Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall



Relevanta dokument
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

ORGANISATION OCH RIKTLINJER FÖR ARBETE MED KARRIÄRTJÄNSTER FÖR LÄRARE

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Syftet med en personlig handlingsplan

Kvalitetsrapport Så här går det

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Arbetsplan Jämjö skolområde

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Arbetsplan Jämjö skolområde

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Systematiskt kvalitetsarbete

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Kvalitetsrapport Så här går det

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

XX Kommun. YY.YY 2016 Professor Tomas Kroksmark

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Skolplan för Svedala kommun

Kvalitetsredovisning Läsår

Distribuerade Informationssystem VT-04

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Systematiskt kvalitetsarbete

Statens skolverks författningssamling

Verksamhetsplan 2016

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Kiwiböckerna metod och begrepp

Framgångsrika skolkommuner SKL

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

Policy för bedömning i skolan

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Avgifter i skolan. Informationsblad

Beslut för grundsärskola

Lokal verksamhetsplan Grundskola F-6 inklusive fritidshem Björkhagaskolan

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Lärarförbundet Skolledare är det självklara valet

Kvalitetsarbete i förskolan

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skolenkäten våren 2015

Beslut för gymnasieskola

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Bild Engelska Idrott

Protokoll 1 (7) Se nästa sida. Agneta Fränngård. Magnus Alm (S) Mats Anderberg (S) Anslag/bevis

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Repetitivt arbete ska minska

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Så här vill vi ha det

Vi skall skriva uppsats

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Transkript:

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls kommun Nätverket för förstelärare i Sundsvalls kommun Aktuell/pågående forskning Några resultat

Karriärtjänster Reformen utlystes våren 2013 Skolhuvudmän kunde ansöka om bidrag till ett antal karriärtjänster, antalet baserades på elevantalet hos skolhuvudmannen. Tillsättningen har skett i två omgångar, ht 2013 och ht 2014.

Nationella kriterier Bedömning: En särskilt yrkesskicklig lärare (förstelärare) bör ha följande kvalifikationer. Läraren bör ha en behörighetsgivande examen (när bestämmelserna om legitimation träder i kraft den 1 december 2013 bör läraren vara legitimerad), genom dokumentation kunna redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet, ha visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen, och även i övrigt bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Förstelärarens arbetsuppgifter bör i allt väsentligt bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Det bör utredas särskilt om en del administrativa uppgifter som lärare i dag utför kan tas bort eller förenklas.

Kriterier i Sundsvall 1. Aktivt vara intresserad av att delta i det systematiska kvalitetsarbetet/ systematisk kunskapsbildning. 2. Se alla elevers behov och kunna anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar. 3. Ha särskilt god förmåga till att förbättra elevernas studieresultat och vara särskilt kvalificerad för undervisning. 1. Samarbetsförmåga Arbetar bra med andra, relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt, lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt sätt. 2. Personlig mognad. Är känslomässigt stabil, har självinsikt och är trygg i sig själv. Ser relationer i sitt rätta perspektiv och skiljer på det personliga och professionella. Förhåller sig på ett sätt som är anpassat till situationen.

Sundsvalls kommuns förstelärare i siffror Utsedda i två omgångar oktober 2013 28 lärare augusti 2014 78 lärare Totalt 106 lärare Kön Kvinnor 91 (86%) Män 15 (14%)

Inriktning (sorterat på första ämne) Entreprenörskap/ent.lärande 4 Förskoleklass 3 Engelska 2 Idrott 3 Lärmiljöer/-stilar 3 Matematik, ma/no 33 Pedagogisk utveckling/skolutv./verksamhetsutv. Svenska/svenska2, sv/so 32 Särskola 3 IT/IKT 2 Övrigt (t.ex. spec.ped.,so,npf, musik) 12 Antal lärare (n=106) 9

Nätverk för förstelärare Information/återkoppling Input Erfarenhetsutbyte

Sundsvalls förstelärarnätverk flera nätverk i ett Svenska Matematik Moderna språk Idrott och hälsa SO Entreprenöriellt lärande IT Särskola

Forskning med relevans för förstelärares arbete Syfte Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur förstelärares arbete utformas i den nya reformen och hur lärarprofessionalism kan förstås som en del i skolutveckling Urval Två regioner, kommer eventuellt att utökas med flera

Fokus på uppdraget att utveckla skolans praktik Enkätundersökning (öppna svar): 40 st Djupintervjuer med 6 förstelärare På vilket sätt kan du som förstelärare bidra till skolans utveckling? Förutsättningar? Hinder?

Några preliminära resultat

Enkäten visar att lärarna har höga förväntningar på sig själva och sitt uppdrag. en brist på tydlighet i uppdraget. Beskrivningen av uppdragets innehåll kan vara mycket generell, ibland finns det ingen beskrivning alls. I flera fall där beskrivningen finns är den i stället mycket omfattande, samtidigt som läraren inte har någon tid för sitt nya uppdrag.

Apropå uppdragets innehåll att dela med av vår erfarenhet, hålla oss uppdaterade om det som händer i forskning om utbildning, i vårt ämne och i skolan generellt, att initiera samarbete mellan kollegor kring viktiga ämnen. Målet är att öka effektiviteten och öka det kollegiala lärandet i skolan. Det finns många mål med vårt uppdrag /... / som vi måste begränsa.

en brist på tid Lärarna upplever att de inte har tid för sitt uppdrag. Många har inte fått någon förändring i sitt schema, några har fått en eller några timmar per vecka för sitt nya uppdrag. Några lärare upplever att de kan utforma sitt uppdrag själva och ta sig tid för det, t.ex. det är upp till mig att göra det jag tror på och att ta del av goda exempel från andra skolor,men uppdraget innebär också extra arbetstid för delar av förstelärarna.

att det finns många utmaningar Uppdraget kräver ofta ett samarbete med kollegor, vilket förutsätter en samsyn kring uppdraget. Kollegor och deras inställningar till försteläraruppdraget har stor betydelse för hur uppdraget lyckas. Förstelärarna beskriver en oro för hur deras nya uppdrag tas emot av kollegor, att det kan utmana kamratskap och samarbete på skolorna.

Apropå utmaningar Det är skolledarens uppgift att visa att vi är förstelärare och vad vår ställning och vårt mandat är. Vi kan inte göra det själva. Skulle vi försöka göra det, så skulle vår möjlighet att påverka och förändra minska betydligt.

Förstelärare är engagerade Uppdraget är otydligt Förutsättningarna varierar Väcker många frågor! o Kring organisationens beredskap o Kring satsningens påverkan på individens arbetssituation o Kring samspelet mellan kollegor o Kring satsningens betydelse för och inverkan på praktiken o Kring satsningens två syften i relation till varandra (skapa karriärväg för lärare som ett sätt att höja yrkets status vs utveckla skolans praktik)

Förstelärarens roll i relation till skolutveckling Arbetsuppgifter Kunskap/kompetens Relationer

Försteläraren som utbildare Min roll som förstelärare handlar just nu om att på olika sätt stötta kollegor i deras roll som pedagoger och hjälpa dem utveckla olika delar av undervisningen Att jag kan fungera som stöd till kollegor vid bedömning, i klassrummet som skugga, eller vid pedagogisk planering. Samt vara uppdaterad på aktuell forskning inom matematik och undervisning, för att kunna delge kollegor senaste nytt

Jag har också huvudansvar för att modersmålslärarna på skolan hittar lokaler, elever, schemapositioner att ha sin undervisning i. Jag hjälper till med studiestödsblanketter och ansökningar [ ] Jag hjälper lärare med att beställa tolkar, visa hur apparatur vid telefontolk fungerar mm

Försteläraren som utvecklare Som förstelärare skall man vara engagerad och aktiv inom sitt område. Man ska följa aktuell forskning och aktuella händelser samt utveckla sin egen undervisning

Försteläraren som utvecklingsledare Jag uppfattar min roll som att jag kommer att leda det kollegiala lärandet i matematik [ ] Jag hoppas även att vår skola kommer att kunna utveckla någon form av lesson/learning study där vi förstelärare kan fungera som coacher, men detta finns inga förutsättningar för ännu

Försteläraren som föredöme Jag är fortfarande i första hand lärare precis som tidigare [ ] Jag uppfattar det inte som att jag ska gå in i någon ny roll gentemot elever och arbetskamrater i och med min nya tjänst, utan snarare att jag fått ett kvitto på att det sätt jag arbetat på sen tidigare är bra och att jag nu fått ett uttalat mandat att fortsätta så Min rektor säger att han utsett mig till förstelärare bl.a. för att jag är en engagerad, positiv och ansvarstagande lärare som har en helhetssyn på skolan och inte bara ser till mitt eget. I och med det tycker han att jag är en förebild för andra, och det ville han "belöna

Några slutsatser Sättet att se förstelärarens roll påverkar Förutsättningarna att vara både förstelärare (och lärare) Förstelärarens arbete (arbetsuppgifter) Förstelärarens relation till andra lärare Resultatet av förstelärarsatsningen

Som en konsekvens av detta kan vi förvänta oss att det arbete som görs inte bara kommer att få större eller mindre betydelse för verksamheten utan också olika betydelse d v s leda till olika typer av resultat.

Tack för er uppmärksamhet! katina.thelin@sundsvall.se anna-karin.westman@sundsvall.se