Regelbunden tillsyn i Kyrkebyskolan

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Arvika kommun Kyrkebyskolan Dnr :424 Regelbunden tillsyn i Kyrkebyskolan Grundskola årskurserna 4 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Arvika kommun under våren 2009 och besökt Kyrkebyskolan den 7-8 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 25 november Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kyrkebyskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kyrkebyskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Kyrkebyskolan Kyrkebyskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 525 Källa: Skolans rektor Kyrkebyskolan byggdes 1994 och är en grundskola för årskurserna 4 9 samt grundsärskola för årskurserna Särskolans verksamhet bedöms i en särskild verksamhetsrapport.

2 2 (19) Personalen i Kyrkebyskolan arbetar i mindre arbetslag årskursvis i årskurs 4 6 men samverkan sker mellan arbetslagen. I årskurs 7 9 samverkar personalen utifrån tre arbetslag. Samordning mellan samtliga arbetslag på skolan sker i samordningsgruppen som träffas regelbundet varje vecka. Kyrkebyskolan, Agnetebergsskolan, Hagaskolan, Fiskeviks skola, Sulviks skola, Jössefors skola samt Glava skola hör till kommunens Västra skolområde där även förskolor i området ingår. Agnetebergsskolans och Hagaskolans elever fortsätter sin skolgång från och med årskurs 4 i Kyrkebyskolan. För skolområdet ansvarar fyra rektorer. Kyrkebyskolan leds av två rektorer, en med ansvar för årskurserna 4 6 och en med ansvar för årskurserna 7 9. Rektorn med ansvar för årskurserna 4 6 är även rektor för tre andra skolor i området.

3 3 (19) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Kyrkebyskolan Kyrkebyskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från kommunens sammanställning. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

4 4 (19) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Kyrkebyskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets officiella statistik Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Kyrkebyskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets officiella statistik.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

5 5 (19) Kommentar och bedömning: Resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar 2008 på ett resultat som är lägre än snittet i riket. Lärarna följer upp och diskuterar resultaten de år de har årskurs 5 och således genomför proven. Däremot har resultaten inte diskuterats och analyserats närmre på skolan och resultaten redovisas inte i kvalitetsredovisningen. Av de elever som ovan bedömts inte ha nått kravnivån på samtliga delprov bedömer lärarna att en stor andel av dessa elever ändå kommer att nå målen i respektive ämne i årskurs 5. För- och grundskolechefen i Arvika kommun begär årligen in elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5. Av denna sammanställning framgår att drygt 90 procent av eleverna i Kyrkebyskolan uppnår målen i svenska, matematik och engelska. I flera andra ämnen är måluppfyllelsen 100 procent. Detta är en bedömning, enligt lärare och rektorer, på delvis osäkra grunder. Denna sammanställning är således inte en säker källa och används inte för att analysera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5. Resultaten för elever i årskurs 9 som redovisas ovan har alltsedan 2004 legat på en nivå över snittet i riket när det gäller genomsnittligt meritvärde. Andelen behöriga till nationellt program och andelen elever som nått målen i samtliga ämnen ligger i nivå med riket. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. När det gäller genomsnittligt meritvärde är flickornas meritvärde 222 och pojkarnas 202 år År 2007 var skillnaden hela 32 betygspoäng. SALSA- meritvärdet, där hänsyn bland annat tagits till antal elever med utländsk bakgrund samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå, är för år , vilket är över det förväntade värdet. Även åren 2006 och 2007 ligger detta värde klart över det förväntade värdet. Det innebär att resultaten i Kyrkebyskolan är högre än i riket när hänsyn bland annat är tagen till antal elever med utländsk bakgrund samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Resultaten på de nationella ämnesproven ligger i nivå med riket och har inte varierat nämnvärt genom åren. Vid studier av Skolverkets officiella statistik när det gäller relationen mellan nationella provresultat och slutbetyg i årskurs 9 visar det sig att de satta betygen ligger över de nationella provresultaten i svenska, matematik och engelska. I matematik är betygen i relation till proven högre i Kyrkebyskolan än snittet i riket. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen. Därför ska betyg givetvis inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven men skolan bör uppmärksamma skillnaderna i sitt arbete med bedömning och betygsättning. I kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/08 saknas en redogörelse och analys av elevernas kunskapsresultat i årskurs 9. Skolinspektionen kan inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten i årskurs 5 eftersom bedömningen görs på osäker grund. Se vidare Skolinspektionen konstaterar vidare att måluppfyllelsen i årskurs 9 är över snittet i riket men skolan behöver analysera resultaten utförligare för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning. Se vidare

6 6 (19) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Bedömningspunkter Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Lärarna som undervisar i årskurserna 4 6 berättar i intervjuer att de antecknar uppföljningen på olika sätt och i olika hög grad. Överlag i årskurserna 4 6 är således uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling emellertid inte strukturerad och omfattar inte samtliga ämnen. Uppföljning och analys av resultat sker huvudsakligen i engelska, matematik och svenska. Lärarna berättar att de saknar ett bra redskap för att säkerställa en god bedömning och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. En bedömning på, enligt lärare och rektorer, delvis osäkra grunder lämnas emellertid in till kommunen där en sammanställning görs av elevernas resultat i samtliga ämnen i årskurs 5 i Arvika kommun. Denna sammanställning är enligt rektorer och lärare inte en säker källa och används inte i skolan för att analysera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att lärarna inte följer upp och utvärderar varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Lärarnas uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutvecklig är en förutsättning för att rektorn ska kunna följa upp och utvärdera skolans samlade resultat. Se vidare bedömningspunkterna och Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.

7 7 (19) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. I Kyrkebyskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp i samtliga ämnen i årskurserna 7 9 och elever och föräldrar informeras om resultaten under utvecklingssamtalet. I årskurserna 1 6 följs elevernas kunskapsutveckling upp i huvudsak i engelska, matematik och svenska samt social utveckling. Under samtalet skrivs elevens individuella utvecklingsplan. De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av för årskurserna 1 6 innehåller huvudsakligen uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska. I skolans individuella planer för de äldre eleverna är inte alltid målen kopplade till nationella mål och fokus ligger i många fall på elevens beteende såsom närvaro och komma i tid. Vid intervjuer framkommer också att eleverna endast i liten omfattning kommer ihåg vilka mål de har i sin utvecklingsplan. Målen i de individuella utvecklingsplanerna är således inte ett redskap i det dagliga arbetet i skolan. Någon elev berättar dock att läraren påminner om målen och ger eleven tillfälle att arbeta för att nå dessa mål. I Kyrkebyskolan har elevernas individuella utvecklingsplaner under året inte utvecklats till att enligt förordningen innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. I Kyrkebyskolan pågår under inspektionen ett arbete med att ta fram ett underlag till skriftliga omdömen. Skolinspektionen konstaterar att skolans individuella utvecklingsplaner inte är utformade i enlighet med förordningens krav..

8 8 (19) 1.3 Bedömning och betygssättning Bedömningspunkter Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Ämnesprov ska enligt 7 kap. 10 grundskoleförordningen användas i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet. Enligt 7 kap. 10 grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska all tillgänglig information om elevens kunskaper utnyttjas vid betygssättningen och en allsidig bedömning av elevens kunskaper göras. Enligt Skolverkets allmänna råd är de kollegiala samtalen på skolan och mellan lärare på olika skolor viktiga inslag för att betygsättningen ska bli så rättvis och likvärdig som möjligt. I Kyrkebyskolan är avvikelsen mellan provresultat och betyg år 2008 större än i riket i ämnet matematik. I engelska och svenska är avvikelsen något lägre än avvikelsen i riket. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. Resultaten har emellertid inte diskuterats närmre och analyserats i skolan. Lärarna berättar i intervjuer att betygsdiskussioner huvudsakligen sker mellan lärarna inom respektive ämne. Diskussioner har inte förts på skolnivå när det gäller bedömning och betygsättning. Vidare har inga diskussioner förts mellan lärarna i kommunens betygsättande grundskolor. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig utsträckning arbetar för att säkra betygens likvärdighet.. Skolinspektionen vill påpeka att det är viktigt att lärarna i Kyrkebyskolan för en intern och extern diskussion om sin betygsättning med utgångspunkt från elevernas visade kunskaper och resultaten från de nationella proven. 7 kap. 10 grundskoleförordningen har ny lydelse sedan den 1 januari I fråga om ämnesprov i årskurs 3 och 9 tillämpas den nya lydelsen första gången läsåret 2009/10.

9 9 (19) Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. Enligt 7 kap. 9 grundskoleförordningen ska, om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, betyg inte sättas i ämnen. Betyg ska heller inte sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i blocket. I fall som avses i första stycket ska ett skriftligt omdöme, från och med 15 juli 2008 skriftlig bedömning, om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Bedömningen ska undertecknas av läraren. De skriftliga omdömen inspektörerna tagit del av, i Kyrkebyskolan saknar bland annat en beskrivning av de kursplanemål eleven uppnått. Skolinspektionen bedömer att skolans skriftliga omdömen inte överensstämmer med de krav som ställs Genomförande av utbildningen Bedömningspunkter Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

10 10 (19) Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande i Kyrkebyskolan varierar mellan och inom arbetslagen och mellan olika ämnen. Detsamma gäller elevernas medvetenhet om målen för utbildningen. Inspektörerna ser vid verksamhetsbesöken få tillfällen då målen tydliggörs i det dagliga arbetet. Eleverna i årskurserna 4 6 har en loggbok där de utvärderar veckans arbete. I matematikläromedlet är målen inför ett nytt kapitel tydliggjorda och dessa mål klistrar eleverna in i sin loggbok. I andra ämnen tydliggörs inte målen på samma sätt. I någon klass har eleverna veckans mål uppsatta på väggen. En elev förklarar att de mål de har oftast är vad de ska göra och inte vilka mål de ska uppnå. Eleverna i årskurserna 7 9 är medvetna om betygskriterierna och görs i vissa fall medvetna om målen i kursplanerna inför ett nytt arbetsområde. Eleverna berättar att det är lärarna som huvudsakligen planerar innehållet i undervisningen samt hur arbetet ska genomföras. Vid de lektioner inspektörerna besöker ser de inga exempel på att eleverna varit med och planerat innehållet och upplägget av undervisningen. De yngre eleverna berättar att de vid utvärderingen av veckans arbete i loggboken får komma med synpunkter om undervisningen och hur de vill arbeta. De äldre eleverna efterlyser sådana utvärderingar exempelvis efter avslutat arbetsområde. Skolinspektionen bedömer att skolorna inte i tillräcklig utsträckning gör eleverna medvetna om målen för utbildningen. Eleverna har heller inte tillräckligt inflytande över sitt lärande varför åtgärder behövs Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

11 11 (19) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Enligt Lpo 94 avsnitt 2.5 ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Vidare ska läraren utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och gymnasieskola och gymnasiesärskola. I samarbetet ska särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Enligt Lpo 94 avsnitt 2.2 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. Vidare ska läraren organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Enligt avsnittet 2.8 ansvarar rektorn för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. I Kyrkebyskolan finns väl fungerande rutiner för inskolning av elever i årskurs 4 och 7. Eleverna berättar i intervjuer att de känner sig trygga i skolstarten. Däremot framkommer i intervjuer med lärare att det saknas progression i elevernas lärande i Arvika kommun. Det brister i samstämmighet mellan skolorna och lärarna har olika förväntningar om vilka kunskaper eleverna utifrån läroplan och kursplaner bör utveckla. Lärarna i Kyrkebyskolan årskurserna 7 9 samverkar i sina arbetslag knutna till elevgruppen men dessa möten fokuseras huvudsakligen på enskilda elevers behov av stöd och inte på samverkan mellan ämnen vilket innebär att ämnesövergripande temaarbeten endast i mycket liten utsträckning integreras i undervisningen. Lärarna och eleverna kan inte ge något exempel på att detta ägt rum det senaste läsåret. Detta innebär att eleverna inte ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Skolinspektionen bedömer att samverkan inom och mellan verksamheterna inte är tillräcklig för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Detta behöver åtgärdas.

12 12 (19) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Bedömningspunkter Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt grundskoleförordningen 5 kap.1 ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Inför upprättandet av åtgärdsprogrammen görs i Kyrkebyskolan en noggrann utredning. Av den utredningen framgår elevens behov och där ges pedagogiska rekommendationer inför arbetet i skolan. Åtgärdsprogrammen skrivs av skolans specialpedagog eller av elevens mentor tillsammans med specialpedagogen. Elevens behov som så väl har dokumenterats i utredningen saknas emellertid i åtgärdsprogrammet. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte helt uppfyller förordningens krav. Se Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25).

13 13 (19) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimi-

14 14 (19) nering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Kyrkebyskolan har en likabehandlingsplan som innehåller en beskrivning av hur arbetet för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling ska genomföras. Där finns en översikt över de åtgärder skolan rent allmänt brukar vidta under läsåren. Skolan kartlägger elevernas trivsel men kartläggningen är inte underlag för de åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året utifrån skolornas specifika behov. Av planen framgår att föräldrar till barn som är involverade i fall av kränkande behandling informeras i ett senare skede. Eleverna är i olika hög grad insatta i att det finns en plan mot kränkande behandling. Några elever berättar att de gått igenom planen i skolan och eleverna i skolans antimobbningsgrupp har varit delaktiga. Andra elever är helt ovetande om planen. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. Det är vidare viktigt att vårdnadshavare skyndsamt informeras då deras barn är inblandade i en situation med kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt 2 kap.6 grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna i årskurserna 4 6 vid Kyrkebyskolan har de senaste åren inte erbjudits undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.

15 15 (19) Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kyrkebyskolan inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket måste åtgärdas Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. I timplanen anges enligt 2 kap. 19 grundskoleförordningen ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. I Kyrkebyskolan erbjuds inte eleverna i årskurserna 4 6 elevens val enligt timplanen. Skolinspektionen konstaterar att eleverna i Kyrkebyskolans årskurs 4 6 inte erbjuds elevens val enligt förordningens krav Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

16 16 (19) 3.2 Personalens utbildning Bedömningspunkter Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Bedömningspunkter Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Enligt 5 kap. 5 grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. Vid Kyrkebyskolan finns det elever som får sin undervisning i den så kallade Resursen över hälften av sin undervisningstid och mer varaktigt. Inspektörerna bedömer att detta är att betrakta som placering i särskild undervisningsgrupp. Beslut, som i Arvika kommun är delegerat till skolchefen, om sådan placering har inte fattats för dessa elever.

17 17 (19) Skolinspektionen bedömer att elever är placerade i särskild undervisningsgrupp utan att beslut härom har fattats. Se vidare kommunbeslutet Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. I Kyrkebyskolan har lärarna tidigare läsår valt tre områden de vill utveckla under läsåret. Dessa områden har utvärderats och lärarna i årskurserna 4 6 har sammanställt sina resultat i en så kallad kvalitetsredovisning för det egna arbetslaget. Vid inspektionstillfället har däremot arbetslagen inga utvecklingsområden de regelbundet följer upp under året. Vid samtal med lärare framkommer vidare att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. I årskurs 5 görs en bedömning av elevernas kunskapsresultat men dessa resultat analyseras inte övergripande i skolan. I årskurserna 7 9 följs elevernas kunskapsutveckling upp i samtliga ämnen. Dock utvärderas och analyseras resultaten huvudsakligen mel-

18 18 (19) lan lärarna inom respektive ämne och inte övergripande i skolan. Enligt lärare och rektorer saknas det detta läsår ett systematiskt kvalitetsarbete och skolan saknar därmed ett viktigt verktyg för skolans förbättringsarbete. Skolinspektionen bedömer att det saknas utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 5 och 9 vilket måste åtgärdas. Kvalitetsarbetet i övrigt måste också bli mer systematiskt. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ och klassnivå Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Arvika kommun finns en gemensam mall för kvalitetsredovisningen framtagen. I Kyrkebyskolans kvalitetsredovisning för år 2007/08 följs de kommunala målen upp och analyseras till viss del. Detta är exempelvis mål angående normer och värden, elevernas inflytande och ansvar. Inga kunskapsresultat i årskurserna 5 och 9 finns redovisade. I kvalitetsredovisningen saknas således en sammanställning av resultaten i de olika ämnen eleverna har undervisning i därmed också en utvärdering av måluppfyllelsen i dessa ämnen. Kvalitetsredo-

19 19 (19) visningen innehåller inte en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Vidare har eleverna ej varit delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt en ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avses Göteborg Eva Wallentin Marita Schiller Helander