Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015
Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position Sitter i kommunhuset plan 2 Mailadress: magnus.petersson@oxelosund.se Telefonnummer:070-673 26 63
Ekonomi 2 februari: Övergripande utbildning 23 februari: Resultaträkning och Balansräkning 9 mars: Mål och budget 25 mars Delårsrapport och årsredovisning Kvällstid: Kordinaten
Agenda Ekonomibegrepp Vad säger lagen Hur ser framtiden ut? Vilka intäkter och kostnader har vi? Oförutsett /resultatkrav Uppföljning/analys av kommunens ekonomi Kommunalt resultat
Ekonomibegrepp
Begrepp Utbetalning: Kommunen betalar en räkning och de likvida medlen (pengarna minskar) Inbetalning: Är motsvarigheten åt andra hållet. Pengarna kommer in till kommunen utifrån, exempelvis statsbidrag och avgiftsbetalningar från medborgare. De likvida medlen ökar Investering: En kapitalinsats en utgift i pengar som förväntas leda till framtida avkastning. Investeringen har ett varaktigt värde och fyller ett varaktigt behov (tex.: Datasystem, byggnad)
Forts. Ekonomiska begrepp Resultaträkningen: Årets samtliga intäkter (tex avgifter, statsbidrag, kommunalskatt) Årets samtliga kostnader: (tex personalkostnader, lokalkostnader) Periodisera intäkter och kostnader så att de hamnar på rätt år
Forts. Bokslut/årsredovisning Balansräkning: Visar den ekonomiska ställningen vid en given tidpunkt. Balansräkningen har två sidor: en tillgångssida och en skuldsida Balansräkningen visar hur kapitalet har använts, det vill säga vilka tillgångar man har Balansräkningen visar också hur kapitalet har anskaffats, det vill säga hur stora skulder man har och hur stort eget kapital man har
Se resultaträkning och balansräkning se excel fil
Vad säger Lagen?
Vad kräver kommunallagen? Förmögenhetskyddet (försvann 1992) Förbud att överkonsumera och stjäla resurser från kommande generationer Balanskravet (från 2000) Kostnaderna får inte var högre än intäkterna. I budget och bokslut God ekonomisk hushållning (2006) Långsiktighet Mål och riktlinjer i budget som är väsentliga för god ekonomisk hushållning - Finansiella och verksamhetsmässiga. Ska följas upp.
Forts. Kommunallagen Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras i budgeten om det finns synnerliga skäl. Ett negativt resultat skall återställas senast inom 3 år. Budgeten skall innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen skall innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning definieras av varje kommun. Budgeten skall innehålla finansiella mål och verksamhetsmässiga mål. I årsredovisningen utvärderas både verksamhetsmässiga och finansiella mål.
Frågor Vad visar balansräkningen? Vad visar resultaträkningen? Hur lång tid har kommunen på sig att ta igen ett negativt resultat?
Hur ser framtiden ut?
Konsten att driva en kommun
Greppet om Framtiden Innebär: Bl.a att ha ett grepp på våra kostnader och därigenom vårt ekonomiska resultat Gemensamma uppföljningar På väg att skaffa oss ett grepp Den enkla delen av resan Utmaning: att hålla i när det akuta tillståndet är över Att ändra kultur att komma in i själen Besök Leif Hallström 2014-12-02
Hur stort är behovet? Hur stort som helst De flesta skulle lätt kunna utveckla verksamheter för dubbelt så mycket pengar. Den ekonomiska verkligheten styr Görs en extra satsning/ökad kostnad, så.. Måste rationalisering göras och/eller intäkterna öka.
Folkmängd Oxelösund 1970-2014 16000 15000 Antal invånare 14000 13000 12000 11000 10000 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 nov År
Vår befolkningsutveckling Folkmängd Oxelösund 2008-2013 11 500 11 400 Antalet invånare 11 300 11 200 11 100 11 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Andelen unga och gamla i förhållande till andelen 19-64 åringar 0,85 0,80 0,75 0,70 Kvot 0,65 0,60 0,55 0,50 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År 2030 2035 2040 2045 2050
Befolkningsförändringar 1980-2005 2005-2030 800 000 700 000 600 000 Förändringar i antalet inv 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000 0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+
Kommunernas årskostnad per person 450 000 400 000 Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Kostnad per person Ålder
Tillväxt i kommunal verksamhet Årlig procentuell förändring. Avser riket som helhet 1,40 1,20 Demografins krav, så mycket kommer våra behov av kommunal verksamhet att öka Ekonomiskt utrymme för ökningar med oförändrad skatt 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 2004 2009 2014 2019 2024 2029
Vilka intäkter och kostnader har vi?
Se resultaträkning och balansräkning se excel fil
Finansnetto Finansiella intäkter: Ex ränteintäkter,utdelningar på aktier från våra bolag, obligationer Finansiella kostnader: Ex. räntekostnader på lån --------------------------------------------------------------------- = Finansnetto
Kommunens intäkter 2013 miljoner kronor
Kommunens kostnader 2013 miljoner kronor
Skatteintäkter och Generella statsbidrag Skatteintäkter Kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag/avgift Kostnadsutjämningsbidrag/avgift Reglerings-avgift/bidrag Strukturbidrag LSS-utjämningsavgift/avgift
Hur mycket skatt/intjänad hundralapp betalar kommuninvånarna i Oxelösund Skatt och avgift 2015 Skatt till kommunen 22,28 Skatt till landstinget 10,77 Summa skatt 33,05
Skatteintäkternas utveckling Befolkning Arbetade timmar Löneutveckling
Skatteintäkter Befolkningen: i kommunen 1 november Skattebasen: Vilka inkomster har kommun och landsting rätt att beskatta? Kommuninvånares förvärvsinkomster Deklarationen: Inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital
Vad som inte beskattas av kommuner och landsting? Inkomst av kapital Vinsterna i aktiebolag Förmögenheter Moms Andra punktskatter
Kommunens intäkter nya invånare ( Medelvärde i Sverige) Isak 2 år studerar snart årsinkomst 0 kr + 105 500 kr Tilda 10 år studerar årsinkomst 0 kr + 107 859 kr
Vad händer i den kommunala kassan när nya invånare flyttar in? Peter 40 år brandman Årsinkomst 250 000 kr + 17 377 kr Leila 50 år Ekonomichef Årsinkomst 750 000 kr + 27 977 kr Hilda 95 år ogift Årsinkomst: 200 000 kr + 303 698 kr
Vad ger en nyinflyttad invånare? Genomsnittlig intäkt 2012: 31 253 kr Genomsnittlig kostnad 2012: 44 785 kr
december Prel..skattebetalning månadsvis Prognos slutavräkning 2015 Slutliga prognos 2015 Kommunalskatten Tidsdiagram 2013 januari Prel. skattebetalning månadsvis februari- nov Prel. skattebetalning månadsvis december Prel. skattebetalning månadsvis Prognos slutavräkning 2013 Slutliga prognos 2012 2014 januari Prel. skattebetalning månadsvis Slutliga mellanhavandet 2012 februari- nov Prel..skattebetalning månadsvis december Prel. skattebetalning månadsvis Prognos slutavräkning 2014 Slutliga prognos 2013 2015 januari Prel. skattebetalning månadsvis Slutliga mellanhavandet 2013 Februari-nov Prel. skattebetalning månadsvis
Kommunal fastighetsavgift Betalas av alla privata boenden Tas ut som en % - sats på taxeringsvärdet De fastigheter som finns i kommunen och belastas av fastighetsavgift tillfaller kommunen I samband med att fastighetsskatten försvann
Utjämningssystemet Befolkning per 31/12 året innan budgetåret Likvärdig service oavsett var man är bosatt i Sverige Systemet skall utjämna för strukturella skillnader Befolkningens åldersammansättning Skillnader i beskattningsbar inkomst per invänare Geografi Etnicitet Merkostnader för löner (sista ändringen 2008)
Forts. Utjämningssystemet Systemet utjämnar inte för: Servicenivå Ambitioner Avgifter Kvalitet
Viktigt begrepp Medelskattekraft: Den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten per invånare i riket
Inkomstutjämningen Staten finansierar utjämningen av inkomster mellan kommunerna Staten garanterar 115 % av medelskattekraften i riket för kommuner De kommuner som ligger över den garanterade nivån får betala till staten De kommuner som ligger under den garanterade nivån får ett bidrag från staten
Forts. inkomstutjämning Resultat 2013: Oxelösund 59,1 mkr
Kostnadsutjämning En utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner Denna utjämning är inomkommunal och ska utjämna skillnader mellan kommunerna för att de ska kunna tillhandahålla en likvärdig service Utjämning sker dock inte av kostnadsskillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet, kvalitet och avgiftssättning
Forts. kostnadsutjämning De kommuner som relativt sett har ogynsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag De kommuner som relativt sett har gynsamma strukturella förhållanden får erlägga ett utjämningsavgift Bidraget/avgiften beräknas i kronor per invånare och motsvarar skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och den strukturkostnad som gäller för genomsnittskommunen i riket
Forts. kostnadsutjämning Resultat 2013 36,1 mkr för Oxelösund
Regleringspost Ekonomiska regleringar mellan stat och kommun sker via denna post Posten kan vara både plus och minus Resultat 2013 5,1 mkr (regleringsbidrag) Strukturbidraget Används som stöd till kommuner med särskilda problem som svagt befolkningsunderlag Bidraget har till stor del regionalpolitisk karaktär 2013 fick Oxelösund 0 kr
LSS-utjämning Bygger på lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Mellan kommunalt system Kommuner med låga LSS-kostnader får betala i systemet Kommuner med höga LSS-kostnader får bidrag i systemet Resultat 2013: Oxelösund får betala i systemet 5,5 mkr i systemet
Frågor Vilken tidpunkt är viktig när vi skall räkna skatteintäkter för kommande år? Nämn tre delar i utjämningsystemet? Vilken primär kommunal skattesats har Oxelösund?
Överskott/Oförutsett
Pensionsskulden - ansvarsförbidelsen (mkr) Hela skulden 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 Reala utbetalningar 2029 2032 2035 2038 2041 Särskild löneskatt 2044 2047 2050
Skatteutveckling 2010-12 per 2009-04-29 Bokslut Bokslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 426,2 438,3 Cirkulär 08:19 2008-02-20 459,0 480,3 502,0 Cirkulär 08:32 2008-04-29 455,0 476,5 500,1 Ursprunglig mål och budget 2009-2011 Cirkulär 08:63 2008-08-28 450,2 470,1 492,2 Cirkulär 08:69 2008-10-01 446,5 466,5 488,7 Cirkulär 08:70 2008-10-09 444,9 461,6 483,7 Cirkulär 08:90 2008-12-17 441,7 454,3 472,5 493,5 Cirkulär Reviderad mål & budget 09:10 2009-02-19 438,7 446,7 461,4 488,3 2009 Cirkulär 09:25 2009-04-23 433,0 444,7 452,3 466,4 Cirkulär 09:27 2009-04-29 433,0 441,8 449,4 465,9
Anledningar till Resultatkrav Måsten: Ger utökat investeringsutrymme Ökade pensionsåtaganden Risker: Minskade skatteintäkter Oväntade kostnadsökningar utöver budget Satsningar: Ger utrymme till satsningar
Uppföljning/analys av kommunens ekonomi
En analys av kommunens ekonomi Hur ser det ekonomiska resultatet ut? Hur långt räcker skatteintäkterna? Hur har nettokostnaderna utvecklats? Hur ser finansnettot ut? Hur har investeringarna finansierats? Är kommunens finansiella mål vettiga och infrias de?
Årets resultat
Hur långt räcker skatteintäkterna Nettokostnaden utgör verksamhetens kostnader med avdrag för dess intäkter (ex. avgift barnomsorg) Detta nyckeltal visar om skatteintäkterna räcker för att finansiera den löpande driften
Nettokostnadsandelen
Investeringar Investeringsutrymme Gamla och nya investeringar
Investeringar och investeringsutrymme
Stora investeringar höga avskrivningskostnader under lång tid Investerar vi 100 mkr i nya skola Avskrivningskostnad 2 mkr/år i 50 år! Låneränta för den del som inte kan egenfinansieras Fasta kostnader under lång tid Komponentavskrivningar
Finansiella Mål 2015 Resultat i % av skatter och statsbidrag 1 % Minskad nettokostnadsandel jämfört med 2014 Ökad soliditet för kommunkoncernen jämfört med 2014
Frågor Hade Oxelösund positivt eller negativt resultat 2011 och 2012? Vilken % sats har Oxelösund som mål 2015?
Kommunalt resultat Resurser Aktiviteter/prestationer Resultat/effekter Finansiellt Verksamhetsmässigt resultat
Sammanfattning Vad säger lagen Framtiden Utjämningssystemet Kommunalskatten Uppföljning Oförutsett/Resultatkrav Kommunalt Resultat
Den framgångsrika kommunen har starkt medborgar-/brukarfokus, god dialog är långsiktig och navigerar utifrån en strategisk kompass prioriterar, är målinriktad och har fokus på RESULTATET har tydliga roller mellan politiker och verksamhet gör maximalt med minimala resurser gillar morgondagen!
Tips WWW.dagenssamhalle.se/folkvald