Enheten för miljö- och turismstatistik Datum Beteckning 2009-09-30 8566283 Ert datum Er beteckning 1(5) Nedskräpning på trottoarer i centrala staden Stockholm 2009 Metod- och kvalitetsrapport
2(5) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning består av trottoarer i de mest centrala delarna av en kommuns centralort. Kommunen avgränsar, i samråd med SCB, själv de områden som är aktuellt för en skräpmätning. Ram Ramen för en skräpmätning avgränsas från Nationella vägdatabasen (NVDB), som är byggd i ett GIS-format. För att möjliggöra avgränsningen av ramen förser kommunen SCB med yttre gränser som representerar centrala staden i ett GIS-format. Kommunen förser även SCB med upp till fyra indelningar, strata, inom den yttre avgränsningen. Indelningarna kan vara stadsdelar eller någon annan uppdelning av centrala staden som är intressant för kommunen i nedskräpningssammanhang. SCB tar fram punkter med fem meters avstånd på linjeobjekten i Nationella vägdatabasen. Punkterna avgränsar vägstycken som är fem meter långa, med en noggrannhet på ca 1 dm. Dessa vägstycken är undersökningens (operationaliserade) ramobjekt och representeras av en koordinatpunkt i X- och Y-led. Listan med dessa koordinatpunkter eller punkter utgör ramen för undersökningen. Urvalsdesign Ramen för de tre områdena i Stockholm var 3980 stycken punkter för Kungsholmen, 3676 st för Söderort och 6836 st för Västerort. 200 punkter valdes ut genom ett stratifierat systematiskt urval för de tre områdena. Varje område mäts två gånger vid olika tidpunkter, före och efter sommaren. Inom varje stratum grupperas sammanhängande vägar och punkter skapas var femte meter i länkens riktning. Därefter väljs ett antal punkter per stratum ut beroende av dess andel av totala antalet punkter, d.v.s. längden vägsträcka inom strata i förhållande till totala längden vägsträcka i centrala staden. Koordinatpunkterna har dragits systematiskt och sedan randomiserats. Det optimala sättet att genomföra mätningarna är att undersöka platserna i ordning, d.v.s. punkt 1 undersöks först, därefter punkt 2, även om t.ex. punkt 34 ligger alldeles bredvid punkt 1. Orsaken till detta beskrivs under Yttre påverkan. Om möjligt undersöks alltid båda trottoarytorna (mätytorna) vid en vald koordinatpunkt. Detta ger mer information till en låg kostnad jämfört med om endast en trottoaryta undersöks. Den totala mängden mätytor kan följaktligen maximalt uppgå till 400 per område och tidpunkt.
3(5) Datainsamling, registrering och granskning Datainsamling och registrering gjordes av kommunens tillsatta arbetsgrupper. Möjligheter att kontakta SCB och Håll Sverige Rent under datainsamling och -registrering har funnits. Uppgifterna har outliergranskats (de största värdena för varje skräpsort har listats), men ingen outlier har undertryckts. Skattningar Skattningar per skräpslag har tagits fram av SCB med hjälp av programmet CLAN. Skattningar görs för de åtta mest förekommande skräpslagen (skräpkategorierna) och övriga skräpslag återfinns samlade i skattningen med rubriken övrigt. Alla skattade värden har också ett skattat medelfel som redovisas i form av ett osäkerhetsmått beskrivet som bokstäver enligt nedan. Standard för bokstavsbeteckning av relativa osäkerhetsmarginaler Relativ osäkerhetsmarginal Bokstavsbeteckning Övre gränsen är uteslutande 0-2% A 2-5% B 5-10% C 10-20% D 20-50% E 50-100% F 100 - G Referensperiod Skräpmätningar ska generellt genomföras under en period av två till tre veckor under maj till september. I Stockholms fall genomfördes två mätperioder, före och efter sommaren. Kvalitetsbedömning Yttre påverkan Två faktorer som har stor påverkan på resultatet av mätningarna är väder och städning. Genom att undersökningen görs under ett antal veckor under samma tidsperiod kan man förvänta sig att den naturliga variationen i vädret under tidsperioden täcks in. Genom att arbetsgrupperna går till mätpunkterna i deras randomiserade ordning och inte beroende på geografisk närhet, reduceras risken att närliggande mätpunkter har samma påverkan av städningen.
4(5) Ramproblem Ett problem som uppstår med linjeobjekten är att deras längd inte är multipler av fem meter. Om linjeobjektet t.ex. är 23 meter långt får man fyra vägstycken plus en rest på tre meter. Problemet löses delvis genom att man lägger samman linjeobjekt för en och samma väg eller gata, så att avgränsningen kan göras för större linjeobjekt. Därmed blir restlängderna mycket färre i förhållande till antalet linjeobjekt. Resten väljs med samma chans som övriga vägstycken, varvid den överrepresenteras något. Problemet bedöms dock vara marginellt. Tillförlitligheten (noggrannheten) i resultaten från en statistisk undersökning påverkas av ett antal osäkerhetskällor: Urval På grund av att man inte totalundersöker populationen uppstår en viss osäkerhet i skattningarna. Som osäkerhetsmått redovisas det skattade medelfelet, som anger hur stor osäkerhet man i genomsnitt kan räkna med när man uttalar sig om populationen utifrån uppgifterna i urvalet. Skattningarna baseras på att totalt 1032 punkter och sammanlagt 1547 mätytor undersöktes. Dessa mätytor kan aldrig exakt återspegla hur det ser ut i hela populationen, men genom att göra ett sannolikhetsurval kan vi på ett kontrollerat sätt skatta den osäkerhet som uppstår på grund av att vi dragit ett urval. Täckning Undertäckning i undersökningen skulle kunna utgöras av trottoarer som inte är representerade i ramen. Detta kan t.ex. bero på att nytillkomna vägar ännu inte finns med i den nationella vägdatabasen. I undersökningen användes NVDB från år 2006 som bedöms ha god relevans. Det finns dock en viss risk för undertäckning. Övertäckning skulle kunna förekomma om trottoarer är representerade i ramen inte längre existerar i verkligheten p.g.a. att de byggts över eller brutits upp. Om en arbetsgrupp kommer fram till en plats och upptäcker att det inte finns någon gata på mätpunkten (=övertäckning) så räknas den som inkommen, men alla uppgifter för den sätts till noll. Mätning Mätfel uppstår främst på grund av att arbetsgruppen missar att räkna något skräp inom en mätyta eller att det rått oklarheter kring huruvida ett skräpföremål ska räknas med eller inte. Den första feltypen motverkas genom den initiala utbildningen av undersökare och den senare feltypen genom instruktioner som används när mätningarna genomförs.
5(5) Det har inte framkommit till SCB att några oklarheter förekom vid mätningarna. Att mätning, räkning och registrering görs i grupp gör även det att risken för mätfel minskar. Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att en mätyta inte kan undersökas. Detta skulle kunna bero på att någon typ av byggnadskonstruktion etc. står i vägen och hindrar mätningen. Totalt var 120 koordinatpunkter inte möjliga att undersöka och svar saknades för 48 punkter. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/rättning och beräkningar. Kommunen uppmanas att organisera arbetsgrupper där man arbetar i par och samarbetar vad gäller mätning med måttband, räkning av skräpföremål och registrering av skräpföremålen i ett protokoll. Regnskydd skall finnas så att uppgifter som noteras i t.ex. regn skall vara läsbara vid dataregistrering. Om arbetsgrupperna själva registrerar protokollen i dataregistreringsverktyget har de kännedom om materialet och kan granska innehållet. En detaljerad instruktion för dataregistrering har funnits tillgänglig. En viss logisk kontroll sker i dataregistreringsverktyget. Materialet har även granskats av SCB:s metodstatistiker i samband med skattningarna. Tillförlitlighet totalt Ett av de största problemen i en skräpmätning är den yttre påverkan som finns på nedskräpningen i en kommun. Vädret påverkar i stor utsträckning hur vi rör oss ute på gator och torg och därigenom den mängd skräp vi lämnar efter oss. Vind och regn kan även förflytta ett skräpföremål från den plats det ursprungligen slängdes. Den största osäkerheten i övrigt tros komma från urvalsfel och mätfel. Geografiska urval är komplicerade och metoden kan komma att behöva förfinas ytterligare i framtiden. Jämförbarhet Jämförbarheten mellan strata (stadsdelar) är god, då samma undersökningsmetodik använts. Samma sak gäller för jämförbarheten över tiden inom samma kommun. Jämförbarheten mellan olika kommuner (centrala städerna i kommunerna) måste göras med försiktighet. Hur kommunen avgränsar sin centrala stad bör ha stor påverkan på resultatet. Om områden längre ut från stadskärnan tas med, d.v.s. färre personer passerar på trottoarerna, bör detta ge färre skräpföremål i genomsnitt.