Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC



Relevanta dokument
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Beroende och psykisk samsjuklighet

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Inledning

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Alkoholberoende, diagnos

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Inledning Sammanfattning

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Screening och utredning av drogproblem

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

SKL Handlingsplan år

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Samverkansöverenskommelse

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Journalmall för psykiatrikursen

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Transkript:

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt beroende, missbruk. Nationella riktlinjer för missbruks-, beroendevård 2007

Samsjuklighet ger ökad risk för försämrat förlopp och återfall i missbruk försämring av det psykiska tillståndet ökad frekvens av självmordsförsök och självmord konsekvenser socialt, psykologiskt och kroppsligt att söka vård oftare förbättringsprocessen tar längre tid utanförskap, kriminalitet

Utredning Patientens historia Väldefinierat diagnossystem- DSM IV (V), ICD10. Lab och psykologiska test(ex CDT, urinanalys, AUDIT, DUDIT) Säkerställer personens nykterhet, drogfrihet under utredningen Undersöker psykisk sjukdom i familjen Psykiatrisk diagnos innan missbruket Information från omgivningen

Utveckling mot samsjuklighet Beroende Psykisk sjukdom

Utveckling mot samsjuklighet Psykisk sjukdom Beroende

Utveckling mot samsjuklighet Gemensam orsak Beroende Psykisk sjukdom Beroende Psykisk sjukdom

Hur vanligt är samsjuklighet Personer med missbruk, beroende har under livet 2-4 ggr ökad risk för psykisk sjukdom jmf med personer som ej har missbruk, beroende Det är också vanligare att personer som någon gång haft en psykiatrisk diagnos också haft alkoholproblem jämfört med befolkningen i övrigt. Högre risk vid narkotika än alkoholmissbruk/ beroende

Bipolär störning 60% har någon gång i livet även en beroende problematik Samsjuklighet mellan alkohol och bipolär störning är ca 45 % (Kessler, 2007) Oddskvoten för missbruk för kvinnor med bipolär störning är 7.35 jämfört med kvinnor i den allmänna befolkningen, jmf med män där oddskvoten är 2.77 ( Frye M, 2003)

Schizofreni Ungefär var annan patient utvecklar någon gång i livet ett beroende med 34% för alkohol och 28% droger. (Regier, 1990) I CATIE studien var de vanligaste drogerna nikotin (75-90%), alkohol (25-45%), kokain (15-50%) och cannabis (31%) (Buckley PF, 2006)

Depression och Ångest Risken att någon gång utveckla ett beroende är 30-35%, jämfört med normalbefolkningen där den låg på 16-24% ( Sullivan LE, 2005). Ångest något mindre förekomst Bland kvinnor vanligast med generaliserad ångest och social fobi

ADHD 50 % av alla vuxna patienter med ADHD uppfyller någon gång i livet kriterierna för substansmissbruk eller beroende. det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för om behandling med centralstimulerande läkemedel under barndomen hos personer med ADHD innebär ökad, minskad eller oförändrad risk att utveckla beroende eller substansmissbruk senare i livet. (SBU, ADHD, 2013)

Gastric by pass Svensk registerstudie Det föreligger dubbel så hög risk för personer som genomgått en gastric by pass operation mot fetma för att behandlas i slutenvård för en alkoholrelaterad diagnos efter operationen jämfört med personer som genomgått mera restriktiva magsäcksoperationer mot fetma. (Östlund MP et al, JAMA, 2013)

Riskbedömning- suicid Värdera den aktuella suicidbenägenheten mot bakgrundsfaktorer, psykopatologi, suicidala processen aktuell problemsituation. Skattningsskalor kan underlätta bedömningen.

Samverkansformer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom (Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård 2007)

Olika alterna=v Inga kvarstående symtom förutom missbruk. Primärvård Svårare sjukdomstillstånd- samverkansformer Integrerad vård inom gemensamma team(cm) Samordnad vårdplanering Konsultation

Behandling De evidensbaserade behandlingsmetoder som finns för respektive sjukdomstillstånd bör användas också då båda tillstånden föreligger (Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård 2007) Behandling av enbart beroende, missbruk vid samsjuklighet - ökad risk återfall Behandling av det psykiatriska tillståndet har ingen/liten effekt på beroendetillståndet.

Exempel på utveckling Se samsjukligheten som en sjukdom- Integrerad Gruppterapi (Weiss) Klozapin kunde vid schizofreni minska risken för självmordsbeteende och möjligen även för samtidig missbruk (SBU, Schizofreni 2012) Valproat vid bipolär sjukdom har i studier visat sig minska alkoholanvändande (Salloum IM 2005)

Sammanfa>ning Viktigt att identifiera samtidig missbruk/beroende och psykisk sjukdom Samverkan Behandlingarna samtidiga och samordnade. Behandlingsmetoder med evidens för respektive sjukdomsstillstånd ska användas