Nutritionspärm Region Skåne

Transkript

1 Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 9 Förändrade konsistenser Kost med förändrade konsistenser 67 Findelad konsistens 69 Passerad konsistens 71 Geléad konsistens 73 Tjockflytande konsistens 75 Flytande konsistens 77

2 Nutritionspärm kap 9 67 KOST MED FÖRÄNDRADE KONSISTENSER Samtliga kosttyper kan beställas i olika konsistenser. Vid tillagning av mat med förändrad konsistens utgår köket från den ordinarie matsedeln och anpassar de livsmedel som behöver annan konsistens vid den aktuella måltiden. Måltidsordningen följer den kosttyp som patienten har. Förslag på måltidsordning finns under respektive konsistens. Många patienter har av olika anledningar tugg- eller sväljningssvårigheter och är därför i behov av mat med förändrad konsistens. Konsistensen på mat och dryck måste anpassas så det blir så lätt som möjligt att äta och dricka. Viktigt är att även konsistensen på mellanmålen anpassas till den enskilde patienten. Vilken konsistens man väljer beror på vilken typ av tugg- eller sväljningssvårighet patienten har. Många patienter med tugg- och sväljningssvårigheter har problem med att äta tillräcklig mängd mat vilket måste uppmärksammas i tid. Före varje ordination om förändrad konsistens på maten måste det göras en noggrann utredning av patientens tuggoch sväljningsbesvär. Det är av yttersta vikt att man utreder oklara sväljningsbesvär med hjälp av logoped och/eller sväljningsröntgen. Syftet med alla åtgärder är att åstadkomma säker sväljning, utan risk för felsväljning, och effektiv sväljning så att patienten klarar av att få i sig tillräckligt med näring under rimlig tid. Nomenklaturen för de olika konsistenserna skiftar inom Region Skåne. Varje sjukhus avgör själv vad man vill kalla de olika konsistenserna. Följande benämningar kan förekomma: findelad - finfördelad - hackad - tärnad passerad - puréad - sufflé - timbal - paté - lättuggad geléad - gelé tjockflytande - trögflytande flytande

3 Nutritionspärm kap 9 68 Vid sväljningssvårigheter kan det ta lång tid att äta och man kan sätta mat och dryck i halsen. Svårigheterna varierar. Vissa har svårt att äta helt kött, råa grönsaker och råa frukter medan andra kan ha problem med tunnflytande drycker. Vid behov av konsistensanpassad mat är det av yttersta vikt att matens konsistens anpassas efter den enskilda individen. Behovet av mat med förändrad konsistens kan vara tillfälligt eller övergående t ex efter operation. Men för en hel del patienter är tugg- eller sväljningssvårigheterna permanenta. Dessa patienter har också ett stort behov av att få hjälp med hur de skall hantera sin matsituation när de kommer hem efter sjukhusvistelsen. Patienter med sväljningssvårigheter riskerar ofta att bli undernärda. Vårdpersonalen måste uppmärksamma detta och försöka motverka ytterligare viktnedgång. Logoped och dietist skall kontaktas så att patienten får individuellt anpassad information.

4 Nutritionspärm kap 9 69 Findelad-, hackad-, tärnad konsistens Findelad mat var från början tänkt för personer med tandprotes. Köttet är det som bereder protesbäraren mest bekymmer. Därför är köttet tärnat, hackat, eller strimlat. Köttfärs, korv, fisk och potatis serveras helt. Grönsaker och rotfrukter serveras i kokt form. Frukt och bär tillagas eller serveras i konserverad form. Vissa färska frukter kan accepteras. Kosten kan också vara lämplig för personer som har svårt att samordna sina rörelser eller endast har en arm/hand i funktion. Måltidskomponenter som är lätta att dela skickas hela från köket för att bibehålla näringsämnen och utseende så mycket som möjligt. Det är viktigt att avdelningspersonalen hjälper patienten att skära sönder maten om hon inte kan klara av det själv. Det är också viktigt att maten individanpassas så att man vid behov t ex beställer potatismos istället för potatis, extra sås, köttimbal istället för hackat kött etc. Findelad konsistens kan vara lämplig för patienter med lättare tugg- eller sväljningssvårigheter som ej kan eller orkar skära maten själv.

5 Nutritionspärm kap 9 70 Förslag till måltidsordning och livsmedelsval finfördelad konsistens Frukost: Mellanmål: Middag: Mellanmål: Kvällsmat: Mellanmål: Gröt och mjölk eller Filmjölk och müsli eller Välling Smörgås utan kant med mjukt pålägg Ägg några gånger/vecka Juice Kaffe/te Smörgås utan kant med mjukt pålägg, ev kosttillägg Varmrätt inklusive kokt grönsak Dessert Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Vetebröd eller liknande, skorpor eller smörgås utan kant med mjukt pålägg. Alltför söta bakverk bör undvikas till diabetiker. Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Ev kosttillägg Varmrätt inklusive kokt grönsak 1-2 smörgåsar Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Smörgåsar utan kant med mjukt pålägg Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Ev kosttillägg Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonelen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

6 Nutritionspärm kap 9 71 Passerad-, puréad-, lättuggad konsistens Passerad mat är ett bra alternativ för den som har måttliga till svåra tugg- eller sväljningssvårigheter. Tidigare, när man bara passerade exempelvis kött och grönsaker, hade många patienter svårt för att svälja maten. Idag används vanligtvis mycket fint passerade puréer som blandas med t ex mjölk, vetemjöl, ägg samt kryddor. Blandningen gräddas i ugn och får en omelettliknande konsistens. Formen varieras och maten serveras som timbal, mousse, paté eller liknande. Konsistensen blir mycket mjuk och accepteras därför av flertalet patienter med tugg- eller sväljningssvårigheter. En del patienter som tidigare var hänvisade till mat med geléad konsistens kan klara av att äta denna mjuka konsistens vilket är en fördel eftersom de flesta har lättare för att acceptera varm än kall mat. Tänk på att patienterna ofta behöver extra mycket sås till sin mat. En del som är i behov av passerad mat kräver tjockflytande dryck, andra kan klara tunna drycker. Dryckerna förtjockas lämpligen på avdelningen med förtjockningsmedel som ThickenUp och Thick & Easy. Kaffe, te, varm choklad, mjölk och filmjölk kan även förtjockas med majsvällingpulver. Passerad konsistens kan passa exempelvis: patienter med neurologiska sjukdomar efter hjärnblödning vid cancer i munhåla, svalg och strupe patienter med medfödda skador, t ex CP.

7 Nutritionspärm kap 9 72 Förslag till måltidsordning och livsmedelsval passerad konsistens Frukost: Mellanmål: Middag: Mellanmål: Kvällsmat: Mellanmål: Gröt, välling eller fil Smörgås utan kant med mjukt pålägg Juice ev förtjockad Kaffe/te ev förtjockad Smörgås utan kant med mjukt pålägg eller kosttillägg Kött, fisk, fågel mm serveras i timbal/patéform Slät sås (gärna tjock konsistens) Potatismos eller pressad potatis Grönsakstimbal eller grönsakspuré Dessert = slät kräm, konserverad passerad frukt, pudding, glass, mousse, mjuk kaka med fruktpuré, mosad banan med grädde mm Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka ev förtjockad Mjuk kaka, annat tuggvänligt mellanmål eller kosttillägg Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck ev förtjockad Varmrätt = samma livsmedelsval som middagen Smörgås utan kant med mjukt pålägg Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka ev förtjockad Smörgås utan kant med mjukt pålägg, annat tuggvänligt mellanmål eller kosttillägg Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck ev förtjockad

8 Nutritionspärm kap 9 73 Geléad konsistens Geléad mat ordineras till patienter med uttalade sväljningssvårigheter. Den passar också till patienter som har ont i munnen, är svullna eller såriga i mun- och halsregionen. Geléad mat är kall och kan lätt glida genom svalget. Geléad mat kan passa exempelvis när patienten har: drabbats av svalgförlamning och är rädd för att svälja tappat sin muskelstyrka, vilket ofta påverkar även svalgmusklerna ont i munnen, är svullen eller sårig i mun- och halsregionen (kall mat lindrar). Geléad mat tillagas av fint puréade råvaror som håller ihop med hjälp av gelatin. Gelatin smälter när det kommer i kontakt med värme. Därför är det viktigt att de kalla komponenterna serveras åtskilda från de varma. Eventuella retande ämnen binds in av gelatinet. De flesta patienter klarar av att äta några varma komponenter, som tjockflytande sås och potatismos, tillsammans med geléad huvudkomponent och geléade grönsaker. I vissa fall kan man vara beroende av att all mat serveras geléad. Geléad mat skall kombineras med förtjockade eller geléade drycker. Om patienten klarar av att dricka/äta dryck förtjockad med exempelvis majsvälling eller förtjockningsmedel som ThickenUp och Thick & Easy är det att föredra. Patienten kan då inta både varma och kalla drycker. Förtjockningsmedel och vällingpulver har ingen glidande effekt utan ger en mer trög konsistens på drycken. För den som inte klarar av detta måste geléad dryck serveras. Med hjälp av gelatin kan alla drycker få gelékonsistens. Geléad dryck serveras kall eller rumstempererad och kan ätas med sked. (När man tillsätter gelatin eller förtjockningsmedel i kolsyrade drycker försvinner kolsyran).

9 Nutritionspärm kap 9 74 Förslag till måltidsordning och livsmedelsval geléad konsistens Frukost: Slät gröt, tjockflytande välling eller förtjockad fil Geléad smörgås utan kant med mjukt pålägg Geléad eller förtjockad mjölk/juice Geléat eller förtjockat kaffe/te Mellanmål: Kosttillägg (t ex Forticreme, Kosty) Middag: Geléat kött, fisk, fågel mm Tjockflytande slät sås Potatismos (helt slät) Geléad grönsak Dessert = slät kräm, fruktgelé, pudding, glass, mousse mm Geléad eller förtjockad dryck, mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Kosttillägg (t ex Forticreme, Kosty), glassdrink, glass, pudding, mousse mm Geléat eller förtjockat kaffe/te eller annan dryck Kvällsmat: Varmrätt = samma livsmedelsval som middagen Geléad smörgås utan kant med mjukt pålägg Geléad eller förtjockad dryck, mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Kosttillägg (t ex Forticreme, Kosty), glassdrink, glass, pudding, mousse mm. Geléat eller förtjockat kaffe/te eller annan dryck

10 Nutritionspärm kap 9 75 Tjockflytande konsistens Vid sväljningssvårigheter är en tjockflytande konsistens ofta lättare att svälja än en tunnflytande. Tjockflytande kan vara lättare att hantera i munnen och risken för felsväljning kan minska. Att enbart inta tjockflytande mat under lång tid kan medföra näringsbrist. För att få bästa möjliga energi- och näringsintag bör den tjockflytande maten grunda sig på väl utprovade recept där berikande komponenter ingår. Se kapitel om berikningsmedel. Tillbehör som både förhöjer smaken och ger extra energi bör ingå. Exempelvis serveras smaksatta klickar av crème fraiche eller vispgrädde till den varma soppan och glass eller vispgrädde till efterrättssoppan. Energi- och näringsrika mellanmål är också nödvändiga för att tillfredsställa patientens energi- och näringsbehov. För att undvika malnutrition är det viktigt att alla ingående komponenter i en måltid erbjuds patienten. Graden av tjockflytande konsistens bör anpassas för varje individ. Gräddfilsliknande konsistens kan vara lämplig för flertalet patienter. Tjockflytande konsistens kan passa vid exempelvis: nedsatt rörlighet i munhåla och svalg förträngningar eller skadade slemhinnor i munhåla, svalg och matstrupe nedsatt tungrörlighet.

11 Nutritionspärm kap 9 76 Förslag till måltidsordning och livsmedelsval tjockflytande konsistens Frukost: Tjockflytande välling, maizenagröt, förtjockad filmjölk Förtjockad mjölk/juice Förtjockat kaffe/te Mellanmål: Kosttillägg, glassdrink, glass, pudding mm Middag: Tjockflytande varm soppa med crème fraiche eller vispgrädde Tjockflytande efterrättssoppa med glass eller vispgrädde Förtjockad dryck, mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Kosttillägg, glassdrink, glass, pudding mm Förtjockat kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Kvällsmat: Tjockflytande varm soppa med crème fraiche eller vispgrädde Tjockflytande efterrättssoppa med glass eller vispgrädde Förtjockad dryck, mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Kosttillägg, glassdrink, glass, pudding mm Förtjockat kaffe/te eller annan varm eller kall dryck

12 Nutritionspärm kap 9 77 Flytande konsistens Att enbart inta flytande mat under lång tid kan medföra näringsbrist. För att få bästa möjliga energi- och näringsintag bör den flytande maten grunda sig på väl utprovade recept där berikande komponenter ingår. Se kapitel om berikningsmedel. Tillbehör som både förhöjer smaken och ger extra energi bör ingå. Exempelvis serveras smaksatta klickar av crème fraiche eller vispgrädde till den varma soppan och glass eller vispgrädde till efterrättssoppan. Energi- och näringsrika mellanmål är också nödvändiga för att tillfredsställa patientens energi- och näringsbehov. För att undvika malnutrition är det viktigt att alla ingående komponenter i en måltid erbjuds patienten. Flytande (normal soppa) konsistens kan passa exempelvis: efter vissa kirurgiska ingrepp i munhåla/svalg eller mag- tarmkanalen inför övergång till hel mat vid nedsatt kraft i tungbas och svaljväggar vid koordinationsstörning i den övre delen av matstrupens slutarmuskel.

13 Nutritionspärm kap 9 78 Förslag till måltidsordning och livsmedelsval flytande konsistens Frukost: Välling, filmjölk Mjölk/juice Kaffe/te Mellanmål: Kosttillägg, glassdrink, glass, nyponsoppa mm Middag: Varm soppa med crème fraiche eller vispgrädde Efterrättssoppa med glass eller vispgrädde Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Kosttillägg, glassdrink, glass, nyponsoppa mm Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Kvällsmat: Varm soppa med crème fraiche eller vispgrädde Efterrättssoppa med glass eller vispgrädde Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Kosttillägg, glassdrink, glass, nyponsoppa mm Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck

14 Nutritionspärm kap 9 79 SAMMANFATTNING KOST MED FÖRÄNDRADE KONSISTENSER Konsistens/grad av tugg- eller sväljningssvårighet Livsmedelsval Findelad/finfördelad/hackad/tärnad Hel färsrätt, hel fisk, hel korvrätt Hackat, tärnat eller strimlat kött - lättare tugg- eller sväljningssvårigheter Sås Potatis Kokta grönsaker Dessert = kräm, kons frukt, pudding, glass, färsk frukt individanpassas Dryck Passerad/puréad/sufflé/timbal/ paté/lättuggad Kött-, fisk-, fågel-, färs-, korvtimbal Slät sås (gärna tjock konsistens) - måttliga till svåra tugg- eller Potatismos eller pressad potatis sväljningssvårigheter Grönsakstimbal eller grönsakspuré Dessert = slät kräm, kons passerad frukt, pudding, glass, mousse, mjuk kaka med fruktpuré Ev förtjockad dryck Geléad/gelé Geléat kött, fisk, fågel Tjockflytande slät sås - uttalade sväljningssvårigheter Potatismos (helt slät) Geléad grönsak Dessert = slät kräm, fruktgelé, pudding, glass, mousse mm Geléad eller förtjockad dryck Tjockflytande Tjockflytande varm soppa med crème fraiche eller vispgrädde - nedsatt rörlighet i munhåla/svalg Tjockflytande efterrättssoppa med - förträngningar eller skadade slemhinnor glass eller vispgrädde i munhåla/svalg/matstrupe Förtjockad dryck Flytande Varm soppa med crème fraiche eller vispgrädde - efter kirurgiska ingrepp inför övergång Efterrättssoppa med glass eller till hel mat vispgrädde - vid nedsatt kraft i tungbas och svalgvägar Dryck OBS! Tunnflytande dycker kan ofta ge felsväljningar vid nedsatt sväljningsförmåga