar kommuns rutiner, åtgärder vidtas och dokumentation sker. All personal ansvarar för att: - följa förskolans Värdegrund och Likabehandlingsplan. - vara goda förebilder - det finns ett genomtänkt pedagogiskt arbete som främjar likabehandling och motverkar kränkande behandling. - informera vid inskolningssamtal och föräldramöten att ingen diskriminering eller kränkande behandling är tillåten på förskolan. - om, diskriminering eller kränkande behandling upptäcks, vidta åtgärder efter Kalmar kommuns rutiner, och att detta sker redan samma dag. - När barn kränker ett annat barn bilaga 1. - När personal upplever att ett barn blir kränkt av annan personal bilaga 2. - När arbetstagare upplever sig kränkt av annan arbetstagare bilaga 3. Genomförande/aktivitet Likabehandlingsplanen diskuteras på Enhetsmöte i januari 2010 och i Reflektionsmöten januari/ februari 2010. Vårdnadshavare informeras på inskolningssamtal, föräldramöten och i Brukarråd under vårterminen 2010 Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida. Förhållningssätt: All personal lever efter förskolans Gemensamma Värdegrund i bemötande av barn, föräldrar och varandra. Uppföljning Förskolans Gemensamma Värdegrund utvärderas varje läsår i oktober och april genom enkät. Likabehandlingsplanen revideras i maj 2010 med koppling till förskolans Lokala Arbetsplan.
14 (16) Bilaga 1, till buogon 710.20.1 När barn kränker ett annat barn gäller följande: Syfte Att snabbt återskapa en trygg miljö. Ansvar Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen med inblandade barn. Genomförande När barn kränker ett annat barn gäller följande: 1. Vårdnadshavarna informeras. 2. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast möjligt. 3. Vid allvarliga kränkningar informeras rektor. 4. Barnens vårdnadshavare kallas till informationsmöte av ansvarig personal. Rektor, inblandad personal samt vårdnadshavare reder ut det inträffade. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Rektor tillser att ärendet dokumenteras. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs. Uppföljning Uppföljning med samma deltagare som under punkt 4. Vid detta möte avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall inbokas. I annat fall avslutas ärendet. Rektor dokumenterar.
15 (16) Bilaga 2, till buogon 710.20.2 När personal upplever att ett barn blir kränkt av annan personal Syfte Att snabbt återskapa en trygg miljö. Ansvar Den av personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att ta upp detta med berörd person samt med rektor. Genomförande När personal upplever att ett barn blir kränkt av annan personal gäller följande: 1. Rektor och ev. fackligt ombud träffar den person som kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelser. 2. Rektor och inblandade personer och ev. fackligt ombud diskuterar igenom det inträffade. Vid detta möte avgörs om man går vidare till punkt 4 eller punkt 5. 3. Barnets föräldrar informeras av rektor. 4. Rektor och inblandade personer samt vårdnadshavare träffas och reder ut det inträffade. Åtgärdsprogram upprättas vid detta tillfälle. Rektor ser till att ärendet dokumenteras. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs. (se rutin 712.11 i verksamhetshandboken) 5. Samma deltagare som under punkt 4. Vid detta möte avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om ärendet skall avslutas. Rektor dokumenterar. Uppföljning Uppföljning med samma deltagare som under punkt 5. Vid detta möte avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall inbokas. I annat fall avslutas ärendet. Rektor dokumenterar.
16 Bilaga 3, till buogon 710.20.3 När arbetstagare upplever sig kränkt av annan arbetstagare Syfte Att snabbt åtgärda och återskapa en trygg miljö. Ansvar Rektor Genomförande När arbetstagare upplever sig kränkt av arbetstagare gäller följande: 1. Arbetstagaren vänder sig till rektor/chef. Rektor/chef förvissar sig om att kontakt tagits med skyddsombudet eller någon annan arbetstagaren har förtroende för. Arbetstagaren ombeds dokumentera. 2. Rektor/chef kontaktar den arbetskamrat/er som kränkt. Rektor/chef lyssnar på motpartens berättelse. Rektor/chef dokumenterar. 3. Berörda parter; rektor/chef, arbetstagare och arbetskamrat/er samt skyddsombud träffas för att tydliggöra den situation som varit samt finna en lösning. Rektor/chef ser till att ärendet dokumenteras och ansvarar för åtgärder. Kränkningens art avgör vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan bli aktuellt med arbetsrättsliga åtgärder i enlighet med lagar och avtal. Tidpunkt för uppföljning fastställs. Uppföljning Uppföljning med samma deltagare som under punkt 3. Vid behov, sätts ytterligare åtgärder in, i annat fall avslutas ärendet. Rektor/chef dokumenterar. Hjälp och stöd Den som utsatts för kränkning skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga och lindra såväl fysisk som psykisk skada. Samtliga inblandade ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning av rektor/chef, handledare, psykolog eller annan person som alla känner förtroende för.