VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Relevanta dokument
VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter fingerledens steloperation

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens ledprotesoperation

För patient som genomgår rehabilitering efter knäprotesoperation

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden)

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation på fingrarnas mellersta led (PIP-leden)

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en höftprotesoperation

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en vristprotesoperaton

Träningsprogram - sommaren 2010

Sjukgymnasten tipsar om rörelser att göra hemma

Är det nödvändigt att operera mitt brutna ben? Vad visar röntgenbilderna? Vad visar laboratorieundersökningarna?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter knogledernas ledprotesoperation

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens steloperation

Allmänt om återhämtning

Fettknuta. Fettknuta. Information inför operation av fettknuta eller talgknuta

Tränarguide del 1. Mattelek.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

MRSA. Information till patienter och närstående

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

UPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern:

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

KNÄKONTROLL FOTBOLL (ÖVNINGARNA HÄMTADE FRÅN SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET)

Repetitivt arbete ska minska

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Förfrågan angående sömnvanor!

Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi

Hälsoprojektet på Södermalm

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Hävarmen. Peter Kock

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Träningsprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K.

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad är bukplastik? Vad händer hos oss?

Program för dig som ska opereras för tarmcancer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet

Din fantastiska kropp

8 European Foundation for Osteoporosis

حرکات تمرینی برای ماهیچه های فک که تحت فشار قرار دارند

Gruppindelning JUNIOR

Scoot Boot - frågor & svar

Träningslära. Årskurs 8

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Manual IBIC Genomförandeplan Social dokumentation Omsorgspersonal

ÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Kondition + spänstträning, 1-2 pass/vecka

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi

SBBF SBBF Region (2012/2013) :00-01:30

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

DOM Meddelad i Jönköping

Syftet med en personlig handlingsplan

Skriva B gammalt nationellt prov

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för läsåret

Förslag till ändring i trafikförordningen (1998:1276) och vissa andra frågor rörande parkeringstillstånd för personer med funktionshinder

ÖGONKLINIKEN UMEÅ NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS UMEÅ. Information om näthinneavlossning

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Kvalitetsrapport Så här går det

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Vet du vilka rättigheter du har?

Lathund, procent med bråk, åk 8

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

SE Bruksanvisning. VIKTIGT: Både kanten på torkarbladet och Mr. Ti s uppsamlingsdel ska komma i direkt kontakt med glasrutan.

Likabehandlingsplan 2015

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Sammanfattning Landstingsförbundet Federation of County Councils Provinziallandtagsverband Fédération des conseils généraux

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Överviktskirurgi vid Carlanderska

Bestraffning mot passivitet (GR, Seniorer)

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Hälso- och sjukvårdslagen

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Visa vägen genom bedömning

Manual Gamla Akka-plattan

Viktig information om EBETREX förfyllda sprutor till patienter och vårdare

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER

Transkript:

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT EGENTLIGA INSTRUKTIONER FÖR PATIENT SOM GENOMGÅR REHABILITERING EFTER EN LEDPROTESOPERATION PÅ HANDLEDEN Syftet med den här instruktionen är att klarlägga rehabiliteringen i samband med en ledprotesoperation på handleden. Med hjälp av instruktionerna kan Ni själv aktivt delta i rehabiliteringen. Ta den här allmänna instruktionen med Er när Ni kommer för operationen, efter åtgärden får Ni individuella instruktioner. Hos dem som lider av ledgångsreumatism orsakar de långvariga inflammationerna ofta förändringar i handleden. Om Ni lider av smärta i handleden, rörelsesmärta, kraftlöshet och felaktig ställning i handleden som beror på långvarig reumatisk inflammation kan en protesoperation av handleden komma i fråga. Beroende på förändringarna i benen i handleden kan alternativet också vara en steloperation av handleden. Målet för en protesoperation av handleden är en funktionellt bättre hand, en smärtfri och rörlig handled. Det blir lättare att gripa tag och tryckkraften förbättras, det är då lättare att klara av de dagliga sysslorna. Förutom rörelsen sträckning böjning rör sig handleden också en aning i sidoriktning och också rotationsrörelserna i underarmen bibehålls. Lederna i handleden Röntgenbild OM OPERATIONEN En protesoperation på handleden utförs under s.k. ledningsanestesi, där de nerver som leder till övre extremiteten bedövas från området av nyckelbensgropen eller armhålan. Vanligtvis behövs det ingen narkos, bara den arm som skall opereras bedövas. Operationen tar vanligtvis 1,5 2 timmar. Vid operationen avlägsnas den nedre raden av ben i handleden så att man skall få rum för protesen och en fästyta på benen i handen. De övriga delarna av protesen fästs vid armbågs- och strålbenet. Ledprotesen är tillverkad av 1 titan och plast, glidytan är av stål. Se bilden.

FÖRE OPERATIONEN ÄR DET SKÄL ATT BEAKTA FÖLJANDE När Ni kommer till sjukhuset kan Ni diskutera saker som gäller operationen med läkaren och med skötaren. En operation medför alltid stress för organismen. Ni återhämtar Er snabbare efter operationen om Ni har förberett Er på den. Behandling av infektioner Alla infektioner, såsom urinvägsinfektion, bihåleinfektion och infekterat eksem, måste behandlas före operationen. Framför allt måste man lägga vikt vid tandvården. FPA betalar ersättning för tandvård som utförs på grund av en ledprotesoperation. Muskelstyrkan Det bidrar till återhämtningen efter operationen om musklerna i övre extremiteterna är i gott skick och om allmänkonditionen är god. Rökning Om man inte röker så främjar det läkningen av operationssåret eftersom blodets syretransport till det opererade området då är effektivare. 2

EFTERVÅRDEN EFTER OPERATIONEN Det finns numera goda förutsättningar att behandla smärtan efter en operation. Grundmedicineringen vid såväl mindre som större operationer är antiinflammatoriska smärtstillande mediciner och/eller paracetamol. Några dagar efter operationen kan smärtan också behandlas med kraftigare mediciner som påverkar det centrala nervsystemet. Smärtan och svullnaden efter en operation behandlas också med köldbehandling. För att förhindra och minska svullnaden stöder man den opererade lemmen i upphöjt läge med hjälp av kuddar när man ligger på rygg och sitter. Dessutom får Ni av ergoterapeuten handledning och olika instruktioner om hur man håller svullnaden under kontroll. Om man sätter in ett sårdrän i det opererade området så avlägsnas det i allmänhet den andra dagen efter operationen. I allmänhet 2-3 dagar efter operationen tillverkar ergoterapeuten en individuell skyddsskena för armen och ger handledning om rehabiliteringen. Vistelsen på sjukhuset är ungefär en vecka, beroende på hur såret läker, svullnaden i armen och det allmänna tillståndet. Om det opererade området hemma börjar rodna eller svälla, om det börjar rinna eller om Ni får feber så är det skäl att ta kontakt med läkare. Ta också kontakt med läkare ifall det i det opererade området känns en akut smärta som förvärras. Suturerna i såret avlägsnas två veckor efter operationen på polikliniken. Då följer man också upp behandlingen med skena och rörelsebehandlingen hos ergoterapeuten. Det är tillåtet att normalt bada bastu ett dygn efter det att suturerna avlägsnats. Vi rekommenderar att man kör bil först när funktionsförmågan i övre extremiteten har återställts. 3

ERGOTERAPEUTEN LEDER OCH STÖDER REHABILITERINGEN Före operationen Av ergoterapeuten får Ni information om rehabiliteringen i samband med operationen. I ergoterapin bedömer man funktionsförmågan i händerna, rörligheten i leden, händigheten, styrkan och mängden smärta och hur vardagen förlöper. På basis av bedömningen ställer man upp individuella mål för rehabiliteringen och kartlägger möjligheterna för att ledprotesen i handleden skall öka funktionsförmågan hos handen så att det underlättar de dagliga funktionerna. Efter operationen För att minska smärtan och svullnaden är det viktigt att man håller hela armen i upphöjt läge. Ergoterapeuten ger instruktioner om övningar som gör blodcirkulationen i armen och fingrarna livligare, Ni får också en separat skriftlig instruktion om saken. Handleden är stödd med en gipsskena som i allmänhet avlägsnas den andra dagen efter operationen. Efter det tillverkar ergoterapeuten en skyddsskena som stöder handleden i en funktionell ställning. Målet är att före hemfärden svullnaden i armen är under kontroll, skyddsskenan är lämplig och rörligheten i fingrarna god så att ni kan lätt använda den opererade handen som hjälphand i de dagliga aktiviteterna. Man kan öka den egna verksamheten med hjälpmedel och ortoser. Det är viktigt att Ni i alla funktioner ser till att handleden inte utsätts för alltför stor ansträngning. Skyddsskenan för handleden används hela tiden, dag och natt. I duschen skyddas den opererade handen och skenan med en plastpåse. Rörelseövningar för handleden utan skena påbörjas 1-2 veckor efter operationen. Bifogat skriftliga instruktioner om 4 träningsrörelser.

Efterkontrollerna I samband med poliklinikbesöken hos ortopeden, 2, 4 och 6 veckor efter operationen besöker man också ergoterapeuten. Ergoterapeuten bedömer hur rehabiliteringen av armen har framskridit och ger fortsatta instruktioner. Vid besöken tränar man rörelser i handleden, griptag och funktionen och användningen av handen. Då kontrollerar och justerar man också de skenor som Ni har i bruk. 4 veckor efter operationen Man tränar styrkan i armen utan skena i lätta sysslor ifall man behärskar handens tag och gripandet. Vid behov kan man använda stöd för handleden. I aktiviteterna är en användning av en tryckkraft på ca 1 kg tillåten. Man använder ännu skyddsskenan på nätterna. 6 veckor efter operationen Man kan helt avstå från att använda skyddsskenan på nätterna om ställningen i handleden är god och rörligheten i balans. I aktiviteterna tillåter man att ungefär hälften av den normala tryckkraften i den opererade handen används. Vid behov kartlägger man behovet av hjälpmedel och ger handledning om verksamhetsformer som sparar lederna. Man kan börja idka lätt motion, t.ex. simning, stavgång. Efter detta äger kontrollbesöken rum 3 och 6 månader och 1 år efter operationen och de fortsätter årligen. Förutom ortopedens bedömning och röntgenbilden bedömer ergoterapeuten funktionen i handen. När funktionen i handen bättrar och styrkan ökar är hushållsarbeten och hobbyn goda, ändamålsenliga former för rehabilitering av handen. Observera, att gränsen att lyfta med en arm med handledsprotes är ca 10 kg. Man bör akta sig för kraftig vridrörelse i underarmen. Undvik också sådana sysslor och aktiviteter där det riktar sig stötar eller slag mot den opererade armen (t.ex. hamrande, mattpiskning, tennis o.s.v.). 5

RÖRELSEÖVNINGAR FÖR HANDLEDEN Du får den största möjliga nyttan av operationen om Du övar regelbundet. Avsikten med övningarna är att förbättra rörligheten i handleden och göra goda griptag möjliga så att Du bättre skall klara av de dagliga aktiviteterna. Utför övningarna 4-5 gånger per dag, upprepa 10 15/övning. Ge akt på en god sittställning och gör rörelserna omsorgsfullt och lugnt. Låt handen slappna av mellan rörelserna. STRÄCKNING AV HAND- LEDEN Handen avslappnad över bordskanten. Sträck handleden med fingrarna avslappnade. HANDLEDENS SIDORÖREL- SER Stöd armen mot bordet. Rör på handleden turvis åt båda sidorna. BÖJNING AV HANDLEDEN Handen avslappnad över bordskanten. Böj handleden nedåt med fingrarna avslappnade. ROTATIONEN I UNDERARMEN Håll armen nära bålen, armbågen böjd. Vrid handflatan turvis mot golvet och mot taket. TRÄNING AV PINCETTGREPP Rör med tummen vid spetsen på pekfingret och sträck fingrarna raka. Upprepa samma med alla fingrar. TRÄNING ATT BILDA EN KNYTNÄVE För fingrarna så att de bildar en knytnäve och sträck den raka. 6

INDIVIDUELLA INSTRUKTIONER Kontaktuppgifter: Ortopeden Ergoterapeuten tfn 3134366/ 3134383 Reumaortopediska polikliniken 017/11 tfn 3134316 (vardagar kl. 13-15) Avdelning 017 tfn 3134283 7

Skn för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ÅUCS / Pemar sjukhus, vårdenheten för reumasjukdomar, avd. 017 Ledprotespatienten och risken för ledprotesinfektion Instruktion för patienten. Visas upp för vårdpersonalen när man kommer för olika åtgärder (t.ex. till tandläkare). När beslutet om operation har fattats måste man minimera risken för inflektion i ledprotesen genom att redan före operationen behandla eventuella infektionshärdar, bl.a. behandlas infektionshärdar i tänderna och i munområdet, likaså hudinfektioner. Framför allt för de patienter som lider av kronisk ledinfektion (t.ex. ledgångsreuma, ledpsoriasis) och som på grund av svår sjukdom är tvungna att använda kortison- eller cytostatikabehandling kan risken för infektion i protesen vara förstorad. Framför allt bakterier vid namn Staphylococcus aureus och Epidermidis orsakar infektioner i ledprotesen. Man tror att följande principer minskar risken för en infektion i protesen efter en ledprotesoperation: 1. Under det första halvåret efter det att protesen satts in måste man försöka undvika åtgärder som gör att det sprider sig bakterier via blodet. 2. När en ledprotespatient råkar ut för åtgärder som riktar sig på tänderna, munnen, de övre luftvägarna, bukhålan, köns- eller urineringsorganen eller öppnande av en böld, rekommenderas att följande antibiotika används för att minska risken för en ledprotesinfektion: I profylaxen följer man ordinationen för endokarditprofylax (Yleislääkärin käsikirja, Duodecim) Profylax som ges via munnen Primärt - Amoxicillin en 3 g engångsdos en timme före åtgärden, för barn 50 mg/kg Alternativ för personer som är allergiska mot penicillin - Roxytromycin en 0,3 g engångsdos, för barn 8-10 mg/kg eller - Erytromycinacistrat en 0,8 g engångsdos, för barn 30 mg/kg eller - Klindamycin en 0,6 g engångsdos, för barn 20 mg/kg Profylax som ges intravenöst Åtgärder ovanom diafragmat - Ampicillin en 2 g infusion, för barn 50 mg/kg eller - Vankomycin en 1 g 1 timmes infusion, för barn 20 mg/kg Åtgärder nedanom diafragmat - Ampicillin eller vankomycin såsom ovan och - Tobramycin en 0,12 g infusion, för barn 3 mg/kg eller - Netilmycin en 0,15 g infusion, för barn 3 mg/kg 8