IT fakultetsnämnden TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av IT fakultetsnämnden 2009 02 26, reviderad 2009 03 11, 2009 12 10 och 2010 01 11. Denna kursplan ska gälla från vårterminen 2010. Utbildningsområde: Naturvetenskap. Ansvarig institution: Tillämpad IT. 2. Inplacering Kursen ges inom Lärarlyftssatsningen, som vänder sig till yrkesverksamma lärare med lärarexamen och avser halvtidsstudier inom Lärande, kommunikation och IT/Tillämpad IT. Kursen ges på grundnivå endast med gymnasiala förkunskapskrav. 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet. 4. Innehåll Syftet med kursen är att ge fördjupad kunskap i hur informations och kommunikationsteknologier (IKT) utgör en del av samhällets omvandling och bidrar till förändrade villkor för lärande och undervisning samt hur IKT i relation till specialpedagogiska behov, tankar och arbetssätt kan användas i en sammanhållen skola med en målsättning om tillgänglighet och delaktighet för alla. Kursen består av fyra delkurser: Introduktion till IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 3 hp I delkursen ges en introduktion och orientering inom områdena specialpedagogik samt IKT och lärande. Syftet med delkursen är att kartlägga var varje kursdeltagare befinner
sig i sin kunskapsutveckling i relation till områdena samt att identifiera konkreta utmaningar och problem i verksamheten att angripa längre fram i kursen. IT i skolan teori, retorik och praktik, 4 hp 2 (5) I delkursen ges en både praktisk och teoretisk orientering till det akademiska fältet IT och lärande. Delkursen beskriver och utvecklar perspektiv och traditioner inom det akademiska fältet IT och lärande, behandlar relationen mellan IT och skola ur ett historiskt perspektiv samt berör idéer om IT:s roll i relation till framtida skolutveckling. Delkursen handlar även om hur IT har förändrat villkoren för skrift, samt beröra literacy frågor. Därutöver är även tillämpad IT och multimedia i undervisning ett centralt inslag i delkursen. IKT ur ett specialpedagogiskt perspektiv, 4 hp I delkursen behandlas IKT i relation till specialpedagogiska behov, tankar och arbetssätt. Delkursen belyser i vilka sammanhang, situationer och aktiviteter IKT kan användas i en sammanhållen skola med en målsättning om tillgänglighet och delaktighet för alla. Delkursen behandlar ett antal huvudteman: Specialpedagogik: historik och utvecklingstendenser Olika specialpedagogiska perspektiv och förhållningssätt Läs och skrivsvårigheter: Specialpedagogik och IKT Matematiksvårigheter: Specialpedagogik och IKT Kommunikationssvårigheter: Specialpedagogik och IKT Utveckling av den egna skolmiljön med stöd av specialpedagogiska perspektiv och IKT Fördjupningsarbete inom IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 4 hp I den här delkursen knyts erfarenheter och lärdomar som tidigare gjorts under kursens gång samman genom ett fördjupningsarbete. Detta resulterar i framtagandet av en handlingsplan som angriper de av kursdeltagaren kartlagda utmaningarna och problemen i verksamheten. 5. Mål A. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: redogöra för kunskapsområdet IKT och lärande, samt för hur relationen mellan IKT och skola har sett ut ur ett historiskt perspektiv. redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv som stöd för lärande och pedagogik. beskriva IKT:s möjligheter att underlätta för elever med läs, skriv och matematik och kommunikationssvårigheter.
beskriva hur sambandet mellan IKT och förändring av villkor för lärande och undervisning ser ut. planera, genomföra samt reflektera kring IKT baserade undervisningsinslag och projekt i skolan. B. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten att kunna: 3 (5) använda digitala lärplattformar för pedagogiska syften, samt andra IKTverktyg som personliga och pedagogiska/didaktiska redskap, till exempel multimedia som kombinerar digital text, ljud och bild i undervisning för presentation och produktion av undervisningsmaterial samt för elevers dokumentation och kreativa skapande. delta i digitala seminarier, både synkrona och asynkrona samt hantera verktyg för distanskommunikation över Internet. analysera vetenskapliga, retoriska och praxisorienterade texter om lärande, undervisning och IKT samt dra användbara slutsatser för professionen från dessa. värdera olika digitala material och mediers egenskaper i relation till specifika lärandesituationer samt göra designöverväganden i relation IKT vid planering av undervisning och verksamhetsutveckling. C. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: analysera och förstå villkoren för IKT i skola och utbildningssammanhang ur såväl ett mikro som ett makroperspektiv d.v.s. att kunna analysera och förstå att det som är direkt observerbart är beroende av specifika villkor som i sin tur har en egen utvecklingshistoria. analysera tankegångar runt IKT som samhällsföreteelse och dra slutsatser om dess konsekvenser för skola och utbildning. analysera den egna skolmiljön ur IKT och specialpedagogiskt perspektiv samt kunna skapa strategier för förbättringar på skolan. analysera konkreta utbildningssituationer där IKT kan användas som ett kompensatoriskt hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd. 6. Kurslitteratur Kurslitteraturen är på svenska och engelska. Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Den första delkursen examineras genom deltagande i virtuella seminarier samt genom en individuell problemformuleringsuppgift. Den andra delkursen examineras genom deltagande i virtuella seminarier, genom en individuell inlämningsuppgift samt genom en tillämpad multimediauppgift. Den tredje modulen examineras genom ett pro
jektarbete som också kommenteras av annan deltagare samt av examinator. Den fjärde delkursen examineras genom ett större individuellt fördjupningsarbete. 4 (5) 8. Betyg Kursen bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på delkurs 4 samt dessutom betyget Väl godkänd på antingen delkurs 2 eller 3. För den studerande som underkänts i tentamen ges möjlighet till förnyat prov. Studerande som har underkänts två gånger i tentamen för visst kursmoment har rätt att hos studierektor begära att annan examinator utses. Den som har godkänts i tentamen får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 9. Kursvärdering Efter avslutad kurs ska en kursvärdering genomföras. Områdesansvarig ansvarar för att de studerandes synpunkter på kursen inhämtas och att hänsyn till resultaten av utvärderingarna tas för kursens fortsatta utformning. De deltagande studenterna ges möjlighet att medverka anonymt. Resultatet ska sammanställas av kursansvarig och göras tillänglig för studenterna. Eventuella åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat skall redovisas. Sammanställningen av kursvärderingen ska också göras tillgängligt för nya studenter vid starten av nästkommande kurstillfälle. 10. Övrigt Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, praktiska övningar med digitala redskap.
5 (5) Litteraturlista Ändringar i litteraturlistan kan komma att ske, dock senast fyra veckor innan kursstart. Bergqvist, T. (2005). IT och lärande i skola och lärarutbildning. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr. 1/2, 2005. (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet). Tillgänglig på URL: http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/2005.html#2005 Brodin, J. & Lindstrand, P. (2003) Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-02892-X Florian, L. & Hegarty, J. (eds) (2004). ICT and Special Educational Needs. A tool for inclusion. Open University Press Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan.. Norstedts Akademiska Förlag. ISBN: 978-91-7227-559-1 Hård af Segerstad, Y. & Sofkova Hashemi, S. (2005). Skrivandet, nya media och skrivstöd hos grundskoleelever. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr. 1/2, 2005. (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet). Tillgänglig på URL: http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/2005.html#2005 Karlsson, M. (2004) An ITis Teacher Team as a Community of Practice. Göteborg studies in Educational Sciences. (kapitel 3). Tillgänglig på URL: http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/10304/1/karlsson_dissertation.pdf Riis, U. (red.) (2000). IT i skolan mellan vision och praktik en forskningsöversikt. Kalmar: Skolverket: 00:560. Kalmar: Liber Distribution. Tillgänglig på URL: http://www.skolverket.se/publikationer?id=660 Skoglund, P., Erkinger, V. red (2007) Vägar att förstå och stimulera lärande i praktiken. Slutrapport, svensk översättning i Leonardo da Vinci-projektet Lifelong Competences - Informal Learning in Social Fields Tillgänglig på URL: http://www.informal-learning.org/ Skolverket (2007). Effektivt användande av IT i skolan: Analys av internationell forskning. Liber Distribution, Stockholm, ISBN 987-91-85589-40-1 Tillgänglig på URL: http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/30/78/rapport_webb.pdf Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Fritzes, Stockholm. http://www.skolverket.se/sb/d/2104/a/11632 Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Utbildningsdepartementet, Stockholm Tillgänglig på URL: http://www.skolverket.se/publikationer Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Norstedts Akademiska Förlag Warschauer, M. (2006). Laptops and literacy: Learning in the wireless classroom. Teachers College Press: New York