Förbättringsledarprogrammet omgång 11

Förbättringsledarprogrammet omgång 11 April 2012 Utvecklingscentrum

Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas. 2

Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell en så kallad lärcykel eller PGSA hjul (PGSA: Planera- Göra-Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? A P MÄTA IDÉER Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? S G Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. På vilket sätt arbetar vi? Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs. 3

Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en universalförbättring som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? - Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? 4

När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken. Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. Arbetsgången i programmet Programtiden är begränsad och består av ett antal Lärandeseminarier och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Under lärandeseminarierna, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort. 5

Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Utvecklingscentrum eller läs mer på vår hemsida www.skane.se/utvecklingscentrum 6

Kontaktlista Förbättringsledarprogrammet 10 Marie Johnsson E-post: marie.johnsson@skane.se Programansvarig Fredrik Wiberg E-post: fredrik.wiberg@skane.se Programansvarig Agneta Lindberg E-post: Agneta.G.Lindberg@skane.se Handledare Brita Larsson E-post: brita.larsson@adaptus.se Handledare Eleni Ikonomidou E-post: Eleni.Ikonomidou@skane.se Handledare Mats Wennsting E-post: mats.wennsting@ltblekinge.se Handledare Claudia Varga E-post: claudia.varga@skane.se Programadministratör Deltagande organisation Teamdeltagare E-post Handledare Kommunförbundet Skåne Kristina Privér Jeanette Heilmann Towe Bildtgård Daniel Smedberg kristina.priver@kfsk.se jeanette.heilmann@kfsk.se towe.bildtgard@kfsk.se daniel.smedberg@kfsk.se Neuropsykiatriskakliniken/SUS Rozita Torkpoor rozita.torkpoor@skane.se Vård o omsorg Ola Winquist ola.winquist@live.se Landstinget Blekinge Rebecca Welander Maria Kusagård Marie-Louise Gustavsson rebecca.welander@ltblekinge.se maria.kusagard@ltblekinge.se marie-louise.gustavsson@ltblekinge.se Omsorgshuset Susanne Holmquist susanne.holmqvist@omsorgshuset.se Äldreförvaltningen Ronneby Olofströms kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Sölvesborgs kommun Bodil Evaldsson Jennie Tillberg Stefan Berntsson Eva Sunesson Christina Sigvant Janet Svensson Anne Gröndahl-Peterson Marcus Ekelöf Pettersson Mona Pernilla Madrusan bodil.evaldsson@ronneby.se jennie.tillberg@ronneby.se stefan.berntsson@olofstrom.se eva.sunesson@olofstrom.se christina.sigvant@karlshamn.se janet.svensson@karlshamn.se ann.grondahl-pettersson@karlskrona.se marcus.ekelof@karlskrona.se monpet@telia.com nilla.ericsson@hotmail.com 7

FÖRBÄTTRINGSRAPPORT Kommun: Stödstrukturen för evidensbaserad vård och omsorg Syfte hur vill vi ha det i framtiden: Alla kommuner i Skåne ska vara anslutna till Senior alert och arbeta aktivt med evidensbaserad vård och omsorg. Boende, arbetsplats och ansvarig person: Utvecklingsledare: Jeanette Heilman Daniel Smedberg Towe Bildtgård Kristina Privér Bakgrund: Få kommuner är anslutna till kvalitetsregisterna i Skåne. Fem utvecklingsledare är anställda för att stimulera/motivera de skånska kommunerna att ansluta sig till Senior alert samt att aktivt arbeta med förbättringsarbete. För året 2011 är målet att 75 % av alla kommuner i Skåne ska ha anslutit sig till Senior alert. Mål: 1) 75 % av Skånes kommuner ska vara anslutna till Senior alert 31 december 2011 Mått: ta ut statistik en gång per månad. 2) 2 av de anslutna kommunerna ska ha påbörjat förbättringsarbete 29/2-2012 baserat på arbetet med Senior alert, Förändringar och idéer som testats/pgsa: Inga tester enligt PGSA är gjorda för tillfället

Aktiviteter: Avseende mål 1 Avsiktsförklaringen. Vi har ett dokument som båda parter kan luta sig mot. Personliga möten, genomgångar och motivationsarbete riktat mot ledningspersoner och -grupper Uppstartsaktiviteter för att formulera förbättringsområde, utarbeta konkreta handlingsplaner och målbilder, tex. future café Avseende mål 2 Personliga möten med enhetschefer för att diskutera förutsättningar, resurser mm och hur de ska komma igång med förbättringsarbete. Utbildning av personal tillsammans med Senior- Alert coacherna. Regelbundna möten/uppföljningar med chefer och övriga medarbetare. Flexibelt arbetssätt, både i hur vi möter olika verksamheter och stödet i hur de kommer igång. Viktigt att det sker utifrån varje enhets egna förutsättningar. Resultat: 9

Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi ser att det är ett långsiktigt arbete med kommunerna kring båda målen. På sikt ser vi stora förutsättningar att båda målen uppfylls, men i nuläget är det för tidigt att kunna utvärdera ett förbättringsarbete. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Styrkor: Det ger oss stöd att arbeta strukturerat med kommunerna. Kunskap kring olika verktyg ger oss också stöd att bättre kunna coacha kommunerna i deras förbättringsarbete. - Nackdelar: Ibland händer det att kommunerna har sitt invanda sätt att arbeta med förbättringsarbete vilket gör att man inte är mottaglig för nytt sätt att arbete. I dessa lägen måste vi anpassa oss till detta men samtidigt försöka föra in förbättringskunskapen på något lämpligt sätt. - Mest givande: Att kunna omvandla den teoretiska kunskapen i praktiken, dvs. använda förbättringskunskapen i kommunerna. - Svårast: Att motivera varför det är viktigt att mäta för att kunna veta om man når upp till målen. Det finns en stor kunskapsbrist kring mått och mätning i kommunerna. - Lärdomar: Eftersom vi har valt att lägga vårt förbättringsarbete på en övergripande nivå och följer mål som är satta för stödstrukturen innebär det att vi inte ha kunnat använda oss av olika verktyg. Framtiden: Hur sprider ni ert arbete Vi har fått ökad kunskap kring förbättringsarbete och olika verktyg som vi tar med oss i vårt arbete med kommuner, privata vårdgivare och primärvården. 10

PROGRAMRAPPORT Förbättringsprogram och Team/deltagare: Förbättringsledarutbildning omgång 11 Rozita Torkpoor, Kunskapscentrum för demenssjukdomar, Minneskliniken, Malmö SUS Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Förbättra vården för Rozita Torkpoor, leg. Sjuksköterska, utländsk födda personer som har eller misstänks ha en demenssjukdom. Bakgrund/problem: I klinikens verksamhet och i flera av de projekt som drivs på kliniken/kunskapscentrum har vi fått återkoppling på att antalet utländskt födda patienter som söker för minnesproblem är avsevärt lägre än förväntat baserat på totalantalet medborgare i denna kategori. Ett exempel från vården är vårdcentralen Kirseberg i Malmö som under perioden augusti 2008 till april 2011 tagit emot 110 patienter med minnesproblem. Av dessa var sju av utländsk bakgrund (6%), att jämföra med att andelen utrikes födda, 65 år och äldre, i Kirseberg är 23% (befolkningsstatistik från avd. för samhällsplanering, Malmö stad). Det finns vetenskapliga studier från andra länder som pekar på att detta är en existerande problematik. Dessutom vet vi att påverkan av andra faktorer som t.ex. språket, kulturen, kognitiva tester som man använder sig av vid utredningar kan också bidra till att vården/omvårdnaden ges inte med samma villkor och förutsättning till dessa invånare som övriga. För att möjliggöra anpassning av vården till patienter med utländsk bakgrund har kliniken sökt och beviljats medel för ett samarbetsprojekt med Nationalt Videnscenter for Demens i Köpenhamn: Migrationsskola för demensvården i Öresundsregionen. Projektets mål är att etablera utbildningar för vårdpersonal i såväl omvårdnad och bemötande som utredning och diagnostik av patienter från Öresundsregionens största invandrargrupper. Eftersom kunskapsläget på området är mycket bristfälligt kommer projektet också att lägga mycket kraft på kartläggning och utveckling av nya arbetssätt. Kartläggning är uppdelad till olika grupper som kommer att jobba med. - Gränshinder - Patient- och befolkningsstatistik - Vårdkvalitet 11

- Diagnostiska metoder - Pilotprojekt Mål: Övergripande mål: Patienter och anhöriga, oavsett etnisk bakgrund, skall känna trygghet i sitt möte med demensvården. Detta vill vi gemensamt åstadkomma genom att de förändringar som måste till inom vården sker på brukarnas villkor. Målet ska vara uppnått till 80 % till slutet av projektet, 2014-09-30. Delmål: Öka kunskapen om demenssjukdom/demensvård för utländsk födda patienter och deras anhöriga. Samt öka kunskapen om målgruppens eventuella särskilda behov för vårdpersonalen. Målet ska vara uppnått till 90 % till 2014-09-30 Mått: För att kunna erbjuda optimal demensvård krävs en god förståelse och inblick i de äldres upplevelser, hur de uppfattar sin hälsa och livssituation, vilka kunskaper de har om vård och omsorg i Sverige och vilka förväntningar de har på sjukvården och socialtjänsten. För att uppnå detta har vi till att börja med valt att arbeta i ca ett år med en fokusgrupp som består av ett antal äldre iranier. Med hjälp av olika enkäter till både målgruppen och vårdpersonalen kommer denna upplevda kunskapsnivå mätas i framtiden när projektet har närmat sig sitt mål. Kunskapen borde dessutom bidra till en ökat utredning och diagnostik hos äldre utländsk födda. Den här förändringen/ förbättringen ska man kunna lätt följa och utvärdera. Hur gjordes mätningarna? Med hjälp av fokusgruppen kommer vi att samla in den kunskap och information som vi behöver för en god förståelse om målgruppens särskilda behov. Cirka en gång per månad träffar vi fokusgruppen. Vi har haft och kommer att ha olika tema för våra träffar. Enkäter, gruppdiskussioner med brainstorming och enskilda intervjuer har använts och kommer att användas. Diskussionerna kommer även vara till fördel för gruppen då de får möta tankar och uttalanden från de andra deltagarna. Efter samtycke med gruppen har vi även filmat under tiden som diskussionerna har varit igång. Fiskben kommer att användas vid kartläggning av problem. Förändringar som testats/pgsa: Genom ökad kunskap hos målgruppen om sjukdomen och sjukvården och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal om målgruppen, kommer vi att kunna bidra till förbättringar i vården för utländsk födda äldre i Sverige och deras anhöriga. Arbetet kommer att utvärderas under olika tidsintervaller, på olika sätt. Information kommer att spridas bland annat genom olika utbildningar som vi kommer att anordna till vårdpersonal. 12

Arbetet har inte kommit så långt än så att man kan se något resultat. Projektets mål i stort är att ordna utbildningar för vårdpersonalen i öresundsregionen, och att öka samarbetet kring dessa patienter över gränser. Maximal användning av den kompetens som finns utan att gränser ska vara ett hinder för att erbjuda en bättre vård till dessa patienter. En webb-utbildning på persiska utvecklas parallellt. Utbildningen riktar sig mot alla intresserade, patient/anhöriga. Detta kommer så småningom att även översättas till andra språk som polska m fl. Aktiviteter: Kontakter med iranska fokusgruppen och information om projektet till fokusgruppen Filmvisning för fokusgruppen (Jag är Aghdas, jag är glömsk), om en iransk kvinna med demenssjukdom i Iran. Denna ledde till en gruppdiskussion om demensvård i Iran och demensvård i Sverige - fördelar och nackdelarna. Vad man anser som en god demensvård och vad har man som förväntningar själv. Spridning av information och kunskap om demenssjukdom till allmänheten. Information om projektet till allmänhet och vårdpersonal. Sammanställning av viktig information/utbildning till patient och anhöriga. Webb-utbildning på olika språk. Filmar under arbetets gång för en dokumentärfilm om projektet. Kontakt med andra i landet som arbetar/forskar med samma mål som vårt projekt. Träffar/ kommunikation med våra kollegor i Köpenhamn för utbyte av information om nuläget i projektet, samt olika typ av samarbete. Samarbete/samverkan med andra huvudmän (kommunen) vid utredning och omvårdnads- frågor för målgruppen. Ex. en stadsdel i Malmö kommer att ingå i en studie där stadsdel och vårdcentralen samarbetar kring utredning och vård/ omvårdnaden för utländsk födda personer med demenssjukdom. Information om projektet till kollegor vid Kunskapscentrum och Minnesklinken. Resultat: Projektet har väckt ett stort intresse hos många, både hos andra som arbetar eller forskar med samma frågor och hos de berörda i fokusgruppen, olika föreningar som arbetar med utländsk födda invånare samt Alzheimers förening. Jag har gjort en enkät med frågor till äldre iranier om kontakter med sjukvården i Sverige till att börja med, men har inte kommit så långt med gruppen för att lämna den till dem. I enkäten vill jag ta reda på målgruppens upplevelse om sjukvården i Sverige, vad de upplever som en god respektive dålig vård o.s.v. 13

Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi är långtifrån att ha uppnått vårt mål. Projektet är stort och mycket övergripande och detsamma gäller delmålen. Men var och ens roll i det hela har blivit mer klarlagd, vi har skaffat oss en del kunskap och kontakter för att arbeta vidare i rätt riktning.vårt arbete kommer säkerligen att skapa mer värde för den målgrupp som vi arbetar med eftersom vi utgår hela tiden från det som de upplever som problem och behov. Då en bra vård grundar sig i respekt, lyhördhet och bejakande av känslor och upplevelsen. Vi har skapat kundinflytande genom den direkt kontakt vi och dialog vi haft med fokusgruppen. De har visat ett stort intresse och tacksamhet över att ha kommit i kontakt med oss. Som vi trodde är behovet av kunskap och inblick både om sjukdomen och av kontakter med sjukvården stort hos målgruppen. Detta arbetssätt som vi har valt kommer att ge delaktighet och inflytande hos kunden. Vi har skapat delaktighet på hemmaplan genom regelbundna möte och kontinuerlig information om nuläget! Detta har bl a skett på arbetsplatsträffar. Vi har även haft möten samt löpande kommunikation med kollegor i Danmark. Resultatet av träffarna med fokusgruppen har löpande delgivits styrgruppen och projektledaren för inblick i nuläget samt för att samla in tips och idéer för fortsatt arbete. Information och kontakt med forskargruppen på kliniken för andra pilotprojekt som kommer att göras vid sidan om vårt projekt med samma mål och målgrupp. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete: - Fördelar: Allas delaktighet, gemenskap och inflytande, struktur, reflektioner - Nackdelar: Kan inte se någon nackdel med dem! - Mest givande: Olika kompetens används, olika synvinklar - Svårast: - Lärdomar: Klar och tydlig definition av ett problem leder till en optimal lösning/ förbättringsåtgärd! Lyhördhet och reflektioner är mycket viktigt. Framtiden: Öresunds gemensamma utbildningar kommer att komma i gång. Översättningar av olika information och utbildningar ska göras. Webb-utbildningar på olika språk. Utbildningarna kommer även till nytta för människor i andra länder än i Sverige Utvärderingar kommer att göras. Statistiken på antalet äldreinvandrare som har genomgått demensutredningar visar förhoppningsvis bättre resultat. Förbättringsarbetet har bidragit till en bättre demensvård för utländskt födda äldre med misstänkt demens/demenssjukdom. VÄLKOMMEN TILL IRANSK SVENSKA FÖRENINGEN I MALMÖ 14

Filmvisning och diskussion kring filmen Jag heter Aghdas - Jag är glömsk. En dokumentärfilm om demenssjuka i Iran. Tid: Fredag 13 april kl. 13.30-15.30 Plats: ISFs lokaler, Ystadvägen 44, vån 3 Medverkande: Javad Ghanad, Rozita Torkpoor Universitetssjukhuset i Lund & Malmö- Minneskliniken & Iransk - Svenska föreningen i Malmö Mer info 15

نام من اقدس است. Jag heter Aghdas! Och jag är glömsk! من دچار فراموشی هستم! ديدن اين فيلم چه احساسی را در من به وجود ا ورد Hur känns det efter att ha sett filmen? اگر اقدس در سوي د زندگی می کرد چه شرايطی داشت Hur tror du att Aghdas hade det om hon hade bott i Sverige? اگر من دراينجا (سوي د) دچار يک بيماری دمانس شوم چه شرايطی خواهم داشت Hur kommer jag att ha det om jag drabbas av en demens sjukdom här i Sverige? اگر من دراينجا (سوي د) دچار يک بيماری دمانس شوم چه خواسته ها و توقعاتی از نزديکان خود و از مسوولين امر دارم Vilka förväntningar har jag i så fall av mina närmaste och anhöriga samt av sjukvården? 16

PROGRAMRAPPORT Förbättringsledarutbildning 11 Team: Utvecklingsledarna Blekinge kompetenscentrum Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Syftet är att prova en metod för implementering av kvalitetsregistret Senior Alert på två boenden i Olofströms kommun. Teammedlemmar/deltagare: Mia Gustavsson, Utvecklingsledare Maria Kusagård, Utvecklingsledare Rebecca Welander, Utvecklingsledare Bakgrund/problem: I utvecklingsledarnas uppdrag ingår det att stödja Blekinges kommuner och landsting i implementeringen av kvalitetsregistret Senior Alert. Det är ett processregister för personer som är 65 år eller äldre, där man arbetar preventivt med att undvika fall, trycksår och undernäring. Vi upplever att vi inte funnit det optimala arbetssättet och vi inte har identifierat vilka vi ska vända oss till i den aktuella verksamheten för att implementeringsarbetet ska få störst effekt. För att komma fram till problemets kärna och definiera arbetet användes fiskbensdiagram och multiröstning. Mål: 90 % av de boende på två särskilda boenden i Olofström ska ha fått en riskbedömning, och vid behov, planerade förebyggande åtgärder 2012-10-01. Båda boendena ska ha nått steg 6 i processmåttet för Senior Alert 2012-10-01. Mått: Registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert. Processmått för kvalitetsregistret Senior Alert 17

Hur gjordes mätningarna? Månadsvis utdatarapport från kvalitetsregistret Senior Alert Bedömning enligt processmått vid baseline 2011-12-16, 2012-04-01 samt 2012-10-01 Förändringar som testats/pgsa: Metod för implementering: Uppstartsmöte med enhetscheferna: Uppstartsmöte tillsammans med enhetscheferna för säbo J och E där de fick information om vad som krävs för att deras säbo ska kunna arbeta enl processen i kvalitetsregistret Senior Alert. Vid det tillfället planerades hur många implementeringsmöten som skulle genomföras, i stora drag vad som skulle tas upp och vilka som skulle ingå i implementeringsarbetet. Implementeringsmöte 1: Öka kunskapen om vad Senior Alert är och förståelsen för vad arbetsätten kan bidra med till de äldre på boendena, personalen, verksamheten och samhället. Planering för hur arbetsgruppen ska komma igång med arbetet. Rutiner och ansvarsfördelning. Implementeringsmöte 2: Struktur för teamträffar, fortsatt arbete med rutinerna. Diskussion utifrån var arbetsgruppen befinner sig i processen och vad de har för behov. Implementeringsmöte 3: Vikten av att man tar fram och synliggör resultat. Upprättande av handlingsplaner. Sammanställa förslag på rutiner gällande Senior Alert för hela kommunen utifrån de erfarenheter som kommit fram i arbetet i arbetsgruppen. PGSA-hjulet har använts för att arbeta fram teamrutiner. Nya rutiner har planerats, testats och efter utvärdering implementerats på båda boendena. Fortsatt arbete pågår med att ta fram dagordning för teamträffarna. Handlingsplaner har tagits fram för att ge struktur åt det fortsatta implementeringsarbetet av Senior Alert. SWOT-analys planeras för att få en bild av nuläget inför boendenas fortsatta implementeringsarbete. Aktiviteter: Efter information till samtliga enhetschefer inom äldreomsorgen i Olofström visade två enhetschefer ett intresse till för att låta oss prova en metod för implementering av kvalitetsregistret Senior Alert på deras boenden. I teamet från varje boende ingår enhetschef, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut. De två teamen sattes därefter samman till en arbetsgrupp. Tillsammans med cheferna planerades 3 implementeringsmöten gällande kvalitetsregistret Senior Alert för arbetsgruppen. På implementeringsmötena har vi arbetat med att öka kunskapen och förståelsen för 18

arbetssättet, ta fram arbetsrutiner och tydliggöra ansvarsfördelning, titta på och arbeta med resultaten, omstrukturera av teamträffar och upprätta handlingsplaner. Fokus har lagts på att följa processen i Senior Alert, vilket innebär att om man gjort en riskbedömning som utfallit med risk ska man även sätta in åtgärder. När tre implementeringsmöten var genomförda bad arbetsgruppen om ytterligare två möten då man kände att man behövde ytterligare tid på sig att få ovanstående på plats. Resultat: Antal registreringar på Säbo J i kvalitetsregistret Senior Alert under perioden 2011-12-16 2012-04-10 Säbo J 2011 nov 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mar 2012 apr Andel av de boende som fått riskbedömning 18% 59% 76% 88% 88% 88% Processmått kvalitetsregistret Senior Alert 0 2 4 6 8 10 Enhet/team Ansvar för uppdat. Inte börjat Anslutning gjord och reg. påbörjad Förstår arbetssättet Säbo 2 (J) Utv ledarna 2011-11-01 2012-04-10 Har kunskap om processen, arbetar med att få till rutiner samt att strukturera teamträffarna. Förbättrade arbetssätt Förbättringar hos vårdtagare Genomgripande förbättringar 19

Antal registreringar på Säbo E i kvalitetsregistret Senior Alert under perioden 2011-12-16 2012-04-10 Säbo E 2011 nov 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mar 2012 apr Andel av de boende som fått riskbedömning 0% 0% 0% 12% 12% 12% Processmått för kvalitetsregistret Senior Alert 0 2 4 6 8 10 Enhet/team Ansvar för uppdat. Inte börjat Anslutning gjord och reg. påbörjad Förstår arbetssättet Förbättrade arbetssätt Förbättringar hos vårdtagare Genomgripande förbättringar Säbo 1 (E) Utv ledarna 2011-12-16 (anslutning gjord men inga reg) 2012-04-01 Har kunskap om processen, arbetar med att få till rutiner samt att strukturera teamträffarna. 20

Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vår upplevelse är att organisationens uppbyggnad, utifrån lagrum och organisationsstruktur, skapar motsättningar mellan professionerna. Detta kan försvåra förändringsarbete där samtliga yrkesprofessioner är involverade. Det blir oklart vem som har det yttersta ansvaret för att bedömning, planerad förebyggande åtgärd och uppföljning blir utfört i Senior Alert. Implementeringsarbete är en process som löper över tid. I arbetsgruppen har teamet från säbo E förflyttat sig från steg 0 till 4 i processmåttet och teamet från säbo J förflyttat sig från steg 2 till 4 i processmåttet. Under perioden 2011-11-01 till 2012-04-10 har säbo E har riskbedömt och satt in åtgärder för 12% ( 1 av 8 ) av sina boende. Säbo J har under samma period riskbedömt 94% ( 15 av 16 ) av sina boende och är igång med processen att sätta in åtgärder. Teamen har omstrukturerat sina rutiner för teamträffar och beslutat om ansvarsfördelning vilket är en förutsättning för att komma vidare i processen med ett vårdpreventivt arbetssätt enligt kvalitetsregistret Senior Alert. De har också arbetat fram ett förslag till reviderade arbetsrutiner till stöd för arbetet för hela kommunen. Detta visar på ett ökat intresse som vi tror är en bra grund för ett hållbart och långsiktigt arbete. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Mätbara och utvärderingsbara resultat, målen blir synliga så att alla jobbar för samma mål. - Nackdelar: Kräver resurser, det finns inget redskap att mäta och få reda på hur förändringsbenägen en grupp är samt hur man hanterar det. - Mest givande: Att man har tillgång till redskap att använda när man går in i ett systematiskt förbättringsarbete. - Svårast: Att jobba systematiskt, motivera arbetsgruppen till att ta steget från teori till praktiskt förbättrings- och förändringsarbete. - Lärdomar: Involvera cheferna i högre grad, utvärdera vårt eget arbete oftare. Se till så att hela arbetsgruppen får information inför och kontinuerligt under ett förändringsarbete. Framtiden: I dagläget upplever arbetsgruppen att de kan hålla i det fortsatta förbättringsarbetet på egen hand och inte behöver fortsatt stöd från utvecklingsledarna. Mätningar enligt plan kommer att ske i oktober för att se måluppfyllelse. 21

PROGRAMRAPPORT Årliga hjälpmedelsuppföljningar Förbättringsprogram och Team/deltagare: Förbättringsledarutbildning omgång 11 Susanne Holmquist Omsorgshuset Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Susanne Holmquist Syftet med Arbetsterapeut Susanne Holmquist förbättringsarbetet: Susanne.holmqvist@omsorgshuset.se Att alla vårdtagare som bor på Söder i Helsingborg ska Arbetsterapeut Eva Björk och sjukgymnast Eva Persson ha funktionsdugliga och har ingått i teamet som utfört förbättringsarbetet säkra hjälpmedel som är utprovade efter deras behov. Bakgrund/problem: Omsorgshuset är ett företag som bedriver olika verksamheter på olika orter i Sverige och har cirka 1100 anställda, huvudkontoret är placerat i Stockholm. Verksamheterna består av personlig assistans, hemtjänst, HVB-hem, ledsagarservice, boendestöd och hemvård. I Helsingborg bedriver Omsorgshuset hemvård dvs. hemsjukvård enligt HSL och hemtjänst enligt SOL i områdena Söder, Planteringen, Miatorp, Lussebäcken och Högasten. Verksamheten i Helsingborg har cirka 70 anställda. De anställda arbetar i team bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor. Dessa team är knutna till ett hemvårdsområde. Som arbetsterapeut/sjukgymnast i hemsjukvård har man varierande arbetsuppgifter såsom bostadsanpassningar, hemrehabilitering/habilitering och hjälpmedelsordination. Som hjälpmedelsordinatör ansvarar man för att göra årliga hjälpmedelsuppföljningar då man ser över hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning. I denna bedömning ingår även att ta ställning till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. Uppföljningen ska dokumenteras och vid uppföljningen bör också vägas in om ytterligare insatser krävs. Denna viktiga arbetsuppgift bortprioriteras av olika anledningar. Den senaste årliga uppföljningen gjordes hösten 2008 då man under cirka 2 månader anställde en arbetsterapeut som endast arbetade med att göra dessa uppföljningar. Eftersom arbetsuppgiften under senare tid inte har utförts är uppföljningsarbetet kraftigt eftersatt. Mål: Resultatmål: Alla vårdtagare ska få sina hjälpmedel uppföljda en gång om året. Målet är att alla hjälpmedel ska vara uppföljda i december 2012. Processmål: Att upprätta en arbetsmetod som säkerställer att årliga hjälpmedelsuppföljningar utförs. 22