Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva funktioner BMI Vid en biologisk ålder >80-85 år börjar organen i kroppen att svikta Förekomst Diabetes typ 2 är vanligt bland äldre År 2005 ca 16500 personer över 80 år med diabetes i regionen, ca 20% Stigande levnadsålder och ökad förekomst av fetma Insjuknandet sker ofta smygande och upptäcks i samband med hälsokontroll
Målsättning för äldre personer med diabetes Individanpassa (ålder, sjukdomar etc.) Förbättrad livskvalitet och symtomlindring Ej lika viktigt att förebygga sena komplikationer som hos yngre Balans mellan påfrestningar av en allt för rigid behandling och risken för olika komplikationer Anpassa efter dagsvariationer Blodsocker Ur regionalt vårdprogram: För att undvika att hamna i en katabol situation bör den farmakologiska behandlingen i första hand inrikta sig på att hålla blodsockret under 15 mmol/l (HbA1c 7-8%). Samtidigt ska risken för insulinkänningar minimeras och då bör man undvika värden under 5 mmol/l. OBS! Högt blodsocker kan dock ge viktnedgång. Kontrollera så att det inte finns socker i urinen Lågt blodsocker Kan vara en större risk att leva med än något förhöjda blodsockervärden Oro Svettningar Irritation Koncentrationssvårigheter Yrsel Viktnedgång
Högt blodsocker Trötthet Törst Stora urinmängder Hunger Illamående Svårläkta sår på fötterna Infektioner i övre luftvägar och urinvägar Viktnedgång Fotsår Vanligt hos äldre med diabetes Långsam sårläkningsprocess Sårläkningen påverkas av blodsocker och näringstillstånd Energi- och proteinrik mat Vitaminer (A och C) och mineraler (zink och järn) Kosttillägg Riskfaktorer för undernäring Ofrivillig viktförlust Oavsett tidsförlopp och omfattning Undervikt/ Lågt BMI BMI < 20 om < 70år BMI < 22 om > 70år Ätsvårigheter Aptitlöshet, tugg -och sväljsvårigheter, orkeslöhet, motoriska störningar mfl. Sjukdomstillstånd förknippade med förhöjt energibehov Hjärtsvikt, KOL, cancer, infektionssjukdom mfl.
Verktyg och diagnostik vid screening onutritionsstatus (MNA) omat- och vätskeregistrering oenergiberäkning av intaget obedömning av åtgärder Nutritionsstatus Vikt Längd BMI Viktutveckling Aptitförändringar, ätsvårigheter Sjukdomstillstånd förknippade med förhöjt energibehov Födoämnesöverkänslighet Bedömning av nutrtionsstaus Klassificering av BMI <16 Svår undervikt <20 Undervikt 20-25 Normalvikt 25-30 Övervikt 30-35 Fetma grad I För kroniskt sjuka och äldre >70 år föreslås: BMI <22 =Undervikt 35-40 Fetma grad II >40 Fetma grad III
Värdering av vikt och BMI 1. BMI < 20 risk för malnutrition 2. BMI < 18,5 malnutrition 3. Ofrivillig viktändring - 5-10% senaste 6 månaderna risk för malnutrition 4. Ofrivillig viktändring -10% senaste 6 månaderna malnutrition 5. Kombinationen av 1 och 3 - malnutrition Genomsnittligt energibehov per kg kroppsvikt och dygn kcal/ kg/ dygn PAL BMR (Basalmetabolism) 20 1,0 BMR + 25% (sängbundna) 25 1,2 BMR + 50% (inte sängbundna) 35-40 1,8-2,0 BMR + 75-100% (förhöjt behov)* 35-40 1,8-2,0 18 30 år + 10% >70 år -10% För varje grads temperaturstegring +10% * Högre energitillförsel kan vara motiverat vid vissa tillstånd. Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är mager. Energi- och proteinrik mat Volymen på maten bör vara hälften av en normal portion Mängden energi och protein är hög Energirika livsmedel används Extra fett Berikningsmedel Vitamin- och mineraltabletter Obs! Var noggrann med att följa blodsocker
Fördela måltiderna över dagen När det är svårt att äta är det viktigt att maten fördelas på flera måltider väl spridda över dagen blodsockernivå frukost litet mål lunch litet mål middag Energi- och proteinrikmat: Frukost Trots att matlusten kan vara nedsatt brukar morgonens frukost vara det mål som går lättast att äta Berika gröt med olja, margarin eller smör Välling eller havremust Fet yoghurt, fet fil/gräddfil med müsli Feta pålägg Ägg Energi- och proteinrik mat: Lunch Bra att äta det största målet mitt på dagen Vid dålig matlust bra att äta innan tröttheten blir allt för påtaglig Kall mat kan vara lättare att äta vid illamående Kött och fisk är proteinrikt Berika maten
Energi- och proteinrik mat: Lunch Potatis: Stekt potatis är mer energirik än kokt, berika potatismos med extra matfett, grädde, skummjölkspulver eller äggula Stuvningar: Stuva gärna grönsaker och makaroner. Berika med grädde, crème fraiche, ost eller äggula. Grönsaksspadet innehåller vitaminer och mineraler. Kött och fisk: Välkokt och finfördelat kött, köttfärs, benfri fisk, sås, stuvningar och potatis är lätt att tugga och svälja Tillbehör: Majonnäs, kaviar, kryddsmör, inlagda grönsaker ger färg, sting och energi Energi- och proteinrik mat: Middag Viktigt att försöka äta ett mål på kvällen Gärna ett lagat mål liknande lunchmåltiden Lättlagad mat eller färdiga alternativ Energi- och proteinrik mat: Mellanmål När matlusten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål än vanlig mat Feta mejeriprodukter Nötter, frön och mandel (allergirisk) Smörgås med ägg och ansjovis eller räkor och majonnäs Avokado, oliver Chips Kosttillägg (kvällsmål)
Kosttillägg Om maten inte räcker för att täcka behoven av energi och näring Kan vara ett bra mellanmål eller eventuellt ersätta en huvudmåltid De festa är laktoslåga och glutenfria Vid diabetes välj hög fett- och proteinhalt Kosttillägg vid diabetes Sjukdomsspecifika: Diasip och Diben (kompletta) Komplett kosttillägg med hög fetthalt och högt energiinnehåll t.ex. Resource 2.0 och Fresubin 2 kcal. En halv flaska som mellanmål. Fettemulsion (Calogen) som shot 3 x 30 ml/dag Fortimel Compact Undvik klara kosttillägg OBS! Kontrollera blodsocker, ev. justering av läkemedel Berikning Utan berikning Frukost: 230 kcal 2 dl fil 3%, 1 smörgås med matfett 70% och skinka Lunch: 250 kcal 1 liten portion skinkstek, kokt potatis, kokta grönsaker och brun sås Mellanmål: 50 kcal 1 skorpa, kaffe Middag: 130 kcal 2 dl grönsakssoppa, ½ konserverat päron, 1msk vispgrädde Kvällsmål: 160 kcal 1 smörgås med matfett 70% och ost 28% Totalt energiintag under dagen: 820 kcal Mängd protein: 46 g Med berikning Frukost: 330 kcal 1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med matfett 70% och leverpastej 24% Lunch: 400 kcal 1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås Mellanmål: 80 kcal 1 skorpa med bordsmargarin 70%, kaffe Middag: 460 kcal Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½ dl gräddmjölk Kvällsmål: 160 kcal 1 smörgås med matfett 70% och ost 28% Totalt energiintag under dagen: 1430 kcal Mängd protein: 64 g
Med kosttillägg Med berikning Frukost: 330 kcal 1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med matfett 70% och leverpastej 24% Lunch: 400 kcal 1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås Mellanmål: 80 kcal 1 skorpa med bordsmargarin 70%, kaffe Middag: 460 kcal Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½ dl gräddmjölk Kvällsmål: 160 kcal 1 smörgås med matfett 70% och ost 28% Totalt energiintag under dagen: 1430 kcal Mängd protein: 64 g Med kosttillägg Frukost: 330 kcal 1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med matfett 70% och leverpastej 24% Lunch: 530 kcal 1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås, 30ml Calogen Mellanmål: 90 kcal 1 dl Diben, 30 ml Calogen Middag: 460 kcal Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½ dl gräddmjölk Kvällsmål: 200 kcal 1 dl Resource 2.0 Totalt energiintag under dagen: 1610 kcal Mängd protein: 70 g Energi- och näringsinnehåll Komplett näringsdryck per förpackning Mellan 250-400 kcal Mellan 8-20 g protein Vit D 2,0 μg Vit C 12 mg Kalcium 380 mg Zink 3,0 mg mfl näringsämnen Smörgås med matfett (70%) och 2 skivor ost (31%) Ca 190 kcal Ca 7 g protein Vit D 0,58 μg Vit C 0 Kalcium 150 mg Zink 1,02 mg mfl näringsämnen Uppföljning Syftet med koståtgärder? Smak, acceptans och möjlighet att följa kostbehandlingen Följ viktutvecklingen regelbundet och ofta Uppföljning av ätsvårigheter Labvärden Blodsocker, urinprov Mat- och vätskeregistrering