Teaching Technology/ E-learning at KTH Johan Fridell Verksamhetsutvecklare och teamledare e-lärande jfridell@kth.se

Tools and methods

Definition of e-learning E-learning is defined as teaching with the support of technology. This includes using the Internet for learning activities and systems used for educational administration used by teachers. Quote from KTH vision for e-learning

2015-2016 Executive Summary for CHE Governance organisation for e-learning established ECE School IT Department Management MOOC: Investigation and pilot (edx) Learning Management System procurement Video platform pilot evaluation

Teacher needs/demands Laws and regulations ECE-school IT governance Model (PM3) IT Department Information Training Support Business Solutions Course Web for campus courses Net based courses Commissioned education MOOC:s IT componentes KTH Social - Course web - Program web - Group web - Personal menu - Personlig profil* Ping Pong Canvas Moodle Artisan Survey & Report Dreambroker Turnitin

MOOC Negotiations and contract with edx (MIT/Harvard) KTH starts as member with option of charter member 3+6+10 courses Steering committee will handle the process and selection Central funding for support from ECE school for the courses selected

Learning Management System 2015 Requirments and procurement Workshops with students and faculty (7x2) to define functional and technical requirements 3 tenders evaluated Canvas by Instructure selected Deadline for appeals December 14 th. One appeal was filed and is now reviewed by Förvaltningsdomstolen (estimated delay: 14 days) Plan for implementation and deployment pending that decision

Learning Management System 2016 Implementation and Deployment This is a distributed project with LMS coordinators at each school with rigorous central support 2-4 pilot courses/school during spring semester Roll out with most functionality enabled already autumn semester 2016 The project with be managed by a steering committee with representation from schools and management to compliment ECE and IT Department

Video platform for teaching staff Dream Broker was evaluated during 2014-2015 Conclusion is that teachers are interested in a tool Sunet now offers Kaltura as the service Sunet Play Licence model suits KTH since it gives us infinite number of author accounts and we pay only for data created From January 1 st 2016 all pilot teachers will be offered Kaltura A larger roll out will be done along with the LMS as this also allows for a analysis of how costs for video should be handled within KTH

Welcome to contact Johan Fridell +46-709-606860 jfridell@kth.se

Uppdrag och Projektplan Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå ANDERS AXELSSON, LTH OCH BJÖRN MARKLUND, KTH PRESENTATION FÖR KTH 14 DECEMBER 2015

Uppdrag Jämförelse internationellt och nationell Näringslivets och samhällets behov av generell ingenjörskompetens, teknisk spetskompetens och problemlösningsförmåga samt tvärvetenskapliga arbetssätt för att möta morgondagens utmaningar Nuvarande och presumtiva studenters respektive alumners syn på KTH:s programutbud och upplägg Föreslå förändringsmöjligheter i förhållande till utvecklingsplanens övergripande mål och KTH:s nuvarande utbud. Belysa hur högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning och civilingenjörsutbildning anknyter strukturellt till varandra och om/hur dessa samband kan stärkas.

Vår beskrivning av uppdraget Ta fram ett tillräckligt underlag för att kunna göra ett så bra strategiskt val som möjligt då man beslutar om eventuella förändringar av utbildningsstrukturen.

Disposition 1. Utgångspunkter 2. Omvärldsanalys 3. Belysa hur olika utbildningsprogram kopplar till varandra 4. Utveckling av utbildningarna mht genomströmning, examination, kvalitet, anställningsbarhet, ekonomi 5. Föreslå förändringsmöjligheter

1. Utgångspunkter Nuvarande utbildningsutbud (inklusive nya föreslagna program) Hur presenteras detta för potentiella svenska och internationella studenter? Hur presenteras utbildningarna för avnämarna? Vilka formella krav finns för ett utbildningsprogram? Tidigare KTH utredningar rörande utbildningsstruktur, speciellt 2008/2009.

2. Omvärldsanalys 2.1 Struktur och inriktningar på ingenjörsutbildningar vid ett urval lärosäten i Sverige UK ämbetets krav på ingenjörs och Masterutbildningar UK ämbetets cluster strukturering av ingenjörsutbildningar i samband med senaste utvärdering. Generell sammanställning från RET/TUF gruppens sammanställningar av ingenjörsutbildningar i Sverige Jämförelse med Chalmers, LTH, LiTH

2. Omvärldsanalys (forts) 2.2 Struktur och inriktningar på ingenjörsutbildningar vid ett urval lärosäten internationellt Ingenjörsutbildning i ett internationellt perspektiv Jämförelse med relevanta universitet/högskolor: Nordic 5 tech (NTNU, Aalto, DTU, Chalmers) Sammanställning av NORDTEKs 27 medlemmar som ger civilingenjörsutbildningar i Norden Europa: TU Eindhoven, KU Leuven, EPFL (Lausanne), Aalborg USA/Kanada generella drag

2.3 Ackreditering och kvalitetsgranskning Internt Valideringskrav för nya utbildningsprogram Externt Sverige: UK ämbetet Norge: NOKUT Danmark: AI (Ackrediteringsinstitutet) Internationell ackreditering (t.ex. EU, USA, Kanada) Ingenjörslegitimation

2.4 Utvecklingstrender Från ett fåtal till en mångfald av program Det låga Intresset för naturvetenskap och teknik skapade fokus på söktryck Borttagning av praktik i ingenjörsutbildningar Bolognaprocessen 3+2 och framväxten av Masterprogram Avgiftsbeläggning av Masterutbildningar Gränsöverskridande program Introduktionsår Digitalisering (ICT, ständig uppkoppling, E learning, MOOCs, etc) Internationalisering/globalisering

2.4 Utvecklingstrender (forts) Drivkrafter Söktryck Anställningsbarhet ( relevans ) Finansiering Forskningens behov av spetskompetens och forskarutbildning Internationalisering Profil/Varumärke Förändring av kvalitetsgranskningsprocessen Ökande utbud av utb.program och kurser

2.5 Näringslivets och samhällets behov Generell ingenjörskompetens Spetskompetens Problemlösningsförmåga Tvärvetenskapligt arbetssätt Annat

2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Utredningar och rapporter Morgondagens Ingenjör Organisationer: Teknikföretagen, Sveriges ingenjörer Ung ingenjör Teknikdelegationen, Attract etc

2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Utredningar och rapporter HSV och UKÄ utredningar som är relevanta Exempel: Haikolas betänkande speciellt delen om dubbelexamina Kvalitetsuppföljningar av HSV/UKÄ

2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Framtidsvision för behov av ingenjörer/civilingenjörer Näringsliv och samhälle (SCB:s prognos fram till 2020) Den stora prognostiserade bristen på högskoleingenjörer i Stockholmsregionen KTH:s eget behov av forskarkompetens Anställningsbarhet kräver relevanta utbildningar

2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Ingenjörskompetenser en första summering Problemlösningsförmåga Beräkningsteknik Laborativ färdighetsträning IT kunskaper Arbeta i team Internationell Sociala och professionella nätverk

2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Ingenjörskompetenser en första summering (forts) Samverkan genom t.ex. utbildningssamverkan med industrin (Kunskapstriangeln) Mångfald (etnicitet, genus) Life Long Learning Digitalt lärande Anpassningsförmåga till nya branscher Entreprenörskapskompetens

2.5 Näringslivets och samhällets behov (forts) Industrins önskemål Industrins önskemål generellt Nya viktiga områden Krav på slutförd examen? De strategiska partnernas syn på utbildningen 1. vilka utbildningar efterfrågas; särskilt vilken typ av ingenjörsutbildning 2. Vilken kunskap, kompetens och förmåga efterfrågas Sätt detta i relation till nuvarande program

2.8 Nuvarande och presumtiva studenters respektive alumners syn på KTH:s programutbud och upplägg Enkäter Söktryck Genomströmning och examination Svenska studenter: Hur många behöriga kommer det från gymnasieskolan? Varför söker man? Hur snabbt kommer man i jobb? etc Internationella studenter: Utresande och inkommande statistik Vilka program lockar? Hur många betalande till olika program?

3. Belysa hur högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning och civilingenjörsutbildning anknyter strukturellt till varandra och om/hur dessa samband kan stärkas. Civing Hing Civing Arkitekt Civing Civing Civing Master Kopplingen grundnivå och avancerad nivå Mappning Specialisering kontra Master Avancerad nivå forskarutbildningsnivå

4. Utveckling av utbildningarna på grund och avancerad nivå med avseende på ökad kvalitet, genomströmning och examination Tillägg: Hänsyn borde också tas till Anställningsbarhet Ekonomi Dvs Genomströmning (avhopp, poängproduktion) Examination (jfr nationellt) Kvalitet (i relation till vår definition av kvalitet) Anställningsbarhet Ekonomi/resursanvändning

4. Utveckling av utbildningarna. (forts) Ekonomi och resursanvändning Hur många kurser ger KTH? Hur många deltagare per kurs är acceptabelt? Vad kostar det att utbilda en civilingenjör inom ett speciellt program? Vad kostar det att administrera en stor mångfald av program? Hur mycket sambruk av kurser finns mellan olika program? Strategiskt förhållningssätt Går KTH:s ledning och de olika skolorna i takt?

5. Föreslå förändringsmöjligheter i förhållande till utvecklingsplanens mål och KTH:s nuvarande utbud. Rekryteringsaspekter Relevansaspekter Jämställdhet, mångfald och likabehandling Ekonomiska aspekter Kompetensaspekter Ökad tydlighet mot omvärlden Formella nationella krav Interna och externa förnyelsekrav Ev nytt kvalitetssäkringssystem för utvärdering?

Tidplan arbetsgång, första utkast Okt/Nov 2015; planering, framtagning av underlag första förankring i olika KTH grupperingar (GA, PA, FR, UU, FK, SFINX, PLU, JML företrädare, referensgrupp, rektorsgrupp) 14/12; diskussion i KTH:s ledningsgrupp 2016 18 20/1 intervjuer med GA, THS, rektorsgrupp, SC, PA, Rekrytering, Internationalisering Januari; första delrapport till ledningen Februari; möte med UA och FA Mars; framtagande och stegvis förankring av slutrapport April; Slutrapport