Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21



Relevanta dokument
Värdegrund och policy

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Idrott, genus & jämställdhet

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Genus och maskulinitet. Åland

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

OM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Kvinnors rätt till trygghet

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Makt, sårbarhet och skilda villkor

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplanen

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

ENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Bidrar vår förening till mångfald?

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrad: :41:56. 2 Normer, värden och inflytande

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Sälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling

UNF:s arbetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN

Visions- och Målprogram

Kommunpolitiskt program för RFSU Stockholm

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Likabehandlingspolicy Tillämpning Arbetet

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

GF Tempo Ledarguiden 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Transkript:

Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Män för Jämställdhet verkar: För jämställdhet. För kvinnofrid. Mot mäns våld och övergrepp. Män för Jämställdhet är en organisation för män och kvinnor som vill verka för jämställdhet, för kvinnofrid och mot mäns våld. Vi verkar med särskilt fokus på män och pojkar, och deras förhållningssätt till andra människor och till sig själva. Vi delar uppfattningen att människor värderas olika beroende på om vi är män eller kvinnor och beroende på vilken sexuell läggning vi har. Vi inordnas alla i en hierarkisk ordning baserad på kön könsmaktsordningen som vi föredrar att kalla könsmaktsordnandet. Män och pojkar tjänar visserligen på situationen på många sätt, men vi anser att även män och pojkar i själva verket har möjlighet till bättre liv utan de destruktiva förväntningar och mönster som följer av könsmaktsordnandets styrande föreställningar om manlighet. Men självklart räcker en insikt om det underordande som drabbar kvinnor och flickor som motivation för att även män ska engagera sig i förändring. Vägen till jämställdhet är en process som bland annat innebär följande: Medvetenhet om könsmaktsordnandets orättvisor och hur föreställningarna kring kön påverkar både kvinnor och män. Ifrågasättande och synliggörande av könsmaktsordnandet och föreställningarna kring kön. En förändring av samhället för ekonomisk, social och politisk rättvisa mellan könen och där enskilda personer oavsett kön eller sexuell läggning har frihet att utveckla sina identiteter och få sina lika rättigheter. Ett medlemskap i Män för Jämställdhet är en viljeyttring att delta i en process för att bli mer medveten och för att förändra. Män för Jämställdhets vision är ett samhälle fritt från alla former av våld, förtryck och orättvisor. Kön och makt Det finns många vantolkningar och missförstånd kring begreppet könsmaktsordningen, i synnerhet från de som menar att samhället inte är ojämställt eller som inte erkänner gruppen mäns större makt och inflytande. För oss betyder begreppet inget annat än ett förtydligande av begreppet ojämställdhet. Det anger på ett tydligare sätt att samhället och våra liv ännu påverkas av och ordnas utifrån vilket kön vi fötts med samt vilken sexuell läggning vi har, och att detta ordnande får olika konsekvenser för kvinnor och män i fråga om makt, inflytande och värde.

Könsmaktordningen är alltså inget annat än ett begrepp som beskriver tillståndet i ett samhälle där det råder ojämställdhet. Det är inte konstigare än att tala om att det i ett rasistiskt samhälle på motsvarande sätt råder en etnicitetsmaktordning. Könsmaktsordningen är alltså ett tillstånd som upprätthålls genom handlingar, genom ett görande. Den beskriver inte ett fast tillstånd som inte går att förändra. Därför har det alternativa begreppet könsmaktsordnandet lanserats och som vi föredrar att använda. Ett vanligt missförstånd är att könsmaktsordnandet enbart medför makt och privilegier för män. Vi menar att könsmaktsordnandet ger män större chanser till makt och inflytande i förhållande till kvinnor men att det samtidigt skadar och medför svårigheter för många män. Ett annat vanligt missförstånd är att könsmaktsordnandet enbart avser förhållandet mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Men Könsmaktsordnandet avser i själva verket även förhållandena inom dessa grupper. Det påverkar även maktförhållanden och ageranden mellan män, och är en viktig faktor till att förstå mäns våld mot män liksom homofobi. Vidare är det ett vanligt missförstånd att det enbart är män som står för könsmaktsordnandet - i själva verket bidrar individer oavsett kön. Men mer avgörande är kanske att könsmaktsordnandet starkt påverkar traditioner, tankesätt, normer och praktiker i en lång rad samhällsinstitutioner såsom arbete, trossamfund och religion, idrott, skola med mera. Därför är avskaffandet av könsmaktsordnandet också en strukturell och politisk fråga. En orättfärdig och oacceptabel situation Kvinnor och flickor underordnas systematiskt män och pojkar bara för att de är just kvinnor och flickor. Detta hindrar dem från att utöva sina fulla mänskliga rättigheter. Underordnandet skadar enskilda kvinnor och skapar hinder i deras liv både privat och i den offentliga sfären. Män för jämställdhet vill ändra denna orättfärdiga situation. Bristerna i jämställdheten i Sverige är många. Några exempel: Vi har en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor är överrepresenterade inom deltidstjänster och låglöneyrken. Kvinnor är underrepresenterade som ledare och beslutsfattare. Män tar inte lika stort ansvar för föräldraskap, vård av anhöriga och obetalt arbete i hemmet. Kvinnors hälsoproblem prioriteras inte lika högt som mäns. Mäns våld och övergrepp mot kvinnor är ett utbrett problem. Prostitution och människohandel av främst kvinnor och flickor fortsätter. Stora mängder pornografi, som ger uttryck för en skev kvinnosyn, produceras och konsumeras alltjämt. Lagstiftningen och dess tillämpning i exempelvis våldtäktsmål är inte jämställd. Ojämställdhetens grund Den bristande jämställdheten förs över från generation till generation när flickor och pojkar formas till att bli kvinnor och män i linje med könsmaktsordnandets snäva föreställningar om kvinnligt och manligt. Utvecklingspsykologiska studier visar mönster redan i hur nyfödda flickor och pojkar behandlas och bemöts på olika sätt. Exempelvis tolkas och bemöts ett barns gråt på olika sätt beroende på om det är en flicka eller pojke. Alla individer påverkas inte på samma sätt, men alla påverkas på något sätt av föreställningarna kring kön. De påverkar oss mycket djupare än vad vi ofta är medvetna om. Föreställningar om kön och om könens olikheter påverkar vår syn på oss själva som kvinnor och män. De påverkar våra relationer till människor av alla kön, våra beteenden, värderingar och attityder. Allt i livet är genomsyrat av idéerna om kön. I vårt samhälle ses maskulinitet som norm och som överordnad femininitet. Detta leder till att män och pojkar ofta utvecklar dominansbeteenden, utan att uppfatta sitt eget överordnande, och till att kvinnor och flickor ofta formas till att omedvetet underordna sig. Samt att de flesta människor oavsett ålder underordnar sig föreställningen att det bara finns två kön. Mot trycket på flickor och på pojkar

Alla utsätts för ett starkt tryck att införliva föreställningarna om kön. Tack vare kvinnorörelsens enträgna arbete har det blivit allt mer tydligt hur våra idéer om kvinnlighet ofta är förtryckande och kan skada kvinnors självbild. Men när det gäller förståelsen för hur män och pojkar formas i det ojämställda systemet har vi inte kommit lika långt. Det är lätt att tro att mäns överordnande som grupp betyder att män fritt väljer innehållet i sina liv, att manliga beteenden på något sätt skulle vara en rättvisande bild av vilka män, i någon djupare mening, är. Att manlighet är norm gör att vi har svårt att se de snäva regler som social manlighet bygger på. Visserligen är varje man, precis som alla människor, alltid ansvarig för sina egna handlingar, men för att skapa möjlighet till förändring bort från destruktiva beteendemönster av överordnande är det viktigt att förstå hur dessa uppstår. En central insikt är då att könsmaktsordnandet verkar skadande även på män. Män och pojkar formas under ett hårt tryck främst under uppfostran, av andra män och till exempel inom idrotten, i skolan, på arbetet, genom mansbilden i medierna m.m. I könsmaktsordnandet förväntas en man tåla smärta, inte vika undan, inte gråta, inte känna för mycket, inte ge uttryck för svaghet eller osäkerhet. Han ska klara sig själv, prestera, vara en vinnare och kunna hantera farliga situationer. Dessa omänskliga krav förminskar och begränsar mäns livsutrymme. Att till exempel inte ha tillgång till gråten för att få utlopp för känslor av rädsla eller oro är direkt hämmande för att återhämta sig från smärtsamma händelser. Trycket från andra män blir tydligast när en man går utanför gränserna för vad en man förväntas göra. Han beskylls för att vara bög eller kärring, stängs ute från gemenskapen eller drabbas till och med av våld. På samma sätt är det med kränkningar som sker mot män inom militären eller inom idrotten; de är en del av det förtryck som får män att agera i linje med föreställningar om en aggressiv och destruktiv maskulinitet. Parallellt med bilden av männen med makt och privilegier finns alltså en mer komplex bild av mäns liv. Den destruktiva maskuliniteten leder till att män är överrepresenterade i självmordsstatistik, i olyckor, i missbruk, som våldsoffer, till att män ofta har svaga sociala nätverk och är mer isolerade, har svårt att uttrycka känslor och lever kortare liv. Att nästan alla som begår brott är män kan också ses som tecken på svårigheter att leva bra liv. De könsmönster som skapar bristen på jämställdhet i samhället tycks med andra ord också skapa stora problem för män själva. Mot mäns våld Att bidra till att avskaffa mäns våld, och att verka för kvinnofrid, är vår största och viktigaste uppgift. Mäns våld mot kvinnor, barn och andra män är ett av de allvarligaste uttrycken och orsakerna till den bristande jämställdheten. Våldet leder först och främst till ett oerhört lidande men också till mycket höga kostnader för samhället. Frågan som ska ställas är inte vad förebyggande åtgärder kostar, utan snarare vad det kostar att inte göra tillräckligt. Vår syn är att våld alltid handlar om makt och/eller kontroll. Känslor av makt finns ofta med i bilden även i samband med sexuella övergrepp. Det är alltid ett beslut från förövarens sida att ta till våld. Orsakerna till och ansvaret för våldet ligger helt och hållet hos förövaren. Detta gäller alltid oavsett hur förövaren säger att han känner sig. Det finns alltid alternativ till våld. Långt ifrån alla män utövar våld och begår övergrepp, men av de som utövar våld och begår övergrepp är nästan alla män. Våldsamt eller aggressivt beteende är med andra ord inte medfödda egenskaper hos män. Den absolut viktigaste förklaringen till att en man tar till våld är att han har införlivat föreställningar om kön och makt. Han tycker att han har rätt att ta till våld. Han har med andra ord accepterat könsmaktsordnandets styrande mönster. Ibland förklaras mäns våldsutövande av andra orsaker, exempelvis upplevt våld under uppväxten, av alkoholpåverkan, av psykisk sjukdom med mera. Sådana faktorer kan medverka och bör förstås i de enskilda, individuella fallen. I Män för Jämställdhet uppfattar vi dock det strukturella könsmaktsordnandet som den viktigaste orsaken och förklaringen till mäns våld. Aktion för förändring Män för Jämställdhet vill engagera både män och kvinnor som vill bidra till eller stödja förändringsarbete för jämställdhet och mot mäns våld med fokus på pojkar och män. Vi ser det som

särskilt viktigt att just män visar sitt engagemang för jämställdhet och mot mäns våld i handling. Detta eftersom många mäns tystnad och passivitet i dessa frågor bidrar till att upprätthålla dagens oacceptabla situation. Det duger inte att i princip vara för jämställdhet men sedan inget göra. Ingen är opåverkad av könsmaktsordnandet. Alla kan lära sig mer om sig själv och utvecklas, alla kan påverka sin närmaste omgivning. Med kunskap, mod och uthållighet så går det. Män för Jämställdhet vill: Inspirera män till att reflektera över sig själva och till att våga synliggöra och ifrågasätta sina åsikter och idéer om kvinnor och män och om sexualitet. Uppmuntra män att bryta med förtryckande manliga attityder och också, på ett positivt sätt, stötta och utmana andra män att göra detsamma - vi framhåller att det inte finns någon som helst motsättning mellan att vara man och att vara emot könsmaktsordnandet och manligt överordnande. Uppmuntra i synnerhet fäder, men även mödrar, att dela lika på föräldraledigheten. Vi hyllar mångfald bland kvinnor och män som en befriande riktning bort från könsförtrycken. Vi vänder oss mot alla uttryck för homofobi, främst för att det är kränkande mot homosexuella personer, men också för att det syftar till att hålla alla människor på plats i begränsade könsmönster. Samverkan och påverkan Män för Jämställdhet vill bidra till förändring i bred samverkan och dialog med organisationer och aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor. Vi ser organisationer inom kvinnorörelsen och rörelsen för lika rättigheter för hbtq-personer som viktiga partners. Ledargestalter såväl formella som informella är nyckelpersoner för att åstadkomma förändring. Att skapa en dialog med ledare på olika nivåer och inom olika sektorer i samhället är därför en viktig del av vårt arbete. Jämställdhet är en global fråga som kräver ett gränsöverskridande förändringsarbete. Internationell samverkan ser vi som en stimulerande möjlighet att lära av andras idéer likväl som en möjlighet att ge konkreta bidrag till, och visa vårt engagemang för, alla kvinnor och män oberoende av nationalitet. Kunskapsförmedling och kompetensutveckling Män för Jämställdhet vill i nära relation till forskning om kön och sexualitet, och genom faktainsamling och analys, öka vår egen och andras kunskap om: Könsmaktsordandets påverkan på barn, vuxna och på människors relationer. Hur manlighet och manliga beteendemönster genereras. Mäns våld och dess underliggande orsaker. Hur olika samhällsinstitutioner såsom skolan, arbetet, idrotten, media m.fl. inverkar på skapandet av mäns könsidentiteter. Hur motståndet till förändring ser ut. Kommunikationsmetoder som når män och pojkar och en bredare allmänhet. Strategier och metoder som möjliggör ökad jämställdhet på samhälls-, organisations-, gruppoch individnivå samt på sikt ett avskaffande av mäns våld. Vi ser föräldrar och människor som arbetar professionellt eller ideellt med unga som en viktig målgrupp för att skapa långsiktig förändring. Vi får dock inte inskränka arbetet för ökad jämställdhet till att enbart riktas mot unga utan att det måste inbegripa alla om vi skall se en förändring av samhället. Mot alla maktordnanden Vi är medvetna om att vi alla är formade av könsmaktsordnandet men även av ett klassmaktordnande, ett etnicitetsmaktordnande, ett åldersmaktordnande etc. Ett medlemskap i Män för Jämställdhet är inte ett vaccin mot förtryckande beteenden utan snarare en viljeyttring om att delta i en process för att bli mer medveten och för att förändra. Vi eftersträvar att inte föra vidare eller återskapa förtryck av något slag inom eller utom vår egen organisation. "Nu får det vara nog" Initiativet till Män för Jämställdhets ursprung - Manliga nätverket - togs av männen i Rädda Barnens styrelse 1993 och var en reaktion mot våld och övergrepp utförda av män. "Nu måste männen själva göra något åt det manliga våldet", skrev de. Män för Jämställdhet ser våldet som ett av samhällets

största problem. Fysisk och psykisk misshandel är förnedrande och förtryckande. Det gäller oavsett om det är kvinnor eller män, flickor eller pojkar, som drabbas. Män för Jämställdhet är en ideell och partipolitiskt obunden organisation som välkomnar alla kvinnor som män som vill arbeta för eller stödja Män för Jämställdhets grundläggande idéer. Mer information finns på hemsidan www.mfj.se