Kvalitetsredovisning 2009 Dnr: BUN 2010/155

Kvalitetsredovisning 2009 Dnr: BUN 2010/155 Grundskola och barnomsorg Kristoffer Burstedt maj 2010

2010-05-04 1 (35) Innehåll 1. INLEDNING...2 2. JÄMFÖRELSER...2 3. PÅGÅENDE KVALITETSARBETE...3 3.1. Program för resultatförbättring...3 3.2. Kvalitetssystematik för utveckling...3 4. GRUNDSKOLA...4 4.1. Förutsättningar och resurser...4 4.2. Uppföljning av kommunala mål...8 4.3. Resultat i nationella prov och slutbetyg...11 4.4. Slutbetyg jämfört med resultat i nationella prov...25 4.5. Slutsatser...26 5. BARNOMSORG...29 5.1. Ekonomiska resurser...29 5.2. Personalstatistik...31 5.3. Uppföljning av kommunala mål...33 5.4. Slutsatser...35

2010-05-04 2 (35) 1. INLEDNING Denna kvalitetsredovisning ser något annorlunda ut än de senaste årens. Förra året inleddes en omläggning av skolornas och förskolornas kvalitetsredovisningar, från att gälla kalenderår till att gälla verksamhetsår (hösttermin till vårtermin). I övergången skrev enheterna en mycket kort sammanställning av några nyckeltal, ibland med korta kommentarer. Nästa fullständiga kvalitetsredovisningar kommer till hösten och gäller då höstterminen 2009 till vårterminen 2010. I arbetet med denna rapport har därför underlag från enheterna nästan helt saknats. Den använder sig istället helt av nationell statistik. För grundskolan finns ganska mycket att hämta där, men för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och särskola är det mycket tunt. Denna redovisning vilar därför tungt på grundskolan. Även där är det svårt att göra ordentliga analyser och beskrivningar av verksamheternas arbete. Det saknas också underlag för att bedöma resultatläget i alla årskurser. Särskola och förskoleklass och skolbarnsomsorg har helt prioriterats bort, då den nationella statistiken inte ger något trovärdigt underlag för bedömning. 2. JÄMFÖRELSER För att bättre kunna bedöma Järfällas kvalitet jämförs resultat och resurser med fem andra kommuner. Dessa är framtagna för att i så hög utsträckning som möjligt likna Järfälla när det gäller förutsättningar för för- och grundskoleområdet. De fem har tagits fram genom en omfattande jämförelse över tid inom vissa områden, såsom invandring, åldersstruktur, utbildningsnivå, medelinkomster, storlek med mera. De fem kommuner som används är Kalmar, Karlskrona, Mölndal, Sundbyberg och Upplands Väsby. Det är endast de kommunala skolorna i respektive kommun som ingår i jämförelsetalen. I vissa sammanhang jämförs också resultaten i Järfällas kommunala skolor med ett förväntat värde, kallat SALSA-värdet. Jämförelsen tas fram av Skolverket. Syftet är kunna bedöma resultaten i relation till förutsättningarna, i betydelsen elevernas kön och bakgrund. Faktorerna som vägs in är andel pojkar, andel med utländsk bakgrund födda i Sverige respektive utomlands, samt föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Utifrån detta räknas ett förväntat betyg fram, som sedan jämförs med de faktiska betygen. SALSA kan ge en bättre bild av verksamhetens kvalitet än de rena betygsresultaten, men bör användas med försiktighet. Uträkningen baseras på genomsnittliga resultat i riket för till exempel pojkar, vilket ger risken att svaga resultat betraktas med alltför mycket jämnmod enbart för att andra i landet lyckas ännu sämre. Dessutom fångar SALSA inte tillräckligt väl in förutsättningarna. Gruppen elever med utländsk bakgrund är mycket heterogen, med allt från nyanlända helt utan tidigare skolgång till de som kommit i spädbarnsåldern eller har en gedigen skolgång från sitt hemland. I vissa kommuner och skolor med hög andel invandrade dominerar den förra gruppen, i andra den senare.

2010-05-04 3 (35) 3. PÅGÅENDE KVALITETSARBETE 3.1. Program för resultatförbättring Under våren 2009 togs ett program för resultatförbättring fram, som ett sätt att samla alla uppdämda behov av resultatförbättring. Programmet innehåller ett åttiotal förbättringspunkter inom sju huvudområden, bl. a Mål, förväntningar och uppföljning, Elevers hälsa och sociala utveckling, Pedagogiskt arbete och Organisation och ledarskap. Programmet är omfattande och krävande, men leder till en verksamhet på en helt annan kvalitetsnivå när det sätts i verket. Det återstår att få en rakare linje mellan nämndens mål och ambitioner och verksamheternas planering. Enskilda/fristående verksamheter bjuds alltid in på lika villkor i utvecklingsdiskussioner, men har naturligtvis ett större eget ansvar för sitt inre arbete. Resultatförbättringsprogrammet ska revideras årligen, närmast i slutet av våren 2010. 3.2. Kvalitetssystematik för utveckling En viktig del i arbetet med att förbättra resultaten är att ha ett effektivt uppföljningssystem. Förvaltningen har länge haft ett omfattande uppföljningsarbete. Under hösten 2009 har vi planerat för en tydligare samordning av alla insatser under namnet Kvalitetssystematik för utveckling, som ska vara färdigt att använda till hösten 2010. Systemet innehåller fyra delar ett starkt IT-stöd för att hantera våra stora mängder kvalitetsdata, kollegialt stöd för utvecklingsarbete genom ett nätverk med kunniga pedagoger inom kommunen, enhetskonsultationer mellan förvaltningsledning och enhetschef för att gå igenom resultat och utvecklingsbehov, och en barn- och elevkonsulent med uppgift att fånga kvalitetsfrågor på individnivå som annars kan vara svåra att spåra i statistik.

2010-05-04 4 (35) 4. GRUNDSKOLA 4.1. Förutsättningar och resurser Tabell 1 Förutsättningar: Elevgrupp 2009 Andel flickor (%) Andel m utl bakgr (%) Andel m föräldr m eftergymn utb (%) Järfälla kommunala skolor 48 26 53 Järfälla fristående skolor 52 53 58 Jämförelsekommuner kommunala skolor 48 20 51 Kommunala skolor Aspnässkolan 55 71 38 Barkarbyskolan 45 19 56 Berghemskolan 46 29 59 Björkebyskolan 44 21 53 Fastebolskolan 48 18 55 Fjällenskolan 49 19 57 Högbyskolan 53.. 62 Iljansbodaskolan 45.. 66 Kolarängskolan 51 17 61 Källtorpskolan 45 24 38 Lundskolan 49 9 55 Neptuniskolan 48 20 57 Nybergskolan 42 73 34 Olovslundskolan 43 24 62 Sandvikskolan 37 15 39 Skälbyskolan 47 15 65 Tallbohovskolan 51 67 36 Ulvsättraskolan 54 34 43 Vattmyraskolan 45 40 52 Viksjöskolan 51 17 54 Fristående skolor Al-Mustafa skolan 53 98 53 Engelska Skolan i Järfälla 49 53 57 Montessoriskolan Växthuset 45 57 53 Vittra i Jakobsberg 57 36 63 Jämförelsekommunernas siffror i Tabell 1 avser ett genomsnitt, sinsemellan skiljer de sig åt främst när det gäller andel med utländsk bakgrund och föräldrarnas

2010-05-04 5 (35) utbildningsnivå. Sammantaget skiljer sig inte Järfällas elevgrupp särskilt mycket från jämförelsekommunernas. Större skillnader finns mellan kommunala och fristående inom kommunen, där de fristående i och för sig har en högre andel med utländsk bakgrund, men å andra sidan har en större andel flickor och högre utbildade föräldrar. Erfarenheten visar att de två senare kategorierna har en tydligt gynnsam effekt på skolornas resultat. Utländsk bakgrund kan innebära många saker (se resonemang under kap 2 Jämförelser) och vägs ofta upp av välutbildade föräldrar. Störst är skillnaderna mellan skolor inom kommunen. Nybergsskolan kombinerar få flickor med lågt utbildade föräldrar och en hög andel med utländsk bakgrund. Det innebär inte någon ödesbestämd omöjlighet att nå goda resultat, men det ställer höga krav på arbetssätt och resurser. Min bedömning är att Nybergskolan, Tallbohovskolan, Aspnässkolan har störst utmaningar i elevgruppen, med Källtorpskolan och Ulvsättraskolan tätt bakom. Bedömningen utgår helt från siffrorna i Tabell 1. Figur 1 Kostnad per elev exkl. lokaler, kommunala skolor (OBS! Bruten skala) 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 2004 2005 2006 2007 2008 Järfälla Jämförelsekommuner Bland jämförelsekommunerna är det bara Sundbyberg som satsar mer per elev än Järfälla. Det är framför allt i kategorin kostnad för undervisning som Järfälla ligger högre. Den kategorin består framför allt av lärarlöner. Som vi kan se i Figur 2 nedan har inte Järfälla en högre personaltäthet. Att vi ändå har högre kostnader för löner kan bero på två saker högre löneläge (troligt med tanke på närheten till Stockholm, Sundbyberg har också höga kostnader här) och/eller hög frånvaro och därmed kostnader för vikarier. I Lärarförbundets ranking har det tidigare funnits tecken på att Järfälla har en högre sjukfrånvaro än många andra kommuner. En försiktig bedömning är att Järfällas skolor sammantaget inte har lägre resurser än skolorna i jämförbara kommuner. Därmed inte sagt att varje skola har de resurser de behöver utifrån sina förutsättningar.

2010-05-04 6 (35) Figur 2 Antal lärare per 100 elever 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 3 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (OBS! Bruten skala) 100 90 80 70 60 50 40 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 2 och Figur 3 ovan visar att Järfällas kommunala skolor sammantaget har aningen högre lärartäthet än jämförbara kommuners kommunala, men en något lägre utbildningsnivå bland lärarna. Både personaltäthet och utbildningsnivå ligger relativt stabilt, med en liten ökning för Järfälla respektive minskning för jämförelsekommunerna 2009. Om annan pedagogisk personal än lärare räknas in blir skillnaden mellan Järfällas kommunala skolor och jämförelsekommunerna något större, till Järfällas fördel. Till sådan personal räknas förskollärare, fritidspedagoger och högskoleutbildade fritidsledare. De stora avvikelserna står Järfällas fristående skolor för, med låg personaltäthet och mycket låg utbildningsnivå. Det finns anledning att fråga sig varför de fristående, med i stort sett samma resurser som de kommunala, har så låga siffror här.

2010-05-04 7 (35) Tabell 2 Förutsättningar: Personal per skola Lärare per 100 elever (motsv. helt.tj.) Lärare, m. ped. högskoleexam. (%) (motsv. helt.tj.) 2008 2009 2008 2009 Kommunala skolor 7,9 8,2 82,8 80,3 Fristående skolor 6,3 6,4 57,4 51,2 Kommunala skolor Aspnässkolan 3,6 6,4 100 100 Barkarbyskolan 7,1 6,6 94,4 97,1 Berghemskolan 10,2 7,3 94,3 100 Björkebyskolan 7,8 8 75,1 74,7 Fastebolskolan 6,1 7 82,1 85,8 Fjällenskolan 6,1 5,8 74,1 70,7 Högbyskolan 5,2 6,1 100 100 Iljansbodaskolan 5,6 5,4 100 77,8 Kolarängskolan 8 8,5 92,8 89,6 Kommunplacerade lärare (70,5 st 2009) 0 0 69,3 68,6 Källtorpskolan 8,7 8,6 75,4 68,5 Lundskolan 6 5,9 79,6 80,7 Neptuniskolan 6,4 6,4 93,9 91,9 Nybergskolan 8,2 9,5 100 100 Olovslundskolan 6,3 5,4 88,5 86,9 Sandvikskolan 6,2 5,1 96,4 94,8 Skälbyskolan 6,6 6,8 96 93,2 Tallbohovskolan 8,3 9 88,1 86,6 Ulvsättraskolan 4,2 6,7 88,8 89,8 Vattmyraskolan 6,8 7,5 76,9 82,4 Viksjöskolan 6,8 6,8 79,5 71,4 Fristående skolor Al-Mustafa skolan 9,2 8 54,2 39,4 Engelska Skolan i Järfälla 6,2 6,4 59,8 48,4 Montessoriskolan Växthuset 7,3 6,5 83,6 82,8 Vittra i Jakobsberg 5,3 5,7 47,6 51,8 Det finns stora skillnader mellan skolorna i personaltäthet och utbildningsnivå. Utbildningsnivån är här ofta lägre i skolor med högre årskurser. Samma samband finns inte gällande personaltätheten. I vissa skolor har personaltätheten förändrats relativt mycket från 2008 till 2009. En del av förändringarna beror sannolikt på felaktiga inrapporteringar 2008.

2010-05-04 8 (35) Bland de fristående är det bara Växthuset som kommer upp i acceptabla siffror på personalens utbildningsnivå. 4.2. Uppföljning av kommunala mål Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan nå minst godkändnivå. Tabell 3 Kunskapsmålet Effektmål Andelen elever som i årskurs 9 når godkändnivån i alla ämnen ska öka varje år. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år. Andelen elever som når godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 ska öka varje år. År 2009 ska minst 90 procent av eleverna i årskurs 3 nå godkända resultat i de nationella proven i svenska och matematik. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. 76,8 procent av eleverna nådde målen i alla ämnen jämfört med 76,1 procent förra året. Målet är uppfyllt. Det genomsnittliga meritvärdet var 214,7 mot 213,8 förra året. Målet är uppfyllt. 82,4 procent av eleverna nådde godkända resultat jämfört med 79,8 procent förra året. Målet är inte uppfyllt. 89,3 procent hade godkända resultat.

2010-05-04 9 (35) Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. Tabell 4 Nolltoleransmålet Effektmål Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Andelen barn/ungdomar som tycker att pojkar och flickor har lika rätt och möjligheter ska öka varje år. Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år. Verksamheternas kostnader för skadegörelse ska minska varje år. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är inte uppfyllt. Elevenkät: 92 (92) procent av eleverna känner sig helt eller ganska trygga i skolan. 61 (59) procent är helt trygga. 86 (87) procent blir bra eller ganska bra bemötta av andra elever. 43 (41) procent är helt nöjda. Föräldraenkät: 91 (91) procent anser att deras barn är trygga eller ganska trygga i skolan. 57 (56) procent är helt nöjda. Målet är uppfyllt. Elevenkät: 84 (82) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i skolan, varav 56 (55) är helt övertygade. Föräldraenkät: 89 (87) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter, varav 55 (56) procent är helt övertygade. Uppgift saknas. Uppgift saknas.

2010-05-04 10 (35) Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet. Tabell 5 Inflytandemålet Effektmål Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Elevenkät: 81 (80) procent anser att vuxna lyssnar på elevernas åsikter, varav 39 (39) procent är helt nöjda. Föräldraenkät: 93 (91) procent är oftast nöjda eller ganska nöjda med överenskommelser som görs under utvecklingssamtalen för att stödja elevens utveckling. 68 (65) procent är oftast nöjda. Målet är uppfyllt. Elevenkät: 90 (89) procent är nöjda eller ganska nöjda med att de får lära sig att ta ansvar för sina studier. 53 (53) procent är helt nöjda. 86 (84) procent känner bra eller ganska bra till vad de behöver kunna för att nå målen. 44 (45) procent är helt säkra. Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att stärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas. Tabell 6 Delaktighetsmålet Effektmål Andelen föräldrar som anser at de har inflytande i verksamheten ska öka varje år. Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år. Måluppfyllelse Uppgifter inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Föräldraenkät: 82 (78) procent är helt eller ganska nöjda med det inflytande de har i verksamheten. 45 (39) procent är helt nöjda. Uppgift saknas

2010-05-04 11 (35) Inriktningsmål: Verksamheterna ska miljödiplomeras. Tabell 7 Miljömålet Effektmål Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. En ny skola påbörjade sin miljödiplomering. Måluppfyllelsen 2009 ser sammantaget bra ut. De allra flesta målen är uppfyllda, om än i vissa fall med tunn marginal. Två effektmål som kunnat följas upp är inte uppfyllda. Andelen elever i årskurs 3 som nådde godkända resultat i nationella provet är 0,7 procentenheter lägre än målet (Tabell 3 s. 8). Avvikelsen är liten och föranleder inget akut larm (rött), men en varningsflagg (gult). I effektmålet om mobbning (Tabell 4 s. 9) når vi inte heller hela vägen fram, men flera av indikatorerna är positiva och ingen dramatisk försämring har skett. Även här väljs varningsflagg (gult). Tyvärr saknas underlag för att bedöma måluppfyllelsen i tre effektmål. Detta ska rättas till inför nästa kvalitetsredovisning. 4.3. Resultat i nationella prov och slutbetyg Figur 4 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde (OBS! bruten skala) 240 230 220 210 200 190 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner Järfälla fristående Järfälla förväntat Järfällas kommunala skolors genomsnittliga meritvärde har ökat med en knapp poäng, och når nu det förväntade värdet (SALSA-värdet, se kap 2 Jämförelser s. 2) som sjunkit något 1. En negativ trend bröts 2008 och den positiva utvecklingen håller i sig, medan jämförelsekommunerna vänt nedåt. Högt ovanför dem båda seglar 1 På grund av en liten sänkning av föräldrarnas utbildningsnivå samt en liten ökning av andelen elever med utländsk bakgrund födda i Sverige.

2010-05-04 12 (35) Järfällas fristående skolor, som når mycket goda resultat trots låg personaltäthet och bristande utbildningsnivå bland lärarna (se Figur 2 s. 6 och Figur 3 s. 6). De två största fristående skolorna med årskurs 9, Vittra och Engelska, har båda försämrat sina meritvärden något (se Tabell 8 s. 13). Den lilla ökningen sammantaget i Figur 4 förklaras av dels av Al Mustafas resultat (som inte kan redovisas i Tabell 8 på grund av för få elever) som ökat, samt att antalet elever i respektive skola förändrats en aning, vilket påverkar vikten av respektive skolas resultat i genomsnittet. Vittras högre resultat påverkar genomsnittet mer 2009 än 2008. Figur 5 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen (OBS! bruten skala) 100 90 80 70 60 50 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner Järfälla fristående Järfälla förväntat Järfällas kommunala skolor närmar sig sitt förväntade värde, men enbart för att SALSA-värdet har sjunkit. Det tyder i och för sig på att Järfällas kommunala skolverksamhet lyckas något bättre med att kompensera för förutsättningarna, men det är knappast läge att jubla. Den positiva utvecklingen av meritvärdet syns inte i andelen som uppnått målen i samtliga ämnen här står det still på 75 procent. Även om det bara är två procentenheter under jämförelsekommunerna så måste det betraktas som ett svagt resultat. Även här lyckas de fristående bättre, med både högre resultat och en liten förbättring jämfört med 2008 (en procentenhet). Förbättringen förklaras återigen av Al Mustafa och förändringar i antalet elever per skola.

2010-05-04 13 (35) Björkeby 165 226 211 7-2 91,4 87,3 74 71-9 -9 Fjällen 113 223 227 0 2 93,1 96,5 84 86-1 3 Källtorp 119 201 206-5 2 83,5 85,7 69 72-6 -3 Tallbohov 82 188 181-11 -13 70 75,6 60 53-4 -9 Viksjö 214 204 217-14 -1 92,8 94,4 79 83-3 2 Tabell 8 Slutbetyg: Sammanställning per skola Antal Meritvärde Meritvärde Andel Andel Andelen elever i elever med elever som elever som förhållande behörighet nått målen nått målen till till i samtliga i SALSAvärdet gymnasiet ämnen (%) förhållande till SALSAvärdet 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Al- Mustafa 6.................... Engelska 119 227 226 2-3 96,7 97,5 83 83 10 8 Vittra 44 249 235 22 6 100 100 100 91 19 7 Al Mustafa har för få elever för att skolans resultat ska redovisas i den nationella statistiken, varför de också saknas i Tabell 8. Förutom de fristående skolorna når Fjällenskolan mycket goda resultat. De har också relativt goda förutsättningar i elevgruppen (se Tabell 1 s. 4). Tallbohovs resultat är svaga, men det förklaras till stor del av de många nyanlända elever som skolan har. Här spelar både språksvårigheter och brister i tidigare skolgång en avgörande roll för möjligheten att nå målen i årskurs 9. Det är svårare att förklara och försvara Björkebys försämrade resultat. Skolan har i och för sig lägst andel flickor av alla skolor med årskurs 9, men hade en ännu lägre andel 2008. Källtorpskolan visar på en tydlig förbättring, vilket är glädjande. Störst förbättring uppvisar Viksjöskolan, som hade ovanligt svaga resultat 2008. Även om en stor andel elever i de kommunala skolorna inte når målen i alla ämnen så är de flesta behöriga att studera vidare på gymnasiet.

2010-05-04 14 (35) Figur 6 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde uppdelat per kön, kommunala skolor (OBS! Bruten skala på vänstra axeln) 250 230 210 190 170 150 130 2005 2006 2007 2008 2009 30 25 20 15 10 5 0 Flickor Pojkar Skillnad i poäng (hö axel) Att flickor som grupp når bättre resultat i skolan än pojkar som grupp är väl känt. Det är inget unikt för Järfälla, eller ens för Sverige. Frågan är varför? Delegationen för jämställdhet i skolan har gjort en kort och ganska tunn forskningsöversikt i sitt delbetänkande (SOU2009:64) utan att det ger några tydliga svar på vad som kan göras för att minska skillnaden. De mer eller mindre styrkta teorier som avhandlas är olika förväntningar på pojkar och flickor, en anti-pluggkultur kopplad till mansrollen (eller snarare killrollen), biologisk mognadsprocess (där skillnaderna generellt ebbar ut innan årskurs 9, men tidiga motgångar i skolan kan ge en kvardröjande självbild av att inte vara något läshuvud). DEJA lyfter själva framför allt fram skolans egna brister, där flickor och pojkar får olika förväntningar på sig och behandlas på olika sätt. Delegationen kommer i sitt fortsatta arbete att leverera förslag på hur jämställdheten i skolan kan stärkas. I Järfällas kommunala skolor ser skillnaden i betyg ungefär ut som i övriga landet. Skillnaden är relativt stabil över åren, även om den ökat något till 2009 är den inte uppe på samma nivå som 2005. Att situationen ser likadan ut i de flesta kommuner är inte någon ursäkt för att inte ta skillnaderna på allvar. Någonstans misslyckas den svenska skolan med att få många pojkar att nå sin fulla potential. Det är inte acceptabelt. DEJAs fortsatta arbete måste följas med noggrannhet, och åtgärder bör diskuteras och genomföras över hela kommunen.

2010-05-04 15 (35) Figur 7 Slutbetyg: Meritvärde uppdelat per kön och skola (OBS! Bruten skala) Vittra Engelska Viksjö Tallbohov Källtorp Fjällen Björkeby 2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 100 150 200 250 300 Flickor Pojkar Som synes i Figur 7 är skillnaderna i skolresultat olika stora i olika skolor. Engelska skolan har stadigt relativt små skillnader. I andra skolor går det mer upp och ner, vilket inte är ovanligt. Större skillnader mellan pojkars och flickors resultat förklaras inte av elevgruppens sammansättning gapet är ungefär lika stort oavsett föräldrars utbildningsnivå, svensk/utländsk bakgrund eller andra socioekonomiska faktorer.

2010-05-04 16 (35) Figur 8 Slutbetyg 2009: Betygsfördelning (samtliga huvudmän). Figuren visar andelen av samtliga ämnesbetyg inom respektive nivå. Pojkar 7% 45% 36% 18% Flickor 6% 33% 41% 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej nått målen G VG MVG Figur 8 visar att pojkar inte får särskilt många fler underkända betyg än flickor, det är istället i de högre betygen som skillnaderna kommer flickor får oftare VG och MVG än pojkar. Så har det sett ut även tidigare år, och så ser det ut även i resten av landet. För att pojkar ska nå samma meritvärden som flickor krävs alltså i första hand fokus på att spetsa deras betyg, snarare än fokus på godkändnivån. Figur 9 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde uppdelat på kön och bakgrund (OBS! Bruten skala). 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala Utländsk bakgrund Övriga

2010-05-04 17 (35) Det är första året som Skolverket presenterar genomsnittligt meritvärde uppdelat på kön och utländsk/svensk bakgrund, därför kan inte jämförelser med tidigare år göras. Statistiken har bearbetats manuellt 2. Mest intressant i Figur 9 är att skillnaden i betyg mellan pojkar och flickor med utländsk bakgrund är mycket liten i de fristående skolorna. Det ska bli intressant att se om det fortsätter så nästa år. Järfällas kommunala skolor har en något mindre skillnad i gruppen med utländsk bakgrund än vad jämförelsekommunerna har, men det är svårt att dra skarpa slutsatser av det. Sammantaget kan sägas att Järfälla når resultat bland elever med utländsk som ligger ungefär i linje med jämförbara kommuner. Figur 10 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde fördelat på bakgrund, kommunala skolor (OBS! Bruten skala på vänster axel) 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 2005 2006 2007 2008 2009 30 25 20 15 10 5 0 Elever m utländsk bakgrund Övriga Skillnad i poäng (hö axel) Skillnaden i meritvärde mellan elever med utländsk bakgrund och övriga elever ökar 2009 och är nu 27,5 betygspoäng. Detta trots att andelen av de med utländsk bakgrund som är födda i Sverige ökade. Det kan bero på att en högre andel av dem som är födda utomlands kommit sent till Sverige 2009 jämfört med 2008, men detta har inte kunnat kontrolleras. 2 I Skolverkets statistik jämförs elever med utländsk bakgrund med hela elevgruppen. Mer intressant är att jämföra dem med elever utan utländsk bakgrund. De manuellt uträknade resultaten för den senare kategorin kan skilja någon tiondels poäng från de faktiska resultaten, men proportionerna stämmer.

2010-05-04 18 (35) Figur 11 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen, fördelat på bakgrund 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala Utl. bakgrund födda utomlands Utl. bakgrund födda i Sverige Övriga Figur 11 visar att Järfällas kommunala skolor lyckas sämre än jämförbara kommuner med elever som har utländsk bakgrund men är födda i Sverige. Dessutom försvagas resultaten för elever födda utomlands. Järfällas fristående skolor får 2009 sensationellt bra resultat för elever födda utomlands, men de har få elever i den gruppen 15 stycken 2009 och 29 stycken 2008. Det blir därför svårt att dra slutsatser. Tabell 9 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen fördelat på bakgrund och skola Utl. Utl. Övriga bakgrund bakgrund födda i Sverige födda utomlands Björkeby 2008 67 * 74 2009 56 * 73 Fjällen 2008 * * 85 2009 81 * 87 Källtorp 2008 53 * 72 2009 64 * 75 Tallbohov 2008 64 43 65 2009 45 40 67 Viksjö 2008 75 67 79 2009 67 * 85 Engelska 2008 83 72 86 2009 75 * 91 Vittra 2008 100 * 100 2009 * * 91

2010-05-04 19 (35) En asterisk (*) i Tabell 9 visar att antalet elever i kategorin är färre än tio. Resultaten redovisas då inte. 2009 hade bara Tallbohov fler än tio elever födda utomlands. Tabellen visar dock på stora skillnader i resultaten för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige. I Vittra nådde samtliga målen i alla ämnen, medan de var färre än hälften i Tallbohov. Det är här viktigt att komma ihåg att denna elevkategori bär på stora inre skillnader. Det är ändå tydligt att alla skolor inte lyckas med det kompensatoriska uppdraget, oavsett om det sedan beror på för lite resurser i relation till elevgruppens sammansättning eller på brister i skolans eget arbete. Figur 12 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen, fördelat på föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Figur 12 är ingen uppmuntrande läsning för Järfällas kommunala skolverksamhet. Elever med högutbildade föräldrar klarar Järfälla kommun ungefär lika bra som de andra, men ju lägre utbildning desto sämre relativa resultat. Man är alltså sämre på att kompensera för föräldrarnas utbildningsnivå än jämförbara kommuner och Järfällas fristående skolor. Det är allvarligt. Skolans bör erbjuda alla elever möjligheten att nå toppen av sin förmåga. Elever med lågutbildade föräldrar når mycket låga resultat, och dessutom sjunkande. Från att knappt hälften nått målen i samtliga ämnen är vi 2009 nere på knappt 40 procent, en långt ifrån acceptabel nivå.

2010-05-04 20 (35) Figur 13 Nationella prov år 5: Engelska, andel som uppnått målen i respektive delprov. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtala/tala Lyssna/förstå (skriva) Läsa/förstå (skriva) Skriva Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 14 Nationella prov år 5: Matematik, andel som uppnått målen i respektive delprov. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Miniräknare, räknesätten Längd, area, skala Tid, statistik Räknemetoder Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner

2010-05-04 21 (35) Figur 15 Nationella prov år 5: Svenska, andel som uppnått målen i respektive delprov. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Läsa, förstå litterär text Läsa, förstå sakprosa Skrivuppgift, berättande Skrivuppgift, förklarande Läsa, samtala Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 16 Nationella prov år 5: Svenska som andraspråk, andel som uppnått målen i respektive delprov. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Läsa, förstå litterär text Läsa, förstå sakprosa Skrivuppgift, berättande Skrivuppgift, förklarande Läsa, samtala Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner I de nationella proven i årskurs 5 klarar Järfällas elever sig relativt bra. I de flesta delproven når cirka 90 procent målen, vilket är ungefär lika bra som eller bättre än jämförelsekommunerna. De fristående i Järfälla ligger på ungefär samma nivå, utom i svenska, (Figur 15 s. 21), där de når väldigt goda resultat. Svårigheterna ser ut att vara störst i svenska som andraspråk, (Figur 16). Här är resultaten överlag sämre, även om de i de flesta delprov ändå inte är katastrofala. Både Järfällas kommunala och fristående skolor klarar sig bättre än jämförelsekommunerna, utom i delprovet förklarande skrivuppgift, där Järfällas kommunala ligger lite under de övriga. Lägst resultat når både Järfällas kommunala och jämförelsekommunerna i delprovet Läsa och förstå litterär text.

2010-05-04 22 (35) Sammantaget ser det ganska ljust ut i årskurs 5, med en viss varning för svenska som andraspråk, och en liten skarpare varning för förståelsen av litterär text i samma ämne. Skolorna bör överväga hur den litterära förmågan kan stärkas bland dessa elever. Nationella prov i år 5 redovisas för första gången 2009 i den nationella statistiken. Det är därför inte möjligt att göra jämförelser med tidigare år mellan kommuner. Vi vet sedan tidigare att resultaten i Järfälla stärktes något 2009. Figur 17 Nationella prov år 9: Engelska, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (OBS! Bruten skala). 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla Jämförelsekommuner Skolverket redovisar inte på något hanterbart sätt de nationella proven i årskurs 9 för fristående skolor. De finns därför inte med i Figur 17- Figur 20. I engelska är resultaten goda och stabila för både Järfällas kommunala skolor och jämförelsekommunerna. Järfällas resultat 2009 ligger en procentenhet under resultaten från toppåret 2005.

2010-05-04 23 (35) Figur 18 Nationella prov år 9: Matematik, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (OBS! Bruten skala). 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla Jämförelsekommuner Matematik är traditionellt det ämne där resultaten är svagast i de nationella proven. Här visar Järfälla en positiv utveckling 90,2 procent nådde målen 2009, en ökning sedan bottenåret 2007 med nästan fem procentenheter. Jämförelsekommunerna ser ut att ha stabiliserats på den lägre nivån kring 85-procentstrecket. Järfällas utveckling ser alltså ut att bero på ett bra arbete med matematik i kommunen. Figur 19 Nationella prov år 9: Svenska, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (OBS! Bruten skala). 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla Jämförelsekommuner Resultaten i svenska är mycket goda, 98,4 procent nådde målen 2009 i Järfälla. Jämförelsekommunerna klarar sig aningen sämre 96,2 procent. Järfälla har ett stadigt, men litet övertag under hela perioden.

2010-05-04 24 (35) Figur 20 Nationella prov år 9: Svenska som andraspråk, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (OBS! Bruten skala). 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla Jämförelsekommuner Det är få elever som gör proven i svenska som andraspråk (24 elever gjorde alla delproven i Järfälla 2009). Cirka en tredjedel av eleverna som läser ämnet har inte gjort ämnesprovet. Det är endast de som både gjort ämnesprovet och avslutat årskurs 9 som räknas in i statistiken över de nationella proven. Att Skolverket gjort det valet är svårbegripligt. Resultaten skulle se helt annorlunda ut om de som inte gjort provet räknades som att de inte uppnått målen. I mer svårarbetade versioner av Skolverkets statistik görs detta, men där redovisas inte sammantagna resultat per ämnesprov, utan bara resultaten på respektive delprov. Förvaltningen har fått signaler om att lärare, i strid med kommunens riktlinjer, väljer att undanta elever från provet om de bedöms sakna möjlighet att nå målen. Det ger främst utslag i svenska som andraspråk, som relativt få elever läser och där varje elev därför ger större utslag i statistiken. Av dem som gjort ämnesprovet i svenska som andraspråk klarar de flesta sig bra i Järfälla, bättre än i jämförelsekommunerna. Nivån ligger de senaste två åren kring 90 procent som uppnått målen, betydligt bättre än jämförelsekommunernas 75 procent. Men detta kan alltså bero på att många som sannolikt inte skulle ha uppnått målen inte har gjort provet.

2010-05-04 25 (35) 4.4. Slutbetyg jämfört med resultat i nationella prov Figur 21 Slutbetyg 2009 jämfört med resultat på nationella prov år 9: Andel med högre, lika respektive lägre betyg än resultatet i nationella proven. Svenska Matematik Engelska Jämförelsekommuner kommunala Järfälla fristående Järfälla kommunala Jämförelsekommuner kommunala Järfälla fristående Järfälla kommunala Jämförelsekommuner kommunala Järfälla fristående Järfälla kommunala 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lägre Lika Högre Det ska, eller bör, vara skillnad mellan resultaten i de nationella proven och slutbetyget. Dels mäter de olika saker proven är en enskild och speciell situation som inte mäter samtliga mål i läro- och kursplanerna medan slutbetyget baseras på en sammantagen bedömning av elevens samtliga insatser i relation till samtliga mål. Dels är det skillnad i tid. En del av ämnesproven görs tidigt under våren. Det är rimligt att förvänta sig att eleven utvecklar sina kunskaper och förmågor även den sista terminen av sin skoltid. Med det sagt så kan det finnas skäl att reagera om resultaten skiljer sig drastiskt och bestående över tid. Vanligtvis är skillnaderna som störst i matematiken, vilket delvis kan förklaras med ämnets karaktär. Det är relativt lätt att isolera problemområden från de nationella proven och arbeta intensivt med dessa innan slutbetyget. Men i Figur 21, (s. 25), visar de fristående skolorna upp så stora förbättringar i slutbetyget att det är läge att höja på ett ögonbryn eller två. Hela 41 procent av eleverna fick ett högre betyg än resultatet i ämnesprovet. 2008 var motsvarande siffra 17 procent. Det finns bara två andra förändringar sedan 2008 som ligger över fem procentenheter: jämförelsekommunernas har 2009 drygt sju procentenheter mer som

2010-05-04 26 (35) fick bättre betyg än provresultat i svenska än 2008; Järfällas fristående drygt sex procentenheter mer i engelska. Tabell 10 Skillnaden mellan resultat i nationella prov och slutbetyg, andel som fått lägre respektive högre betyg än provresultat. Björkebyskolan Fjällenskolan Källtorpskolan Tallbohovskolan Viksjöskolan Engelska Skolan i Järfälla Vittra i Jakobsberg Antal elever Andel (%) elever med lägre eller 2009/antal m högre slutbetyg än provbetyg 2009 både slutbetyg 2008 2009 och provbetyg Ämne 2009 Lägre Högre Lägre Högre Svenska 157/155 4,6 11,2 3,9 14,8 Matematik 162/149 0,6 16,1 2,7 8,7 Engelska 162/157 3,8 1,3 1,9 1,9 Svenska 105/104 7,3 33,3 10,6 22,1 Matematik 111/108 1 5 6,5 13,9 Engelska 111/109 9 12 3,7 7,3 Svenska 113/109 5,7 14,3 3,7 18,3 Matematik 116/109 1,8 23,9. 23,9 Engelska 116/113 3,2 20 3,5 7,1 Svenska 65/63 6,4 17 6,3 9,5 Matematik 81/69. 56,1 2,9 21,7 Engelska 81/72 10,2 13,6 2,8 4,2 Svenska 208/204 5 12,4 2 24 Matematik 213/205 2 22,2 3,9 18,5 Engelska 213/207 11,3 7,9 4,3 11,1 Svenska 107/107 8,1 8,1 6,5 11,2 Matematik 119/112 0,9 20 1,8 48,2 Engelska 119/119 13 13,9 10,1 23,5 Svenska 41/41 2,6 25,6 7,3 17,1 Matematik 44/44 11,6 9,3. 22,7 Engelska 44/44. 7 4,5 4,5 Punkt (.) markerar att uppgift saknas. I Tabell 10 sticker framför allt Engelska skolan ut i matematiken. När drygt 48 procent får bättre betyg än provresultat kan det bero på ett bra arbete med att åtgärda bristerna under de sista månaderna av årskursen, men det kan också bero på tveksamma bedömningsgrunder. Vi har inte idag underlag för att dra någon slutsats åt ena eller andra hållet, men kan konstatera att siffrorna inte var fullt lika dramatiska 2008. 4.5. Slutsatser Järfällas fristående skolor når mycket goda resultat trots låg lärartäthet och bristande utbildningsnivå bland lärarna. En stor del av förklaringen är skillnader i elevgruppens bakgrund, något som de kommunala skolorna inte lyckas väga upp för.

2010-05-04 27 (35) Järfällas kommunala skolor når överlag ganska goda resultat jämfört med liknande kommuner. De flesta av de kommunala målen är också uppfyllda. (I uppföljningen av kommunala mål räknas dock även fristående skolor in). Det är framför allt fem svagheter som bör lyftas fram: 1) En fjärdedel av eleverna i kommunala skolor uppnår inte målen i alla ämnen, (Figur 5 s. 12). Även om det inte är mycket sämre än jämförelsekommunerna så kan det inte ses som något annat än ett oacceptabelt misslyckande. 2) Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg, (Figur 6 s. 14). Inte större än normalt, men det är en klen ursäkt. 3) Det är ännu större betygsskillnader mellan elever med utländsk bakgrund och övriga, (Figur 10 s. 17 och Figur 11 s. 18). I Järfällas kommunala skolor lyckas vi ovanligt dåligt med eleverna med utländsk bakgrund födda i Sverige. 4) Järfälla når mycket svaga resultat för elever med lågutbildade föräldrar, (Figur 12 s. 19). 5) Järfällas skolor har mycket olika förutsättningar, (Tabell 2 s. 7), och det finns stora skillnader i resultat skolor emellan, (s. 13). Tabell 11 Meritvärde, lärartäthet och elevförutsättningar. Skolorna är sorterade efter högst genomsnittligt meritvärde. Vittra i Jakobsberg Meritvärde Lärare per 100 elever (motsv. helt.tj.) Andel flickor (%) Andel m utl bakgr (%) Andel m föräldr m eftergymn utb (%) 2009 2009 2009 2009 2009 235 5,7 57 36 63 Fjällenskolan 227 5,8 49 19 57 Engelska Skolan i Järfälla 226 6,4 49 53 57 Viksjöskolan 217 6,8 51 17 54 Björkebyskolan 211 8 44 21 53 Källtorpskolan 206 8,6 45 24 38 Tallbohovskolan 181 9 51 67 36 Tabell 11 är alltså sorterad efter meritvärde. Sambandet är tydligt ju färre lärare desto högre meritvärde. Eller? Det är en kolumn till som exakt följer meritvärdet andelen elever med minst en högutbildad förälder, (högra kolumnen). Listan skulle se nästan exakt likadan ut om man istället för meritvärde valde andel som uppnått

2010-05-04 28 (35) målen i samtliga ämnen eller andelen som är behöriga till nationella program i gymnasiet. Av detta kan bara bistra slutsatser dras - vi lyckas inte kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. Föräldrarnas utbildningsnivå har större betydelse för elevens resultat än skolans verksamhet.

2010-05-04 29 (35) 5. BARNOMSORG 5.1. Ekonomiska resurser Figur 22 Förskola: Kostnad per inskrivet barn (OBS! Bruten skala). 3 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2006 2007 2008 Järfälla Jämförelsekommuner Kostnader för förskola (Figur 22) är svåra att jämföra mellan kommuner rakt av. Det mått som nu används av Skolverket kostnad per inskrivet barn tar inte hänsyn till vistelsetid eller åldersfördelning. Om en kommun har fler heltidsbarn än en annan blir kostnaderna högre, utan att det behöver innebära ett mer gynnsamt resursläge för förskolorna. Detsamma gäller åldersfördelningen fler barn i yngre åldrar är kostnadsdrivande. Lokalkostnaderna är en tredje faktor som inte räknas in i måttet ovan. Det bör därför vara stora skillnader i kostnader per barn för att några skarpa slutsatser ska dras. Det är det inte i Figur 22. Järfälla ligger 3 700 kronor lägre per barn 2008, från att ha legat något över tidigare år. Det är inte någon avgörande skillnad i andelen barn i ålderskategorin 0-3 år. Däremot har Järfälla betydligt fler barn med annat modersmål än svenska, (30 procent mot jämförelsekommunernas 18 procent 2008). Det är också en högre andel av dem som också får modersmålsstöd i Järfälla. Lokalkostnaderna för Järfällas kommunala förskolor ligger en bit lägre än jämförelsekommunernas, men det finns inga uppgifter på om detta även gäller de enskilda förskolorna. I de kommunala förskolorna är personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna 2008 desamma i Järfälla som i jämförelsekommunerna, (75 procent). Tidigare år har Järfälla legat på en lägre andel. Inte heller här finns statistik för de enskilda. 3 Det finns anledning att tro att Järfällas siffror för 2005 är felaktiga, därför tar jämförelsen sin början 2006. Statistik för 2009 är ännu inte publicerad.

2010-05-04 30 (35) Sammantaget ger Figur 22 och annat underlag en försiktig fingervisning om att Järfälla 2008 har något lägre resurser än jämförelsekommunerna, trots något större utmaningar i barngruppen. Det förklaras sannolikt med lägre lokalkostnader, som dock till del vägs upp av högre kostnader för modersmål. Figur 23 Familjedaghem: Kostnad per inskrivet barn (OBS! Bruten skala). 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2005 2006 2007 2008 Järfälla Jämförelsekommuner Även för kostnaderna för familjedaghem, (Figur 23), finns anledning att påpeka vistelsetidernas betydelse som okänd faktor. Kostnaderna ökar här brant i både Järfälla och jämförelsekommunerna. Att de fortfarande är lägre än kostnaderna i förskola har sannolikt att göra med naturligt lägre lokalkostnader. Det finns ingen större skillnad mellan Järfälla och jämförelsegruppen i andel barn med annat modersmål eller i åldersfördelningen. Det enda noterbara är att jämförelsekommunerna hade tydligt fler 0-3-åringar 2007, dock inte övriga år. Det är bara i Järfälla och Sundbyberg som barn i familjedaghem får stöd/träning i modersmål, men något är fel med Järfällas exakta siffror över andelen som får det. Enligt den nationella statistiken får 33 procent av de inskrivna barnen i familjedaghem detta, men endast 10 procent har annat modersmål än svenska. Sannolikt är det fel i inrapporteringen 33 procent torde stå för andelen av de med annat modersmål som får modersmålsstöd. Sammantaget är en försiktig tolkning av Figur 23 att Järfällas familjedaghem har ungefär samma resurser som i jämförbara kommuner, och att skillnaderna i barngruppens förutsättningar är små.

2010-05-04 31 (35) 5.2. Personalstatistik Figur 24 Förskola: Antal inskrivna barn per årsarbetare (OBS! Bruten skala). 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 2005 2006 2007 2008 2009 Järfälla kommunala Järfälla enskilda Jämförelsekommuner kommunala Figur 24 visar en brant nedgång i personaltätheten i de kommunala förskolorna i Järfälla. De enskilda har nu högre personaltäthet för första gången sedan 2005. Jämförelsekommunerna har legat bättre till sedan 2007. De senaste tre åren är det bara Upplands Väsby bland dem som har legat lägre än Järfälla. En förklaring skulle kunna vara den snabba utvecklingen av antalet förskolebarn i Järfälla. Även i jämförelsegruppen har ökningen varit tydlig, men aningen lägre. Men förklaringen håller inte riktigt streck den största nedgången i personaltäthet sker 2009, samma år som barnökningen i Järfälla saktar ned. Sundbyberg, som har ökat antalet barn mest, har samtidigt kunnat bibehålla sin personaltäthet. Figur 25 Familjedaghem: Antal inskrivna barn per anställd (OBS! Bruten skala) 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 2005 2006 2007 2008 Järfälla Jämförelsekommuner

2010-05-04 32 (35) Notera att måttet på personaltäthet för familjedaghemmen (Figur 25) inte är exakt detsamma som för förskola. I förskolan räknas per motsvarande heltidstjänst, medan familjedaghemmen räknar per anställd, som alltså teoretiskt kan arbeta heltid. I praktiken torde det inte ha någon betydelse dagbarnvårdare tenderar att arbeta heltid eller mer. Statistik för 2009 är ännu inte publicerad. Här har personaltätheten i Järfälla ökat något, men ligger fortfarande under jämförelsekommunerna. Däremot ligger Järfällas familjedaghem 2008 för första gången före förskolorna i kommunen. Antalet barn i familjedaghem sjunker snabbt både i Järfälla och i jämförelsekommunerna, men mer Järfälla. 2008 går en tredjedel färre i familjedaghem än 2005. Fortsätter utvecklingen kommer snart familjedaghem att vara en marginell företeelse. Figur 26 Förskola: Personalens utbildningsnivå. Andel (%) m. ped. högskoleexamen Andel (%) m annan utb. för arbete m. barn 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009 Järfälla kommunala Järfälla enskilda Jämförelsekommuner kommunala Järfällas kommunala förskolor har en betydligt lägre utbildningsnivå bland personalen än jämförelsekommunerna, (Figur 26). Andelen med annan utbildning för arbete med barn är stor, men andelen med pedagogisk högskoleexamen är mycket lågt. De enskilda ligger betydligt bättre till. Det finns inga tecken på att situationen för de kommunala förbättras nämnvärt andelen pedagoger har bara ökat med en procentenhet per år. Det skulle kunna förklaras med att rekryteringsläget är svårare i stockholmsområdet än i andra delar av landet, men faktum är att både Upplands Väsby och Sundbyberg ligger stadigt runt 50 procent examinerade pedagoger. Dessutom visar de enskilda att det är möjligt att ha en högre andel även i Järfälla.

2010-05-04 33 (35) Figur 27 Familjedaghem: Andel anställda med utbildning för arbete med barn. 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 Järfälla Jämförelsekommuner Måttet på personalens kompetensnivå ser lite annorlunda ut i familjedaghemmen (Figur 27) än i förskolan (Figur 26) - här separeras inte högskoleexaminerade pedagoger från de med annan utbildning för arbete med barn. I familjedaghemmen når Järfälla en högre utbildningsnivå än jämförelsekommunerna. 5.3. Uppföljning av kommunala mål Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. Tabell 12 Nolltoleransmålet Effektmål Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Föräldraenkät: 96 (94) procent av föräldrarna anser att deras barn trivs bra eller ganska bra i förskolan. 70 (67) procent av föräldrarna anser att barnen trivs bra. Målet är inte uppfyllt. Föräldraenkät: 96 (96) procent av föräldrarna anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i förskolan. 70 (71) procent är helt övertygade att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter.

2010-05-04 34 (35) Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet. Tabell 13 Inflytandemålet Effektmål Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Andelen barn/ungdomar som tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är delvis uppfyllt. För förskolan mäts föräldrarnas uppfattning. Andelen föräldrar som är helt nöjda har ökat. Föräldraenkät: 89 (89) anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar. 52 (51) procent är helt nöjda. Målet är delvis uppfyllt. Föräldraenkät: 89 (89) procent anser att deras barn lär sig att ta ansvar, helt eller ganska mycket. 47 (46) procent anser att barnen helt lär sig att ta ansvar. Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att stärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas. Tabell 14 Delaktighetsmålet Effektmål Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år. Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år. Måluppfyllelse Uppgifterna inom parentes avser 2008 Målet är uppfyllt. Föräldraenkät: 83 (81) procent av föräldrarna är mycket eller ganska nöjda med det inflytande de har. 48 (49) procent är mycket nöjda. Uppgift saknas. Inriktningsmål: Verksamheterna ska miljödiplomeras. Tabell 15 Miljömålet Effektmål Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt.

2010-05-04 35 (35) Måluppfyllelsen är god där uppgifter finns, om än med små marginaler. Det hade varit önskvärt att utvecklingen var mer tydligt positiv, men å andra sidan är utgångsläget ofta ganska höga siffror. På frågan om pojkar och flickor ges lika möjligheter i förskolan (Tabell 12 s. 33) svarar till exempel 96 procent att det är så, samma som året innan. Målet kan ändå inte anses vara uppfyllt, eftersom andelen positiva svar inte ökat. Det största problemet är att flera av målen inte följts upp, och/eller är mycket svåra att följa upp. Antalet föräldrar som närvarar vid träffar hade kunnat följas upp, men av skäl som redogörs för i kap 1 Inledning på sidan 2 har det inte gjorts i år. Förhoppningsvis kan det göras till nästa år. Däremot är målen som efterfrågar barnens uppfattningar svåra att mäta i förskola och familjedaghem. 5.4. Slutsatser Sammantaget ser läget i förskola och familjedaghem ganska ljust ut sett till de kommunala målen. De flesta effektmålen får höga siffror, om än utan tydliga ökningar. Det stora problemet i Järfällas barnomsorg är de kommunala förskolornas låga personaltäthet och låga utbildningsnivå. Här krävs en kommungemensam rekryteringsstrategi och en översikt av vilka resurser som är nödvändiga för att förbättra situationen.