Utbildningsinspektion i Hammarö kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2007:80 Utbildningsinspektion i Hammarö kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Götetorps skola Hallersruds skola Hammarlundens skola, F 6, 7 9 Lillängsskolan Mörmoskolan, F 6, 7 9

Beslut Hammarö kommun 663 21 Skoghall 2007-05-08 1 (3) Dnr 53-2006:1617 Genomförd utbildningsinspektion i Hammarö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Hammarö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och obligatoriska skolan. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 4 oktober 2006 t.o.m. den 24 januari 2007. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde i kommunen. Detta beslut redovisar en brist på kommunnivå och brister på skolnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 8 augusti 2007 skall Hammarö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot bristen på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2007-05-08 2 (3) Dnr 53-2006:1617 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Eleverna i Hammarö kommuns grundskolor har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. Tillgång till engagerad, välutbildad och erfaren personal i grundskolan och i förskolan samt specialpedagogisk kompetens i såväl förskoleverksamheten som kommunens grundskolor bidrar till detta. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt högre jämfört med genomsnittet i riket. Värdegrundsarbetet är ett av kommunens prioriterade områden. Besök i olika verksamheter och intervjuer med elever visar att det sker ett medvetet arbete med att skapa en trivsam och trygg lärandemiljö. Vid inspektionstillfället finns inte likabehandlingsplaner upprättade i alla verksamheter. De som upprättats är av varierande kvalitet. Andelen elever i kommunen som är behöriga till gymnasieskolan och andelen som når målen i alla ämnen är liksom det genomsnittliga meritvärdet högre än riksgenomsnittet. Kommunen har uppmärksammat skillnader mellan flickors och pojkars resultat och har utbildat och utbildar genuspedagoger, bland annat för att öka måluppfyllelsen men också för att synliggöra och hitta metoder i arbetet med jämställdhet. Den pedagogiska verksamheten bedrivs i huvudsak på ett funktionellt och systematiskt sätt kopplat till läroplanens intentioner. Dock är flertalet elever, i synnerhet i de lägre åldrarna i kommunens grundskolor, endast i liten omfattning medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna, förutom i de ämnen som omfattas av de nationella proven. Då elevernas kunskaper om utbildningens mål är begränsade minskar elevernas förutsättningar att vara delaktiga i såväl sitt eget lärande som skolans övergripande arbete. Hammarö kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Samtliga intervjuade politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer anser att ansvarfördelningen är tydlig och att alla är införstådda med av vem och på vilket sätt beslut skall fattas. I kommunen finns ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Dock saknas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. De kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av följer en gemensam struktur med mål, insatser, resultat analys och bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna omfattar kommunens prioriterade mål. Hammarö kommuns kvalitetsredovisning omfattar dock inte den obligatoriska särskolan. Skolverket bedömer därför att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. I kommunen finns ett tydligt gemensamt förhållningssätt när det gäller elever i behov av särskilda stödåtgärder. Både politiker och tjänstemän framhåller vikten av att ha ett inkluderande synsätt, vilket innebär att stödet i huvudsak ges inom ordi-

Beslut 2007-05-08 3 (3) Dnr 53-2006:1617 narie verksamhet. Kommunen har satsat på utbildning av specialpedagoger samt har ett väl fungerande övergripande elevhälsoteam, som kommunen kallar Ö-laget. Skolverket bedömer att följande brist på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) I bilaga till beslutet anges sådana brister på skolnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör följa upp och utvärdera skolbarnsomsorgens verksamhet. - Kommunen bör förbättra uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i den obligatoriska skolan. - Elevernas medvetenhet om de nationella målen för utbildningen bör förbättras. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Marie Karlsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg samt juristen Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1 (2) Följande brister vid respektive skola måste åtgärdas Grundskolor Götetorps skola F 6 - Götetorps skola saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Hallersruds skola F 6 - Likabehandlingsplanen för Hallersruds skola uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Hammarlundens skola F 9 - Hammarlundens skola F 6 saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Likabehandlingsplanen för Hammarlundens skola 7 9 uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elever som behöver studiehandledning på modersmålet får inte det vid Hammarlundens skola F 6 (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte vid Hammarlundens skola F 6 för elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Lillängsskolan F 6 - Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). Mörmoskolan F 9 - Likabehandlingsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). (Mörmoskolan F 6 och Mörmoskolan 7 9)

Bilaga 2 (2) - Alla elever får inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). (Mörmoskolan F 6) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i sin lydelse före den 15 augusti 2005). (Mörmoskolan 7 9) - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningens krav (5 kap. 1 grundskoleförordningen). (Mörmoskolan 7 9)

Utbildningsinspektion i Hammarö kommun Dnr 53-2006:1617 Utbildningsinspektion i Hammarö kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...7 Bedömning av förutsättningarna...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och obligatoriska skolan i Hammarö kommun. Skolverket sände den 16 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 4 oktober 2006 t.o.m. den 24 januari 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och besöken. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Hammarö kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, skolledningen vid respektive

skolor eller rektorsområde, personal, elever samt föräldrar med barn inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen och grundskolan. Samtliga grundskolor har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 819 Skolbarnsomsorg 653 Förskoleklass 185 Grundskola 1865 Obligatorisk särskola 23 Källa: Kommunens statistik Hammarö kommun har cirka 14 500 invånare och är beläget vid Vänern söder om Karlstad. Till ytan är den en av Sveriges minsta kommuner. Centralorten i kommunen är Skoghall. Från Skoghalls centrum är det cirka sju kilometer till Karlstads centrum. Sedan mitten av 1970-talet har befolkningsutvecklingen varit positiv genom såväl födelse- som inflyttningsöverskott. I kommunens översiktsplan anges som ett mål att kommunens befolkning skall uppgå till 15 500 personer år 2010. I kommunen finns attraktiv tomtmark med närhet till vatten. Många har bosatt sig i Hammarö kommun och pendlar till arbetet i Karlstad. Arbetsutpendlingen från Hammarö uppgår enligt officiell statistik till drygt 4 200 personer. Av officiell statistik framgår också att andelen utrikes födda i kommunen är sex procent vilket skall jämföras med att det i riket finns cirka 12 procent. Vidare är arbetslösheten något högre än genomsnittet för rikets kommuner och andelen ungdomar (20-24 år) av de arbetslösa är påtagligt högre, 24 procent i Hammarö kommun jämfört med rikets 12 procent. Bildningsnämnden (BIN) i kommunen ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och obligatoriska skolan. Bildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef, som bland annat har en utvecklingsledare till sitt stöd. Förskoleverksamheten omfattar 14 kommunala förskolor samt familjedaghem och öppen förskola. I kommunen finns också fyra föräldrakooperativ. De ingår inte i inspektionen. I kommunen finns sju grundskolor, fem med förskoleklass och årskurserna 1 6 samt två med årskurserna 7 9. Förskoleklass och skolbarnsomsorg bedrivs i eller i anslutning till skolorna. I kommunen finns ett centralt resursteam, Ö-laget, med ett övergripande ansvar för arbetet med elever i behov av särskilda stödinsatser. 2

I den obligatoriska särskolan i Hammarö kommun finns eleverna placerade i Götetorps skola, Lillängsskolan, Mörmoskolan 7 9, Hammarlundens skola 7 9 samt ett fåtal elever i träningsskolan, vid Solen. Dessutom finns en grundskoleelev mottagen på försök i särskolan. Hammarö kommun samarbetar med Karlstad kommun om gymnasie- och vuxenutbildning. Kommunerna har bildat en gymnasienämnd, Karlstads-Hammarö gymnasienämnd, som ansvarar för all gymnasie- och vuxenutbildning. Hammarö kommun har två av elva platser i denna nämnd. Sedan 2001 svarar gymnasieförvaltningen i Karlstad kommun för genomförandet av utbildningarna i de båda kommunerna, varför gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte omfattas av inspektionen. Dessa verksamheter kommer att ingå i en framtida inspektion av Karlstads kommun Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Eleverna i Hammarö kommuns grundskolor har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. Tillgång till engagerad, välutbildad och erfaren personal i grundskolan och i förskolan samt specialpedagogisk kompetens i såväl förskoleverksamheten som kommunens grundskolor bidrar till detta. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt högre jämfört med genomsnittet i riket. Värdegrundsarbetet är ett av kommunens prioriterade områden. Besök i olika verksamheter och intervjuer med elever visar att det sker ett medvetet arbete med att skapa en trivsam och trygg lärandemiljö. Vid inspektionstillfället finns inte likabehandlingsplaner upprättade i alla verksamheter. De som upprättats är av varierande kvalitet. Andelen elever i kommunen som är behöriga till gymnasieskolan och andelen som når målen i alla ämnen är liksom det genomsnittliga meritvärdet högre än riksgenomsnittet. Kommunen har uppmärksammat skillnader mellan flickors och pojkars resultat och har utbildat och utbildar genuspedagoger, bland annat för att öka måluppfyllelsen men också för att synliggöra och hitta metoder i arbetet med jämställdhet. Den pedagogiska verksamheten bedrivs i huvudsak på ett funktionellt och systematiskt sätt kopplat till läroplanens intentioner. Dock är flertalet elever, i synnerhet i de lägre åldrarna i kommunens grundskolor, endast i liten omfattning medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna, förutom i de ämnen som omfattas av de nationella proven. Då elevernas kunskaper om utbildningens mål är begränsade minskar elevernas förutsättningar att vara delaktiga i såväl sitt eget lärande som skolans övergripande arbete. Hammarö kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Samtliga intervjuade politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer anser att ansvarfördelningen är tydlig och att alla är införstådda med av vem och på vilket sätt beslut skall fattas. I kommunen finns ett systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. 3

Dock saknas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. De kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av följer en gemensam struktur med mål, insatser, resultat analys och bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna omfattar kommunens prioriterade mål. Hammarö kommuns kvalitetsredovisning omfattar dock inte den obligatoriska särskolan. Skolverket bedömer därför att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. I kommunen finns ett tydligt gemensamt förhållningssätt när det gäller elever i behov av särskilda stödåtgärder. Både politiker och tjänstemän framhåller vikten av att ha ett inkluderande synsätt, vilket innebär att stödet i huvudsak ges inom ordinarie verksamhet. Kommunen har satsat på utbildning av specialpedagoger samt har ett väl fungerande övergripande elevhälsoteam, som kommunen kallar Ö-laget. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och skolnivå som snarast måste åtgärdas (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) samt de nationella kursplanerna. Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten i Hammarö kommun arbetar för att ge barnen goda förutsättningar för fortsatt lärande. Inspektörernas intryck är att personalen är engagerad i sitt arbete och på ett medvetet sätt planerar verksamheten utifrån intentionerna i läroplanen för förskolan. Enligt insända dokument och i genomförda intervjuer med representanter för personal och föräldrar arbetar förskolorna målmedvetet med att barnen skall trivas och känna sig trygga. Personalen uppger att de stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande och arbetar aktivt för att ge dem erfarenheter och kunskaper. Barnens lek och kreativitet betonas och ges stort utrymme i det dagliga arbetet. Personalen säger också att de utgår från det enskilda barnets behov vid planering av verksamheten. Skolbarnsomsorg I intervjuer med skolbarnsomsorgspersonal och föräldrar framkommer att barnen verkar vara trygga när de är i fritidsverksamheten. De barn inspektörerna möter vid skolbesöken berättar att de trivs och att de tycker om sitt fritidshem. Genom den dokumentation som inspektörerna tagit del av och från intervjuer med elever och personal är inspektörernas intryck, att personalen är lyhörd och lyssnar på barnen. Personalen uppger att de försöker utgå från varje barns intresse och behov och ge barnen möjlighet till inflytande över verksamheten. Vidare säger personalen att de arbetar med att utveckla barnens förmåga att visa 4

hänsyn och empati. Personalen upplever också att de har möjlighet att ge eleverna en meningsfull fritid med en blandning av aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Inspektörerna bedömer att skolbarnsomsorgen stimulerar barnens sociala och personliga utveckling och erbjuder en trygg omsorg. Skolbarnsomsorgens verksamhet redovisas inte i kommunens kvalitetsredovisning och redovisas endast marginellt i skolornas kvalitetsredovisningar. Se vidare i avsnittet, Systematiskt kvalitetsarbete. Obligatoriska skolan Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Inspektörernas intryck är att eleverna i Hammarö kommun får möjligheter att utveckla dessa förmågor som skolan har ansvar för att eleverna utvecklar. Skolorna i Hammarö kommun präglas vid inspektörernas besök av en lugn och vänlig atmosfär med respektfullt bemötande mellan lärare och elever. Inspektörerna möter i stor utsträckning verksamheter där arbetsro råder och elever som uppger att de trivs och känner sig trygga. Detta bekräftas i intervjuer med föräldrar och i de enkätundersökningar som skolorna gör. I de flesta skolor uppger eleverna att förekomsten av mobbning och annan kränkande behandling är ovanlig och att personalen är mycket uppmärksam och ingriper om något händer. Förslag på olika åtgärder för att uppnå att alla elever skall känna trygghet beskrivs i skolornas arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Inspektörernas intryck är att skolorna i Hammarö kommun arbetar med att ge eleverna förutsättningar att omfatta läroplanens intentioner när det gäller normer och värden. Inspektörerna vill dock fästa kommunens uppmärksamhet på att kraven ytterligare har skärpts i lagen om likabehandling och det råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever samt att ett målinriktat arbete måste vidtas för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling. För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används olika tester och diagnostiskt material samt nationella ämnesprov i årskurserna 5 och 9. I skolornas kvalitetsredovisningar finns måluppfyllelsen i svenska, matematik, engelska och elevernas trivsel redovisad. I kommunens kvalitetsredovisning år 2005 analyseras och redovisas resultat i läsning från årskurs 1 och kommungemensamma baskunskaper i matematik redovisas från årskurs 3. Kommunens kvalitetsredovisning för 2005 redovisar också resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och årskurs 9. Enligt den når eleverna i årskurs 5 målen med 85 90 procent i svenska, matematik och engelska. För årskurs 9 redovisas att andelen elever som fick godkänt var 96 procent i svenska och 95 procent i matematik respektive engelska. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som inte når målen enligt de nationella proven i årskurs 5. Officiell statistik visar att andelen elever från kommunen som når behörighet till gymnasieskolan ligger högre än riksgenomsnittet. Se nedan tabell 1. Jämförelse mellan kommunens två 7 9 grundskolor år 2005 visar en tydlig skillnad i meritvärde. Inspektörerna vill lyfta fram att kommunen analyserat och vidtagit åtgärder för ökad måluppfyllelse. År 2006 visar att skillnaden mellan de 5

två skolornas meritvärde utjämnats och meritvärdet har i jämförelse med riket blivit högre, vilket också framgår av tabell 1. Tabell 1. Utbildningsresultat vid grundskolan i Hammarö jämfört med hela riket år 2005 och 2006. Betygsresultat Genomsnittligt meritvärde 1 - Hammarlundens skola 7-9 - Mörmoskolan 7-9 Hammarö 2005 217 234 205 Riket 2005 Hammarö 2006 206 220 231 211 Riket 2006 207 Andel (i procent) behöriga till gymnasieskolan Andel (i procent) som nått målen i alla ämnen 94 89 98 90 85 76 89 76 Källa: Skolverkets statistik År 2005 var för flickornas del 97 procent behöriga till nationellt program och bland pojkarna var 91 procent behöriga. Motsvarande andel behöriga år 2006 är 97 respektive 98 procent. Inspektörerna vill lyfta fram att kommunen har uppmärksammat skillnader i flickors och pojkars resultat och initierat utvecklingsoch utbildningsplaner med genusperspektiv i samtliga verksamheter. Det framkommer vid samtal med personal och dokumentgenomgång att skolorna och kommunen att systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling endast görs i svenska, engelska och matematik. Detta gäller även den obligatoriska särskolan. Inspektörerna konstaterar att kommunen endast gör uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik och bedömer att detta bör göras i samtliga ämnen. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anges att skolan skall klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Elevernas möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den skall leda till bygger på att de har kännedom om de nationella målen. Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer inspektörerna gör är intrycket att eleverna överlag i kommunens grundskolor i de tidiga åldrarna, endast i liten omfattning är medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Eleverna i grundskolorna 7 9, är till viss del insatta i målen för utbildningen och väl insatta i betygskriterierna. Inspektörerna bedömer att elevernas medvetenhet om de nationella målen för utbildningen bör förbättras. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barnen och eleverna i kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskola överlag utvecklas i och når resultat i de grundläggande värden som läroplanerna anger. Eleverna har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet och visar förmågor som skolan har ansvar för att eleverna utvecklar. Inspektörerna möter i stor utsträckning verksamheter 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts så att MVG ger 20, VG 15 och G 10 meritpoäng. Därefter räknas de 16 bästa meritpoängen samman till det så kallade meritvärdet. En elev med minst 16 betyg kan alltså få högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 6

där arbetsro råder och eleverna uppger att de trivs och känner sig trygga. Inspektörerna vill lyfta fram att kommunen uppmärksammat skillnader i pojkars och flickors resultat och har handlingsplaner i verksamheterna. Grundskolorna bör arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket också gäller särskolans elever. Vidare bör elevernas medvetenhet om de nationella målen för utbildningen förbättras. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation I Hammarö kommun ansvarar bildningsnämnden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och den obligatoriska skolan. Ett villkor för en effektiv ledning och styrning av skolverksamheten är tydlighet i ansvarsfördelningen, mandat och befogenheter. Enligt förvaltningschef, rektorer och politiker är ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän klart definierad bland annat genom delegation och specificerade uppdrag. Inspektörerna bedömer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmannen för skolverksamheten i Hammarö kommun och skolans ledning. Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschefen, utvecklingsledaren och samtliga nio rektorer. Ledningsgruppen träffas regelbundet för att diskutera gemensamma frågor, exempelvis arbetet med elever i behov av särskilt stöd, elevernas kunskapsutveckling, kompetensutveckling och budgetfrågor. Ansvarsfördelningen i bildningsförvaltningen präglas av en ambition att decentralisera besluten till rektorerna i så hög utsträckning som det är möjligt. Inspektörerna bedömer att den interna kommunikationen mellan ledningsnivåerna inom den kommunala organisationen fungerar väl. Enligt inspektörernas uppfattning har förvaltningschefen god insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Bildningsnämndens ledarskapspolicy innebär bland annat att alla rektorerna skall genomgå den statliga rektorsutbildningen. Inspektionen visar att rektorerna överlag är förtrogna med sina verksamheter och att den pedagogiska ledningen är inriktad på hur skolan skall nå de nationella målen. Systematiskt kvalitetsarbete I Hammarö kommun finns det, i enlighet med bestämmelserna, en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. I skolplanen anges vissa utvalda mål från läroplanen som kommunens särskilt prioriterade mål samt de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå dessa mål. I bildningsförvaltningens modell för kvalitetsredovisning väljer bildningsnämnden och ledningsgruppen ut vissa mål i skolplanen som sedan behandlas i samtliga skolors kvalitetsredovisningar. För dessa mål görs redovisning av resultat, analyser, bedömning av måluppfyllelse och redovisning av planerade åtgärder. 7

Därutöver kan skolorna på samma sätt redovisa annat kvalitetsarbete som har sin utgångspunkt i skolans egna bedömningar om vad som behöver utvecklas för att nå förbättrad måluppfyllelse. Skolornas kvalitetsredovisningar, som avser år 2005, grundar sig på utvärderingar, sammanställningar av kunskapsresultat samt diskussioner mellan lärarna/arbetslagen och skolledningen. Inspektionen visar dock att det finns skolor där personalen anser att sådant kvalitetsarbete som skolan bedriver utifrån egna bedömningar av behoven i viss mån får stå tillbaka då arbetet med de centralt initierade målsättningarna kräver en stor arbetsinsats. Inspektörerna förutsätter att man inom bildningsförvaltningen arbetar vidare med hur angelägna utvecklingsbehov skall prioriteras inom verksamheten. Hammarö kommuns kvalitetsredovisning upprättas av bildningsförvaltningen och bygger på skolornas kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att bildningsförvaltningen som helhet har ett väl fungerande kvalitetsarbete och kommit långt i ambitionen med att styra utifrån mål och resultat. Inspektörerna konstaterar också att kvalitetsredovisningarna används som levande instrument för styrning, ledning och kvalitetssäkring av utbildningsverksamheten i skolorna och på central nivå. I kommunens kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2005 redovisas inte uppföljningen av fritidshemmens verksamhet och respektive skolas kvalitetsredovisningar redogör och beskriver fritidshemmen marginellt. Inspektörerna vill uppmärksamma att fritidshemmets uppdrag och verksamhet behöver tydliggöras och formerna för fritidshemmens uppföljningar och utvärderingar behöver utvecklas och framdeles anges i kvalitetsredovisningarna. Inspektörerna har inte fått ta del av någon kvalitetsredovisning från särskolans verksamhet och verksamheten är marginellt synlig i grundskolornas redovisningar och saknas i kommunens kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen måste omfatta en kontinuerlig uppföljning och utvärdering även av verksamheten i den obligatoriska särskolan. Inspektörerna bedömer därför att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Inspektörerna bedömer vidare att skolbarnsomsorgens verksamhet bör följas upp och utvärderas på såväl verksamhetsnivå som kommunal nivå. Individanpassning och stöd Förskoleverksamheten har en väl fungerande organisation och etablerade rutiner för att identifiera behov, sätta in och följa upp insatser för barn i behov av särskilt stöd. Barn med annat modersmål än svenska får möjligheter att utveckla sitt modersmål i förskolorna. Förskolan kan konsultera specialistkompetenser och samverkar också med barnavårdscentralen. Vid samtal med personalen från fritidshemmen tycks samarbetet mellan fritidshem och skola gälla främst skoltiden, även om undantag finns. Personalen upplever överlag att fritidspedagogerna i första hand utgör en resurs för skolverksamheten. Behovet av en fördjupad samverkan och ett mer utvecklat samarbete mellan verksamheterna framförs, allmänt sett av all personal i intervjuer. Det finns i kommunen framtagna rutiner för hur och när barnen i förskolan skall besöka förskoleklassen inför läsårstarten, för överlämnande av information mellan förskola och förskoleklass liksom för överlämningar inom grundskolan. Överlämningen är dock mest utvecklad för barn och elever som har åtgärds- 8

program. Inspektörerna vill påpeka att kommunen bör se till att formerna för samverkan mellan och inom verksamheterna fördjupas och utvecklas för att säkra alla barns progression i lärandet. I kontakter med Skolverket påpekar förvaltningen att det pågår en verksamhetsutveckling i perspektivet 1 16 år. Enligt läroplanen skall undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Särskilt stöd ges till barn och elever som är i behov av det, och det sker huvudsakligen inom ramen för den ordinarie verksamheten. När behov uppstår kan personalen få handledning av exempelvis specialpedagog. Kommunen satsar på utbildning av specialpedagoger och det kommer att finnas en specialpedagog i varje rektorsområde och ingå i förskolornas och skolorna lokala team för att stödja arbetslagen och enskilda lärares arbete med elever. Det centrala elevhäsoteamet, Ö-laget, bidrar med kompletterande och kompetensutvecklande insatser. Ö-laget leds av utvecklingsledaren och elevhälsoteamet lämnar också underlag för fördelning av resurser för särskilda stödåtgärder. Personalen i de olika verksamheterna bedömer att respektive verksamhet fångar upp och tillgodoser barnens behov av särskilt stöd i ett tidigt skede, vilket också är de intervjuade föräldrarnas bedömning. För elever i grundskolan i behov av särskilda stödåtgärder skrivs åtgärdsprogram av varierande kvalitet. Se vidare i respektive skolrapport. Arbetsmiljö och delaktighet Både skollagen och läroplanerna betonar att verksamheterna skall motverka kränkande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde. Från och med den 1 april 2006 finns också en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Kommunen ansvarar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner och att de upprättas till den egna verksamhetens behov och de olika diskrimineringsgrunder som anges i lagen. Hammarö kommun har vid inspektionstillfället inte upprättat likabehandlingsplaner för varje verksamhet. I de skolor som har likabehandlingsplaner är dessa av varierande kvalitet. Verksamheternas likabehandlingsplaner beskrivs och bedöms i respektive skolrapport. Som tidigare beskrivits i rapporten finns ett engagerat och förebyggande värdegrundsarbete för barn och elever. Eftersom det trots det målinriktade arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som bedrivs i kommunen kan förekomma att elever upplever kränkningar förutsätter inspektörerna att det arbetet fortsätter att utvecklas. 9

Utvärdering av lärandet, bedömning och betygsättning Intervjuade föräldrar till barn i förskolorna uppger att de i stort är nöjda med de utvecklingssamtal som genomförs. De anser att de är väl förberedda och håller hög kvalitet. Inspektörerna ges exempel på hur förskolorna dokumenterar inför utvecklingssamtalet i portföljer, de individuella pärmar som innehåller dokumentation kring barnet, och intervjuer med barnen. Förskolan har börjat använda den i kommunen gemensamma modellen för individuella utvecklingsplaner (IUP). Dock uttrycker några av de intervjuade föräldrarna, liksom en del av förskolans personal, en viss oro över användandet av IUP inom förskolan. Intentionen i förskolans läroplan är att ha verksamhetsfokus snarare än individfokus. Därför vill inspektörerna uppmärksamma kommunen på att inleda diskussioner för att säkerställa att ambitionen med att följa barnens utveckling enligt läroplanens mål att sträva mot inte leder till mätningar och värderingar av det enskilda barnets förmågor. Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och att säkra att betygen är likvärdiga. Rektor och lärare ansvarar för arbetet med betygssättningen och att den följer nationella bestämmelser. Kontinuerliga insatser av flera slag krävs för att säkra en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Intervjuer och dokumentstudier visar att bildningsförvaltningen utvecklar rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning i kommunen. Lärare från förskola, förskoleklass och grundskola har i tvärgrupper bland annat tolkat de nationella kursplanerna och gjort lokala konkretiseringar. Gemensamma lokala överenskommelser görs för vilka tester och prov som skall genomföras. Gemensamma mallar för åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner har också tagits fram. Dock framkommer som tidigare nämnts i denna rapport att skolorna och kommunen inte har någon systematisk uppföljning och analys av de samlade kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att kommunen arbetar metodiskt för att säkra en likvärdig bedömning och betygsättning. Sammanfattning Inspektionen visar att Hammarö kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Enligt inspektörernas uppfattning har förvaltningschefen god insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Det finns i kommunen ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete. Dock uppfyller inte kommunens kvalitetsredovisning de krav som ställs i förordningen om kvalitetsredovisning. Slutligen bedömer inspektörerna att kommunen arbetar metodiskt för att säkra en likvärdig bedömning och betygsättning. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet I Hammarö kommun deltar 89 procent av barnen i förskoleverksamhet. Totalt har 819 barn plats i kommunens förskoleverksamhet, varav 679 i förskola och 10

68 i familjedaghem. Förskolegrupperna omfattar även den allmänna förskolan för fyra- och femåringar. Barn till arbetssökande och föräldralediga ingår i den ordinarie verksamheten i förskolor och familjedaghem. Vistelsetiden kan utökas med kort varsel. Vid inspektörernas besök uppges att inga barn står i kö längre tid än 4 månader. Efterfrågan på platser i förskolan är dock stor i kommunen. Enligt personal och föräldrar har barnantalet inom avdelningarna ökat och i en del områden har nya förskoleavdelningar öppnats. Personalen uppger att antalet barn på vissa avdelningar når maximal nivå. Inspektörerna bedömer att kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål. Förskolan skall, enligt läroplan för förskolan, medverka till att barn med annat modersmål än svenska utvecklar såväl sitt modersmål som det svenska språket. Inspektörerna bedömer att kommunen tar ansvar för detta samt har väl inarbetade rutiner för att säkra att barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas och erbjuds plats i förskolan. För bedrivande av förskoleverksamhet skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Officiell statistik visar att andelen anställda med pedagogisk utbildning inom förskoleverksamheten år 2005 är 83 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet i riket, 51 procent. Antal inskrivna barn per årsarbetare är 5,6 vilket är något högre än rikets, 5,2. Det genomsnittliga antalet barn i förskolegrupperna per avdelning är 18 barn jämfört med riksgenomsnittets 17. Ålderssammansättningen i grupperna varierar på ett flexibelt sätt. Inspektörerna bedömer att barnen i förskolan ges förutsättningar att utvecklas i enlighet med förskolans värdegrund och uppdrag. Skolbarnsomsorg Inspektionen visar att tillgången till skolbarnsomsorg i kommunen är god. Skolbarnsomsorg erbjuds i form av fritidshem och familjedaghem för barn till och med tolv års ålder. Kommunen har 653 barn i skolbarnsomsorgen Det finns fritidshem integrerade i de fem F 6 skolorna med totalt 16 avdelningar. I genomsnitt, enligt officiell statistik, är antalet inskrivna barn per avdelning 32,2 jämfört med riket 30,6. Barn som behöver stöd i sin utveckling, kan erbjudas detta inom fritidshemmens verksamhet. I skolområdena finns särskolans elever integrerade i fritidshemmet. Det är 18,0 barn per årsarbetare i kommunen och i riket är det något högre, 18,4. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ligger avsevärt högre än riket, 93 procent att jämföra med rikets, 59 procent. Fritidsverksamhetens lokaler ligger i allmänhet integrerade i skolornas lokaler och utemiljön är i de flesta fall stimulerande. Inspektörerna bedömer att barnen i skolbarnsomsorgen ges förutsättningar enligt intentionerna i läroplanen. Obligatoriska skolan Barn och elever har tillgång till god omsorg och utbildning i de olika skolverksamheterna enligt skollagens bestämmelser. Inspektionen visar dock att inte alla elever har tillgång till elevens val i enlighet med bestämmelserna, vilket framgår av respektive skolrapport. Tiden i timplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap är utlagd i årskurserna 6 9 i någon skola. Alla elever har inte undervisning i ämnet i årskurs 5 eller tidigare, vilket gör att eleverna i dessa skolor inte ges möjlighet att nå må- 11

len för ämnet före utgången av årskurs 5. Detta framgår av respektive skolrapport. Enligt officiell statistik är det 1,3 procent av eleverna som läser svenska som andraspråk. Den visar också att andelen barn i Hammarö kommun som har ett annat modersmål än svenska och som är berättigade till modersmålsundervisning är 5,2 procent. Av de berättigade deltar 28 procent i modersmålsundervisning i kommunen. Det kan jämföras med riket där 14,8 procent är berättigade till modersmålsundervisning och 54,6 procent av dessa deltar. Enligt samma källa som ovan är lärartätheten, i grundskolan 7,5 per 100 elever, vilket är lägre än genomsnittet i riket som är 8,2. Inspektionen visar att i samtliga grundskolor har i stort sett alla lärare pedagogisk högskoleutbildning och utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Eleverna i kommunen har, enligt inspektörernas bedömning, böcker, skrivmaterial och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Lokalerna är oftast mycket ändamålsenliga och utemiljöerna är omväxlande och stimulerande. Inspektörerna bedömer att eleverna ges förutsättningar för en tidsenlig utbildning och för att nå de nationella målen. Sammanfattning Inspektörernas bedömning är att tillgången till utbildning, pedagogisk högskoleutbildad personal, läromedel, pedagogiskt material och andra hjälpmedel samt lokaler finns i den omfattning som bestämmelserna anger. Eleverna i Hammarö kommun ges förutsättningar att nå de nationella målen i utbildningen. Datum Ort 2007-05-08 Göteborg Marie Karlsson Astrid Halling Mats Lindström Agneta Wennberg Karin Widlund 12

Utbildningsinspektion i Hammarö kommun Götetorps skola Dnr:53-2006:1617 Utbildningsinspektion i Götetorps skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 6 samt obligatorisk särskola årskurserna 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Götetorps skola den 23 och 24 november 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Hammarö kommun och Götetorps skola dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Götetorps skola intervjuades rektor, elever, lärare och övrig personal den 23 och 24 november samt föräldrar med barn i olika årskurser den 6 december 1

2006. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklasserna och årskurserna 1 6. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Götetorps skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 88 Förskoleklass 25 Grundskola 146 Obligatorisk särskola 1 Hammarö kommun ligger vid Vänern söder om Karlstad. Till ytan är Hammarö en av landets minsta kommuner. Invånarantalet är cirka 14 500. Centralorten är Skoghall, som ligger sju kilometer från Karlstads centrum. Götetorps skola ligger i ett äldre villaområde i Skoghall. Skolan är en av Hammarö kommuns fem skolor för elever i förskoleklass samt årskurserna 1 6. I anslutning till Götetorps skola finns det såväl fritidshem som förskoleavdelningar. Skolan består av fem byggnader varav den äldsta är ca 130 år. I anslutning till skolan finns en skolskog. Skolgården är stor och består av flera lek- och naturområden som erbjuder eleverna stora möjligheter till lek- och rastaktivitet. Eleverna i Götetorps skola har sitt språkval, idrott och slöjd i Mörmoskolan, som är en av kommunens två grundskolor för årskurserna 7 9. De flesta eleverna fortsätter sin skolgång vid Mörmoskolan. Götetorps skola har en rektor, som ansvarar för all verksamhet. Skolan har endast ett fåtal elever med annat modersmål än svenska. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Götetorps skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Eleverna vid Götetorps skola är studiemotiverade och trivs i sin skola. Skolan har fungerande rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder och i skolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete för att skapa trygghet och tillit hos eleverna. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Götetorps skola saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. 2

- Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. - Skolans systematiska uppföljning av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas till att omfatta samtliga ämnen och årskurser. - Skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet. - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Skolan skall, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling, utvärdera och dokumentera elevernas resultat i relation till de nationella målen. I skolans uppdrag ingår också mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, strategier för det egna lärandet, tillit till den egna förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra, förmåga att lyssna och diskutera samt se helheter och sammanhang. Efter att ha besökt förskoleklassen bedömer inspektörerna att eleverna i förskoleklassen ges goda förutsättningar att utveckla både nyfikenhet och lust att lära utifrån de mål som skolformen anger. Inspektörerna bedömer att eleverna får en god grund för fortsatt lärande. Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2006 är, enligt rektorn, att alla elever har nått mål att uppnå i svenska, engelska och matematik. Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs 5 vid Götetorps skola år 2005 är att en elev inte hade nått mål att uppnå i svenska och en elev inte hade nått mål att uppnå i matematik. Skolan har åtgärdsprogram för de elever som inte når målen och de följs upp under årskurs 6. Intervjuer med elever och personal visar att elevernas kännedom om de nationella målen varierar. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. I skolan finns ett system för att diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Däremot redovisas inte något sätt för systematisk uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i skolans övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling bör omfatta alla ämnen och årskurser. Normer och värden Enligt läroplanen skall barn och elever utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Undervisningen skall 3